1 Författningsförslag
1.1 Förslag till
lag om ändring i skollagen (2010:800) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
dels att 3 kap. 1, 12 b och 12 d §§ och 17 kap. 10 och 11 § § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 3 kap. 12 g–
12 i §§, 10 kap. 19 a §, 12 kap. 19 a § och 13 kap. 20 a §, och närmast före 3 kap. 12 g–12 i §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap.
1 §1 I detta kapitel finns bestämmelser om – tillämpningsområde (2 §),
– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §), – information om barnets och elevens utveckling (4 och 5 §§), – stöd i form av extra anpassningar (5 a §),
– särskilt stöd (6–12 §§), – mottagande och undervis-ning av nyanlända elever (12 a–
12 f §§), och
– mottagande och undervis-ning av nyanlända elever (12 a–
12 i §§), och – allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).
1 Senaste lydelse (2015:246).
12 b §2 Bestämmelserna i 12 c–12 f §§
gäller endast i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och
En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra stycket 2 ska bedöm-ningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och under-visningsgrupp kan fattas enligt 12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b §.
Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e § samt vid planering av undervisningen och vid fördel-ning av undervisfördel-ningstiden.
Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid beslut enligt 12 e och 12 g–12 i §§ samt vid övrig planering av undervis-ningen och vid fördelning av undervisningstiden.
Individuell studieplan 12 g §
För en nyanländ elev som har tagits emot i det svenska skolväsen-det i årskurs 7–9 i grundskolan eller i årskurs 8–10 i specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska en individuell studieplan upprättas senast inom två månader efter mottagandet.
Studieplanen ska innehålla en långsiktig plan för hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasie-skolans nationella program utifrån
2 Senaste lydelse (2015:246).
3 Senaste lydelse (2015:246).
elevens mål. Planen ska också innehålla uppgifter om utbildning-ens huvudsakliga innehåll och pla-nerade stödåtgärder.
Studieplanen bör revideras efter de bedömningar som görs av den nyanlända elevens ämneskun-skaper.
Anpassad timplan 12 h §
Om det finns särskilda skäl får en nyanländ elev som har tagits emot i det svenska skolväsendet i årskurs 7–9 i grundskolan eller i årskurs 8–10 i specialskolan, ges mer undervisning i utvalda äm-nen än övriga elever i samma års-kurs hos huvudmannen genom en omfördelning av undervisnings-tiden (anpassad timplan). Ett så-dant beslut får inte innebära att eleven ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma års-kurs hos huvudmannen. Ett sådant beslut får dock innebära avvikel-ser från den timplan samt de äm-nen och mål som annars gäller för utbildningen.
Den anpassade timplanen ska utformas så att eleven dels får för-utsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella pro-gram, dels förutsättningar att genomföra ett sådant program.
Eleven ska alltid ges undervis-ning i svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska
och idrott och hälsa.
Rektorn beslutar om anpassad timplan och ett sådant beslut får enbart fattas efter att en elevs kun-skaper har bedömts enligt 3 kap.
12 c § och efter samtycke av eleven och elevens vårdnadshavare. En elev får ha anpassad timplan under högst tre år.
Studiehandledning på modersmålet 12 i §
En nyanländ elev, som mot-tagits i det svenska skolväsendet i årskurs 7–9 i och grund-särskolan eller i årskurs 8–10 i specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehöv-ligt.
Sådan studiehandledning ska syfta till att ge eleven förutsätt-ningar att nå de kunskapskrav som minst ska som uppnås.
Studiehandledning enligt första stycket får ges på elevens starkaste skolspråk om det är ett annat än modersmålet.
10 kap.
19 a §
För en nyanländ elev som inte uppnår kraven för betyget E innan ett ämne har avslutats, ska betyg inte sättas i ämnet. I stället ska läraren ge eleven ett skriftligt
om-döme om elevens kunskapsutveck-ling i förhållande till kunskaps-kraven i ämnet.
