Lyrik och genus

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Lyrik och genus

En analys av tre läromedel i Svenska 1, 2 och 3 på gymnasiet.

Amanda Björk och Emma Rutström

2021

Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Litteraturvetenskap

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Examensarbete för ämneslärare: Svenska med didaktisk inriktning (91-120)

Handledare: Britt Johanne Farstad Examinator: Cecilia Annell

(2)

Sammanfattning

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre

läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs.

Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan.

Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är.

Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den

kvantitativa och den kvalitativa analysen.

Nyckelord: Lyrik, Genus, Kön, Kvantitativ textanalys, Kvalitativ textanalys, Butler, Langer, Wolf, Hansson, Läroböcker, Läromedelsanalys, Svenska.

(3)

3

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte ... 6

1.2 Frågeställningar ... 6

2. Bakgrund ... 6

2.1 Lyrik ... 6

2.1.1 Lyrik i undervisningen ... 9

2.1.2 Lyrik utanför skolan ... 13

2.1.3 Lyrik i Gy11 ... 14

2.2 Ungdomskultur ... 15

2.2.1 Ungdomar och läsning i allmänhet och lyrik i synnerhet ... 15

2.3 Läroboken som läromedel ... 17

2.3.1 Lärobokens historia ... 17

2.3.2 Läroboken ur olika perspektiv ... 20

3. Teoretiska perspektiv ... 23

3.1 Receptionsteorin ... 24

3.2 Genusteorier ... 26

4. Tidigare forskning ... 29

4.1 Lyrik ... 29

5. Metod och material ... 30

5.1. Närläsning ... 31

5.2 Analysmodeller ... 32

5.2.1 Kvantitativ metod ... 32

5.2.2 Kvalitativ textanalys ... 32

5.2.3 Genusanalys ... 33

5.3. Material ... 33

5.3.1 Svenska impulser ... 33

5.3.2 Svenska Helt Enkelt ... 34

5.3.3 Formativ svenska ... 34

5.4 Avgränsning för material ... 35

5.5 Genomförande ... 36

6. Resultat ... 36

6.1. Kvantitativ analys av lyrikens förekomst i läroböckerna ... 37

6.2 Kvalitativ textanalys ... 38

6.2.1 Svenska impulser 1 ... 38

6.2.4 Svenska helt enkelt 1 ... 50

6.2.7 Formativ svenska 1 ... 62

6.3 Genusanalys ... 66

6.3.1 Blir kvinnor och män representerade i lika stor utsträckning? ... 66

(4)

4

6.3.2 Hur representeras kvinnor och män i texten? ... 68

6.4 Det centrala innehållet i läromedlen ... 72

7. Diskussion ... 76

7.1 Lyrikens utrymme och deras framställning i läroböckerna ... 77

7.2 Framställning av manliga och kvinnliga lyriker... 78

7.3 Centrala innehållet i läroböckerna ... 80

7.4 Slutsats ... 81

8. Slutord ... 82

9. Källor ... 83

10. Bilagor ... 86

(5)

5

1. Inledning

Amanda Gorman, som är en ung amerikansk poet, står på president Joe Bidens

presidentinstallation 2021 och talar om mänskliga rättigheter och att vi alla borde vara en enhet. Hon skrev dikten ”The Hill We Climb” som handlar om att kämpa och att aldrig ge upp för det som är rätt. En kvinna som marginaliserats och förtryckts på grund av sin hudfärg och sitt ursprung står nu inför hela världen och berättar sin historia med hjälp av lyrik. Innehållet i hennes dikt förmedlar en kamp som passar sig vid den här installationen av presidenten eftersom han står för en enhet av folket.¹

Men samtidigt som Amanda Gorman står och talar inför världens människor pågår det en folkbildning här i Sverige genom programmet Helt lyriskt på SVT. Det är en satsning från Sveriges television som vill visa att lyrik är viktig idag och vill framhäva att lyrik kan beröra oss alla på olika sätt. I programmet får kända musiker möjlighet att välja en var sin dikt från en känd lyriker som de sedan ska omvandla till en låt. Genom programmet får vi följa hur artisterna reflekterar över diktvalet, hur dikten får dem att känna och tänka samt hur den berör. Vi har tonsatt lyrik överallt omkring oss. Främst kommer vi kanske att tänka på Molly Sandens Jag e som är dikten Vierge Moderne av Edith Södergran. Ett annat exempel på tonsatt lyrik är Strövtåg i hembygden av Mando Diao som de flesta av oss känner igen från radion. Det är en tonsatt dikt som ursprungligen är skriven av Gustav Fröding. Allra senast kom Newkid med en ny version av Du måste finnas som ursprungligen är från pjäsen Kristina från Duvemåla. I originalversionen ber Kristina en förtvivlad bön till gud. Den symboliserar hennes tvivel på gud efter vad hon varit med om efter sin flytt till Amerika. Tonsatt lyrik finns det gott om, trots det är många omedvetna eller tänker inte på det. Allt detta är viktigt för många av oss, inte minst för våra barn- och unga. Lärarna som står i klassrummen och inte vet hur, vad eller varför de behöver arbeta med lyrik i skolan behöver den här uppsatsen, de behöver se hur viktigt det är med lyrik och hur det påverkar våra barn-och unga till det bättre.

När vi skulle välja inriktning för vår studie var det en självklart att vi skulle undersöka lyriken på ett eller annat sätt. Vi tycker båda precis som många andra lärare, att lyriken är ett svårt område och mycket ligger förmodligen i att vi inte fått tillräckligt med kunskap om ämnet enligt oss, att vi inte har fått möta det i den verksamhet vi varit ute i men också för att det är ett stort och brett område. Det innehåller många olika grenar och tolkningsförmågan ser olika ut beroende på vem som läser lyriken.

En annan anledning till att vi gör denna läromedelsanalys är för att vi är intresserade av hur lyrik framställs i olika läroböcker. Vi vill sedan se hur lyriken kan kopplas ihop med det centrala innehållet för respektive kurs. Läroplanen för gymnasieskolan (2011) är

utgångspunkten i all undervisning som bedrivs på gymnasiet vilket gör att undervisande lärare måste planera sin undervisning efter den. Undervisningen måste ge möjlighet för eleverna att nå kunskapskraven för kurserna. I läroplanen för gymnasieskolan står det i ämnet svenska att kärnan är språk och litteratur. I ämnets syfte står det att det är genom språket som människan

1 SVT, 2021-03-01, Jason Diakité översätter Amanda Gormans poesi: ”Utmaningen är alla rim och ordlekar”

https://www.svt.se/kultur/jason-diakite-oversatter-amanda-gormans-hyllade-dikt (Hämtad 2021-05-18)

(6)

6 kan utveckla sin personlighet och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna, se det som är särskiljande och det allmänmänskliga i tid och rum². Undervisningen i svenska ska leda till att eleverna utvecklar förmågan att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.³ Med denna uppsats passar vi på att fördjupa våra kunskaper och väcka tankar om hur lyrik framställs i läromedlen och hur mycket plats den ska få ta i undervisningen. Vi vill synliggöra hur lyrikerna framställs ur ett genusperspektiv eftersom det i läroplanen för gymnasieskolan står det i värdegrunden att skolan ska förmedla jämställdhet mellan kvinnor och män samt alla människors lika värde. Det gör att ett genusperspektiv är relevant för att se lyrikernas representation ur ett genusperspektiv⁴. Vi får känslan av att lyriken är åsidosatt i svenskämnet idag och tycker därför att det här är ett ämne som är värt att utforska mer. Vi anser att de didaktiska och personlighetsutvecklande möjligheterna för ämnet lyrik på gymnasiet är oändliga.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att belysa hur lyrik framställs i läromedlen Svenska Impulser 1, 2 och 3 (2013), Svenska Helt Enkelt 1, 2 och 3 (2015) och Formativ svenska 1, 2 och 3 (2020). Vi vill därför undersöka hur mycket utrymme lyriken får i de nämnda läromedlen. Vi vill också undersöka vilket utrymme manliga respektive kvinnliga lyriker ges i läroböckerna samt undersöka hur dessa presenteras. Studien utgår därmed från ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte med studien är att undersöka hur lyrikdelarna i de olika läroböckerna förhåller sig till skrivningar om det centrala innehållet i respektive kurs.

