Det centrala innehållet i läromedlen

I det här avsnittet redovisar vi resultatet av frågeställning tre i studien: Hur uppfyller lyriken i

läroböckerna det centrala innehållet för respektive kurs?

6.4.1 Svenska impulser 1

Det skrivs inte fram att läromedlets innehåll täcker hela det centrala innehållet för kursen. I inledningen av boken nämns det dock att man sist i boken kan hitta bedömningsmatriser för svenska 1. Först i varje kapitel finns en ruta där punkter ur det centrala innehållet och/eller ur kunskapskraven som det aktuella kapitlet täcker. I slutet av läromedlet finns sex

bedömningsmatriser som tillsammans är kunskapskraven för kursen svenska 1.

Analysen visar att läroboken uppfyller det aktuella centrala innehåll för kursen som lyrik kan kopplas samman med. Detta görs genom att inledningsvis i kapitlet Poesi (Bilaga 1, s.90) skriva fram det aktuella centrala innehåll som avsnittet i boken uppfyller.

6.4.2 Svenska impulser 2

Det skrivs inte fram att läromedlets innehåll täcker hela det centrala innehållet för kursen. I inledningen av boken nämns det dock att man sist i boken kan hitta bedömningsmatriser för svenska 2. Först i varje kapitel finns en ruta där punkter ur det centrala innehållet och eller ur kunskapskraven som det aktuella kapitlet täcker finns. I slutet av läromedlet finns fyra sidor med bedömningsmatriser som tillsammans är kunskapskraven för kursen svenska 2.

Analysen visar att läroboken uppfyller det aktuella centrala innehåll för kursen som lyrik kan kopplas samman med. Detta görs genom att inledningsvis i kapitlet Ordens kraft (Bilaga 7, s.82) skriva fram det aktuella centrala innehåll som avsnittet i boken uppfyller.

6.4.3 Svenska impulser 3

Det skrivs inte fram att läromedlets innehåll täcker hela det centrala innehållet för kursen. Det står ingenting i läromedlet om kunskapskrav eller centrala innehåll. Det enda som står skrivet är att boken är avsedd för svenska 3. I och med detta kan man ej säkerställa att lärobokens innehåll faktiskt uppfyller det centrala innehållet för den kursen. Genom att läsa från pärm till pärm får man då ta reda på om läroboken faktiskt täcker det centrala innehållet som kursen ska luta sig mot. Det analysen visar är att läroboken genom sitt kapitel Analysera poesi (Bilaga 10, s.234) uppfyller det centrala innehållet i kursen som kan kopplas till ämnet lyrik.

73 Centrala innehåll för kursen svenska tre som kan kopplas till ämnet lyrik:

 Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.

 Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

(Skolverket, 2011) 6.4.4 Svenska helt enkelt 1

Läromedlet beskrivs rymma hela kursen svenska 1. Genomgångar, exempeltexter, övningar och betygsmatriser utgår från kursens kunskapskrav och det centrala innehållet. Det beskrivs att man kan hitta alla delar av kursen samt inspirerande övningar till alla kunskapskrav i läromedlet. I innehållsförteckningen för varje enskilt kapitel finns utdrag ur det centrala innehållet som det aktuella kapitlet behandlar. I slutet av varje kapitel finns

bedömningsmatriser som täcker det som kapitlet har behandlat och där eleven själv kan checka av vilken nivå denne ligger på.

Kunskapskrav för kursen svenska 1 och för betygen E, C och A finns längst bak i läromedlet. Läromedlet uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet i kursen.

6.4.5 Svenska helt enkelt 2

I svenska helt enkelt 2 presenteras inför varje kapitel vilka punkter i det centrala innehållet som behandlas i kapitlet.

I kapitlet Litteratur i ett samhällsperspektiv (Bilaga 13, s.148) presenteras fem punkter ur det centrala innehållet för kursen Svenska 2. Dessa är:

 Skönlitterära verkningsmedel

 Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning

 Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, det vill säga hur

skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället, och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

 Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och

skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater, film och andra medier, från olika tider och epoker.

 Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.

(Centrala innehållet för Svenska 2) Det analysen kan visa är att samtliga punkter som nämns här är representerade i kapitlet. De skönlitterära verkningsmedlen nämns på så sätt att eleverna får möta olika typer av

74 med koppling till lyriken, begrepp som är typiska, vad de har för innebörd och hur dessa ska användas.

