---Vid Mobilia tycktes inte fotgängarna vara särskilt uppmärksamma på separeringen mellan fotgängare och cyklister. De var mer uppmärksamma på själva cyklisten, än det faktum att de korsade en cykelbana, vilket kan förklaras av att separeringen på platsen är otydlig.
Sammanfattningsvis bedömdes att cyklister och fotgängare var relativt samspelta på platsen.
Folkets park
Cykelbanan är tydligt separerad på platsen genom avvikande markbeläggning och skyltning. Dock saknas vertikala element som förstärkning av separeringen.
Flödet på platsen var stort och antalet cyklister var ungefär lika många som antalet fotgängare. Det längsgående cykelflödet var stort, då många endast passerade igenom platsen, samtidigt som det korsande gångflödet var stort, då ungefär en tredjedel hade Konsum som målpunkt.
Cyklisterna höll hög hastighet genom platsen, vilket kan förklaras av den tydliga separeringen i kombination med det höga passerande cykelflödet. Även hastighetsspridningen bedömdes vara stor, vilket ökar risken för olyckor.
På denna plats inträffade näst flest interaktioner. Den vanligaste typen av interaktion var att gående korsade cykelstråket, vilken var densamma på alla studerade platser. Den näst vanligaste typen av interaktion var när en cyklist hann upp en gående. Att många interaktioner inträffade på platsen kan troligtvis till stor del förklaras av det stora flödet och de höga hastigheterna, som tillsammans med att den tydliga separeringen kan bidra till företrädeskänsla hos såväl gående som cyklister. Vid cirka 60 % av alla interaktioner var det cyklisten som väjde.
Enligt litteraturen bidrar högre flöden till högre efterlevnad av separeringen, vilket till viss del visade sig stämma på denna plats. De gående höll sig i hög utsträckning till avsedd gångyta. Det var det endast ett fåtal cyklister som cyklade helt utanför cykelbanan. De som gjorde detta cyklade i gatan istället. Däremot sneddade ungefär var femte cyklist över platsen och gångbanan framför Konsum, eftersom denna väg är genare jämfört med cykelbanans placering. Stråkets genhet bedöms därför vara viktig för att cyklister ska hålla sig till cykelbanan I detta kapitel görs en sammanfattande beskrivning av respektive plats utifrån resultat och
analys.
Mobilia köpcentrum
Cykelbanan genom Mobilia köpcentrum är otydligt separerad. Skyltning saknas på platsen, däremot finns cykelsymboler infällda i markbeläggningen. Samma material ligger över hela platsbildningen. Cykelbanan är enbart avskild med smala stenar i avvikande färg, även om vertikala element till viss del också bidrar till att visualisera separeringen.
På denna plats uppmättes det lägsta cykelflödet och gångflödet var nästan tio gånger större än cykelflödet.
Cyklisterna höll relativt låg hastighet, troligen på grund av det dominerande gångflödet med många korsande rörelser och att de flesta trafikanterna hade målpunkt vid platsen.
Den otydliga separeringen kan bidra till en osäkerhet kring om man verkligen får cykla här, vilket kan medföra både ett lägre flöde och att hastigheterna hålls nere. Cyklisterna bedömdes vara underordnade på platsen och anpassade sig i stor utsträckning.
På platsbildningen vid Mobilia inträffade minst antal interaktioner. Den vanligaste typen av interaktion var att gående korsade cykelstråket, vilken var densamma på alla studerade platser. Andelen interaktioner av denna typ var dock färre här än vid Folkets park och Mårtenstorget, vilket kan förklaras av att platsen är relativt stor och öppen vilket bidrar både till god uppsikt och till att det finns plats för undanmanövrar i god tid. Entrén till köpcentrat var också den största målpunkten, vilket gör det lättare för cyklisterna att bedöma var gående ska korsa. Den näst vanligaste typen av interaktion var när en cyklist och en gående möttes. Utrymmet för undanmanövrar bedömdes vara god på platsen, vilket kan bidra till färre interaktioner. Vid cirka 95 % av alla interaktioner var det cyklisten som väjde.
Av litteraturen framgick att ett lågt flöde bidrar till lägre efterlevnad av en separering, vilket visade sig stämma på denna plats. Nästan var tredje cyklist cyklade utanför cykelbanan eller sneddade över gångytorna. Merparten av de gående höll sig däremot på den del av ytan som är avsedd för fotgängare.
Vid Folkets park hade både cyklister och fotgängare generellt god uppsikt över platsen, vilket kan bero på att detta krävs på en plats där flödena är höga och det finns många rörelsemönster.
Caroli köpcentrum
Platsen förbi Caroli köpcentrum är reglerad som gågata, vilket innebär att det inte finns någon separerad cykelbana att förhålla sig till. Två möbleringszoner delar upp gatan i tre rörelsestråk, där den dominerande markbeläggningen är sågad flammad smågatsten för att cyklister ska ha en relativt jämn beläggning.
Flödet på platsen var stort och gångflödet var cirka tre gånger så stort som cykelflödet.