1.2 Frågeställningar

1. Hur mycket utrymme får lyriken i läroböckerna?

2. Hur mycket utrymme får kvinnliga respektive manliga lyriker i läroböckerna? Hur framställs lyrikens författare i nämnda läromedel sett ur ett genusperspektiv?

3. Hur uppfyller lyriken i läroböckerna det centrala innehållet för respektive kurs?

2. Bakgrund

Här presenteras bakgrund till begreppen lyrik och genus. Eftersom studien berör ungdomar kommer begreppet ungdomskultur att redogöras för.

2.1 Lyrik

Lyrik utgör tillsammans med epik och dramatik tre skönlitterära genrer. Lyrik är dikter som har olika teman, olika tankar och känslor att förmedla till oss som läser dem. Dikterna har

2 Skolverket, Läroplanen för gymnasieskolan- ämne svenska. 2011, s. 1.

3 Ibid., s. 1.

4 Ibid., s..1

(7)

7 olika teman och kan tolkas olika beroende på vem som läser dem eftersom vi har olika

förkunskaper. Litteraturforskaren Lars Elleström arbetar med områden som lyrik och genus och menar att dikter ter sig olika beroende på hur man behandlar dem. Han gör en liknelse med hundar som är olika raser och har olika utseenden och former vilket han menar att lyriken också har. Trots dessa skillnader kan de klassificeras som lyrik menar han. Vi

människor har alla olika bakgrund och förkunskaper, vi har säkerligen olika förkunskaper och mest troligt fördomar om vad lyrik är för något. Många gånger kan vi tro att det är högtidligt rimmade små textsnuttar som är konstlade och inte sällan obegripliga, vilket är helt

missvisande menar han. Ellerström påvisar att lyrik kan beskrivas som det höga och låga, det vackra och det fula men också vara allvarliga eller komiska. Det kan vara svårbegripligt men också lätt. Lyrik kan skrivas på vers där raderna står prydligt under varandra men också på prosa, text som är skriven ända ut i högermarginalen tills de inte får plats mer. Det är mycket mer än vad vi tror och vet menar Ellerström.⁵ I boken Lyrikanalys (1999) skriver Ellerström om att lyrik är när vi förstår vad orden betyder, när vi ser att det finns en rytm och en

ordentlig struktur samt att vi kan se att det ryms en tankegång i de högstämda formuleringarna som man i förenklad form kan se som diktens sens moral.⁶

Christian Janss (2004) beskriver lyrikbegreppet men menar precis som Ellerström att det är svårt att definiera begreppet eftersom det finns så mycket som ryms inom lyrik. Janss tar upp fyra kriterier som han anser hjälper till att definiera lyrikbegreppet. Ett av dessa kriterium är musikalitet och visualitet. Det är det äldsta kriteriet på lyrik. Under antiken användes det grekiska ordet lyra som betyder ”lyra” och betecknar sång till spel på lyra. Lyrikens samband med musik finns i stort sett i alla kulturer vilket kan visas i modern lyrik. Den moderna lyriken har till en viss grad tagit avstånd ifrån idealet om sångbarhet. Om vi idag skulle definiera sångbarhet som ett av de viktigaste kriterierna skulle vi kunna säga att visor, poptexter och rap-musik är lyriken i vår tid eftersom dessa fyller en funktion som också var viktig i den ursprungliga grekiska lyriken. Den moderna populärmusiken illustrerar några av de aspekter som alltid har intresserat den lyriska diktningen. Allra helst gäller det här glädjen i att använda språk inom klart definierade rytmer. I populärmusiken menar Janss att man kan hitta en lekfullhet i förhållandet till språkets klang.⁷

Förutom musikalitet och visualitet är ett annat kriterium, för att kalla en text lyrisk, att det måste finnas en närhet med den talande och det omtalade vilket menas med att se vem som talar och blir omtalad. Det här kan bland annat visa sig i ett diktjag. Det kan också ta sig uttryck genom att dikten visar en distans mellan berättaren och berättarens huvudperson.

Närheten mellan den som talar i dikten och den som vederbörande talar om har av många teoretiker lyfts fram som ett typiskt tecken i lyrik. Detta kan också finnas i vissa romaner som är skrivna i jag-form. Detta menar Janss kan vara en indikation på att det finns en del lyriska drag i romanen. Omvänt kan berättande drag skapa distans i dikten.⁸

5 Elleström, Lars. Lyrikanalys: en introduktion. Lund: studentlitteratur. 1999, 10

6 Ibid., 7

7 Janss, Christian. Melberg, Arne. Refsum, Christian. Lyrikens liv. Göteborg.: Daidalos 2003, 16.

8 Ibid.,. 23

(8)

8 Ett tredje kriterium som Janss lyfter fram är korthet vilket inte alls borde förvåna menar han.

Dikter är ofta i ett kort format, han också vill påpeka att man inte ska blanda ihop lyrik och dikt vad gäller textomfång eftersom läsare av äldre dikter kan vara mycket långa dikter. Det finns texter i diktform som kan berätta en historia. Det förekommer en del episka och dramatiska ansatser i en hel del lyrik. Att en text är lyrisk behöver inte betyda att den nödvändigtvis är helt lyrisk utan att det finns andra ansatser i den men att det är den lyriska uttrycksformen är det som är viktigt.⁹ Till sist tar Janss upp kriteriet självreflexivitet som innebär att dikten inte har några gränser för vad den kan handla om. Ofta kan en dikt behandla om många olika teman. Det ska finnas möjlighet för läsaren att kunna ta till sig dikten, de ska kunna känna igen sig själva i det som står eller på ett eller annat sätt beröra den som läser.¹⁰ Förutom kriterier att definiera lyrikbegreppet med finns det sätt att dela in lyriken på. Det kan ske genom indelningen prosalyrik och centrallyrik. Prosalyrik är ett mellanting mellan poesi och prosa. Det är en öppen form som kännetecknas av att vara skriven i korta rader vilket är ett stilistiskt sätt att berätta för läsaren hur dikten ska läsas. Ofta har prosalyrik en viss klang, ljudeffekter och rytm.¹¹ Prosalyrik har ibland blivit kallat ett genreteoretiskt problem eftersom det har varit svårt att passa in de centrala distinktionerna inom litteraturvetenskapen. En prosadikt kan vara lyrisk, dramatisk, episk och till och med essäistisk menar Janss.¹² Det är därmed svårt att bara få in prosadikten i en av dessa kategorier. Exempel på poeter som skrivit prosalyrik är bland annat Gunnar Ekelöf, Birgitta Trotzig och Arthur Lindqvist.

Den andra indelningen är centrallyriken. Centrallyriken är en kort dikt som både formellt och semantiskt är starkt koncentrerad. Det menas att fokus läggs på en bestämd situation eller stämning vilket brukar vara teman som kärlek, död och människans förhållande till

naturen.¹³Centrallyriken syftar till att diktens författare får ge uttryck för känslor i ett kort och koncentrerat format. Dikter av centrallyrisk karaktär och som är riktade till ungdomar

behandlar ämnen som de kan känna igen sig i, dikter som beskriver känslor som kärlek, svek och sökande efter en identitet och trygghet.¹⁴ Dikter av centrallyrisk karaktär är ett exempel på lyrikens förmåga att ge språk åt det fundamentala mänskliga erfarenheterna som funnits i århundraden.¹⁵ Författare som skrivit inom centrallyriken är bland annat Karin Boye med dikten “Morgon”, Edith Södergrans “Dagen svalnar” och Vilhelm Ekelunds “Livets korthet”.

