Hur ser studiehandledning på modersmålet ut i dag?

Möjliga modeller

Studiehandledning på modersmål finns inte reglerat utöver de omnämnda bestämmelserna i skolförordningen och gymnasieförord-ningen. Skolverket har dock gett ut ett nationellt stödmaterial¹⁴. Av materialet framgår bl.a. följande.

Syftet med stödinsatsen studiehandledning på modersmålet är att använda elevens modersmål som ett redskap för kunskapsutveck-lingen i olika ämnen. Genom att arbeta växelvis på modersmålet och svenska kan studiehandledningen bli effektiv och utveckla elev-ens kunskaper i såväl ämnet som i svelev-enska språket. Studiehandled-ning på modesmålet kan också ske i ett ämne parallellt med under-visningen i ämnet på svenska där ämnesord och begrepp på svenska introduceras. I takt med att kunskaperna i ämnet ökar och svenska språket stärks kan undervisningen alltmer övergå till att ske på svenska.

Av stödmaterialet framgår vidare att studiehandledning också kan ges som förberedelse inför lektioner med syftet att bygga upp en förförståelse för ämnet på modersmålet vilket i sin tur kan ge en större trygghet och ett fördjupat lärande. En annan modell är att få studiehandledning under lektionen i ämnet vilket också ses som positivt av många elever. De som har svårare att ta till sig undervis-ningen menar att det spar tid och de uppskattar att få hjälpen direkt.

Ibland ges även studiehandledning efter lektionen som repetition av ett visst moment. Modellen för hur och när eleven ska få studie-handledning måste enligt Skolverket avgöras från fall till fall och

13 Skolverket (2016). PM: Särskilt stöd i grundskolan 2016.

14 Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Reviderad hösten 2015.

anpassas efter undervisningsinnehållet och elevens behov. Alla varian-terna kan kombineras för en elev under olika perioder vartefter elev-ens språk och kunskaper utvecklas.

Av rapporter från SKL framgår också att organisationen av studiehandledningen kan se väldigt olika ut beroende dels på vilken kommun det gäller, dels på var i kunskapsutvecklingen eleven be-finner sig. Studiehandledningen kan bl.a. ges i eller utanför klassrum-met eller online framför en dator. Ett annat exempel kan vara att studiehandledning ges via läxhjälpen i anslutning till skoldagens slut och på kvällstid. Handledningen ges i vissa fall individuellt och i andra fall grupp.¹⁵

Effektiv studiehandledning kräver att handledaren

har vissa kunskaper och att samarbete sker med ämnesläraren

Såväl Skolverket som SKL har understrukit att för att få till en kvalitativ studiehandledning är det viktigt att studiehandledaren inte bara kan språket, utan också att studiehandledaren har vissa ämnes-kunskaper. Bara för att personen behärskar ett språk så innebär det inte det att personen kan studiehandleda på ett bra sätt i exempelvis ämnet kemi. Ett bra samarbete mellan lärarna och studiehandledarna är vidare en viktig förutsättning för att nyanlända elever ska få goda möjligheter för sin kunskapsutveckling.¹⁶

Skolverket framför även i sitt stödmaterial att det är viktigt att studiehandledaren har god kännedom om det svenska skolsystemet och är insatt i läroplan, kurs- eller ämnesplaner.

Brist på studiehandledare och modersmålslärare

Det finns svårigheter för huvudmän att erbjuda studiehandledning i den utsträckning som de skulle önska eftersom det i vissa kommuner och områden i landet är brist på såväl studiehandledare på moders-målet som modersmålslärare och att behovet av de båda yrkesgrupp-erna är stora. Det är inte sällan modersmålslärare som också utför

15 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2010). Nyanlända elevers utbildning – Goda exempel från tio kommuner och SKL (2015). Skolgång för nyanlända elever. Exempel och inspiration från kommuner samt utredningens intervjuer.

16 SKL (2010). Nyanlända elevers utbildning och SKL (2015). Skolgång för nyanlända elever.

studiehandledningen. Ibland finns studiehandledare inom vissa språk tillgängliga, men ofta inte i alla. Både huvudmän och skolor framför även svårigheter med att hitta lämpliga studiehandledare och att elev-underlaget inte alltid är tillräckligt för att skapa attraktiva tjänster.

En lösning på problemet enligt Skolverket kan vara utökad sam-verkan och samordning hos en huvudman eller i en kommun, ett län eller en större region.¹⁷

En del kommuner som inte lyckas rekrytera modersmålslärare och studiehandledare i alla språk väljer enligt SKL i stället att köpa fjärrundervisning. T.ex. bedriver Språkskolan i Uppsala kommun modersmålsundervisning och studiehandledning i cirka 51 språk.

Förutom att bedriva traditionell undervisning vid kommunala och fristående skolor i kommunen säljer Språkskolan fjärrundervisning till andra kommuner. De största språken i fjärrundervisningen är thailändska, tigrinja, somaliska och dari. Det finns även kommuner som anser att de har god tillgång på studiehandledare eller moders-målslärare t.ex. Helsingborg, Södertälje och Västerås.¹⁸

Antal elever med studiehandledning på modersmålet

Senaste läsåret 2015/16 var det enligt Skolverket totalt 2 procent av eleverna i grundskolan, vilket motsvarade 20 000 elever, som hade studiehandledning på modersmålet. Föregående läsår var andelen på 1,8 procent. Andelen elever med studiehandledning tilltar i grund-skolans högre årskurser. Fram till årskurs 6 är det nästan en lika stor andel flickor som pojkar som har studiehandledning på moders-målet. Från och med årskurs 7 ökar andel pojkar i högre utsträck-ning är flickor.¹⁹

17 Skolverket (2015). Lägesbedömning 2015 och SKL (2010). Nyanlända elevers utbildning.

18 SKL (2015). Skolgång för nyanlända elever.

19 Skolverket (2016). PM: Särskilt stöd i grundskolan.

Figur 5.1 Andel (%) elever i grundskolan med studiehandledning på modersmålet, per årskurs totalt samt fördelat på flickor och pojkar läsåret 2015/16

Källa: Skolverket.

