När blir användningen av medieteknik en källa till teknostress för lärare vid universitet?

Teknik och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

När blir användningen av

medieteknik en källa till teknostress

för lärare vid universitet?

Anna Wallander

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sara Leckner Huvudområde: Medieteknik Handledare: Henriette Lucander Datum för slutseminarium: 2019-05-27

Sammanfattning

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorer som kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haft stort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hantera tekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hur implementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativ

enkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialet

analyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätens öppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel av lärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringen är överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion, tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel av lärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av IT-support och på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap och involvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen av Canvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trots låg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilket bör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid och vidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning av Canvas.

Nyckelord

Stress, universitet, lärare, organisatoriskt förändringsarbete, teknostress, tekno-stressorer, teknostress-hämmare, Canvas och e-postmeddelande.

Abstract

Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs are factors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technology has had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrate and manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to an increased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems and programs, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced. Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. The material was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the survey was analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachers experience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that was difficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers but was experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience of technical support provision and a negative experience of the literacy facilitation and

involvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use of Canvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have been drawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affect the work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offer extended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfied implementation and use of the platform Canvas.

Keywords

Stress, University, teacher, organizational change, technostress, technostress-creators, technostress-inhibitors, Canvas and e-mail.

Innehållsförteckning

1

Bakgrund och problematisering ... 1

1.1 Syfte ... 3

1.2 Frågeställningar ... 3

1.3 Avgränsningar ... 3

1.4 Målgrupp ... 4

2

Teori och tidigare forskning ... 5

2.1 Stress och Teknostress ... 5

2.1.1 Tekno-stressorer ... 6

2.1.2 Teknostress-hämmare ... 9

2.2 Förändringsarbete ...10

2.3 Arbetssituationen för akademiska lärare...12

3

Metod ... 13

4

Analys ... 25

4.2.8 Organisatoriska strategier som underlättar personalens tekniska kunskap ... 32

4.2.9 IT-support ... 33

4.2.10 Involvering som organisatorisk strategi för att underlätta hantering av tekniska system och program... 34

4.2.11 Canvas ... 35

4.3.1 Problematik gällande tid ... 38 4.3.2 Hög administrativ belastning ... 39 4.3.3 Upplevelser av Canvas ... 39 4.3.4 Övrigt ... 40

5

Diskussion ... 41

5.3 Canvas användande och implementering ...45

6

Slutsatser ... 48

6.1 Vidare forskning ...48

Förord

Denna studie är ett examensarbete skrivet och genomfört vid Teknik och Samhälle på Malmö Universitet. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla respondenter som tagit sig tid för att delta i enkätundersökningen. Utan deras röster hade denna studie inte varit genomförbar. Jag vill också tacka personerna som deltagit i förstudien. Tack till Akademiskt lärarskap (AKL) för input och tack Magnus för ditt stöd vid enkätutformningen. Sist och inte minst, ett stort tack till handledaren Henriette för ditt stöd, engagemang och bidrag under hela processen, det har varit guld värt.

1

Bakgrund och problematisering

På en föränderlig marknad implementerar organisationer frekvent ny teknologi för att uppnå konkurrens- och affärsmässiga fördelar. Trots att ny teknologi på flera sätt underlättar arbetet för många användare visar även forskning (Ragu-Nathan, Tarafdar, Ragu-Nathan & Tu, 2008; Wang, Shu & Tu, 2008; Tarafdar, Tu, Ragu-Nathan & Ragu-Nathan, 2007) att denna ständiga förändring också kan komma att påverka organisationen negativt. För att arbetstagarna ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter behöver de hålla sig uppdaterade och bemästra ny teknik och nya system vilket kan komma att orsaka stress (Sarabadani, Carter & Compeau, 2018). Under de senaste åren har stress och psykiska påfrestningar ökat i arbetslivet och är den vanligast förekommande orsaken till arbetsrelaterade besvär (Arbetsmiljöverket, 2017a). Stress definieras enligt Nationalencyklopedin (2018) som ”de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer”. Forskning kring arbetsrelaterad stress i olika organisationer visar att teknik, tekniska system och program är faktorer som kan komma att orsaka stress hos anställda (Tarafdar et al., 2007). Begreppet Teknostress myntades av Brod (1984) och definierades som ett tillstånd orsakat av oförmåga att anpassa sig till ny teknologi på ett hälsosamt sätt (Sami & Pangannaiah, 2006). Teknostress orsakas enligt Ragu-Nathan et al. (2008) av att individer behöver anpassa sig till teknologi i ständig utveckling, vilket ställer krav på individens psykiska, sociala och kognitiva förmåga. Arnetz och Wiholm (1997) definition av teknostress lyder som följer ”a term to describe the state of mental and physiological arousal observed in certain employees who are heavily dependent on computers in their work” (s. 36).

Vid högre utbildning har utvecklingen av teknik haft stort inflytande i synnerhet vid

kollaborativ undervisning, lärande och forskning vilket förutsätter att undervisande personal kan hantera dessa tekniska förändringar (Jena, 2015). Universitet runt om i världen är bland de största organisationer som använder medieteknik som ett verktyg vid kollaborativt lärande för att öka produktiviteten (Jena, 2015). Trots att tekniken tillför stora fördelar står universiteten även inför utmaningar vid hanteringen av den komplexa och ständigt föränderliga tekniken. Även Syvänen, Mäkiniemi, Syrjä, Heikkilä-Tammi och Viteli (2016) menar att digitaliseringen av undervisning kan medföra stress för lärare. Dels då de behöver lägga ner tid på att lära sig nya system och teknik och dels hanteringen av de problem som uppstår vid användandet. Jena (2015) menar att det blivit allt viktigare vid högre utbildning att använda och interagera med teknik vid kollaborativt lärande under 2000-talet vilket har skapat rädslor och stress för vissa akademiker. Denna ökning av teknikanvändning vid högre utbildning kan för vissa upplevas som lätthanterlig och oproblematisk medan andra kan uppleva svårigheter att hantera tekniken

och känna rädsla och stress inför tekniska förändringar (Jena, 2015). Att frekvent introducera nya tekniska system och program kräver att lärosätet utvecklar en organisatorisk lärandekultur som motiverar till lärande av ny teknik. Det behöver skapas en kultur där man motiverar de anställda att dela med sig av sina kunskaper, organisationen måste motivera och bidra med tydliga hanteringsstrategier och support vilka även är avgörande kriterier för att effektivt kunna hantera de tekniska förändringarna vid lärosäten (Avidov-Ungar & Eshet-Alkakay, 2011). En ytterligare utmaning för lärarna vid universitet är att hantera den stora mängden information som tillgängliggörs genom olika kanaler och kommunikationsprogram. E-postmeddelande och meddelanden från andra kommunikationskanaler kan upplevas överväldigande och eventuella notifikationer kan orsaka störningar av arbetsprocesser, vilket i sin tur kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och orsaka stress (Ragu-Nathan et al., 2008).

Några av de tekniska förändringar universitet och lärosäten runt om i Sverige nyligen genomgått är implementering av två nya system och en samtidig avveckling av två äldre system. Ladok är ett nationellt system som stödjer de studieadministrativa processerna på universitet och

högskolor. Samtliga 37 lärosäten i Sverige har implementerat det nya Ladok 3 och det gamla Ladok är taget ur bruk. Genom Ladok 3 sker rapporteringar för att underlätta uppfyllandet av de regelverk och krav från regering och centrala myndigheter som finns på uppföljning. Med nya Ladok 3 försvinner de manuella stegen för resultathantering och betyg där examinatorn nu gör rapporteringen digitalt vilket tidigare gjorts av administrativ personal. Ett ytterligare nytt tekniskt system som implementerats på 14 universitet i Sverige är Canvas vilket är en utbildningsplattform/lärplattform. Canvas-EMEA (2018) menar att Canvas är ”en lättanvänd och modern plattform som möjliggör ett brett urval undervisningsmetoder och

lärandeaktiviteter, pedagogisk flexibilitet, enkel publicering och god användarupplevelse.” Ett av de universitet som genomfört och berörts av dessa förändringar av tekniska system och program är Malmö Universitet som under 2018 implementerade Canvas som ny lärplattform. Malmö Universitet (2019) menar att Canvas möjliggör för universitetets pedagogiska utveckling och digitalisering där kollaborativt lärande ska öka för såväl studenter som personal. Canvas ökar också möjligheter till kommunikation, flexibilitet, tillgänglighet och möjlighet till bättre uppföljningsarbete (Malmö Universitet, 2019).