Även om vi oftast inte märker det eller tänker på det finns lyrik överallt omkring oss och varje dag ser, hör eller tittar vi på lyrik. Lyrik som riktar sig specifikt till barn- och ungdomar har inte funnits särskilt länge. Det var först på mitten av 1800-talet som man börjar urskilja och nedteckna svensk barn-och ungdomslyrik. Då var det dessutom inte tänkt att alla barn- och

9 Ibid., s. 31

10Ibid., s. 16,35

11Nordenstam, Anna. Boglind, Ann. Från fabler till manga 2- litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur. Lund: studentlitteratur. 2016, s. 160

12 Janss, Christian. Melberg, Arne. Refsum, Christian. Lyrikens liv. Göteborg: Daidalos. 2003,233.

13 Ibid., s. 13

14 Boglind, Nordenstam. Från fabler till manga 2- litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur. Lund: Studentlitteratur. 2016, s. 164.

15 Janss, Christian. Melberg, Arne. Refsum, Christian. Lyrikens liv. Göteborg: Daidalos. 2003, s.13

(9)

9 unga skulle kunna ta del av lyriken utan det var främst avsett för överklassens ungdomar. De första dikterna som skrevs avsedda för dessa var lärodikter som skulle visa hur de skulle uppföra sig och handla i olika situationer.¹⁶

2.1.1 Lyrik i undervisningen

Lars Wolf är litteraturforskare. Han har skrivit ett flertal böcker om lyrik där han riktar sitt fokus mot hur lyrik kan tillföra något i undervisningen för eleverna. Han skriver bland annat om hur viktigt det är att arbeta med lyrik i skolan, att fortsätta traggla det trots att många ungdomar idag inte finner det som något kul och stimulerande. Wolf menar att lyrik är en av skönlitteraturens huvudgenrer och därmed är mycket nödvändig i litteraturundervisningen.

Lyriken kan medföra kunskap hos våra ungdomar som dem behöver för framtiden, ungdomarna är mitt i livet och är mer öppna för de känslor och stämningar som lyrik kan tillföra påvisar Wolf.¹⁷

Wolf lägger fram fler argument för lyrik i undervisningen och menar att det kan delas upp i olika kategorier. Det första är funktionella argument och med det menas att lyriken hjälper till att främja språkutvecklingen, att träna skrivförmågan, stava och skriva korrekt, utveckla skrivflöde och berättarförmåga, lära sig lyssna och ha trevligt och roligt bland annat. Den andra kategorin kallar Wolf för emancipatoriska argument och med det menar han att man ska förstå och undersöka, engagera och reflektera, alltså uttrycka känslor, åsikter och tankar, man ska också utveckla sin fantasi och känsla samt att få nya insikter och erfarenheter. En litteraturvetare vid namn Cai Svensson har redovisat ett läsutvecklingsschema.¹⁸ I fas nummer ett menar han att eleverna vill ha svar på varför och hur, i fas två blir eleverna successivt medvetna om sin egen personlighet och i den tredje fasen ”upptäcks ens egen inre värld av kritisk självcentrering, utveckling av en livsplan och av olika värdeskalor”.¹⁹ Svensson menar att skolan måste se till elevernas behov att skapa lyrik. Genom lyriken, när de läser och skriver dikter exempelvis, kan eleverna få möjlighet till reflektion och eftertanke och

handskas med de stora livsfrågorna som kommer när de blir äldre. Det tredje argumentet för att ha lyrik i undervisningen är litteraturargument. Detta argument handlar om att eleverna ska undersöka uppbygganden och innehållet, språket och stilen. De ska träna sin litterära uppfattningsförmåga och tillägna sig det litterära kulturarvet.²⁰

Lyrik är ett av våra äldsta kulturarv. Det har funnits sedan antiken då man började skriva ner lyrik och en av de första lyrikerna sägs vara Sapfo som skrev om kvinnan och kvinnans kärlek. I läroplanen från 1878 samt efterföljaren från 1989 föreslås det i vilken ordning texterna ska läsas och i vilken årskurs det ska ske. Det allra viktigaste vid den här tidpunkten var att lära sig dikterna utantill, och från slutet av 1800-talet fanns anvisningar som säger hur

16 Boglind, Nordenstam. . Från fabler till manga 2- litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur. Lund: studentlitteratur. 2016, s. 157.

17Wolf, Lars. Läsaren som textskapare. Studentlitteratur, Lund. 2002, s.139

18Wolf, Lars. Till dig en blå tussilago- att läsa och skriva lyrik i skolan. Studentlitteratur, Lund 1997, 26-27

19 Ibid., s. 27

20 Ibid., s. 27

(10)

10 arbetsgången skulle gå till. Enligt anvisningarna skulle läraren inleda med en allmän

förklaring av dikten. Barnen skulle sedan läsa en strof i taget och sedan skulle läraren ge en förklaring på detta. När barnen gjort detta kom den viktigaste uppgiften, att lära sig dikten utantill.²¹ I läroplanerna från 1919 samt 1955 sker ingen större förändring vad det gäller synen på lyrikundervisning, dikterna ska läras utantill och läsas högt. Dock tillkommer nya och mer specificerade anvisningar kring innehållet i undervisningen. Beroende på vilken klass barnet gick i skulle de lära sig dikter med en specifik anknytning. I årskurs fyra skulle dikterna knyta an till händelser och företeelser ur vår äldre historia och barnen i sjätte klass skulle lära sig dikter om vårt lands natur och arbetsliv. Eftersom dikterna barnen lärde sig skulle läsas upp högt lades mycket tid till att öva uttal, uppfatta innehållet, betoning och tonläge. Det som är anmärkningsvärt med läroplanen från 1955 är att det är första gången som det påtalas att det ska finnas en koppling mellan de som ska läsa, alltså eleverna, och lyriken:

Önskvärt är, att elevernas sinne öppnas för poesi och för vad som är litterärt värdefullt.

Mottagligheten för poetisk stämning får inte underskattas, men i regel bör endast sådana dikter ifrågakomma, som kan bli njutbara utan vidlyftig kommentar […] Det väsentliga är […] att texterna har något att säga eleverna, sätter deras själskrafter i verksamhet och väcker önskan efter att läsa mer

(Wolf 1997,15).

År 1962 kom den första läroplanen för den nya grundskolan och i och med den kom också ett delvis nytt sätt att förhålla sig till lyrik. Man ansåg att lyriken bör behandlas med viss

försiktighet då dessa texter till skillnad från andra kräver varsamhet. I denna nya läroplan skrivs det att lyriken ska ”upplevas av eleverna som en festlig stund i skolans vardag med tillfälle till stillhet och samling”.²² Anledningen till detta var att aktuella situationer skulle kunna bilda en bakgrund för eleverna när de läste dikter. Det kunde handla om händelser i deras liv som på skolgården, nyheter i dagstidningen eller att våren kommit. Eleverna skulle också kunna se en koppling till andra skapande ämnen som målning och musik. Några år senare år 1969 kommer en ny läroplan.²³

Läroplanen som kommer 1969 skiljer sig från de tidigare i den bemärkelsen att lyriken inte står i fokus utan det finns enbart några få ord om ämnet lyrik. Svenskämnet var under utveckling och studietekniska övningar, ordkunskap, språklära och rättstavning var

dominerande i läroböckerna vilket ledde till att lyrik och skönlitteratur fick stå tillbaka. Detta decennium var läromedlens genombrottsdecennium och man får leta i många olika läromedel från denna tid för att hitta något lyrikinslag överhuvudtaget. I lågstadiets läromedel förekom några dikter och i mellanstadiets läromedel förekom en dikt, men dessa fanns där för att förstärka svenskämnet som språkämne och inte i egenskap av att vidga inlärandet av lyrik.

