Nedan presenteras resultatet från fältstudien på Rundelsgatan vid Caroli köpcentrum som genomfördes måndagen den 6:e oktober 2014, från klockan 16.30 till 18.00.
BESKRIVNING AV PLATSEN
Stråket med platsbildningen ligger på Rundelgatan och blev nyligen ombyggd från traditionell gata till gågata. Den studerade sträckan är placerad framför en entré till Caroli köpcentrum. Stråket förbinder Exercisgatan i öster med Kalendergatan i väster.
Kalendergatan utgör i sin tur en del av Malmös mest trafikerade cykelstråk. Rundelsgatan ingår som ett utpekat stråk i Malmö stads cykelkarta som en förbindelseväg med lite trafik, där man samsas med bilister.
REGLERING
Platsen är reglerad som gågata.
SEPARERING
På platsen finns ingen separering mellan fotgängare, cyklister och motorfordon i beläggningen, utan alla utnyttjar hela ytan. Däremot finns två möbleringszoner som skiftar i läge längs gatan, vilket bildar ett stråk i mitten som varierar i bredd och yttre stråk längs med fasaderna. I möbleringszonen förekommer träd, bänkar, gatlampor, konstverk i form av ljusinstallation och stenar.
Den dominerande beläggningen är sågad smågatsten, men längs fasader och in mot huvudentrén till köpcentrat ligger tre rader hällar, se bilderna till höger.
MÅLPUNKTER
Platsen omges av flertalet målpunkter, varav huvudentrén till köpcentrat Caroli är den största. Utanför entrén finns cykelställ, som också utgör en viktig målpunkt. Cykelställ är placerade i anslutning till entréerna, men var vid observationstillfället överfulla av parkerade cyklar. Många cyklar var därför placerade utanför cykelställen, men i anslutning till dessa.
Det innebar att framkomligheten till viss del påverkades, framförallt för de som passerade igenom platsen. I övrigt finns restauranger, konditori, handel mm i närområdet.
Bild 24 Vy åt väster med entré till Caroli köpcentrum till höger i bilden.
Bild 25 Stenar, träd och beläggningen skapar variation på platsen.
TRAFIKRÄKNINGAR
CYKELRÄKNING
Antalet cyklister räknades under 15 minuter, och har därefter räknats om till timmestrafik.
Eftersom det, till skillnad från på övriga platser, inte finns någon separerad cykelbana för cyklisterna att förhålla sig till redovisas resultatet från cykelräkningen i Bild 27 istället för i tabellform. Totalt uppgick antalet cyklister till ca 280 cyklister/timme.
Det var ungefär lika många cyklister som passerade igenom platsen, som det var cyklister som hade Caroli som målpunkt. Majoriteten av cyklisterna som passerade höll sig i mitten av stråket. Av cyklisterna som kom söderifrån och västerifrån var det lika många som valde att cykla i mitten, som att cykla på hällarna längs med den södra fasaden.
FOTGÄNGARRÄKNING
På samma sätt som för cyklisterna räknades antalet fotgängare under 15 minuter, och har därefter räknats om till timmestrafik. I Bild 26 redovisas fotgängarflödet under maxtimmen.
Totalt uppgick fotgängarflödet till ca 820 fotgängare/timme, vilket är ungefär tre gånger så många som antalet cyklister. Med hänsyn till det stora flöde är det troligt att inte alla fotgängare hann registreras, vilket innebär att flödet därför troligen var högre än vad resultatet visar.
Två tredjedelar av fotgängarna hade Caroli som målpunkt, medan en tredjedel endast passerade genom platsen.
290 220
100 40
170
Entré Entré
Entr
é
6050 110 20 20 20
Cykelställ
Entré Entré
Entr
é
Bild 26 Fotgängarflödet vid Caroli omräknat till maxtimmen.
Bild 27 Cykelflödet vid Caroli omräknat till maxtimmen.
BETEENDESTUDIER
INTERAKTIONER
Interaktionsstudierna resulterade i 21 registrerade interaktioner. Resultatet kan sammanfattas i följande punkter:
• Flest interaktioner inträffade då cyklisterna körde i östlig riktning. 10 av 21 interaktioner inträffade i denna riktning. 8 interaktioner inträffade i västlig riktning och 3 interaktioner i nordlig riktning. Inga interaktioner inträffade i sydlig riktning.
• Den vanligast typen av interaktion var när en fotgängare korsar cykelbanan. Denna interaktionstyp förekom i 10 av 21 interaktioner, dvs. i knappt 50 % av interaktionerna.
