4 Nulägesbeskrivning
4.2 Forskning och studier om goda förutsättningar för nyanlända elevers lärande för nyanlända elevers lärande
4.2.2 Hur mottagandet organiseras har stor betydelse för elevernas utbildning och lärande för elevernas utbildning och lärande
Forskning och olika studier3 om nyanlända elever visar att verk-samhetens organisation är av stor betydelse för elevernas skolfram-gång i Sverige. Det framgår t.ex. att av central vikt är att roller och ansvarsfördelning för alla nivåer i styrkedjan är tydliga och välkända.
Ett stort antal av de nyanlända eleverna som kommer till Sverige är flyktingar. Deras hälsa påverkas dels av tidigare erfarenheter och dels av en oro inför framtiden så länge som det är osäkert om man får stanna i det nya landet. Många barn har också utsatts för stora påfrestningar under flykten. Den hälsofrämjande aspekten i skol-introduktionen är här särskilt viktig. Det handlar bl.a. om att skolan har ett elevhälsoteam som är rustade för att möta nyanlända elevers livssituation och erfarenheter. Det är inte ovanligt att det inled-ningsvis är skolsköterskan som eleven anförtror sig till. Skolan i sig kan också enligt forskarna vara en av de viktigaste hälsofrämjande insatserna med sin struktur och förutsägbarhet i vardagen. I syn-nerhet för ensamkommande barn är skolan en betydelsefull del i barnets utveckling och lärande. De ensamkommande barnen har lämnat det sociala nätverket bakom sig och känner ofta en saknad efter föräldrar, familj och vänner.4
Kommunernas förutsättningar för att organisera utbildningen för nyanlända skiljer sig på många fler sätt än för övriga elever. Kom-munen vet inte på förhand hur många nyanlända elever som kom-mer att börja i skolorna under terminen eller i vilka åldrar. De vet inte heller vilka språk de talar eller vilka förutsättningar de har. Antalet elever avgörs också av hur många asylsökande som kommer till kom-munen och hur många flyktingar och anhöriga som får uppehålls-tillstånd.5 Det går inte heller utifrån elevernas tidigare skolgång eller
3 Se t.ex. Kästen-Ebeling & Otterup (2016). En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever. Bunar (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådet. Rapport 6:2010 och Bunar (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Skolinspektionen (2014). Utbildning för nyanlända elever och Skolinspektionen (2017). Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever.
SKL(2010). Nyanlända elevers utbildning – Goda exempel från tio kommuner och (2015).
Skolgång för nyanlända elever. Exempel och inspiration från kommuner. Skolverket (2013).
Nyanlända elever i fokus.
4 Kärsten-Ebeling och Otterup (2016). En bra början – mottagande och introduktion av ny-anlända elever, Stretmo och Melander (2016). Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan. och FORTE (2016). Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen.
5 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2010). Nyanlända elevers utbildning
andra faktorer förutsäga hur lång tid som eleverna kan behöva i förberedande undervisning.6 Många nyanlända elever flyttar dess-utom ofta inledningsvis till följd av olika förflyttningar mellan bo-enden och kommuner.
Identifierade framgångsfaktorer för nyanlända elevers utbildning och lärande
För alla elever kan skolframgång påverkas av olika bakgrundsfaktorer som t.ex. föräldrarnas utbildningsbakgrund och detsamma gäller för nyanlända elever. Men val av organisation och beredskap i mottagandet är även viktig för den kvalitet på undervisning som er-bjuds dessa elever. Det finns flera framgångsfaktorer som identi-fierats7 för mottagandet och för att skapa de bästa förutsättning-arna för nyanlända elevers lärande. Några har berörts ovan men nedan följer några samlade exempel:
• Att det finns riktlinjer och en tydlig roll- och ansvarfördelning för mottagande, organisation och utbildning för nyanlända elever.
Skolhuvudmän och rektorer har även kunskap om hur utbild-ningen bör ledas, organiseras och genomföras.
• Att huvudmän och rektor säkerställer att det finns en flexibel organisation som kan ändras över tid. Att verksamheten följs upp och analyseras samt att resurser fördelas efter elevers olika be-hov eller att kompetensen kan spridas till olika skolor och en-heter där den behövs är också centralt.
• För ett snabbt mottagande behövs samverkan med såväl myndig-heter, t.ex. Migrationsverket, som närsamhället för att få reda på vilka nyanlända barn och ungdomar som bor i kommunerna.
Det är även viktigt att huvudmannen har ett fungerande system, för såväl samverkan som administrativa stödsystem.
6 Skowronski Eva (2013). Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola för alla”.
7 T.ex. Bunar (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Kästen-Ebeling &
Otterup (2016). En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever. Skol-inspektionen (2014). Utbildning för nyanlända elever och (2017). Huvudmännens mottagande av nyanlända elever., SKL (2016). Öppna jämförelser – grundskola 2016. Tema nyanlända elever och OECD (2015). Immigrant Students at School. Easing the journey towards inte-gration.
• Oavsett val av organisation är det avgörande att både rektor och den pedagogiska personalen har kunskap och kompetens om ny-anländas lärande. Huvudmän och skolor bör också ha strategier för komptensutveckling.
• Att en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter genomförs. Forskning pekar också på vikten av att kartläggningen har fokus på elevens starka sidor.
• Utbildningen och undervisningen genomförs utifrån det som kartläggningen visar om elevens kunskaper och behov.
• Det finns rutiner för kommunikation vid övergångar mellan olika undervisningsformer, skolformer och skolor i syfte att säkerställa att information om eleven inte går förlorad.
• All personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för den nyan-lände elevens lärande och välmående samt att eleverna möts av höga förväntningar.
• Lärarna har förmåga att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i ämnesundervisningen.
• Samarbete mellan undervisande lärare och studiehandledare fun-gerar för att stödja elevernas språk och kunskapsutveckling.
• Nyanlända elever får möjlighet att lära känna andra, icke nyanlän-da, jämnåriga elever.
• Eleverna ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt.
• Eleverna får tillgång till studiehanledning på modersmål utifrån elevernas olika behov och att de får använda sina egna språk som resurs i lärandet.
• Elevhälsan har en viktig roll, både för den enskilda elevens möjlig-heter att må bra och utvecklas i riktning mot utbildningens mål, samt för lärare och övrig skolpersonals arbete med nyanlända elever.
• Tillgång till studie- och yrkesvägledning så att elevens får vägled-ning inför val av framtida utbildvägled-nings- och yrkesverksamhet. Oav-sett skolform behöver nyanlända eleverna få information om
utbildningssystemet, sina möjligheter till studier och arbetsmark-nadens kompetenskrav.
• God samverkan mellan skolan och vårdnadshavare.
4.2.3 Vad innebär förberedelseklass