När skönlitteraturens relation i förhållande till samhällsutvecklingen visas genom de dikter som nämns i kapitlet i förhållande till sin författare. Vissa författare får vi reda på hur uppväxten har varit samt hur samhället såg ut under tiden författaren levde och var aktiv. Eleverna sedan diskutera och värdera för att få ut hur samhällsutvecklingen har påverkat dikten och dess innehåll och språk. Läromedlet tar upp ett flertal lyriker med olika kön, ursprung och från olika tider. De lyriker som nämns är både kvinnor och män, även om kvinnor är underrepresenterade. Lyrikerna har också olika ursprung exempelvis Svensk, Italiens, Brittisk, Grekisk och Tysk. Det här gör att eleverna får möta olika kulturer och olika ursprung och inte enbart det dem själva känner till och vet. Dessa lyriker representerar olika tider vilket kan ses i dikterna de skriver utifrån samhällskontexten. Den sista punkten om dansk och norsk skönlitteratur förekommer inte i lyriken som finns representerad i kapitlet men trots det kan läromedlet visa att det uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet för svenska 2.

6.4.6 Svenska helt enkelt 3

Läromedlet beskrivs rymma hela kursen svenska 3, genomgångar, exempeltexter, övningar och betygsmatriser utgår från kursens kunskapskrav och centrala innehåll. Det beskrivs att man kan hitta alla delar av kursen samt inspirerande övningar till alla kunskapskrav i läromedlet. I innehållsförteckningen för varje enskilt kapitel finns utdrag ur det centrala innehållet som det aktuella kapitlet behandlar. I slutet av varje kapitel finns

bedömningsmatriser som täcker det som kapitlet har behandlat och där eleven själv kan checka av vilken nivå denne ligger på. Läromedlet uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet i kursen.

 Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik.

 Läsning av och arbeta med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning och sammanfattning.

 Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.  Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

 Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.

(Centrala innehållet svenska 3)

6.4.7 Formativ svenska 1

Läromedlet bygger på ämnets mål och kunskapskrav, i detta fall svenska 1. Redan på pärmens insida finns en guide för hur läromedlet är uppbyggt. Man får där information att läromedlet är utformat efter ett formativt arbetssätt. Det finns mål för eleverna att sträva efter samt det centrala innehåll som konkretiseras i mönsteruppgifter och mönstertexter som gör att eleven

75 vet vad de ska prestera. Eleven får en måttstock när de övar i form av elevlösning på

mönsteruppgiften på en A-nivå. Det finns också elevexempel, elevlösningar på mönsteruppgiften på C- och E- nivå.

Läromedlet ger också en grund för kamratbedömningen som innebär att elever ger varandra återkoppling utifrån de aktuella målen, till hjälp med detta avsnitt har de digitalt elevmaterial som är sammankollat med läromedlet. Eleven kan använda det digitala läromedlet till

självbedömning och självskattning utifrån de aktuella målen. I slutet finns en summativ bedömning som är en betygsgrundande kunskapsmätning för att visa att eleven behärskar de aktuella målen.

Innan första kapitlet börjar finns skolverkets alla nio mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska 1 för betygen E, C och A i tabellform för eleven att kunna se under hel kursens gång. På första sidan i varje kapitel finns även skolverkets mål och kunskapskrav i en mindre tabell som kapitlet kommer avhandla, vilket gör det tydligt för eleven vad som är målet med kommande kapitel. Efter instruktion av mönster- och formativa uppgifter som finns i varje kapitel finns även där mål och kunskapskrav den specifika uppgiften täcker. Det sista som sker i varje kapitel är att skolverkets mål och kunskapskrav återigen upprepas i tabellform i betygsskalan E, C och A. Läromedlet uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet i kursen. Analysen visar därmed att läroboken ska uppfylla allt centralt innehåll för kursen svenska 1.

6.4.8 Formativ svenska 2

Läromedlet bygger på ämnets mål och kunskapskrav, i detta fall svenska 2. Redan på bokens insida finns en guide för hur läromedlet är uppbyggt. Man får där information om att

läromedlet är utformat efter ett formativt arbetssätt. Det finns mål för eleverna att sträva efter, centralt innehåll som konkretiseras i mönsteruppgifter och mönstertexter som gör att eleven vet vad de ska prestera. Eleven får en måttstock när de övar i form av elevlösning på

mönsteruppgiften på en A-nivå. Det finns elevexempel samt elevlösningar på mönsteruppgiften på C- och E- nivå.

Läromedlet ger också en grund för kamratbedömningen som innebär att elever ger varandra återkoppling utifrån de aktuella målen, till hjälp med detta avsnitt har de digitalt elevmaterial som är sammankollat med läromedlet. Eleven kan också använda det digitala läromedlet till självbedömning och självskattning utifrån de aktuella målen. I slutet finns en summativ bedömning som är en betygsgrundande kunskapsmätning för att visa att eleven behärskar de aktuella målen.

Innan första kapitlet börjar finns skolverkets alla nio mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska 2 för betygen E, C och A i tabellform för eleven att kunna se under hel kursens gång. På första sidan i varje kapitel finns även skolverkets mål och kunskapskrav i en mindre tabell som kapitlet kommer avhandla, vilket gör det tydligt för eleven vad som är målet med kommande kapitel. Efter instruktion av mönster- och formativa uppgifter som finns i varje kapitel finns även där mål och kunskapskrav den specifika uppgiften täcker. Det sista som