Under denna tid fanns det på högstadiet två läromedel, det ena nämner inte ett ord som dikt och lyrik, medan det andra nämner det och det finns en tillhörande övningsbok med facit till.²⁴

21 Ibid., s. 13

22 Ibid., s. 15.

23 Ibid., s. 16-17

24 Ibid., s. 16-17

(11)

11 Efter 1969 års läroplan kommer sedan Lgr80 som sträcker sig fram till 1995. I den nya

läroplanen sker en förändring vad det gäller synsättet på lyrik. I den nya läroplanen står det:

Associationsövningar, ramsor, rim och dikter stimulerar många till en utvecklande lek med ord. Att läsa dikter och skriva dikter ger ofta nyanser och preciseringar åt tidigare upplevelser av ord och verklighet

(Wolf, 1997, 17).

1995 ersätts Lgr 80 med Lpo 94. I denna läroplans allmänna del kunde man då läsa att det främjar barns språkutveckling att de får utlopp för konstnärliga uttryck och att arbeta med bilder, litteratur och drama. Tyvärr fick inte lyrik något nytt genombrott, skolans arbetsformer är inget man kunde rubba lätt.²⁵

2.1.1.1 Legitimering av lyrikläsning

Det finns många fördelar med att arbeta med lyrik i undervisningen. Det är språk- och identitetsutvecklande och enligt Wolf bör lärare se kopplingen mellan språkutveckling och lyrik. Om lärare i de lägre årskurserna skulle se sambandet mellan att läsa och skriva lyrik och språkutveckling skulle det kunna resultera i att lyriken i samband med svenskundervisningen höjs i status och får mer utrymme. Det är idag ett faktum att läsande och skrivande bidrar till den kognitiva och språkliga utvecklingen.²⁶ Magnus Persson menar att det vore dock dumt att anta att litteraturläsning är något skolans elever väljer som aktivitet om de själva får välja, eller att de har något litteraturintresse överhuvudtaget.²⁷ Enligt Wolf finns det lärare som tycker att det är svårt att motivera och att få elever att läsa litteratur och främst lyrik. Det är inte bara eleverna som är svåra att motivera menar han, utan också lärare som ser momentet lyrik som ett ont måste och att det är något som skall klaras av snabbt. Vissa lärare lägger upp lyrikmomentet på så vis att eleverna får arbeta med det hemma istället för i skolan, de får skriva och läsa om det utanför klassrummet. Han skriver att i klassrum där lyrik ändå tas upp används det som ett hjälpmedel att stödja eller introducera något, det används för att förhöja och piffa upp något annat arbete eller illustra något temaområde som ska arbetas med.

Anledningen till att lyriken tas emot på detta sätt antas vara från lärarnas egna erfarenheter av just lyrik. Lärare läste under deras skolgång dikter högt i klassrummet med följdfrågor kring budskap och innehåll. De fick lära sig att dikter främst var något som skulle analyseras enligt bestämda mallar och det var läraren som var den som visste vad dikten egentligen handlade om. Genom detta försvann det eventuella intresset för dikter och den känsloupplevelse som de eventuellt hade kunnat få av dem.²⁸

Idag finns det ytterst lite litteraturpedagogisk forskning kring lyrik, men vi kan ändå som lärare uppmuntra eleverna att använda sin fantasi och därmed utveckla sin kompetens och sina färdigheter inom ämnet. Många elever kan uppleva att det är svårt att skriva lyrik men i själva

25 Ibid., s. 17

26Wolf, Lars. Till dig en blå tussilago- att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. 1997, 28.

27Persson, Magnus. Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund:

Studentlitteratur. 2007, s. 225

28Wolf, Lars. Till dig en blå tussilago- att läsa och skriva lyrik i skolan. Lund: Studentlitteratur. 1997, 28-31

(12)

12 verket kan det vara enklare för en elev med svårigheter att skriva en dikt än någon annan texttyp. Dikter kräver mindre av skribenten än en berättelse. Som lärare kan du ge eleven enkla startmeningar som ”jag såg…” eller ”jag kände…” för eleven att fylla i. Det som är fördelaktigt med att ge eleverna i uppgift att skriva en dikt är att de inte behöver producera stora textmängder utan uppgiften är klar efter några meningar. I och med denna typ av uppgift kan elever med svårigheter få möjligheten att känna att de lyckas, och elevens självförtroende stärks när de får känna att deras tankar och idéer är betydelsefulla.²⁹

Linda Hall som undervisar i den engelska skolan har skrivit en handbok som ger utrymme för argument att arbeta med lyrik i skolan. Hon är av den åsikten att arbeta med lyrik innebär att träna de mätbara basfärdigheterna som skolan vill att man ska ha. I boken redovisar hon för nyare forskning som visar att rimmande dikter kan ha en positiv effekt för lässvaga barn när det gäller ett påskyndande av deras läsutveckling. Anledningen till detta tros vara att barnen känner igen fonologiska mönster som inrim, med andra ord assonans och allitteration och slutrim.³⁰ Ann Boglind, forskare inom litteraturvetenskapen, och Anna Nordlund, forskare inom litteraturvetenskap och didaktik, (2021) uppmuntrar till att arbeta med lyrik i skolan. I sin artikel Låt dikten komma till oss! Poesi och Poesididaktik genom hela grundskolan lägger de fram att lyrik för unga läsare förkommer i många olika former. Det är allt ifrån

barnkammarrim, barnvisor och rimmande bilderböcker till poplåtar, hiphop och rap. Det finns dikter som chockerar med sitt språk och innehåll samtidigt som det finns dikter som skapar igenkänning och lugn hos den som läser dem. Många olika typer av dikter förekommer med olika teman och stämningar således olika storlek och längd. Varför författarna tycker detta är viktigt är för att dikter uppmuntrar till långsam, noggrann och eftertänksam läsning, även om texten inte är lång och egentligen inte tar så lång tid att läsa.³¹ När eleverna läser dikter behöver dessa inte förstås eller tolkas, dikterna har ett sätt att tala till läsaren ändå. Utöver detta kan dikterna bidra med något njutbart genom språkets rytmer, klanger och bilder. När man lyssnar på dikter väcker det känslor och tankar. Dikterna kan skapa en nyfikenhet på tillvaron och på sig själv och andra. Det öppnar upp för tankar om sig själv, vem man vill vara och är. Man ställer frågor och är redo för nya upplevelser och möten genom diktens språk.³² En annan forskare med fokus på poesi är Anna Sigvardsson. Det hon kunde se i sin

avhandling Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan var att de flesta elever i högstadiet och början av gymnasiet läste dikterna mer bokstavligt, de kunde också ha svårt att tolka dikterna. Sigvardsson kunde se att det fanns studier som indikerade på att explicit undervisning om olika typer av strategier och konventioner skulle kunna utveckla elevernas tolkande snabbare. Slutsatserna av det här var att lärare inte kan förvänta sig att

29 Ibid., s. 70

30 Ibid., s. 29.

31 Boglind, Ann. Nordlund, Anna. Låt dikten komma till oss! Poesi och poesididaktik genom hela grundskolan. Uppsala universitet.2020, s. 1. Hämtad 2021-05-

16 https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig-

lasundervisning/del_05/Material/Flik/Del_05_fordjupning/Artiklar/M30_f-9_05_f%C3%B6rdjupning.docx

32 Ibid., s. 2

(13)

13 elever på högstadiet eller gymnasiet kan tolka poesi på ett lätt sätt, det kan därmed behövas mycket träning för att bli bra.³³ Ett annat resultat som hon fick fram i sin studie var att fördomar om att pojkar skulle vara svårare att engagera än vad flickorna är inte stämmer.

