Svenska helt enkelt 2

Genom den kvalitativa textanalysens andra dimension där fokus riktas på textens innehåll och språk kan vi sammanfatta denna lärobok på följande vis. Det finns en tydlig koppling till det centrala innehållet och vilka punkter av det som avhandlas i kapitlen. I kapitel 1 kommer en tidslinje med de litteraturhistoriska tidsperioderna. Eleverna får lära sig vanliga och viktiga begrepp som förekommer i litteraturhistorien och får där lära sig att lyrik är en kort och koncentrerad text skriven med ett bestämt mönster och ofta med en rytm. Innehållet speglar oftast känslor, stämningar och tankar. Ordet är synonymt med dikt. Efter detta begrepp

53 förekommer andra begrepp som versrad, strof, stavelse och rytm som kopplas ihop med lyrikbegreppet på grund av dess kännetecken (Bilaga 13, s.150). Fortsättningsvis finns ett kort lyrikinslag där författarna går igenom att idéer och känslor är viktiga när det ska göras en analys av ett drama, en dikt eller en novell. I en dikt kan fokus ligga på hur känslan förmedlas och hur författaren använder språket (Bilaga 13, s.163).

Efter detta räknas de olika litterära tidsepokerna upp. I avsnittet Antiken får eleverna lära sig om de tre grundgenrerna epik, lyrik och dramatik. En genomgång av begreppet lyrik

förkommer på (Bilaga 14, s.181). Här framstår lyrik, dikter och poesi som synonyma. Ordet lyrik kommer från stränginstrumentet lyra vilket gör att lyriken ofta förkommer tillsammans med musik. Fortsättningsvis menar författarna att lyrik är det korta och koncentrerade formatet av text samt att det behandlar känslor och stämningar som ovan nämnt (Bilaga 14, s.181). Den första lyriska författaren som eleverna stöter på är Sapfo. Hon beskrivs som den första kvinnliga diktaren i den västerländska litteraturen. Hon beskrivs som en inspirerande författare och tros ha haft stort inflytande i och med hennes författarskap. Trots det finns det endast ett fåtal av hennes dikter kvar idag. Dessutom är inte alla kompletta vilket eleverna också får reda på här. De får läsa om hennes författarskap samt en kort del om hennes

bakgrund som det inte finns så mycket om. Eleverna får reda på att hennes poesi handlade om kvinnlig kärlek och erotisk lust till andra kvinnor och att ordet lesbisk har sitt ursprung från ön Lesbos där Sapfo bodde (Bilaga 14, s.190). I samband med Sapfo beskrivs två dikter som hon har skrivit. I förhållande till dessa tas diktens tema upp samt hur den kan tolkas. Den mest kända av Sapfos dikter är Fragment 31 som handlar om ett triangeldrama mellan två kvinnor och en man. Här får eleverna möta diktjaget och den svartsjuka som jaget känner samt den attraktion som diktjaget har till kvinnan i dramat. Det är första gången här som eleverna får möta begreppet “diktjaget” men det ges ingen förklaring till vad det är (Bilaga 14, s.191). I samband med att eleverna får lära känna Sapfos författarskap finns det en övning där eleverna ska göra en analys av förälskelsen i Fragment 31. De ska fundera över hur diktens bildspråk förmedlar hur diktjagets kropp reagerar över att se sin älskade med någon annan. De får tre frågor att fundera över:

a. Hur reagerar diktjaget när hon ser de älskande tillsammans? Vilka är de kroppsliga symptomen? Vilka kroppsdelar påverkas?

b. Sök efter metaforer och liknelser i dikten. Vilka hittar du och vad beskriver de? c. Tycker du att dikten är typiska för Antiken eller skulle den kunna vara skriven idag?

Motivera ditt svar.

(Bilaga 20, s.214) I slutet av avsnittet Antiken kommer en sammanfattning som berättar det viktigaste att

komma ihåg. Där beskrivs återigen lyriken tillsammans med epiken och dramatiken som de tre viktigaste genrerna som lever kvar än idag (Bilaga 4, s.206).

Det litterära avsnittet fortsätter med epoken medeltiden där riddardiktning nämns. Här får eleverna möta den tappra riddaren som beskyddar kvinnor, fattiga och sjuka vilket anses vara

54 kännetecken för just riddardiktning. Avsnittet om riddardiktning tar upp att verkligheten under den här tiden inte var idyllisk vilket menas med att det fanns artiga och höviska riddare men det fanns riddare som visade brutalitet och hänsynslöshet. Litteraturen under den här tiden präglades av riddare (Bilaga 15, s.222). I samband med riddaridéalet tas den poetiska