12 kap.
19 a §
För en nyanländ elev som inte uppnår kraven för betyget E innan ett ämne har avslutats, ska betyg inte sättas i ämnet. I stället ska läraren ge eleven ett skriftligt om-döme om elevens kunskapsutveck-ling i förhållande till kunskaps-kraven i ämnet.
13 kap.
20 a §
För en nyanländ elev som inte uppnår kraven för betyget E innan ett ämne har avslutats, ska betyg inte sättas i ämnet. I stället ska läraren ge eleven ett skriftligt om-döme om elevens kunskapsutveck-ling i förhållande till kunskaps-kraven i ämnet.
17 kap.
10 §
Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från grundskolan har god-kända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och
– i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller – i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.
Om huvudmannen för utbild-ningen finner att det finns syn-nerliga skäl, får ungdomar som inte har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk tas
emot på programinriktat indivi-duellt val om övriga förutsätt-ningar är uppfyllda.
11 § Yrkesintroduktion och indi-viduellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de god-kända betyg som krävs för be-hörighet till ett yrkesprogram en-ligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.
Yrkesintroduktion och indi-viduellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de god-kända betyg som krävs för bhörighet till ett yrkesprogram e-nligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion, förutom de nyanlända ungdomar som har tillräckliga språkkunska-per för att tillgodogöra sig utbild-ningen och som har behov av att gå ett annat introduktionsprogram än språkintroduktion.
Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synner-liga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkes-program tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
1.2 Förslag till
förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § skolförordningen (2011:185) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap.
7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skol-lagen (2010:800) finns grundläg-gande bestämmelser om huvud-mannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvud-mannen är också skyldig att er-bjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skol-lagen (2010:800) finns grundläg-gande bestämmelser om huvud-mannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvud-mannen är också skyldig att er-bjuda elever som är adoptivbarn och ensamkommande barn enligt 1 § femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och har ett annat moders-mål än svenska modersmoders-måls- modersmåls-undervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgänges-språk i hemmet.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
1.3 Förslag till
förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap.
15 §4 I 15 kap. 19 § och 18 kap.
19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att er-bjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudman-nen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dag-liga umgängesspråk i hemmet.
I 15 kap. 19 § och 18 kap.
19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att er-bjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudman-nen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och ensamkommande barn enligt 1 § femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
4 Senaste lydelse (2012:402).
1.4 Förslag till
förordning om ändring i förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen (2014:47) om stats-bidrag för undervisning under skollov ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §5
Statsbidrag lämnas för kostnader för sådan undervisning som an-ges i andra stycket för en elev som behöver undervisningen för att nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen eller kurser.
Bidrag lämnas för elever som går
1. årskurs 6 eller 7 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan eller års-kurs 7, 8 eller 9 i specialskolan och som deltar i undervisning under skollov under läsåret eller i undervisning i anslutning till att någon av dessa årskurser har avslutats (sommarlov),
2. årskurs 10 i specialskolan och som deltar i undervisning under skollov under läsåret eller under sommaren i anslutning till att årskurs 10 har avslutats, eller 3. i gymnasieskolan och del-tar i undervisning under skollov under läsåret eller i anslutning till att läsåret har avslutats grund-skolan och som deltar i undervis-ning i anslutundervis-ning till att någon av dessa årskurser har avslutats (som-marlov),
3. årskurs 10 i specialskolan och som deltar i undervisning under skollov under läsåret eller under sommaren i anslutning till att årskurs 10 har avslutats, eller 4. i gymnasieskolan och del-tar i undervisning under skollov under läsåret eller i anslutning till att läsåret har avslutats (sommar-lov).
Statsbidrag lämnas inte för sådan lovskola som en huvudman är skyldig att anordna enligt
5 Senaste lydelse (2017:162).
lagen eller undervisning som be-drivs efter att gymnasieskolan har avslutats.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.