Flera studier som Sigvardsson undersökte visade att pojkarna inte alls var mindre intresserade av poesi utan att en viktig faktor för att pojkar ska kunna visa engagemang landade i att undervisningen måste ha kvalitet vad gäller relevans för dem men också en tydlig struktur i undervisningen.³⁴

2.1.2 Lyrik utanför skolan

Utanför skolans väggar förekommer lyrik i många olika kontexter. Ett sådant uttrycksätt är bland annat Poetry slam. Det är lyrik som tar sig i uttryck genom att man tävlar med sin lyrik.

Det uppkom i mitten av 1990-talet och har framförallt har detta utvecklats i kontakt med rappen som musikstil och är avsedd för de som vill framföra sina dikter på scenen utan att sjunga. Genom Poetry slam vill man ta in poesin och musiken i ett socialt sammanhang i en muntlig form. Ofta är det ungdomar som framför Poetry slam på ett respektlöst och uppkäftigt sätt vilket har gjort att Poetry slam har blivit mer ungdomstillvänd. Inom detta finns det en del regler, framförallt att man endast har tre minuter på sig att framföra sin dikt utan rekvisita och musik, efter det meddelar en jury om man är utslagen eller kvar i tävlingen.³⁵ För att kunna tävla i Poetry slam behöver man skriva en dikt av den karaktären att den kan kallas Spoken word. En Spoken word dikt är en dikt som är avsedd att framföras muntligt, det huvudsakliga syftet är därmed inte att läsa den. Oftast har texten har en del allitterationer och rim vilket gör att texten är nära besläktad med rapptexter. Spoken word är en scenkonst.³⁶

Spoken word och Poetry slam är två sätt att visa upp sin lyrik på och några som arbetar för att alla människor ska få möjlighet att uttrycka sig är Revolution poetry. Det en plattform för poeter som sedan har vidareutvecklats till att kallas en rörelse. Från början var det en idé som föddes av visionärer, poeter och konstnärer som sökte ett ställe att kalla sitt hem, scenen.

Revolution poetry föddes genom modet att våga drömma och tron på det kollektiva. Rörelsen har tagit förorten till staden genom att inta scener runt om i landet med starkt berörande poesi.

Den här rörelsen har skapat ringar på vattnet och varit mycket drivande i framväxten av intresset för Spoken word. De har arbetat hårt för att unga och unga vuxna av framförallt icke- europeiskt ursprung ska ha en plattform att uttrycka sig på och kunna spegla sig i. De kämpar för rätten att alla ska få plats i rummet där man marginaliserats och hållits utanför, kampen för rättvisa är central i Revolution poetry.³⁷

33 Sigvardsson, Anna. Mötet med dikten: poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan. Luleå tekniska universitet. 2020, s. 91. Hämtad 2021-05-16 http://ltu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1424573/FULLTEXT01.pdf

34 Ibid., s. 92.

35 Ibid., s.167.

36 Libre, Nachla m.fl. Revolution Poetry. Bonnier förlag, Stockholm. 2018, s. 8-9.

37 Ibid., s. 8-9.

(14)

14 2.1.3 Lyrik i Gy11

I den här uppsatsen är ett av syftena att ta reda på om läroböckernas presentation av lyrik uppfyller kraven för det centrala innehållet i respektive svenska-kurs på gymnasiet. Innan vi kan se det behöver vi veta vad i det centrala innehållet för svenska 1, 2 och 3 som kan kopplas ihop med lyrik. I det här avsnittet kommer det centrala innehållet som har koppling till

lyrikgenren presenteras. De presenteras utifrån respektive svenskkurs.

2.1.3.1 Svenska 1

I det centrala innehållet för svenska 1 står det att undervisningen ska behandla:

“Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män från olika tider och kulturer” samt

“centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier”.³⁸

Lyriken kan i svenska 1 få utrymme genom att arbeta med skönlitteratur som behandlar olika författare med olika kön och från olika tider och kulturer. Lyrik är användbart när det gäller centrala motiv, berättarteknik och stildrag då de ofta behandlar olika teman och har olika stil. Det finns ett tolkningsutrymme att behandla lyrik men det står inte uttryckligen att det ska behandlas.

2.1.3.2 Svenska 2

I det centrala innehållet för kursen svenska 2 står det att eleverna ska få kunskap om:

“Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter”, “Svenska och internationella

författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker”, “Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och

idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen”, “Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning” (skolverket, 2020). Det finns några snarlika centrala innehåll gentemot vad svenska 1 behandlar vilket gör att det förväntas bli en progression i ämnet svenska om man läser båda kurserna. Det finns ett tolkningsutrymme att behandla lyrik men det står inte uttryckligen att det ska behandlas.

2.1.3.3 Svenska 3

I det centrala innehållet skrivs det att kursen ska behandla “Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik”. Här förekommer lyrik på ett tydligt sätt för första gången. Det är inte förrän i kurs tre som lyriken får ett tydligt uttalande om att det förväntas finnas med i undervisningen. Dessutom är det här kursen som är valbar för de flesta program. Fortsättningsvis står det att kursen ska behandla

”Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.

Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring” (skolverket, 2020). Denna kurs är den kurs som ger mest utrymme för att utforska lyriken som genre.

38 Ibid., s. 1

(15)

15

2.2 Ungdomskultur

Eftersom studien berör läromedel som är avsedda för ungdomar bör vi tala om hur

ungdomskulturen ser ut idag. Ungdomskulturen idag består av många olika kategorier. Här kommer vi presentera hur ungdomarnas läsning ser ut och läsning av lyrik i synnerhet.

2.2.1 Ungdomar och läsning i allmänhet och lyrik i synnerhet

Magnus Persson är forskare inom litteraturvetenskapen. Hans fokusområde handlar om läsning och framförallt varför man ska läsa litteratur. I sin bok Den goda boken- Samtida föreställningar om litteratur och läsning (2012) skriver han om varför man ska läsa litteratur inom utbildningsystemet. Enligt Person är utbildningssystemet intimt sammanvävt med föreställningar om vad som är det nationella, det vill säga idéer om det svenska kulturarvet och den svenska nationella identiteten. Det här kan därmed förväntas vara en anledning till att svenskan tillskillnad från exempelvis bild, drama eller musik tidigt utsågs till skolans

bildningsämne.⁵³ Eftersom ett av skolans viktigaste mål var att skapa goda svenska medborgare ansågs studiet av modersmålets litteratur passande med konservativa och idealistiska föreställningar om nationell fostran.³⁹

Det som är anmärkningsvärt är att det inte var förrän mot slutet av 1800-talet som läsning av litteratur på modersmålet blev en viktig och accepterad del i undervisningen. Innan detta hade latinet varit det som dominerat i undervisningen.⁴⁰ Persson anser att är spännande att se hur ett villkor för att kunna tala om en svensk nationalstat är förekomsten av en stark

nationallitteratur. Litteraturläsningen har i modern tid motiverats till nationalistiska termer.

Persson hänvisar till kursplanen i svenska 1994 där man kan läsa att ”Skönlitteraturen bär en del av vårt kulturella arv och förmedlar kunskaper och värderingar. Litteraturen fungerar som ett kitt i en kulturgemenskap och skolan har ett ansvar för att lyfta fram den aspekten”

(Skolverket, 1999/2000). Här framstår litteraturen som det som håller ihop ett samhälle, en nödvändighet för att kulturarvet och den kulturella gemenskapen.⁴¹

Persson (2007) lyfter fram att litteraturen fyller ett viktigt syfte i samhället genom att den skapar gemenskap men han talar också om vikten av att läsa litteratur. Anledningen till att man bör läsa litteratur är att den har som syfte att underhålla och ge kunskap. Den kan trösta och utmana således även roa och oroa. Att läsa ger en möjlighet till verklighetsflykt, en möjlighet att ta sig in i andra världar för en stund. Frågan om varför man ska läsa litteratur har länge varit omdebatterad och frågan har förmodligen lika många svar som det finns läsare anser Persson. Frågan i sig är på en och samma gång oerhört enkel och ofantligt komplicerad.

