1 Författningsförslag
2.3 Centrala begrepp
Det finns ett antal begrepp som förekommer i betänkandet och på området. Några av dem beskrivs kortfattat här.
Asylsökande är en utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prö-vad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol.
Asylboenden/anläggningsboenden (ABO) innebär boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus (ABE) eller ett tillfälligt boende (ABT).
Eget boende, (EBO). Asylsökande kan välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner, under asyltiden eller ordna boende på egen hand efter uppehållstillstånd.
Ensamkommande barn är asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnads-havare.
Flykting är en utlänning som har ansökt om asyl och fått uppe-hållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen.
Genève-konventionen, är FN:s flyktingkonvention från 1951 an-gående flyktingars rättsliga ställning. Sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under den. Det innebär att Sverige ska pröva varje asylansökan och ge de människor asyl, som är flyktingar enligt kon-ventionen. Enligt konventionen är flyktingar personer som har väl-grundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av: ras, natio-nalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så att myndig-heterna inte kan ge trygghet mot förföljelse från enskilda personer.
God man är en person som ska ta tillvara ett barns intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Det är kommunen som utser god man.
Kvotflykting är utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fast-ställt.
Uppehållstillstånd, UT en utländsk medborgare som vill stanna i Sverige mer än tre månader måste ha uppehållstillstånd (gäller inte EU/EES-medborgare och deras anhöriga). Kan vara tidsbegränsat eller permanent.2
Det finns olika definitioner för nyanlända elever och uppdelning i statistiken
Definitionen nyanländ kan variera mellan olika verksamheter. Enligt Migrationsverket är en nyanländ person någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, dvs. två till tre år.
Nyanländ enligt skollagen är den som har varit bosatt utomlands, nu är bosatt i landet (i skollagens mening) och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev räknas inte som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.
Nyanlända elever är till exempel asylsökande, flyktingar med uppe-hållstillstånd inklusive deras anhöriga, barn till EU-medborgare som arbetar i Sverige, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och barn till gäststuderande från andra länder. Det kan vara både ensam-kommande och barn som av olika orsaker har flyttat hit med sina vårdnadshavare. Det kan även vara elever vars familjer är pappers-lösa.3
Nyanlända elever identifieras också på olika sätt, beroende på vilka uppgifter om eleverna som finns tillgängliga. I statistiken går det för närvarande inte att identifiera nyanlända elever till fullo i enlighet med skollagens definition (3 kap. 12 a §) som infördes den
2 Samtliga definitioner från Asylsökande till Uppehållstillstånd är hämtat från Migrations-verket, ordförklaringar. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Ordforklaringar.
html Hämtat i mars 2017.
3 Skolverket (2016). Allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever och SKL (2016). Öppna jämförelser grundskola 2016 – Tema nyanlända elever.
1 januari 2016. Framför allt handlar det om att det inte går att fast-ställa hur många av de elever som inte har personnummer i statistiken som nyligen har kommit till Sverige. Det finns inte heller uppgifter om när eleverna har påbörjat sin utbildning i svensk skola. I stati-stiken är det således inte möjligt att identifiera personer som nyan-lända innan de har blivit folkbokförda4 och fått svenskt person-nummer. Det är först när eleven fått ett personnummer som hens bakgrund kan fastställas. Skolverkets statistik beskriver därför i stället nyinvandrade elever.
I Skolverkets begrepp nyinvandrade elever ingår de som är födda utomlands, – har båda föräldrarna födda utomlands, och har kom-mit till Sverige under de senaste fyra åren. I begreppet nyinvandrade ingår enbart folkbokförda elever.5 Beroende på Migrationsverkets handläggningstider kan en nyinvandrad elev ha befunnit sig i landet i mer än fyra år som asylsökande innan folkbokföring sker. Enligt skollagen är eleven nyanländ från den dag han eller hon påbörjade sin utbildning i Sverige och fyra år framåt.
Utöver kategorin nyinvandrade elever omfattar statistiken också elever med okänd bakgrund. Här ingår framför allt asylsökande elever som nyligen anlänt till Sverige, eftersom dessa inte är folkbokförda.
I gruppen ingår även elever som har skyddade personuppgifter, vilka dock utgör ett litet antal.6
Utländsk bakgrund är också ett vanligt begrepp som finns med i myndigheters statistik, bl.a. Skolverket och Statistiska centralbyrån (SCB) som beskriver begreppet som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Om uppgifter om förälder saknas för en utrikes född antas föräldern också vara utrikes född enligt SCB.7
När det gäller elever med utländsk bakgrund födda i Sverige inne-fattas elever med båda föräldrarna födda utomlands, medan eleven själv är född i Sverige.