Av de elever som är födda utomlands har 14 procent denna stöd-åtgärd och av eleverna med okänd bakgrund, det vill säga elever utan personuppgifter i statistiken, har nästan 22 procent studiehandled-ning på modersmålet.

Utredningens huvudmannakontakter

Av de huvudmän som har kommenterat studiehandledning på modersmålet i utredningens intervjuer uppger ett antal huvudmän att de har stora svårigheter att hitta studiehandledare på moders-målet (se avsnitt 4.5.14). Samma antal huvudmän menar dock att de inte har några problem att hitta studiehandledare. Ett lika stort antal anser att det enbart i vissa språk, oftast mindre språk, som det före-ligger svårigheter att hitta personal. Någon huvudman menar att personalsituationen med studiehandledare ser bättre ut nu än tidigare, vilket kan bero på att många nyanlända vuxna har kommit till Sverige under de senaste åren. En annan menar att det finns studiehand-ledare i en viss mängd, men att den inte är tillräcklig. En huvudman uppger att eleverna i snitt får 120 minuter studiehandledning i veckan, men att eleverna i den bästa av världar borde få 100 procent initialt.

Någon huvudman uppger att omfattningen som eleven får beror på behovet, behöver man mer så får man mer. En annan uppger att det är extra viktigt med studiehandledning när eleven ska gå ut i ordinarie klass i fler ämnen. De elever som inte har skolbakgrund kan enligt några huvudmän behöva betydligt mer studiehandledning.

En huvudman säger att det inte räcker med att studiehandledaren kan språket utan att de också har alla ämneskunskaper. Det måste också till ett bättre samarbete med ämnesläraren. En annan uppger att det är viktigt att studiehandledaren har ämneskunskaper när elev-erna är äldre.

Det är ett flertal kommuner som uppger att de kunnat anställa modersmålslärare, som också ger studiehandledning, på heltid på skolor vilket har varit mycket framgångsrikt. Fler huvudmän menar också att det behövs en utbildning för studiehandledare på moders-målet och även fortbildning för de studiehandledare som redan finns på plats.

Skolinspektionen påpekar brister

Skolinspektionen har i ett flertal år påpekat brister i skolors hanter-ing av elevernas studiehandlednhanter-ing på modersmålet. Kvalitetsgransk-ningar visar att nyanlända elever inte får studiehandledning på sitt modersmål i den utsträckning de behöver, och att det ofta råder osäkerhet bland personalen kring vad handledning innebär och hur den ska ges. Skolinspektionen konstaterade redan 2009 att många nyanlända elever inte fick undervisning i alla ämnen och att studie-handledning på modersmålet ofta saknades.²⁰

I en senare granskning har Skolinspektionen också konstaterat att studiehandledning inte gavs i tillräcklig omfattning eller av till-räcklig kvalitet för att vara ett stöd i nyanlända elevers kunskaps-utveckling. Granskningen visade även att samverkan mellan ämnes-lärare och studiehandledare i hög grad är beroende av enskilda lärares och studiehandledares initiativ och samarbetsvilja. Nästan alla intervjuade studiehandledare uttalar att samverkan med lärarna

20 Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö.

är essentiellt för att studiehandledningen ska gynna eleverna, men att de saknar strukturer för detta.²¹

Skolinspektionen har vidare i en riktad tillsyn²² iakttagit att i en hög andel kommuner får inte alla asylsökande eller papperslösa elever som behöver det särskilt stöd genom studiehandledning på modersmålet. I nästan alla kommuner som Skolinspektionen besökt i den riktade tillsynen har huvudmannen brustit i att se till att alla barn och unga får den rättigheten tillgodosedd. Det är dock ingen kommun som inte ger detta stöd alls.

Skolinspektionen har i en annan rapport från 2017 konstaterat att studiehandledning på modersmålet, kopplat till undervisningen, ofta planeras av rektorerna utifrån en tilldelning från huvudman-nen, t.ex. en eller två timmar per vecka och samordnat om det råkar finnas fler elever som har studiehandledning på samma språk.²³

Skolinspektionen kommer under 2017 att presentera en kvalitets-granskning om studiehandledning på modersmålet i årskurs 7–9.

Syftet är att granska om eleverna får tillräckligt stöd för att utveckla sina ämneskunskaper så att de uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det är 15 verksamheter som ingår i granskningen varav 11 rapporter finns tillgängliga i april 2017, som utredningen tagit del av. De utvecklingsområden som Skolinspektionen beskriver för vissa huvudmän handlar bl.a. om att huvudmannen behöver säkerställa ett fungerande samarbete mellan samtliga studiehandledare och att ämneslärarna och studiehandledarna behöver få kompetensutveck-ling för att på bästa sätt ska kunna stötta flerspråkiga elevers ut-veckling av ämneskunskaper.

5.5.3 Övergripande problembild av studiehandledning