Tekniska förändringar och universitetens övriga användning av tekniska system och program väcker intresset att undersöka hur undervisande personal upplever att de påverkas samt undersöka förekomsten av teknostress. Då teknostress kan ha negativa konsekvenser på såväl individen som organisationen med påverkan på prestation, produktivitet, arbetstillfredsställelse och organisationsengagemang (Sarabadani et al., 2018) ligger det i mitt intresse att undersöka

och kartlägga hur undervisade lärare vid universitetsfakulteter upplever sin arbetssituation kopplat till tekniska system och program, där Malmö Universitet valts som fallstudieobjekt (läs mer under rubriken urval).

1.1

Syfte

Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för hur undervisande personal vid universitet upplever teknostress och hur de påverkas av tekniska system och program samt e-posthantering. Studien syftar även till att öka förståelsen för hur implementeringen och användningen av den nya lärplattformen Canvas upplevs av undervisande personal vid universitet.

1.2

Frågeställningar

Studiens frågeställningar följer:

• Hur upplever undervisande personal vid universitet att de påverkas av tekniska system och program samt e-posthantering?

• Hur upplever undervisande personal vid universitet implementeringen och användandet av lärplattformen Canvas?

1.3

Avgränsningar

Studien syftar till att undersöka hur undervisande personal vid universitet påverkas av

medietekniska system och program. Avgränsningar har gjorts där bland annat personal som ej undervisar valts bort. Vid tidigare studier av teknostress undersöks konsekvenser av teknostress vilket avgränsats och studien undersöker enbart tekno-stressorer och teknostress-hämmare. Detta på grund av att arbetet undersöker och vill bidra med kunskap hur situationen ser ut för lärare och hur de upplever sig påverkas av tekniska system och program. Ytterligare

avgränsningar har gjorts gällande perspektiv av implementeringen av Canvas. Studien

presenterar lärarnas upplevelser av implementeringen och användningen och redovisar inte hur projektet genomförts eller vilka åtgärder och direktiv som funnits. Detta på grund av avsaknad av information för helhetsimplementering och implementering för respektive fakultet.

1.4

Målgrupp

Studien är skriven mot den primära målgruppen lärare och ledning vid universitet. Då studien dels berör upplevelsen av teknostress hos undervisande personal och dels implementering och användning av Canvas riktar sig studien dels till universitet som använder Canvas som lärplattform men även övriga universitet som använder andra tekniska system och program. Studiens sekundära målgrupp är studenter och forskare med intresse för teknostress.

2

Teori och tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras teoretiska referensramar och tidigare forskning som ligger till grund för denna studie. De teoretiska perspektiven inleds med att beskriva stress och teknostress, tekno-stressorer samt teknostress-hämmare. Vidare beskrivs teoretiska

referensramar gällande förändringsarbete. Kapitlet avslutas med ett stycke som presenterar tidigare forskning inom skolväsendet för att beskriva tidigare upplevelser av arbetssituationen för lärare vid universitet.

2.1

Stress och Teknostress

Cooper, Dewe och O'Driscoll (2001) menar att stress är ett begrepp som intresserar forskare från många olika perspektiv och discipliner såsom medicin, beteendevetenskap och

samhällskunskap vilket gör att begreppet är definierat och operationaliserat på en mänga olika sätt i olika kontexter. Stress påverkar människor både psykiskt och fysiskt men kan även komma att påverka organisationer. Medicinskt beskriver Flink (2009) stress som kroppens varningssignal som berättar för oss att något är fel. Under stress reagerar kroppen genom en rad olika fysiologiska reaktioner för att kunna bemöta det hot som framkallar stressen.

Blodvolymen ökar till de stora muskelgrupperna, hjärnan och lungorna och stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin utsöndras i förhöjd mängd vilket leder till en tillfällig ökad prestations- och koncentrationsförmåga. Under korta perioder brukar stress inte upplevas farligt utan det är först när stressen blir långvarig som sjukdomar kan uppstå. (Flink, 2009) Långvarig stress har hög negativ påverkan på oss människor som hjärtsjukdomar och sociala problem. Utöver individuell hälsa och välbefinnande har även stress en negativ påverkan på

organisationer (Cooper et al., 2001). Enligt Karimi och Alipour (2011) ökar arbetsrelaterad stress i alla länder, organisationer, professioner och bland anställda, i familjer och samhället generellt. Arbetsrelaterad stress definieras som de fysiska och känslomässiga reaktionerna som uppkommer av oförmågan att hantera krav, händelser och stressiga situationer på arbetsplatsen. Stress i organisationer har visats ha negativa effekter på arbetstagarnas arbetstillfredsställelse, engagemang och produktivitet vilket kan leda till negativa och skadliga effekter på såväl arbetstagare som arbetsgivare. (Karimi & Alipour, 2011; Cooper et al., 2001).

Vid studier gällande arbetsrelaterad stress har tekniska system och program identifierats som en bidragande faktor (Tarafdar et al., 2007). Som tidigare nämnt definieras Teknostress

(Technostress) som ett tillstånd orsakat av oförmågan att hantera och anpassa sig till ny

underkategori till arbetsrelaterad stress ges liknande symptom och effekter på hälsa och välbefinnande, både psykiska som fysiska (Okebaram, 2013). Gällande påverkan på

organisationer menar Ragu-Nathan et al. (2008) och Jena (2015) i sina studier att teknostress har en negativ påverkan på arbetstillfredsställelse vilket kan leda till förlust av engagemang och motivation. Även Sarabadani et al. (2018) identifierar psykologiska och beteendemässiga konsekvenser som ett resultat av teknostress som dels visar på en negativ påverkan på tillfredsställelsen hos slutanvändarna, försämrad prestation, produktivitet och

organisationsengagemang.

2.1.1

Tekno-stressorer

Stress orsakat av oförmåga att förhålla sig till tekniska system och program kan uppkomma av ett flertal faktorer (Fuglseth & Sørebø, 2014). Det kan omfatta ständiga uppdateringar av mjuk- och hårdvaror, mottagande av en stor mängd information och möjligheten att ständigt vara uppkopplad och tillgängligt. De faktorer inom medietekniska system som potentiellt kan skapa problem för individen att anpassa och förhålla sig till definieras enligt Ragu-Nathan et al. (2008) som tekno-stressorer (technostress-creators). Tarafdar et al. (2007) identifierade fem faktorer av tekno-stressorer som beskriver specifika anledningar till varför teknostress kan skapas. Dessa faktorer benämns; överbelastning (Techno-overload), invasion,

Tekno-komplexitet (Techno-complexity), Tekno-otrygghet (Techno-insecurity) och Tekno-osäkerhet (Techno-uncertainty).