Litteraturläsning betraktas ofta som något naturligt och oomtvistat gott. Med andra or har litteraturläsningen en historia. Varför man ska läsa litteratur grundar sig i att man lär sig rättstavning och grammatik. På samma sätt som litteraturen förändras gör också sätten att läsa

39 Persson, Magnus. Den goda boken- Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.

2012, s. 17.

40 Ibid., s., 17.

41 Ibid., s., 17- 18.

(16)

16 den på, således även motiveringarna till varför man ska läsa den.⁴² Persson menar att frågan om varför man ska läsa litteratur alltid behöver sättas i ett större sammanhang och

historiseras. Litteraturläsningen måste på ett eller annat sätt motiveras och legitimeras för eleverna i skolan för att ge något. I vårat postmoderna samhälle är det uppenbart att litteraturen inte har den ställning den en gång i tiden hade. Idag finns det världsbokdagar, läsrörelser och andra litteraturkampanjer för att välsigna alla, trots detta finns det tecken på att boken och läsandets status och villkor har förändrats drastiskt hävdar Persson.

Litteraturläsningen är på inget sätt självklart idag vilket har gjort att frågorna om vad, hur och varför vi ska läsa har blivit svåra att besvara.⁴³

Att läsningen är viktig kan förstås genom argumenten från Person och Anna Sigvardsson som i sin avhandling Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan visar att poesi är nära förknippat med familjer där litteraturläsning av specifik poesi är högt värderat. I studien var det många som hade föräldrar som skrev egen poesi. Ett annat resultat hon fick fram var att intresset för poesi kom först i tonåren på grund av att skrivandet hade fungerat som en katalysator för ett intresse.⁴⁴

Sigvardsson har i sin avhandling valt att lyfta fram tre resultattendenser där en av dessa är den estetiska upplevelsen. Den estetiska upplevelsen innefattar elevernas beskrivningar av sina läsupplevelser samt lärarnas beskrivningar av de läsupplevelser som de hoppas kunna ge eleverna. Det hon fick fram var att eleverna i första taget läser dikter för det emotionella engagemanget och för att meningsskapandet präglas av ökad självförståelse. De elever som deltagit i studien visar att det inte endast är det emotionella engagemanget och personliga relevansen som spelar roll utan även att betydelsen av en komplex upplevelse av dikter där känslor och tankar integreras och ger en särskild tillfredställelse. Eleverna lyfter fram att den estetiska upplevelsen handlar om beståndsdelarna i och värdet av upplevelsen som är svår att sätta ord på. Det är när de förstår dessa beståndsdelar och värdet som gör att eleverna kan öka sin självförståelse. Läsningen kännetecknas av en förhöjd närvaro där upplevelser av skönhet och “sanning” är viktiga aspekter som förekommer ofta. Det här gör att eleverna kan få en speciell tillfredställelse genom att författaren till dikten har gestaltat en emotionell och tankemässig komplexitet på ett “perfekt” sätt.⁴⁵ Dessa estetiska upplevelser som eleverna får med sig menar Sigvardsson är en nyckel till fritidsläsningen av poesi och som är avgörande i utvecklingen för att skaffa sig ett poesiintresse. I avhandlingen finns 15 intervjuade lärare med som berättar att de i sin undervisning sätter elevernas emotionella läsupplevelse i främsta rummet. Eleverna ska ges goda möjligheter till personliga läsupplevelser som kan få dem att fatta ett intresse för poesi som sträcker sig bortom skolkontexten. Detta beskriver lärarna som ett huvudskäl till varför man ska läsa poesi. Lärarnas beskrivningar av läsupplevelsen vid poesiläsning kan förstås som ett uttryck för ett transaktionellt sätt att se på poesiläsning där

42 Ibid., s. 6

43 Ibid., s. 6-7

44 Sigvardsson, Anna. Mötet med dikten: poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan. Diss., Luleå tekniska universitet. 2020, 94.

45 Ibid., s., 99-100

(17)

17 den estetiska upplevelsen eleverna får ses som unik, personlig och som en känslomässig händelse.⁴⁶

Intresset för poesi viktigt hos ungdomarna vilket visade sig när ungdomarna skulle läsa lyrik.

För att hitta lyrik användes främst nätet som en plats läsa poesi. Sociala medier användes för att dela sina dikter med sina närstående. Ett resultat ur studien visar att det var 12 deltagare som läste poesi för att kunna inspireras till skapande aktiviteter. Detta kunde t.ex. vara att dikterna inspirerat till eget skönlitterärt skrivande men också till skapande av musik, bilder, låttexter och sakprosa. Fritidsläsningen kunde därmed kännetecknas av en korsbefruktning av poesiläsning och andra skapande uttryck. De som undersöktes i studien fick även ge exempel på favoritpoeter vilket visade en stor individuell spridning men en övergripande äldre manlig kanon kunde visas.⁴⁷ Sigvardsson lyfter också fram i avhandlingen är lärarnas åsikt om att elevernas estetiska upplevelser är gynnsamma i deras tolkningsarbete. Det här handlar om att välja dikter som intresserar eleverna, använda uppläsningar av dikter, dikter där fokus ligger på den känslomässiga responsen samt välja att använda dikter som har en hög grad av komplexitet eftersom dessa ger ett större engagemang.

Sigvardsson talar även om att det finns psykologiska behov som behöver tillfredsställas genom läsningen. Eleverna beskriver att det upplever sig bli förstådda och bekräftade samt får stöd i svåra situationer genom läsningen. Det framställs som en relation mellan diktjaget eller poeten som ser läsaren och erbjuder en ny självförståelse genom sitt perspektiv. Läsaren befinner sig i en relation under läsningen. Men det är inte bara relationen till texten som utpekas utan således även en inre gemenskap. Den inre gemenskapen rymmer uppfattningar om bekräftelse och normalisering av läsarens tankar. Genom läsningen av poesi kan privata sidor hos läsaren speglas i läsning och utgöra ett komplement till läsarens relationer. Poesin beskrivs även som ett möte över allmänmänskliga erfarenheter och känslor som exempelvis kärlek och sorg. Det här visar sig vara en bidragande faktor till ungdomarnas fritidsläsning menar Sigvardsson.⁴⁸

2.3 Läroboken som läromedel

Här redogörs lärobokens historia vad gäller dess uppkomst och vad som har påverkat innehåll och form. Vi redogör för tre olika perspektiv att se på läroboken som läromedel.