Elever med svensk bakgrund omfattar elever födda i Sverige med minst en förälder som är född i Sverige.
4 Med folkbokföringen antecknas ett invandringsdatum i Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB).
5 Skolverket (2016). PM: Nyinvandrade elever i grundskolan.
6 Skolverket (2016). PM: Nyinvandrade elever i grundskolan.
7 Ur Skolverkets databas Siris om definitioner för statistikuppgifter.
2.3.1 Utredningens definition av nyanlända elever och grundskolans senare årskurser
I vårt betänkande används begreppet nyanländ. I skollagen finns från den 1 januari 2016 en definition av begreppet nyanländ. I direk-tiven används inte enbart uttrycket nyanländ elev i den mer preci-serade betydelse som följer av definitionen utan direktivet avser elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin skolgång under grund-skolans senare årskurser. Utredningen bedömer att begreppet ny-anlända elever enligt skollagens definition omfattar samma elevgrupp som direktiven beskriver och därför används begreppet nyanlända elever enligt skollagens definition i betänkandet. När det gäller sta-tistik använder utredningen begreppen nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund, där gruppen asylsökande ingår, när sådan information finns.
Gällande definition av sent anlända elever eller som i direktivet anges ”elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser” har utredningen valt att inrikta förslagen främst för de elever som anländer till Sverige och mottas i grundskolan i årskurs 7–9. I den bedömningen har utredningen bl.a. tagit hänsyn till föl-jande.
Enligt dåvarande Myndigheten för skolutveckling valde de att defi-niera ”sent anlända elever” som de elever som påbörjar utbildning i något av grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gym-nasieskolan. Statistiken visar att det är en betydligt lägre andel elever som invandrar efter årskurs 5 som uppnår behörighet till gymnasie-skolanas nationella program. Ju senare elever invandrar desto färre elever uppnår kunskapskraven och behörighet till gymnasieskolan.
I synnerhet om eleven kommer i årskurs 8 eller 9 så sjunker resul-tatet drastiskt (se avsnitt 3.6.5.).
Forskare menar att den kritiska åldern för språkinlärning infaller vid 12–13 års ålder. Elever som anländer till Sverige efter 12 års ålder har svårare att lära sig det svenska språket.8 Kursplanerna i grund-skolan ställer högre språkliga krav i de högre årskurserna. I kurs-planerna för årskurs 7–9 ställs krav på att eleverna ligger på en avan-cerad språklig nivå. Såvitt utredningen erfar är det också vanligare att elever i årskurs 1–6 inkluderas direkt i ordinarie
8 Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt, rapport 5:2012.
grupp, medan elever i årskurs 7–9 i större omfattning undervisas i förberedelseklass.
Regeringen har under våren 2017 i proposition En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (prop. 2016/17:143) föreslagit att införa en stadieindelad timplan införs i grundskolan.
Benämningarna låg-, mellan- och högstadium ska enligt förslaget in-föras i skollagen. För utbildningen i grundskolan och grundsärskolan delas de nio årskursena in i lågstadiet (årskurs 1–3), mellanstadiet (årskurs 4–6) och högstadiet (årskurs 7–9). Ändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2018.9 Kursplanerna är också utformade för årskurs-erna 1–3, 4–6 och 7–9 och kunskapskrav finns som huvudregel för årskurs 3, 6 och 9.
Enligt Skolverket är det i alla kommuntyper utom storstäder och deras förortskommuner vanligast med skolenheter som har årskurser-na 1–6. Denårskurser-na indelning har också ökat konstant sedan 2011. I stor-städerna är det vanligaste skolenheter med årskurserna 1–9. Fristå-ende skolor finns i högre utsträckning i storstäder och friståFristå-ende skolor är därför i högre grad organiserade i årskurserna 1–9. Vidare är de allra flesta skolenheter, enligt Skolverket, organiserade så att årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 hålls samman.10
Utredningen finner vid en samlad bedömning att flera aspekter bl.a. organisatoriska, talar för att inrikta förslagen för nyanlända elever som påbörjar sin utbildning under årskurs 7–9. Förslaget om skriftliga omdömen i stället för betyg för nyanlända elever som inte uppnår betyget E ska dock omfatta elever från årskurs 6–9 mot bak-grund av att terminsbetyg ska sättas av lärare i slutet av varje termin från höstterminen i årskurs 6.