”Tekno-överbelastning” uppstår när användarna får tillgång till stora mängder information och

har svårt att skilja på användbar och oanvändbar information (Sarabadani et al., 2018). Tarafdar et al. (2007) menar att stora mängder information tillgängliggörs via olika kanaler och

användaren kan möta stora mängder information under kort tid vilket kan orsaka oförmåga att hantera och använda denna information effektivt. Anställda kan känna sig överväldigade av mängden information och kan uppleva ett krav på att arbeta i ett snabbare tempo för att klara av att bearbeta all information. Att ha svårt att skilja på oanvändbar och användbar information kan också skapa ett behov av att bearbeta och ta in all information för att den finns tillgänglig. (Tarafdar et al., 2007) Genom att ofta ha tillgång till mobila kommunikationsverktyg genom bärbara datorer och smartphones behöver anställda hantera olika strömmar av information. Anställda kan också uppleva svårigheter att stänga av informationsflödet för att inte gå miste om ny viktig information vilket kan orsaka en störning av arbetsprocesser vid eventuella notifikationer från olika kommunikationsprogram. (Ragu-Nathan et al., 2008) En tidigare studie av Mandel (2005) visar genom en enkätundersökning av 8,000 chefer på stora företag att en

fjärdedel av respondenterna upplever en ohållbar situation gällande e-postmeddelande och röstmeddelande som strömmar in varje dag. Studien visar också att cheferna spenderar nästintill en halv dag i veckan på att besvara och föra kommunikation som inte är användbar för deras faktiska arbete (Mandel, 2005). Brillheart (2004) beskriver hur en studie under 1990-talet visar att 71% av 1000 tillfrågade anställda upplever att mängden meddelanden som varje dag kommer in och skickas iväg överväldigar dem, och 83% upplever att de blir avbrutna tre gånger eller mer per arbetad timme av meddelanden. Även en studie genomförd 2019 av Stich, Tarafdar, Stacey och Cooper (2019) visar att e-postmeddelande är en tidskrävande aktivitet för anställda och kan öka arbetsbelastningen. I deras studie visade resultatet på ett samband mellan anställdas e-posthantering och arbetsrelaterad stress. Desto högre mängd e-postmeddelande desto högre upplevd stress (Stich et al., 2019). Barley, Meyerson och Grodal (2011) menar det finns en allmän upplevelse av att den ökande volymen av e-post och andra digital kanaler är en källa till stress i människors liv. Studien visar att ju mer tid människor behöver spendera på att hantera e-postmeddelande desto större är känslan av överbelastning. Barley et al. (2011) menar också att möjligheten att vara kontaktbar och hantera e-postmeddelande även utanför arbetsplatsen ofta får de anställda att arbeta utanför arbetstid. Genom att arbeta och hantera e-postmeddelande utanför arbetstid kan arbetsbördan minska när de sedan anländer till arbetsplatsen. Ragu-Nathan et al. (2008) menar att en känsla av tekno-överbelastning kan skapa stress, frustration och bidra till en otillfredsställande arbetssituation.

”Tekno-invasion” är ett resultat av att alltid vara online och uppkopplad. Det blir allt svårare att

dra en linje mellan privatliv och arbetsrelaterade situationer då användarna kan kontaktas när som helst och känna behov av att ständigt vara uppkopplade även utanför arbetstid (Tarafdar et al., 2007). Denna kontinuerliga uppkoppling kan skapa en känsla av att aldrig vara fri från tekniska system och program och att den privata tiden och utrymmet blir invaderade. Även här är e-postmeddelande ett vanligt förekommande system som kan orsaka känslan av tekno-invasion där många anställda tar emot och svarar på e-post även utanför arbetstid för att minska arbetsbelastningen när de väl är på arbetet. (Ragu-Nathan et al., 2008)

Tekniska system och program blir allt mer komplexa samtidigt som pressen ökar att använda den senaste hård-, mjukvaran och applikationer i hopp att uppnå konkurrenskraftiga fördelar (Ragu-Nathan et al., 2008). ”Tekno-komplexitet” beskriver hur denna komplexa teknik och terminologi kan få användarna att känna sig otillräckliga och inkompetenta om hanteringen och implementeringen upplevs svår och utmanande (Sarabadani et al., 2018). Tarafdar et al. (2007) menar att datorkunskap påverkar hur lätt användare lär sig nya program samt drabbas av teknostress. Användare med stor datorkunskap upplever det enklare att lära sig nya system och

program samt drabbas av teknostress i mindre utsträckning är användarna med mindre kunskap. Teknikrädsla bottnar ofta i lågt självförtroende gällande datoranvändning vilket kan försvåra hantering och integrering av nya tekniska system och program. (Tarafdar et al., 2007) Många arbetsplatser använder en mängd olika applikationer, system och program vilket kan upplevas skrämmande för vissa och öka arbetsbelastning då kunskap kring olika program behövs. Komplexiteten av tekniken och terminologin vid användningen och implementeringen kan orsaka dels svårigheter att förstå vad orden betyder men också att förstå hur tekniken ska användas på ett tillfredsställande och användbart sätt (Tarafdar et al., 2007). Att behöva använda tekniska system och program som upplevs komplexa kan skapa rädsla, ångest vilket kan komma att påverka produktiviteten negativt (Tarafdar et al., 2005). Gulliksen och Göransson (2002) menar att många systemutvecklingsprojekt har ett alltför tydligt teknikfokus, det vill säga att de fokuserar mer på att prova en ny teknik än att lösa ett befintligt problem för användarna. Tarafdar et al. (2007) är eniga om att system och program som används i organisationer inte alltid möter användarnas behov och att en programdesign som inte stödjer användarnas behov kan öka belastning, skapa frustration och minska produktivitet.

”Tekno-otrygghet” beskriver situationer när anställda känner sig oroliga för att förlora sina

arbeten till följd av att nya tekniska system och program ersätter deras uppgifter eller av personer med mer erfarenhet av tekniken (Sarabadani et al., 2018). Detta kan orsaka att anställda känner en rädsla att dela med sig av sina tekniska kunskaper (Ragu-Nathan et al., 2008).

”Tekno-osäkerhet” beskriver ett tillstånd av osäkerhet som uppstår när tekniken förändras och

utvecklas snabbt och användare känner sig tvingade att uppdatera och utbilda sig själva inom nya system (Sarabadani et al., 2018). Som tidigare nämnts uppdaterar organisationer ofta sina tekniska system och program för att följa den utveckling som sker vilket betyder att anställda ständigt behöver interagera och lära sig nytt då deras existerande kunskaper inte längre är aktuella. Trots att det kan finnas en entusiasm hos användarna att lära sig nya system och program kan det också komma att leda till eventuell frustration och stress (Tarafdar et al., 2007). Wang et al. (2008) menar att användare ofta upplever ovilja eller oförmåga att frekvent

uppdatera sina kunskaper för att hantera den ständigt utvecklade och föränderliga tekniken. Även tekno-osäkerhet och det konstanta behovet att lära sig ny teknik kan komma att påverka produktiviteten negativt (Tarafdar et al., 2007).

2.1.2

Teknostress-hämmare

Teknostress-hämmare är de faktorer som kan reducera teknostress hos anställda, endera direkt eller indirekt (Sarabadani et al., 2018). Ragu-Nathan et al. (2008) förklarar teknostress-hämmare som organisatoriska mekanismer som har potential att reducera effekterna av teknostress. Exempel på sådana organisatoriska mekanismer är träning för slutanvändare, teknisk support och låta användare delta vid planering och implementering av nya medietekniska lösningar (Fuglseth & Sørebø, 2014). Ragu-Nathan et al. (2008) har konceptualiserat tre dimensioner av teknostress-hämmare.

Den första dimensionen är ”technical support provision” som på svenska kan översättas till IT-support. Då teknik ofta utvecklas och implementeras i snabb takt i en organisation kan

slutanvändarna vara i behov av träning och guidning för hanteringen av nya system. Träning och guidning vid ett tidigt stadium av implementering av ny medieteknik kan reducera känslor av stress och ångest (Clark & Kalin, 1996). IT-support innebär också att erbjuda användarna lättillgänglig, kunnig och tillmötesgående IT-support för frågor och problem som uppstår vid användningen av teknologin (Ragu-Nathan et al., 2008). Organisationer bör också ha i åtanke att användare föredrar att lära sig nya tekniska system och program på olika sätt där vissa vill utforska på egen hand medan andra önskar mer stöd och handledning för att lära sig på bästa sätt Att erbjuda olika nivåer av support kan därför bli centralt vid införande av ny teknik för att tillgodose användarnas individuella behov. (Tarafdar et al., 2007)

Den andra dimensionen av teknostress-hämmare är ”literacy facilitation” som på svenska kan beskrivas som organisationens sätt att underlätta för att öka personalens tekniska kunskap (Ragu-Nathan et al., 2008). Organisationer bör underlätta spridandet av kunskap gällande teknik för att uppmuntra användarna att förstå fördelarna med ny eller utvecklad teknik samt

uppmuntra att dela kunskapen med kollegor (Sarabadani et al., 2018).