• Vid 20 av 21 interaktioner var det cyklisten som väjde för den gående. Endast i ett fall far det den gående som väjde.
• Av de cyklister som registrerades i en interaktion bedömdes majoriteten av cyklisterna hålla låg hastighet. 16 cyklister höll låg hastighet och 5 hög.
ÖVRIGA BETEENDEN SOM STUDERADES
Det blev tydligt att köpcentrat Caroli utgjorde en stor målpunkt eftersom fotgängarflödet till Caroli var större än det genomgående flödet. Även ungefär hälften av cyklisterna hade köpcentrat som målpunkt, och bidrog till korsande rörelser.
De två möbleringszonerna medför att det skapas tre rörelsestråk på platsen. Gående kom in till platsen via angränsande trottoarer, vilket innebar att de ofta leddes till de yttre rörelsestråken längs fasaderna. De cyklister som bara passerade igenom platsen höll sig mestadels i mitten, mellan de två möbleringszonerna. Av de som färdades söderut mot Rörsjögatan, cyklade de flesta på hällarna längs de södra fasaderna.
Under fältstudierna gjordes en generell bedömning av cyklisternas hastighet. Eftersom nästan hälften av cyklisterna hade Caroli som målpunkt sänktes hastigheten naturligt då många stannade och parkerade. En del av de cyklister som bara passerade platsen höll dock förhållandevis hög hastighet, trots att gångfart gäller. Men det var tydligt att cyklisterna överlag hade god uppsikt över övriga trafikanter. Detta innebar att cyklisterna anpassade sig till platsen, utan att det behövde uppstå så många interaktioner. Detta ligger i linje med de regler som gäller för gågata, där fordon ska väja för fotgängare. Bland fotgängarna var det svårare att avgöra hur god deras uppsikt var, men mängden cyklar på platsen vittnade om att här förekommer en riklig mängd cykeltrafik, vilket i sig gav signal till gående att vara uppmärksamma.
Vid observationstillfället passerade två bilar genom platsen utan att stanna vid någon fastighet (s.k. smittrafik), men det var tydligt att de var tvingade att köra på de gåendes villkor. Eftersom parkerade cyklar inte fick plats i cykelställen utan parkerades utanför, konstaterade att det kan medföra viss risk att behörighetstrafik inte kommer fram.
Mårtenstorget
Nedan presenteras resultatet från fältstudien vid Mårtenstorget som genomfördes tisdagen den 4:e november 2014, från klockan 16.30 till 18.00.
BESKRIVNING AV PLATSEN
Stråket löper i nord-sydlig riktning längs med östra sidan av Mårtenstorget i Lund. Den studerade sträckan sträcker sig från torgets norra sidan till Östra Mårtensgatan i söder.
Från norr ansluter cykelstråk från två håll (dels längs med torgets norra sida och dels från norr). Stråket ingår som en del av ett av de utpekade cykelstråken i Lund.
REGLERING
Stråket är reglerat som cykelbana, vilket skyltas i båda ändar.
SEPARERING
Separeringen är tydligt utformad. Cykelbanans beläggning består av smågatsten med två rader storgatsten på ömse sidor. Gångbanans beläggning utgörs av två rader betongplattor som varvas med 2-4 rader smågatsten, se bilderna till höger.
Gång- och cykelbanan separeras dessutom av vertikala element i form av träd på ömse sidor om cykelbanan, med bänkar mellan träden på den östra sidan och cykelställ mellan träden på den västra sidan.
Estetiken på platsen är prioriterad. Samtidigt är separeringen tydlig, med hänsyn till att gång- och cykeltrafiken skiljs åt med en trädrad. Däremot kan cykelbanans placering närmast torget bidra till att gående på ett naturligt sätt leds att röra sig även längs cykelbanan.
MÅLPUNKTER
Längs stråkets östra sida finns fem entréer (Hemtex, Kicks, KappAhl, trapphus, Coop) och längs stråkets västra sida ligger Mårtenstorget med torghandel och parkering. Den västra sidan kantas av cykelställ, som även de utgör viktiga målpunkter och i norr ligger en bankomat som besöks frekvent.
Bild 28 Vy från norr. Cykelbanan separeras från gångbanan av en möbleringszon med träd och bänkar. Till höger till flera cykelställ och bakom dessa på torget finns parkering för bilar.
Bild 29 Vy från söder. I anslutning till gångbanan ligger flera entréer till olika verksamheter, som nås via en trappa. Stråket är reglerat som påbjudna gång- och cykelbanor.