2.3.1 Lärobokens historia

Läroboken är ett av de äldsta läromedel vi har. Redan under antiken har det funnits läroböcker men endast avsett för skolbruk, det är först efter antiken som lärobokens historia kan delas in i tre utvecklingsperioder. Gemensamt för dessa perioder är att de innebar nydanande

förändringar vad det gäller tillgång till information.⁴⁹

46 Ibid., s., 100-101

47 Ibid., s. 94-95.

48 Ibid., s. 103

49 Waltå, L, Katrin. Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Göteborgs universitet. 2016, 25

(18)

18

En av de första förändringarna som fick stor slagkraft för tillgången till information var boktryckarkonsten som kom runt 1500-1600-talet.⁵⁰ I och med att trycktekniken kom innebar det ett stort uppsving för det vi idag kallar läroböcker. Den första svenska boken kom 1483 och hette Dyalogus creaturarum optime moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal). Den hade ett pedagogiskt syfte vilket gör att den kan betraktas som en lärobok. Den bestod till stor del av bilder men också av text. Böcker som var avsedda att passa in i en läroplan eller

specifik undervisning kommer dock inte förrän sent 1500-tal med reformationen. Det är under 1600-talet som det utvecklas en speciell form av böcker, även kallat läroböcker. När

boktryckarkonsten kommer innebär det ett betydande framsteg för böcker som bland annat berör anatomi.⁵¹

Ett nytt sätt att forma läroböcker gjorde att det inte bara var bibelns texter som sades visa ett möte med gud utan även genom att man studerade världen, som är en del av guds verk. Det gjorde det möjligt att utforma läroböcker på ett annat sätt. Det nya sättet innebar att ord och bild möts i syftet att stärka lärandet men också minnet. Comenius, som var en tjeckisk pedagog, var en av de första som byggde upp ett system för hur läroböcker skulle utformas efter detta tankesätt. I hans verk kombinerades bild och ord, grafik och abstrakta metaforer, en form av interaktivt språk med ord och bild. Denna metod har kommit att kallas Comenius funktionella metafor. Empiriskt har den här metoden visat ett effektiviserat lärande.⁵²

Det var inte bara boktryckarkonsten som hade ett avgörande inslag i lärobokens historia.

Folkskolestadgan som kom 1842 har haft stor betydelse för läroboken. Den stadgan innebar att Sveriges första folkundervisning kunde ske. Det gjorde att införandet av den moderna läroboken börjar växa fram eftersom man behövde läromedel som alla kunde förstå och använda sig av. Med den moderna läroboken avser olika läroböcker i olika ämnen och årskurser kommer. Det här innebär att den första moderna läroboken är nästan 150 år gammal.⁵³

Läroböckerna i läsämnena innehöll framförallt episka, berättande framställningar av fostrande och nationalistiska texter. Innehållet var påverkat av den tid som läroboken uppkom i,

efterkrigstiden. Efter att andra världskriget hade förändrat världen hade det också förändrat läroboken på så sätt att den nu skulle förmedla och gå i riktning mot demokratifostran och fokusera på ett mer elevnära perspektiv.⁵⁴ Efter att den obligatoriska folkskolan stadgades hade läroplanerna ändrats ett flertal gånger och således även läromedlen. Nu bestod

läromedlen till stor del av läromedelspaket med basböcker/grundböcker, övningsböcker och bredvidläsningslitteratur och som började ges ut i början av 1960-talet. På 1960-talet ändrades

50 Ibid., s. 25

51 Lundgren, Ulf P. (red.. Lärande, skola, bildning [grundbok för lärare] Natur & kultur, Stockholm. 2014, 159- 160

52 Ibid., s. 160.

54 Ammert, Niklas. Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: studentlitteratur. 2011, s. 25.

(19)

19 böckernas utformning i samband med att den obligatoriska grundskolan infördes. I läroboken framkom det mer bilder samt övnings- och studieböcker.⁵⁵

Läromedel har funnits länge, men det har inte funnits en tydlig beskrivning av vad som avses med innebörden av ett läromedel. Det tidigaste belägget för begreppet ”läromedel” uppkom runt 1960-talet och då i den betydelsen att det avser ”läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel”. I och med den gymnasiereform som kom 1966 kom så kallade heltäckande läromedel, det var ett sätt att spränga den enskilda lärobokens snäva ramar. Uppfattningen om att det var några centralt viktiga personer som skulle styra över hur läromedlen såg ut och innehöll levde kvar ett tag efter detta. Främst var det välkända litteraturhistoriker,

litteraturvetare och/eller lärarutbildare som skrev och producerade läromedel. Idag kan det jämföras med att det är lärare som skriver läromedel.⁵⁶

Inom dagens undervisning är läroboken ett av de mest använda läromedlen. Den har en central position i skolans undervisning och dominerar därmed i många ämnen i skolan. I en undersökning i historieundervisningen som gjordes med 31000 ungdomar från 27 stater i Europa visade resultatet att undervisningen bland annat påverkades av elevgruppen, dess sammansättning och tidigare kunskaper och erfarenheter. Det som kunde utläsas av den här undersökningen är att trots att det fanns många olikheter vad gäller förkunskaper, elevgrupp eller läraren var läroböcker ett gemensamt drag. Även om boken mest användes som referens än rättesnöre och att läraren hämtade material ur boken var läroboken ändå central. Monica Reichenberg, som är professor i allmändidaktik, och Dagun Skjelbred menar att det finns något som kallas paratextuell betydelse och att läroböckerna har en sådan betydelse. Det innebär att de formar elever och lärares uppfattningar om vilket innehåll och kunskap som är viktigt att ha med i sin undervisning. Idag är det vanligt att ett läromedel inte endast består av en bok utan av en serie böcker med tillhörande häften, kanske webbplatser och

länksamlingar.⁵⁷ Läromedel kan bestå av flera böcker (serier), webbplatser och länkar. Det här har bidragit till en förändring i lärobokens historia och som förmodligen kommer bli mer väsentlig och viktig längre fram i tiden, och även utmanade för nya medier. Från 1990-talet fram till nu har läroboken börjat utmanas av och öppna sig för andra medier och annan litteratur.⁵⁸ Det här är ett avtryck i den samtid som läroboken uppkommer i och lever i. Vår värld idag blir mer och mer digital och tekniken har en central plats i vår vardag och där vill läroboken också vara. Det här innebär att de flesta läromedel idag finns att få digitala både för läsning och för att kunna lyssna på.

55 Ibid., s. 25.

56 Waltå, L, Katrin. Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Göteborgs universitet. 2016, s. 25-26

57 Ammert, Niklas. Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: studentlitteratur. 2011, s. 26.

(20)

20 2.3.2 Läroboken ur olika perspektiv

Här redogör vi för de tre perspektiv som Niklas Ammert (2011) talar om i boken Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Där tar han upp det processuella, strukturella och funktionella perspektivet på läroboken som läromedel. Det här är inga perspektiv som vi väljer att använda i studien men vi tycker att det är viktigt att belysa dessa eftersom de har haft effekt på hur läroboken har utvecklats genom åren.

2.3.2.1 Läroboken ur ett processuellt perspektiv

Det första perspektivet innebär att se läroboken som en process tagen ur samhällskontexten, från lärobok till färdig produkt. Den kan ses som en process som fortsätter från färdig produkt, via förmedling till mottagande. Det är först efter det som den kan ses som en

konsumerad produkt i samhället som eleven skapar, bidrar och lever i. Forskning som är gjord tidigare har haft första kedjan i fokus då det rör sig om att studera läroboken som en verkan av omständigheter som rådde i samhället då den skrevs. Centralt är det statsmakterna, läroplaner och författarna som har satt avtryck i böckerna och vilken struktur som läroboken har

uppkommit ur. Den senare forskningen har främst handlat om vad läroböckerna innehåller med avseende på hur innehållet förmedlas samt hur de används i en konkret

undervisningssituation.⁵⁹

2.3.2.2 Läroboken ur ett strukturellt perspektiv

Att se läroboken ur ett strukturellt perspektiv innebär att forskningen lägger fokus på hur läromedlet har uppkommit och dess utformning vid ett specifikt tillfälle: i en struktur eller i ett fast system. Runt omkring läromedlet finns det strukturella förutsättningar t.ex.

styrdokument, krav från marknaden, politiskt klimat, vetenskap och paradigm. Det som dock är svårt är att försöka fastställa i vilken grad dessa strukturella förutsättningar kan ha påverkat läroböckerna eftersom att strukturerna förändras i tiden och från samhälle till samhälle. I forskning gjord av Michael Apple och Linda Christian- Smith (1991) sätter de läroboken i ett politiskt och ekonomiskt sammanhang som visar att förlagen ibland kan välja kortsiktiga ekonomiska strategier med mer långsiktiga kulturella mål. Läroböcker produceras av specifika författare i en given situation och skrivandet påverkas av flera på olika håll.⁶⁰