”Involvement facilitation” är den tredje dimensionen och kan på svenska beskrivas som en

organisatorisk strategi som bygger på att involvera anställda vid planering och implementering av system och medietekniska verktyg för att underlätta hanteringen (Sarabadani et al., 2018). Ragu-Nathan et al. (2008) menar att användarna bör involveras vid diskussioner om hur ny teknik och nya system kan användas för att utveckla och forma systemen utifrån användarna. Involvering kan skapa en känsla av delaktighet och igenkänning av systemen vilket kan komma att reducera teknostress vid senare implementering och användning (Clark & Kalin, 1996).

2.2

Förändringsarbete

Jacobsen och Thorsvik (2014) menar att de flesta organisationer står inför förändringar för att anpassa sig till en föränderlig värld som präglas av hastigare flöde av varor, kapital, arbetskraft och information. Dessa förändringar utmanar organisationer att balansera behovet av innovation och nya krav och samtidigt tillgodose den dagliga driften. Även Söderlund (2005) indikerar att förändringsarbete som löper parallellt med övriga uppgifter kan vara problematiskt och påverka engagemanget vilket motiverar att förändringsarbete bör koncentreras och avgränsas för att uppnå en lyckad förändring. Teknikutveckling har kommit att bli ett av de viktigaste

utvecklingsdragen i samhället vilka kan komma att skapa förändringsbehov i organisationen (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Teknisk utveckling kan skapa fördel för såväl organisationen som den anställda. Förändring av teknik i en organisation kan implementeras för att exempelvis öka effektivitet, förbättra kvalitet, förbättra kommunikation, effektivisera arbetssätt och reducera tidsåtgång och kostnader (Delaney & D’Agostino, 2015). Högre utbildning och universitet runt om i världen är organisationer som genomgått stora och intensiva förändringar av tekniken (Jena, 2015). Vid tekniska förändringsarbeten står organisationer inför en del utmaningar och möts inte sällan av motstånd från olika håll i synnerhet vid förändringar som följer på tidigare förändringar. Dessa upprepade förändringar kan skapa stress och frustration som kan komma att orsaka ett försvagat engagemang för förändringar. (Jacobsen & Thorsvik, 2014) Att förändring ofta kommer med motstånd är enligt Schraeder, Swamidass och Morrison (2006) rationella och mänskliga reaktioner när individer försätts i en situation som kan upplevas främmande och plötslig. Jacobsen och Thorsvik (2014) menar också att förändringsmotstånd tar sin grund i ett behov och en känsla att behöva försvara något som varit rätt och riktigt. Däremot är

förändringsmotstånd inte med nödvändighet något negativt då det kan skapa diskussionen och debatt som kan lyfta fram viktiga insikter vilka kan förbättra förändringsarbetet. Även

förändringsstrategierna kan justeras efter kommunikation vilket kan leda till en förbättrad förändringsprocess och en ökad förståelse för de anställda. (Jacobsen & Thorsvik, 2014) Motstånd vid förändring av teknik kan handla om att anställda upplever en oro och rädsla för den nya tekniken. Rädsla kan komma att påverka integrering och användning där användarna inte använder tekniken fullt ut utan lär sig de minsta möjliga funktioner som krävs (Delaney & D’Agostino, 2015).

Utifrån metoder inom organisationsutveckling menar Jacobsen och Thorsvik (2014) att organisationer som genomgår en förändring oavsett om det är förändringar av strategier, strukturer, kulturer, processer eller implementering av ny teknik, passerar tre grundläggande faser: upptiningsfasen, förändringsfasen och nedfrysningsfasen. Varje fas ställer krav på olika

organisatoriska åtgärder för att uppnå ett så lyckat förändringsarbete som möjlig. Under

upptiningsfasen ska motivation för förändringen skapas, det ska väckas ett behov och förståelse

för att den aktuella situationen inte är bra (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Även Delaney och D’Agostino (2015) menar att en nyckelfaktor för att lyckas med implementering av ny teknik är att skapa en tydlig kontext för förändringen, att skapa förståelse för varför förändring är

nödvändig. I upptiningsfasen ska också den psykologiska tryggheten skapas där motståndet till förändring reduceras genom att skapa en tydlig vision och förklaring till vad som ska förändras och vad som förblir stabilt, för att undvika ovetskap och frågetecken (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Att involvera de anställda tidigt vid en förändring av teknik hjälper individer att anpassa sig bättre till förändringen vilket också kan reducera motstånd. Misslyckande å andra sidan med att involvera de anställda i dels planering, implementering och beslut kan få negativa

konsekvenser för organisationen och leda till ökat motstånd och direkt sabotage. (Schraeder et al., 2006)

I nästkommande fas, förändringsfasen, är då förändringen sker. Tekniken ska implementeras och nya inställningar och beteenden ska skapas. I denna fas bör åtgärder som utbildning

erbjudas (Jacobsen & Thorsvik, 2014) där planering av denna träning inför ny teknik bör beakta ett flertal saker (Delaney & D’Agostino, 2015). Faktorer att beakta är de anställdas nivåer av teknisk kunskap och erfarenhet, hur komplex förändringen är utifrån användarnas nivåer, tidsåtgången för inlärningen samt tidsåtgången för att inlärningen ska falla helt på plats. Tid är en faktor som kan komma att påverka implementeringens framgång där vissa anställda kräver mycket tid och övning vid ny teknik medan andra behöver mindre. Ju mer komplexa system som implementeras desto mer tid och resurser behöver användarna lägga på träning och inlärning (Delaney & D’Agostino, 2015). Att avsätta tid från ordinarie arbetsuppgifter för övning vid förändringsarbete kan komma att påverka såväl hanteringen och motivationen positivt (Schraeder et al., 2006). Även Brod (1984, citerad i Ragu-Nathan et al., 2008) föreslår att organisationer bör reducera tiden för ordinarie arbetsuppgifter vid implementering av kritiska och komplexa system för att avsätta tid för användarna att lära sig förstå och använda systemen. Utvärdering av träningen bör göras för att skapa förståelse kring om träningen varit lyckad från de anställdas synvinkel. De anställda bör också uppmuntras att använda den nya kunskapen under och efter träningen för att bli skicklig innan tekniken faktiskt implementeras. (Delaney & D’Agostino, 2015).

I den sista fasen, nedfrysningsfasen, ska förändringarna och åtgärderna finna stabilitet och rutin. I denna fas är uppföljning ett viktigt verktyg för att försäkra sig om att implementeringen lyckats och att anställda är tillfreds med förändringen. Utifrån resultatet från uppföljningen bör

åtgärder sättas in för att hjälpa användarna nå en tillfredställelse med förändringen (Jacobsen & Thorsvik, 2014) Såväl under implementeringen som i nedfrysningsfasen bör användarna ha möjlighet att ställa frågor och dela eventuella problem genom öppen och tillgänglig

kommunikation samt tillgänglig support (Delaney & D’Agostino, 2015).

Genom samtliga förändringsfaser är det viktigt att ledningen håller en god dialog med de anställda för att vara lyhörd och förstå eventuell oro och problem (Delaney & D’Agostino, 2015). Genom att vara närvarande skapas en trygghet under förändringen som också kan motivera användarna att ta hjälp vid eventuella problem vilket kan förbättra integreringen av den nya tekniken (Schraeder et al., 2006).