Cyklister som passerade platsen höll hög hastighet, medan de som hade platsen som målpunkt naturligt sänkte hastigheten. Cyklisterna behövde till viss del anpassa sig till möbleringen. Tittar man på rörelsemönstren så var det dock inte så många fotgängare som faktiskt rörde sig där cyklisterna cyklade, utan antingen så rörde de sig i parallella stråk eller så korsade de rakt över. Detta möjliggör för cyklisterna att hålla relativt höga hastigheter.
Även hastighetsspridningen bedömdes vara stor, vilket ökar risken för olyckor. Cyklisterna bedömdes vara underordnade på platsen och anpassade sig i stor utsträckning.
På platsen inträffade få interaktioner. Den vanligaste typen av interaktion var att gående korsade cykelstråket, vilken var densamma på alla studerade platser. Andelen interaktioner av denna typ var dock färre här än vid Folkets park och Mårtenstorget, vilket kan förklaras av att platsen är relativt stor och öppen vilket bidrar både till god uppsikt och till att det finns plats för undanmanövrar i god tid. Entrén till köpcentrat var också den största målpunkten, vilket gör det lättare för cyklisterna att bedöma var gående ska korsa. Den näst vanligaste typen av interaktion var när en cyklist hann upp en gående. Vid cirka 95 % av alla interaktioner var det cyklisten som väjde.
Vid Caroli bedömdes cyklisterna ha god uppsikt över övriga trafikanter, vilket kan bero på att detta krävs på en plats där flödena är höga och det finns många rörelsemönster.
Bland fotgängarna var det svårare att avgöra hur god deras uppsikt var, men mängden parkerade cyklar på platsen gav en signal till gående om att vara uppmärksamma.
Samspelet på platsen bedömdes fungera bra. Det är dock svårt att dra några slutsatser från fältstudierna om regleringen gågata påverkade cyklisternas beteenden eller om det mer berodde på platsens utformning.
Mårtenstorget
Cykelbanan är relativt tydligt separerad på platsen avvikande markbeläggning och skyltning. Vertikala element i form av träd på ömse sidor om cykelbanan, med bänkar och cykelställ emellan förstärker separeringen.
Flödet på platsen var stort och gångflödet var cirka fyra gånger så stort som cykelflödet.
Det korsande flödet var stort.
Cyklister som passerade platsen höll hög hastighet, medan de som hade platsen som målpunkt naturligt sänkte hastigheten. Tittar man på rörelsemönstren så var det dock inte så många fotgängare som faktiskt rörde sig där cyklisterna cyklade, utan antingen så rörde de sig i parallella stråk eller så korsade de rakt över. Detta möjliggör för cyklisterna att hålla relativt höga hastigheter. Även hastighetsspridningen bedömdes vara stor, vilket ökar risken för olyckor. De gående bedömdes ”ta mer plats”, och det var cyklisterna som anpassade sig i större utsträckning.
På denna plats förekom flest antal interaktioner. Den vanligaste typen av interaktion var att gående korsade cykelstråket, vilken var densamma på alla studerade platser. Andelen interaktioner av denna typ var dock färre här än vid Folkets park och Mårtenstorget. Den näst vanligaste typen av interaktion var när en cyklist och en gående möttes. Att många interaktioner inträffade på platsen kan troligtvis till stor del förklaras av det stora flödet och de höga hastigheterna, som tillsammans med att den relativt tydliga separeringen kan bidra till företrädeskänsla hos såväl gående som cyklister. Vid Mårtenstorget finns många målpunkter längs den studerade sträckan utan tydliga korsningspunkter vilket gör att det är svårt för cyklisterna att bedöma var gående ska korsa. Även cykelställens placering direkt intill cykelbanan bidrar till en något rörig miljö, och det förekom ofta att personer stod på cykelbanan då de skulle parkera eller hämta sin cykel.
Utrymmet för undanmanövrar är också begränsat, vilket kan ha bidragit till fler interaktioner. Vid cirka 60 % av alla interaktioner var det cyklisten som väjde.
Enligt litteraturen bidrar högre flöden till högre efterlevnad av separeringen, vilket till viss del visade sig stämma på denna plats. Vid Mårtenstorget höll sig cyklisterna i stor utsträckning på cykelbanan medan de gående rörde sig mer fritt och gick ofta på cykelbanan. En förklaring till detta kan vara att för de gående som ska västerut kan cykelbanan upplevas som det naturliga stråket.
På Mårtenstorget bedömdes cyklisterna ha god uppsikt, vilket kan förklaras av det stora gångflödet. Det var svårare att bedöma hur god uppsikt de gående hade.
SLUTSATSER
---Projektet syftar till att utvärdera hur olika utformningar av cykelstråk som passerar
platsbildningar, torg- eller torgliknande ytor påverkar trafiksäkerheten, som t.ex. antal och typ av konflikter mellan fotgängare och cyklister.