Forskning av bland annat historikern Johan Dietsch visar statens politiska hållning i skolans läroböcker. Historikern Janne Holmén (2006) studerade läroböcker ur ett verkansperspektiv vilket betyder att läroboken avspeglar det samhälleliga klimatet. Ett resultat Holmén kom fram till är att den historiska dimensionen, som studeras i många läromedelsböcker, uppvärderas efter kalla krigets slut och därmed förs in i andra ämnen och inte bara i ämnet historia som studerats här.⁶¹ Det som forskning tenderar att uppvisa när det gäller

läroboksanalyser är att skolan och lärarna har en skyldighet att uppfylla styrdokumenten i form av läroplanens krav i undervisningen. Detta ska även finnas med i de läromedel som de

59 Ammert, Niklas. Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: studentlitteratur. 2011, s.29.

60 Ibid., s. 29-30

61 Ibid., s 30

(21)

21 väljer att använda. De som producerar läroböckerna är därför av marknadsmässiga skäl väl medvetna om att deras lärobok behöver svara mot läroplanen och att den ska ha med pedagogiska gångbara begrepp och uttryck för specifik ålder och kurs.⁶²

Sven Sødring Jensen är en dansk historiedidaktiker som beskriver hur samhället påverkar och sätter avtryck i de undervisningsplaner och läroböcker som finns. Han menar, utifrån

pedagogen Wolfgang Klafki (1997), att undervisningen kan delas in i fyra kategorier som visar hur utvecklingen har sett ut från att ha gått från en oproblematisk och nationalistisk undervisning till en mer syntesinriktad undervisning som syftar till att eleverna ska kunna förstå och förklara samhällsutvecklingen. Jensens forskning har inspirerat andra forskare och däribland Tomas Englund som skriver i sin avhandling Samhällsorientering och

medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet att läroböckernas innehåll kan ses i ett förändringsperspektiv där han främst belyser hur historieämnets förändring har sett ut fram till 1960-talet och vilka konsekvenser det har fått i läroböckerna. Han poängterar precis som Jensen att samhällets kontext avspeglas i läroplanerna och i läroböckerna. I andra texter som Englund har skrivit visar han att läroplanerna och läroböckerna kan kategoriseras in i tre ordningar, en patriarkalisk utbildningskonception som sträcker sig till andra världskriget, en vetenskaplig rationell utbildningskonception som varade fram till 1980-talet samt en

demokratifostrande utbildningskonception som från och med 1980-talet pågår än idag.⁶³

En annan forskare är Staffan Selander inom pedagogik och didaktik. Han har bedrivit forskning som fokuserar på texttekniska och pedagogiska aspekter där det senare innefattar tillgängligheten för läsaren. Utgångspunkten var formen på så sätt att böckernas texter, bilder och förklaringar analyseras och på en teoretisk grund analyseras. Han analyserar böcker med avseende på sidutrymme, innehåll, bilder och meningarnas längd. Det han kunde se var en trend under 1920-talet till och med 1980-talet i svenska läroböcker att årtalen blir färre, bilderna blir allt fler, sidutrymmet minskar och meningarna blir kortare. Här menar han att böckerna blir tråkigare och saknar meningsfulla sammanhang som kommer naturligt när man kortar ner meningar där endast huvudsats finns och därmed ingen förklarande bisats. Strävan har varit att göra texterna mer lättillgängliga och lättlästa för eleverna för att de ska förstå det dem läser men vid någon punkt i den här tidslinjen har texterna blivit så urvattnade att sammanhanget blir lidande och texten istället blir mer svårläst för att förstå, det fick motsatt effekt än vad man strävade mot.⁶⁴

Det som är viktigt inom det strukturella perspektivet är att den berättande framställningen tonas ner för att en mer strukturellt förklarande framställning ska få ta plats. Ett exempel på det här är i läromedel i historia där de nationalistiska tonerna dämpas och den moderna historien får ta mer plats. Tanken är att eleverna ska lära sig mer om det närliggande och orienteras i samtidens samhälle. Under tidiga 1900-talet är nutida händelser och värderingar viktiga och skrivs därmed in i berättelserna om det förflutna. Mellan 1960-1990 är nuet en

62 Ibid., s 31

63 Ibid., s 32

64 Ibid., s. 32-33

(22)

22 utgångspunkt och det förflutna framställs som något annorlunda och i kontrast till nuet.

Dagens läromedel däremot brukar oftast ha en kronologisk ordning men med nuet som referens.⁶⁵

2.3.2.3 Läroboken ur ett funktionellt perspektiv

Ett annat perspektiv på hur man ser läroboken är ur ett funktionellt perspektiv. Perspektivet innebär att man försöker se hur läroboken förmedlar sitt innehåll. Det här perspektivet ser läroboken som ett erbjudande som eleverna möter och är därmed en bidragande faktor till vad de kommer lära sig, vilket gör att man närmar sig lärobokens betydelse för undervisningen.

Läroboken ska stimulera elever att utveckla sina kunskaper och ge dem ett komplext innehåll och/eller visa olika typer av färdigheter. Det kan handla om att identitet befästs eller att maktpolitiken legitimeras. Läroböckerna ska fungera som en del av en socialiseringsprocess som ska förmedla synen på människan, både sig själva och på samhället i dåtid, nutid och framtiden. Den ger bilder av samhället och det som tidigare varit för att påverka läsaren, i det här fallet eleven, för att kunna påverka sin framtid och forma sin identitet och relationer mellan folk. Det finns sprängkraft i läroböckerna^.66

Lärobokens funktion kan betraktas på olika sätt. Ammert menar att den första funktionen rör sig om hur läroboken väljs och används. På gymnasiet kan man se i en avhandling av Ann- Christine Svensson att det är läroböckerna som står i centrum i undervisningen. Det är läroboken som avgör vad man ska arbeta med. Läroböckerna uppmuntrar inte till ett problembaserat lärande menar Lisa Björklund Boistrup som är professor inom matematik.⁶⁷ Vissa forskare, däribland Agnete Andersen som är didaktiker i norska språket, hävdar att det saknas rutiner på skolor men också kriterier för hur läroböcker ska analyseras och värderas när skolorna gör sitt urval. När lärare väljer läromedel kan det ske i samråd med kollegor till skillnad från tidigare när det gjordes statliga läromedelsgranskningar.⁶⁸ Den andra funktionen berör lärobokens innehåll och det perspektiv som boken ska förmedla till eleverna. Det traditionella har varit att läroboken styrts av nationella planer. I folkskolan bestod bland annat historieböckerna av en nationalistisk historieskrivning. Det handlade om att framställa Sverige från sin goda sida, som ett land som agerat kraftfullt och korrekt. Stormaktstiden lyfts fram medan andra perioder får stå tillbaka. Det här “nationalskrytet” ersattes av tanken att eleven ska fostras till att bli en demokrat runt 1940.

Det finns studier om läromedel för ämnet svenska som har genomförts av Lars Brink som är forskare inom litteraturvetenskap. Han har studerat litteraturantologier för gymnasiet under tidiga 1900-talet och han menar att stor vikt låg vid svenska klassiker. Boel Englund som är forskare inom pedagodgik har studerat gymnasiets litteraturundervisning under 1900-talet och visar i sin forskning att det har skett en markant förändring över tid. Det som främst har förändrats är att texterna ligger närmare elevens vardag är tidigare. Agneta Bronäs som är forskare inom humaniora och samhällsvetenskap har i sin studie jämfört svenska och tyska

65 Ibid., s, 35

66 Ibid., s. 33-34

67 Ibid., s. 34

68 Ibid., s., 35