2.3

Arbetssituationen för akademiska lärare

Högskoleverket (2008) menar i sin rapport att lärare vid universitet upplever stor

arbetsbelastning med ett växande administrativt arbete och nedskärning av resurser. Rapporten visar att många lärare arbetar övertid och upplever en stressande arbetssituation. Sämre ekonomi hos institutionerna har bidragit till nedskärning av de interna administrativa enheterna och administratörer vilket har fått konsekvenser för de övriga anställda på institutionerna. Stora nedskärningar trots samma mängd administrativa arbetsuppgifter har förflyttat arbetsuppgifterna till övriga anställda, som exempelvis lärarna. Att administration tar allt mer tid och upplevs ökande har dels att göra med att de interna och externa kraven på redovisningar, underlag och uppföljningar har ökat och dels att arbetsuppgifter förflyttats från personer med

specialkompetens till övriga anställda. Detta gör att processen kan ta längre tid och vara mer arbetskrävande. Lärarna i rapporten beskriver betygsättning, lokalbokning, schemaläggning och beställning av kurslitteratur som arbetskrävande processer. Ökade administrativa arbetsuppgifter ställer också krav på att förhålla sig till de tekniska system och program som krävs för

3

Metod

Denna studie tar sin grund i kritisk realism, ett pragmatiskt synsätt som enligt Jacobsen (2017) avser att forskaren antar att empiri kan säga något om verkligheten utanför sig själv trots att det inte är möjligt att nå en objektiv sanning. En pragmatisk inställning till metoder pekar på att det är omöjligt att avgöra vilken metod som är bättre eller sämre än den andra utan menar att det är syftet som bör vara avgörande för vilken metod som skall väljas (Bryman, 2011; Jacobsen, 2017). Beroende på vilket fenomen som skall studeras och vilken forskningsfråga som ska besvaras finns det metoder som är bättre eller sämre lämpade. Samhällsvetenskaplig forskning skiljer ofta på kvantitativa och kvalitativa metoder (Bryman, 2011; Jacobsen, 2017). Vid kvalitativ metod samlar forskaren in data i form av ord medan kvantitativ metod samlar data genom siffror (Eliasson, 2018). Kvantitativ forskning handlar om att mäta något där data samlas in som sedan är kvantifierbar och går att representera i siffror (Backman, Gardelli, Gardelli & Persson, 2012). Eliasson (2018) menar att kvantitativa metoder benämns som extensiva metoder då många enheter undersöks med förhandsdefinierade svar och forskaren önskar att

systematisera och standardisera informationen. Fördelarna med kvantitativa metoder är deras förmåga att hantera stora mängder data och samtidigt vara lätthanterliga genom användningen av datorer och statistiska program (Jacobsen, 2017). Nackdelarna däremot kan handla om svårigheten att gå på djupet, begreppsgiltigheten och flexibilitet (Eliasson, 2018).

Detta examensarbete är genomfört som en tvärsnittsstudie med kvantitativ enkät som datainsamlingsmetod. Tvärsnittsstudie valdes för att ge ett kartläggande och beskrivande resultat. Enkät som metod valdes för att fånga in ett stort antal deltagare där ett fåtal variabler undersöks. Datainsamling via kvantitativ metod möjliggör att slutsatserna är generaliserbara och kan skapa en helhetsbild av upplevelser (Jacobsen, 2017). Genom att istället utforma studien genom kvalitativ metod hade empirin hämtats från färre enheter vilket hade gett materialet mer djup och nyanser men däremot hade resultatet inte varit generaliserbart vilket denna studie syftar till. Denscombe (2014) menar att tvärsnittsstudier karaktäriseras av dess förmåga att införskaffa empiriskt material som beskriver hur läget ser ut under en specifik tidpunkt och kan skapa en heltäckande bild där man genomför en omfattande och bred täckning av det område som undersöks. Jacobsen (2017) menar att tvärsnittsstudier studerar verkligheten vid en specifik tidpunkt och skapar en överblicksbild av verkligheten. Det är inte ovanligt att tvärsnittsstudier är extensiva och omfattar många enheter där anställda i en organisation ges som exempel (Jacobsen, 2017) vilket är fallet för denna studie. Med hjälp av statistiska metoder kan tvärsnittsstudier undersöka korrelation och hur olika fenomen samverkar (Jacobsen, 2017). Viktigt för tvärsnittsstudier om man önskar att uttala sig kausalt är att studien bygger på stark

teori vilket berör ytterligare en central fråga vid val av metod, vilken ansats forskaren har. Deduktiv ansats och induktiv ansats är två ytterligheter på en skala där Jacobsen (2017) menar att det är omöjligt att vara rent deduktiv eller induktiv. Vid induktiv ansats går forskaren från empiri till teori, det vill säga att forskaren skall göra undersökningen med så öppet sinne som möjligt utan att begränsa den insamlade informationen av förutfattade uppfattningar eller förväntningar. Det är först efter insamlat material som forskaren utvecklar teorier. Deduktiv ansats å andra sidan utgår från teori till empiri där forskaren skapar en hypotes utifrån teorin och testar sedan sin hypotes i verkligheten (Jacobsen, 2017). Ur ett pragmatiskt synsätt utgår man ofta från abduktion som avser att forskaren växlar mellan teori och empiri där ingen av dem ges förtur utan är en ständigt pågående process vilket denna studie gör. Forskningsfrågan och problemformuleringen baseras på observationer ur verkligheten. Teori och tidigare forskning lade grunden för forskningsfrågan och problemformuleringen som vidare undersöktes genom en kvalitativ förstudie. Med material från förstudien fick teorin utgöra utgångspunkten vid

operationalisering och utformning av den kvantitativa undersökningen.

3.1

Förstudie

För att stärka studiens verklighetsförankring och för att skapa en preliminär uppfattning om arbetssituationen för respondenterna som ska undersökas i enkätundersökningen genomfördes en förstudie. Eliasson (2018) menar att en förstudie kan genomföras för att sedan bygga en kvantitativ undersökning kring förstudiens resultat. Förstudien utformades som kvalitativ intervju med en öppen inställning som enligt Jacobsen (2017) fördelaktigt kan användas för att vara mottaglig för ny och överraskande information. Två av intervjuerna genomfördes med lärare som tillhörde urvalsramen för studien. Valet av intervjupersoner grundar sig på godtyckligt urval som innebär att forskaren väljer enheterna utifrån den egna bedömning (Larsen, 2007). Enheter väljs vid godtyckligt urval antingen utifrån hur typiska de är för hela populationen av enheter eller för att försäkra sig om att få ett varierat urval (Larsen, 2007). Intervjupersonerna valdes för att försäkra mig om att få varierade upplevelser där

intervjupersonerna har olika kunskaper och tankar kring forskningsfrågan. Den tredje intervjun genomfördes med en person från Akademiskt lärande (AKL) för att diskutera aktuella frågor om implementeringen och användningen av Canvas. Utifrån informationen från förstudien byggdes de enkätfrågor som gäller e-posthantering och införandet av Canvas.

3.2

Operationalisering

Operationalisera handlar om att göra ett abstrakt begrepp mätbart det vill säga översätta komplexa fenomen och komma ner till en konkret nivå där konkreta frågor med tillhörande svarsalternativ kan ställas (Jacobsen, 2017). Eliasson (2018) beskriver operationalisering som att ta fram begrepp ur teorin som undersökningen ska sätta i fokus. Det handlar om att översätta abstrakta begrepp till mätbara indikationer så att begreppen går att mäta indirekt. Vid

operationalisering behöver vi använda oss av tidigare kunskap och egen fantasi för att kunna bryta ner begrepp i delkomponenter. (Jacobsen, 2017) För att undersöka teknostress och för att identifiera tekno-stressorer och hämmare hos undervisande personal på universitet har ett tidigare mätinstrument av Tarafdar et al. (2007) använts som utgångspunkt. Då ett flertal tidigare studier (Fugleseth & Sörebo, 2014; Jena, 2015; Wang et al., 2008) utgått ifrån Tarafdar et al. (2007) är mätinstrumentet tidigare prövat och validerat vilket kan stärka studiens validitet och reliabilitet (Wang et al. 2008). Mätverktygen har översatts från engelska till svenska och anpassats till studiens forskningsfråga där ord som ”teknologi” och ”teknik” bytts ut till tekniska system och program. Vissa frågor har även tagits bort och/eller omformulerats då frågorna inte var aktuella för studiens forskningsfråga. Mätverktygen som berör implementeringen och användningen av Canvas är utformade dels efter samtal med Akademiskt lärande (AKL) som är systemägare för Canvas på Malmö Universitet och dels efter intervjuerna med lärarna.

Nedan (se tabell 1) presenteras operationaliseringen av de frågor i enkäten som berör teknostress.

Tabell 1: Operationalisering av tekno-stressorer och teknostress-hämmare

Fråga 7. Jag upplever att tekniska system och program bidrar till en arbetsbelastning som är

svår att hinna med under kontorstid.