180
Interaktionsstudierna resulterade i 50 registrerade interaktioner. Det inträffade dock fler interaktioner än vad observatörerna hann registrera på grund av det stora flödet. Resultatet kan sammanfattas i följande punkter:
• 41 av 50 interaktioner inträffade då cyklisterna körde i sydlig riktning. 9 interaktioner inträffade i nordlig riktning.
• Den vanligaste typen av interaktion var när en fotgängare korsar cykelbanan.
Denna interaktionstyp förekom i 34 av 50 interaktioner, dvs. i knappt 70 % av interaktionerna. Näst vanligast var när en gående och cyklist möts, vilket förekom i 9 av 50 interaktioner. Övriga interaktioner, totalt 7 stycken, inträffade när en cyklist hann upp en gående.
• Vid 29 av 50 interaktioner, dvs. knappt 60 %, var det cyklisten som väjde för den gående. I 9 fall var det den gående som väjde och i 12 fall väjde både den gående och cyklisten.
TRAFIKRÄKNINGAR
CYKELRÄKNING
Antalet cyklister räknades under 15 minuter, och har därefter räknats om till timmestrafik.
Totalt registrerades ca 300 cyklister/timme. Tabell 3 redovisar resultatet.
Den dominerande cykelströmmen var från norr, men det är mycket möjligt att denna ström är motriktad på morgonen. Majoriteten av cyklisterna håller sig till cykelbanan, ingen sneddar över platsen, vilket har den naturliga förklaringen att stråket begränsas av vertikala element i form av trappor till entréerna i öster och träd och cykelställ i väster. De cyklister som kom in på platsbildningen från söder sneddade ofta över gångbanan precis vid infarten till platsen. Dessa är dock inte registrerade i tabellen nedan eftersom de inte sneddade på själva platsbildningen.
Tabell 3: Resultat av trafikräkning av cyklar. Flöde per timme fördelat på var cyklisterna cyklade.
RIKTNING PÅ CYKELBANA UTANFÖR
På samma sätt som för cyklisterna räknades antalet fotgängare under 15 minuter, och har därefter räknats om till timmestrafik. Fotgängarräkningarna gjordes vid de två entréer som bedömdes ha flest besökare. I Bild 30 redovisas fotgängarflödet under maxtimmen.
Totalt uppgick fotgängarflödet till ca 1120 fotgängare/timme, vilket är nästan fyra gånger så många som antalet cyklister. Med hänsyn till det stora flödet är det troligt att inte alla fotgängare hann registreras, vilket innebär att flödet därför troligen var något högre än vad resultatet visar.
Ungefär var femte fotgängare, ca 230 st, passerade platsen. Av dessa 230 fotgängare gick ca 40 på cykelbanan, vilket motsvarar knappt var femte. Resterande fotgängare hade någon av verksamheterna som målpunkt.
Bild 30 Fotgängarflödet vid Mårtenstorget omräknat till maxtimmen.
• Av de cyklister som registrerades i en interaktion bedömdes 29 cyklister hålla låg hastighet och 21 hög.
Det inträffade även många interaktioner mellan cykel-cykel, dessa har dock inte tagits med eftersom utformningen inte påverkar dessa.
ÖVRIGA BETEENDEN SOM STUDERADES
Merparten av de gående kanaliserades till Coops entré och trapphuset. Det flesta gående hade sin målpunkt här, men ungefär var femte passerade igenom platsen.
En generell bedömning av cyklisterna hastighet på platsen visade att de cyklister som passerade platsen höll hög hastighet, särskilt de som kom från norr. Eftersom många parkerade eller hämtade sin cykel i cykelställen, hade de naturligt en lägre hastighet.
Många cyklister avstyrde en interaktion genom att anpassa hastigheten. Det var snarare cyklisterna som anpassade sin hastighet till de gående än tvärtom.
Då cykelställ är placerade precis intill cykelbanan var det många parkerande cyklister som stannade en stund på cykelbanan och blockerade framkomligheten innan de ställde ifrån sig cykeln. Cykelställens placering medför därför att de som parkerade sin cykel ibland gav upphov till interaktioner.
Cyklisterna höll sig mestadels på cykelbanan. Gående däremot rörde sig mer fritt på platsen och gick ofta på cykelbanan. För gående som ska västerut bedöms cykelbanan kunna upplevas som det naturliga stråket. Gående ”tog plats” och cyklisterna anpassade sig i större utsträckning, vilket kan förklaras av att fotgängarflödet dominerade. Gående passerade cykelbanan hur de ville och stannade ofta på cykelbanan. Cyklisterna verkade dock vara vana vid detta och anpassade sig, bl.a. genom att anpassa hastigheten.
Cyklisterna bedömdes därför ha god uppsikt över platsen.