Projektet har i viss mån kunnat utvärdera trafiksäkerheten, men det har varit svårt att få en riktigt tydlig bild av trafiksäkerhetsläget på platsbildningarna eftersom det är svårt att mäta trafiksäkerhet. Med hänsyn till att mörkertalet i STRADA är stort för den typ av olyckor som är aktuella det här projektet, har inga uttag gjorts från STRADA. Dessutom är ett par av de studerade platserna nybyggda, vilket innebär att det inte finns olycksstatistik för en längre tidsperiod. Därmed kan inte detta projekt ge ett direkt mått på hur trafiksäkra de fyra studerade platserna är. Fokus har istället varit att studera ett antal indirekta mått, som hastighet, interaktioner, efterlevnad av separering, uppsikt samt rörelsemönster och vägval.
Dessa indirekta mått kan ge ett visst svar på frågan men inte en heltäckande bild.
Slutsatsen av studien är att även om utformningen skiljer sig åt mellan platserna är det svårt att dra någon slutsats om att en viss typ av utformning gör att antalet interaktioner blir färre eller att typen av interaktioner förändras.
Studierna som genomförts visar att valet av utformning på en platsbildning, där separeringsformen mellan gående och cyklister är en viktig faktor, måste göras efter platsens funktion, målpunkter, läge och flöde. På platsbildningar är det är viktigt att utformningen uppmanar till samspel eftersom många rör sig kors och tvärs till målpunkter och ska samsas med genomfartstrafik av gående och cyklister.
En tydlig separering kan göra att cyklisterna förväntar sig att de har företräde. Detta kan leda till relativt höga hastigheter vilket försämrar trafiksäkerheten dels pga. att risken för olyckor ökar och dels på grund av att ”misstag” i form av att två trafikanter inte observerar varandra, ökar allvarlighetsgraden vid en eventuell olycka.
Förekomsten av vertikala element, såsom träd, bänkar och cykelställ, kan medverka till låga hastigheter samt styra rörelsemönster och vägval så att god trafiksäkerhet uppnås. Samtidigt kan dessa element medföra svårigheter att göra undanmanövrar vid interaktioner.
Den senaste tidens satsningar på ökad cykeltrafik i kombination med utvecklingen av nya cyklar, som racercyklar och elcyklar, har medfört att cyklisterna kommer upp i allt högre hastigheter, vilket kan innebära ökade trafiksäkerhetsrisker. Med anledning av detta är det viktigt att diskutera om cyklister ska kunna köra fort på alla platser eller om det finns platser där andra aspekter är viktigare. En sådan plats kan vara platsbildningar. Det är därför viktigt att i ett tidigt planeringsskede fastställa platsens huvudsakliga syfte, om det t.ex. är en plats där många passerar eller om det är en plats som många har som målpunkt eller mötesplats. Därefter kan man genom markmaterial och detaljeringsnivån i utsmyckningen styra vilken hastighet som ska gälla på platsen. På platser där gångflödet är stort kan det vara viktigt att tydligt prioritera de gående genom att t.ex. bryta cykelstråkets beläggning för att få ner cyklisternas hastighet.
Motsättningen mellan utformning av cykelstråk och estetisk bedöms inte i första hand gälla trafiksäkerhetsaspekten utan framkomlighetsaspekten. Det är snarare så att många av de element som används för att sänka hastigheten och därmed gör det trafiksäkrare även höjer de estetiska värdena. Det är t.ex. trädplanteringar och ökad upplevelserikedom.
Däremot bedöms det vara svårare att åstadkomma en bra framkomlighet för cyklisterna på platsbildningar, eftersom höga hastigheter då prioriteras som i som tur kan medföra trafiksäkerhetsproblem. God framkomlighet för cyklister kräver ofta jämn asfaltbeläggning och rak linjeföring, vilket kan innebära en motsättning mot estetiken.
Enligt litteraturen är det viktigt att det är enkelt för trafikanterna att uppfatta vad som gäller och att om en separering på ett stråk görs så måste den vara tydlig, genom utformning, materialval, skyltning och markeringar. Asfaltbeläggning på cykelbanor medför ett tydligt separerat stråk om gångbanorna har en annan avvikande beläggning, som exempelvis plattor. Denna studie kan dock inte påvisa att en tydlig utformning innebär hög trafiksäkerhet.
Däremot är det troligt att tydligheten är viktig för människors upplevelse av trygghet på en plats. Denna fråga har dock inte studerats inom ramen för detta projekt utan kräver vidare forskning.
Rekommendationer vid planering
Det är viktigt att tidigt i planeringsprocessen av ett projekt ta ställning till projektets mål, och vad som ska väga tyngst vid utformningen. Det går inte att prioritera allt. Nedan ges exempel på frågor som kan underlätta valet av utformning vid planeringen av cykelstråk över platsbildningar.
• Hur stort är flödet av gående respektive cyklister?
• Är något av flödena dominerande?
• Är det viktigt att cyklisterna ska kunna hålla höga hastigheter (ha god framkomlighet) eller finns det alternativa stråk?
• Hur ser rörelsestråken ut på platsen utifrån målpunkter?
• Kommer många cyklister att välja att stanna vid någon målpunkt eller kommer merparten bara att passera?
• Är underlaget och separeringsformen sådan att cyklisterna uppmanas att hålla höga hastigheter?