8. Jag upplever att tekniska system och program bidrar till ett ökat arbetstempo som är svårt att hålla.

9. Jag är tvungen att ändra mina arbetsrutiner för att anpassa mig till nya tekniska system och program.

10. Jag har en större arbetsbörda på grund av att tekniska system och program är komplicerade.

Avser att mäta

”Tekno-överbelastning”. Om respondenterna upplever ett behov att arbete på fritiden pga. hög arbetsbelastning och ett högt arbetstempo. Ökar tekniken arbetsbördan och behöver arbetsrutiner ändras vid implementering av nya tekniska system och program? Teori Tarafdar et al. (2007) menar att stora mängder information tillgängliggörs vid olika

kanaler och användaren kan möta stora mängder information under kort tid vilket kan orsaka att vi inte har förmågan att hantera och använda denna information effektivt.

Anställda kan känna sig överväldigad av mängden information och kan uppleva ett krav på att arbeta i ett snabbare tempo för att klara av att bearbeta all information.

Fråga 11. Jag behöver offra tid under semestrar och helger för att hålla mig uppdaterad kring nya tekniska system och program.

Avser att mäta

”Tekno-invasion”. Om respondenterna behöver använda sin fritid för att uppdatera sina kunskaper kring tekniska system och program.

Teori Om man upplever en tidspressad situation kan privattiden komma att påverkas och inlärning av ny teknik kan kännas som ett måste på fritiden (Tarafdar et al., 2007). Denna kontinuerliga uppkoppling kan skapa en känsla av att aldrig vara fri från tekniska system och program och att den privata tiden och utrymmet blir invaderad (Ragu-Nathan et al., 2008).

Fråga 12. Jag saknar tillräcklig kunskap om tekniska system och program för att kunna utföra mina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

13. Jag behöver lång tid på mig för att förstå och kunna använda nya tekniska system och program.

14. Jag finner inte tid för att studera och hålla mina tekniska kunskaper uppdaterade. 15. Jag upplever ofta att nya tekniska system och program är för komplicerad för mig att förstå och använda.

Avser att mäta

”Tekno-komplexitet”. Om respondenterna upplever tillräcklig kunskap om teknik och hur den tekniska kunskapen påverkar användandet av ny teknik. Även här undersöka om tiden räcker till.

Teori Tarafdar et al. (2007) menar att datorkunskap påverkar hur lätt användare lär sig nya program samt drabbas av teknostress. Att behöva använda tekniska system och program som upplevs komplexa kan skapa rädsla, ångest och komma att påverka produktiviteten negativt (Tarafdar et al., 2005).

Fråga 16. På min arbetsplats tar vi del av varandras kunskaper vad gäller tekniska system och program.

Avser att mäta

”Tekno-otrygghet”. Hur respondenterna upplever att man delar kunskap med varandra för att hantera tekniska system och program.

Teori ”Tekno-otrygghet” beskriver situationer när anställda känner sig oroliga för att förlora sina jobb till följd av nya tekniska system och program som ersätter deras uppgifter eller av personer med mer erfarenhet av tekniken (Sarabadani et al., 2018). Detta kan orsaka att anställda känner en rädsla att dela med sig av sina tekniska kunskaper (Ragu-Nathan et al., 2008).

Fråga 17. Tekniska system och program i vår organisation förändras ofta. 18. Datorutrustningen i vår organisation förändras ofta.

Avser att mäta

”Tekno-osäkerhet” Om respondenterna upplever att tekniskes orda förändras, både mjukvara och hårdvara.

Teori ”Tekno-osäkerhet” beskriver ett tillstånd av osäkerhet som uppstår när tekniken förändras och utvecklas snabbt och användare känner sig tvingade att uppdatera och utbilda sig själva för nya system (Sarabadani et al., 2018).

Fråga 19. Jag känner mig överväldigad av mängden e-postmeddelande jag behöver läsa varje dag.

20. Jag upplever att tiden räcker till att svara på alla e-postmeddelande under min arbetstid.

21. Jag får använda min privata tid för att svara på mail. Avser att

mäta

Hur respondenterna upplever situationen gällande e-postmeddelande samt om de svarar på jobbrelaterade e-mail på fritiden.

Teori E-mail är ett vanligt förekommande system som kan orsaka känslan av tekno-invasion där många anställda tar emot och svarar på mail även utanför arbetstid för att minska arbetsbelastningen väl på arbetet. (Ragu-Nathan et al., 2008)

Fråga 22. Min arbetsplats uppmuntrar team-arbete för att lösa problem relaterade till tekniska system och program.

23. Min arbetsplats erbjuder träning och övning innan nya system och program introduceras.

24. Min arbetsplats jobbar för en bra relation mellan användaren och IT-supporten. 25. Min arbetsplats bidrar med tydlig dokumentation över hur ny teknologi används och hanteras.

Avser att mäta

”Literacy facilitation”. Om respondenterna upplever att universitetet försöker skapa en bra miljö för att främja inlärningen och hanteringen av tekniken.

Teori ”Literacy facilitation” omfattar faktorer som ökar de anställdas kunskap om tekniska system och program (Ragu-Nathan et al., 2008). Tekniken implementeras i snabb takt i en organisation och slutanvändarna är behov av träning och guidning för hanteringen av nya system. (Clark & Kalin, 1996).

Fråga 26. Jag finner god hjälp hos IT support vid frågor om tekniska system och program. 27. IT-supporten är väl bemannad med kompetent personal.

28. IT-supporten är lättillgänglig. Avser att

mäta

”Technical support provision”. Om respondenterna upplever en välfungerande IT support.

Teori ”Technical support provision” innebär också att erbjuda användarna lättillgänglig, kunnig och tillmötesgående IT support för frågor och problem som uppstår vid användningen av teknologin (Ragu-Nathan et al., 2008). Att erbjuda olika nivåer av support kan därför blir central vid införande av ny teknik för att tillgodose användarnas individuella behov. (Tarafdar et al., (2007)

Fråga 29. Jag uppmuntras att prova och använda nya tekniska system och program. 30. Jag får tid avsatt för att uppdatera mina kunskaper kring tekniska system och program.

31. Jag konsulteras innan introduktion för nya tekniska system och program.

32. Jag involveras vid implementering och förändring av tekniska system och program. Avser att

mäta

”Involvement facilitation”. Om respondenterna upplever att universitetet involverar dem vid förändring av teknik. Om man får tid avsatt för att lära sig nya saker och om man känner stöd och uppmuntran.

Teori ”Involvement facilitation” är den tredje teknostress-hämmare vilken avser att användarna bör involveras vid planering och implementering av system och medietekniska verktyg för att lindra teknostress (Sarabadani et al., 2018). Brod (1984, citerad i Ragu-Nathan et al., 2008) föreslår att organisationer bör reducera tiden för ordinarie arbetsuppgifter vid implementering av kritiska och komplexa system för att avsätta tid för användarna att lära sig förstå och använda systemen.

3.3

Datainsamling

Jacobsen (2017) beskriver enkät som ett frågeformulär med givna svarsalternativ och menar att forskaren kan, genom kvantitativ enkät, samla in information från många enheter för att sedan analysera och systematisera denna. För att genomföra datainsamlingen via enkät behöver forskaren planera för tre centrala moment, konkretisera begreppen som studien avser att mäta (operationalisera), noggrant utforma så korrekta frågor som möjligt och ta beslut hur

informationen ska samlas in rent praktiskt (Jacobsen, 2017). Vid utformningen av frågor (mätverktyg) skiljer Jacobsen (2017) på olika mätnivåer som avser mängden information frågan innehåller och menar att utformningen av frågorna och svaren har konsekvenser för vilken typ av resultatet som studien kommer fram till. Majoriteten av mätverktygen i denna studie är slutna vilket avser att på förhand ange vissa svarsalternativ (Eliasson, 2018). Fördelen med slutna frågor är säkerheten att få användbara svar och många anser det lättare att besvara enkäter med slutna frågor och chansen till många svar kan öka. Nackdelar med slutna frågor är att man kan missa vissa svarsalternativ som kunnat beskrivas på ett bättre sätt för den svarande. (Eliasson, 2018) Enkäten börjar med att ställa frågor gällande fakultet, anställning, ålder, arbetsuppgifter och antal år vid universitet. Dessa frågor har dels kategoriska svarsalternativ och dels öppna

svarsalternativ. Vidare följer fas ett i enkäten som omfattar mätverktyg om tekno-stressorer, fas två berör teknostress-hämmare och fas tre som berör Canvas. Samtliga svarsalternativ är utformade med en femgradig Likert-skala där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 5 ”stämmer helt”. Jacobsen (2017) menar att Likert-skala och frågor som då utformas som så kallade frågebatteri är ett vanligt sätt att mäta mer teoretiska begrepp. Frågebatterier kräver mindre utrymme och många frågor kan ställas på litet utrymme och svarsalternativet slipper upprepas (Jacobsen, 2017). Den femgradiga Likert-skalan valdes för att placera sig någonstans mellan inte för få och inte för många alternativ där en grad om 3 kan gå miste om nyanser medan 9 kan skapa markeringsproblem (Jacobsen, 2017). Enkäten avslutades med en öppen fråga med texten ”Är det något mer du tycker jag borde känna till?” för att låta annan intressant information komma fram och även för att ge respondenterna möjlighet att uttrycka sig med egna ord då det kan skapa missnöje om denna möjlighet inte finns (Eliasson, 2018). Enkäten som skickades ut bestod av 46 frågor.

Enkäten skickades ut som en webbenkät. Trost och Hultåker (2016) menar att webbenkäter är vanligt förekommande vid datainsamling via enkät och menar att det är kostnadseffektivt och tidseffektivt genom enkel distribution och direktregistrerade svar. Vid registrering och

bearbetning av data medför som tidigare nämnts webbenkäter den fördel att arbetsmomentet att registrera in svaren försvinner. Genom att använda lämpliga datorprogram kan svaren tas emot där, vilket ställer krav på placering, kodning och organisering av enkäten så att den passar det valda datorprogrammet (Trost & Hultåker, 2016). Webbenkäter kan vara särskilt användbara om man ska genomföra en undersökning av personer vars e-postadress man har tillgång till, exempelvis anställda i en organisation (Trost & Hultåker, 2016), vilket var fallet i denna undersökning. En lista med e-postadresser sammanställdes genom att besöka Malmö

Universitets hemsida och sidan ”sök personal” där information om varje anställd per fakultet finns att hitta. Därifrån kopierades samtlig information in till ett Word-dokument för att sedan analysera befattning och titel och på så sätt kunna avgränsa listan till personer med

undervisande befattning. Enkäten utformades i Sunet Survey som är Malmö Universitets enkätverktyg för personal och studenter. Utformningen av enkäten har gjorts med assistans från kunnig personal vid universitetskansliet på Malmö Universitet.

3.3.1

Pilottest av enkät

Efter utformning av enkäten genomfördes en pilotstudie med syfte att ta reda på hur frågorna tolkas samt hur frågornas ordningsföljd upplevs vilket enligt Ejlertsson (2014) görs för att säkerställa att det stämmer överens med frågekonstruktörens avsikt. De fyra deltagarna vid

pilotstudien motiverades att ge synpunkter på frågornas utformning, svarsalternativ samt enkätens utformning och omfattning för att kunna förbättra det slutgiltiga formuläret (Eliasson, 2018). Enheter för pilotstudien valdes dels från den population som senare skulle undersökas (två stycken) och dels utifrån studentkollegor (två stycken) med insikt i det undersökta ämnet för att säkra operationalisering och svarsalternativ. Deltagarna hade synpunkter på

formuleringar och viss oklarhet i några frågor. Utifrån dessa synpunkter togs två frågor bort ”Jag blir belönad för att använda nya tekniska system och program” samt ”jag upplever att tekniska system och program bidrar till ett ökat arbetstempo som är svårt att hålla” och två frågor formulerades om för att öka förståelsen för frågans innebär. Enkätsvaren från pilotstudien användes inte som resultat i studien då syftet enbart var att rätta till oklarheter och ta reda på brister.

3.4

Urval

Med urval menas de utvalda deltagarna som skall delta i undersökningen (Eljertsson, 2014). Urvalsramen bestod av undervisande personal vid universitet i Sverige som använder och har implementerat Canvas som lärplattform. Som tidigare nämnts är det 14 lärosäten i Sverige som använder Canvas. Eftersom implementeringsprocessen för Canvas kan ha sett helt olika ut på olika lärosäten togs beslutet att fokusera på ett fall – ett lärosäte. Malmö Universitet valdes som lärosäte och beslutet grundas dels i tillgänglighet till både information och kontakter gällande lärare och övrig personal och dels då forskning, utbildning och samverkan bedrivs vid fem olika fakulteter (Hälsa och samhälle, Kultur och samhälle, Lärande och samhälle, Odontologiska fakulteten och Teknik och samhälle) vilket skapar ett brett och representativt urval utifrån ämnesområde. Vidare vid val av respondenter på Malmö Universitet gjordes inget urval utan enkäten skickades ut till samtliga personer på den e-postadresslista (1208 enheter) som

sammanställts utifrån universitetets webbplats. För att säkerställa att enkäten enbart besvaras av personer som undervisar ställdes dels en kontrollfråga som första fråga i enkäten och dels skickades ett följebrev som tydligt beskrev vem den riktades mot.

3.5

Bortfall

Bortfall av enheter menas de enheter som tappas under urvalsundersökningar (Jacobsen, 2017), det vill säga de enheter som inte svarar av det urval vi gjort. Ejlertsson (2014) skiljer på internt bortfall och externt bortfall där internt bortfall beskriver enstaka frågor som inte besvaras i enkäten medan externt bortfall handlar om enheter som inte deltar ur det urval som gjorts. Alla

bortfall av såväl enheter och variabler påverkar vår möjlighet att generalisera till populationen vilket är viktigt att lyfta fram vid undersökningar (Jacobsen, 2017). Genom att skicka enkäten genom Sunet Survey fanns möjligheten att skicka ut påminnelser enbart till de som ännu inte svarat. Genom att skicka ut påminnelser tas det främsta steget att minska bortfall (Ejlertsson, 2014). På den e-postadresslista som sammanställdes gick det att identifiera 1208 enheter i urvalsramen och enkäten skickades ut till samtliga 1208 enheter. Studiens enkätundersökning har en svarsprocent på 23 % där 273 av 1208 enheter svarat på enkäten. Av dessa 273 har två enheter svarat att de inte undervisar vid universitetet vilket gör att de svaren sållats bort. Totalt besvarades enkäten av 271 respondenter.

3.6

Analys av data

Analys av det insamlade materialet handlar enligt Larsen (2009) om att förenkla och sammanfatta materialet för att kunna bilda sig en uppfattning om vad resultatet berättar.

Studiens insamlade material analyserades först genom Univariat analys där resultatet analyseras utifrån en variabel (Larsen, 2009). Valet av analys grundas utifrån i studiens syfte som ämnar att undersöka hur lärare upplever att de påverkas av tekniska system och program. Univariat analys kan då skapa en överblick hur respondenterna svarat på samtliga frågor. Utifrån

frekvensfördelning har siffrorna gjorts om till procent för att lättare kunna jämföras. Enligt Larsen (2009) kan kategorier av exempelvis en femgradig Likert-skala med ”stämmer mycket bra” till ”stämmer inte alls” slås ihop till en tregradig Likert-skala för att få en bättre överblick. Resultaten av enkäten har också sammanställts i en medelvärdespresentation där de frågor där medelvärdet visar på en negativ upplevelse av ett fenomen markerats rött och en positiv upplevelse markerats grönt. Detta har gjorts för att skapa en överblick av samtliga tekno-stressorer och i vilken utsträckning respondenterna upplever teknostress.

Som tidigare beskrivet avslutades enkäten med en öppen fråga där respondenten hade möjlighet att tillägga information som kunde vara till intresse för studien. Denna fråga gav ett stort gensvar och många respondenter tillförde intressant information. Larsen (2009) menar att innehållsanalys är ett vanligt förekommande analyssätt vid kvalitativa metoder. Jacobsen (2017) förklarar innehållsanalys som ett tillvägagångssätt där forskaren hittar relevanta kategorier och fyller dom med mening. I svaren kunde olika kategorier identifieras där svaren placerades in och sammanställdes.

3.7

Etiska överväganden

Vid genomförande av studien har fyra grundläggande forskningsetiska krav beaktats. Dessa fyra huvudkrav inom forskningsetiska principer är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet,

2016). Informationskravet syftar till att informera undersökningsenheter om enkätens syfte och villkor med deltagandet samt att det är frivilligt att delta (Vetenskapsrådet, 2016). Denna information gavs skriftligt i det följebrev som skickades ut tillsammans med enkäten till enheternas e-postadresser. Samtyckeskravet handlar om att deltagaren själv ska kunna

bestämma om medverkan. Genom webbenkäter ger deltagaren sitt samtycke genom att besvara enkäten (Ejlertsson, 2014). Konfidentialitetskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2016) att deltagaren ska ges största möjliga konfidentialitet där bland annat informationen och

personuppgifter skall hanteras så att enskilda deltagare inte går att identifiera av utomstående. Ejlertsson (2014) menar att det även finns krav på att förvara personuppgifter så obehöriga ej ska kunna ta del av dem. I följebrevet upplystes deltagarna om att undersökningen behandlas med konfidentialitet och att de insamlade uppgifterna enbart skall analyseras på gruppnivå samt sammanställas i tabeller. Då enkäten skickades ut till deltagarnas e-postadresser ansågs

hanteringen och användningen av de insamlade uppgifterna viktig att förtydliga för att skapa trygghet för deltagaren. Det fjärde kravet, nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in via enkäten enbart får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2016) och informationen får ej användas i andra sammanhang än de enkäten avser (Ejlertsson, 2014). Även detta krav informerades via följebrevet där deltagarna försäkrades om att enkätsvaren skulle raderas efter det att examensarbetet blev godkänt. Det som sedan finns att tillgå är analysen och sammanställning genom olika tabeller, allt hanterat på gruppnivå.

3.7.1

GDPR

Med syfte att, inom hela EU, skapa ett likvärdigt skydd av personuppgifter trädde de nya dataskyddsreglerna GDPR i kraft 2018. Den nya lagstiftningen om behandling av

personuppgifter behandlar de grundläggande bestämmelser om rätt till privatliv och skydd för personuppgifter. (Datainspektionen, 2019) Denna studie har tagit hänsyn till GDPR under studiens genomförande. Det har säkerställts att inga känsliga personuppgifter behandlas och beslut gällande hantering samt radering av personuppgifter har tagits. De personuppgifter som samlats in i samband med undersökningen är e-postadresser som sammanställts från Malmö Universitets webbplats. E-postadresslistan kommer bevaras fram tills att detta examensarbete godkänns och skall därefter raderas. Även enkätsvaren kommer raderas efter arbetes

godkännande och enbart redovisas i form av tabeller och sammanställningar på gruppnivå. På så sätt ska ingen enskild person gå att identifiera.

3.8

Metoddiskussion

Vid undersökningar uppkommer frågan hur tillförlitliga och trovärdiga resultat och slutsatser är där validitet och reliabilitet är vanligt förekommande begrepp. Enkätens validitet berör frågan om studiens förmåga att mäta det som avses att mäta och enkätfrågor med hög validitet har inget eller få systematiska fel (Ejlertsson, 2014). Validitet i en enkätundersökning handlar också om att informationen ska vara giltig och relevant samt att enkätfrågorna ställs på rätt sätt utifrån frågeställningen. Studiens frågor fas 1 (tekno-stressorer) och fas 2 (teknostress-hämmare) är huvudsakligen hämtade ur befintliga mätinstrument (Ragu-Nathan et al., 2008) vilket kan stärka studiens validitet då de är prövade och validerade. Däremot har frågeformuläret förändrats där frågor plockats bort som inte passade frågeställningen och samtliga frågor är översatta från engelska till svenska vilket enligt Ejlertsson (2014) bör göras noggrant för att frågan kan få en annan innebörd vid översättning. Översättningen har genomförts i samråd med en

studentkollega som är insatt i ämnet för att säkra översättningen. Då frågorna förändrats och omformulerats har operationalisering gjorts genom tydlig och systematisk process utifrån riktlinjer från Jacobsen (2017) där varje fråga kopplas till teori samt beskriver vad den avser att mäta. Utifrån den genomförda pilotstudien med respondent från urvalsramen, studentkollegor och handledare reviderades frågorna för att öka validiteten. Reliabilitet å andra sidan handlar om hur pålitlig undersökningens resultat och slutsatser är. Med hög reliabilitet finns enbart få slumpmässiga fel och om undersökningen upprepas skall mätningarna ge samma resultat. (Larsen, 2009) Enligt Ejlertsson (2014) kan svårtolkade frågor skapa slumpvariation i svaren och detta kan resultera i att frågan kan besvaras annorlunda vid ett senare tillfälle. Denscombe (2014) instämmer och menar att forskaren bör undvika svårtolkade frågor vid enkätstudier för att säkerställa reliabiliteten. Här genomfördes en pilotstudie för att stärka studiens reliabilitet där dels studentkollegor och respondent från urvalen fick besvara enkäten och uppmärksamma eventuella svårtolkade frågor. För att säkerställa studiens reliabilitet krävs tillförlitligt

genomförande där man ska kunna lite förlita sig på de som deltog och på studiens resultat. För att stärka studiens reliabilitet har Denscombe (2014) som förslag att ha en kontrollfråga som kontrollerar att respondenten deltar i urvalsramen. Denscombe (2014) menar att undersökningar via tvärsnittsstudier ger en kartläggning av hur något ser ut vid en viss tidpunkt och då vill man ha så stort antal respondenter som möjligt inom urvalsramen. Desto större respons skapar en större jämförbarhet inom urvalsramen och detta gör det möjligt att arbeta med generaliseringar

med förväntning att genomförandet av datainsamlingen gjorts korrekt med ett korrekt urval (Denscombe, 2014). Efter analys av resultatet och spridning på respondenterna utifrån fakultet och roll vid universitet kan det konstateras att urvalet är nära till representativt för urvalet (se tabell 2 under analysen). Trots en svarsfrekvens på 22,60% kan resultat av enkäten ses som generaliserbart då respondenterna är representativa för urvalet och dess respektive fakultet och roll.

4

Analys

Nedanstående kapitel presenterar och analyserar resultatet från enkätundersökningen. Inledningsvis presenteras svaren från de inledande frågorna som beskriver urvalet från respektive fakultet och anställningsform. Vidare följer Univariat analys av studiens tre faser som delas in utifrån tekno-stressorer, teknostress-hämmare samt Canvas. Slutligen presenteras enkätens öppna fråga som analyserats genom innehållsanalys.

4.1

Demografisk spridning

Nedan presenteras respondenternas tillhörande fakultet samt anställningsform och ställs emot den faktiska fördelningen av populationen.

Tabell 2: Presenterar den demografiska spridningen

Fakultet Lärande och Samhälle Kultur och Samhälle Hälsa och Samhälle Odontologiska fakulteten Teknik och Samhälle Antal i studien 81 (30%) 61 (23%) 68 (25%) 33 (12%) 28 (10%) Andel av urvalsramen - populationen 26% 23% 22% 19% 9%. Anställnings-form Lektorer Universitets-adjunkter Doktorander Professorer Antal i studien 117 (45%) 112 (43%) 12 (5%) 20 (8%) Andel av urvalsramen - populationen 329 (44%) 248 (33%) 102 (14%) 77 (10%)

I Tabell 2 presenterar dels vilken fakultet respondenterna tillhör samt vilken anställningsform de har. Med ”Antal i studien” menas de respondenter som deltog i studien medan ”Andel av

urvalsramen – populationen” anser den faktiska andelen som arbetar på universitetet, det vill

säga hela populationen. Andelen presenteras för att visa på hur representativa studiens respondenter är ur populationen. Tabell 2 visar på att respondenterna i studien representerar fakulteter på ett sätt som speglar populationen. Den första siffran under antal i studien

presenterar antalet respondenter medan siffran inom parantes visar procentuellt antalet i studien. Resultatet visa att största delen av respondenterna tillhör fakulteten Lärande och Samhälle