Eddan upp. Det är handskrivna dikter av okänd författare. Dikterna delas upp i två kategorier,

hjältedikter och gudadikter (Bilaga 15, s.222-223). På följande sida nämns begreppet lyrik i samband med att renässansens författare skrivs fram. Författarna lyfter kort fram lyrikern Francesco Petrarca och hänvisar till att läsa mer om författaren i övning fem som handlar om att sammanfatta renässansen. Det finns även en ruta som påminner eleverna om att det finns mer att läsa om renässansens författare om de är nyfikna. I den rutan nämns återigen

Francesco Petrarca som skriver lyrik till sin stora kärlek Laura. Hans diktsamling Canzoniere består av 366 dikter tillägnade denna kvinna som aldrig blir hans. I rutan nämns Lars

Wivallius och hans dikt Klagovisa över denna torra och kalla vår. Det är en dikt som prisar och höjer den svenska sommaren efter en tuff höst, vinter och vår där de levt i svält, kyla och mörker (Bilaga 15, s. 226, 229, Bilaga 20, s. 236).

Efter medeltiden kommer en del om upplysningen. Anna- Maria Lenngren nämns som en av Upplysningens främsta författare. Lenngren hade ett eget sigill som var en bok, en lyra och en fackla. Dessa symboliserade hennes författarskap på så sätt att de står för studier, diktning och upplysning. I det här avsnittet får eleverna reda på att utbildning var en stor del av hennes uppfostran vilket också förklarar att hon började skriva tidigt. Under den här tiden var det inte accepterat för kvinnor att skriva vilket betydde att de heller inte kunde vara författare.

Lenngren var en svensk satiriker, hon ironiserade över samhället vilket gjorde att hon fick skarp kritik som tenderade att bli överdriven och nedlåtande (Bilaga 16, s. 264). Eleverna får fortsättningsvis läsa om hur Lenngren översatte operatexter, dramer och dikter och senare i livet arbetade på hennes mans tidning, Stockholms posten, där hon fick möjlighet att skriva egna artiklar och dikter. Hennes sätt att skriva på beskrivs som politiskt radikal. Hon skrev vassa satirer där hon gjorde narr av adel och prästerna. Hon inspirerades av revolutionens mänskliga rättigheter och stod upp för jämlikhet. Tonfallet i hennes dikter ligger nära talspråket och fångar in läsaren med den tydliga bilden hon beskriver. I samband med den korta sammanfattningen om Lenngren tas hennes dikt Några ord till min k. dotter, ifall jag

hade någon upp som skrevs 1798. Dikten visar eleverna hur kvinnornas situation såg ut under

den här tiden. En del råd är konservativa och många har ifrågasatt vad Lenngren egentligen skrev om. Lenngren själv påstår att hon är ironisk vilket eleverna får lära sig här att det är ett sätt man ska toka hennes dikter på. Till det här avsnittet hänvisas till två övningsuppgifter där man ska tolka Lenngrens råd samt komma på egna råd som man hade givit sin egen dotter, om man hade någon (Bilaga 16, s. 264, Bilaga 20, s. 282-283).

Näste poet som presenteras och som var verksam under upplysningen var Carl Michael Bellman. Han beskrivs ha gjort ett stort avtryck i historien. Det beskrivs att han hade en god förmåga för att improvisera och han var en underhållare utan dess like och gjorde främst parodier på bibliska berättelser. Dikterna som han skrev var främst till lånade melodier och han framförde sångerna med inlevelsefull mimik och dramatiskt agerande. Parodierna finns i hans vissamling Fredmans sånger. Fortsättningsvis får eleverna veta att Bellman ofta

55 skildrade Stockholm där han beskriver det senare 1700-talet som vide den här tiden hade ungefär 70 000 trångbodda invånare. Teman som förekommer i Bellmans diktning är

prostitution, kriminalitet och sjukdomar eftersom detta var vanligt under denna tid. Budskapet är att man ska leva ett glatt liv där man uppmanas äta, dricka och fånga dagen men att under den hör ytan lurar döden (Bilaga 16, s.266-267). Fortsättningsvis får de läsa om hur Bellman anpassade sin stil och sitt innehåll. Det mest utmärkningsvärda var hans variationsförmåga och hans förmåga att skifta från beskrivande och berättande rader till utrop, dialoger och frågor. Den här stilbrytningen är tydlig när han inleder elegant och behärskat för att sen helt vända och byta både miljö och stil och landa i en dryckesvisa. Till avsnittet om Bellman tillkommer två övningsuppgifter där eleverna tränar på att tolka verkligheten vs mytologin samt att bli bildad med Bellman. De uppmanas att läsa vidare om Bellman på hemsidan www.bellman.net samt läsa romanen Fukta din aska av Ernst Brunner som är en berättelse om Bellmans liv (Bilaga 16, s.266-267).

Litteraturhistoriens epoker fortsätter med romantiken där författaren Johann Wolfgang Von Goethe tas upp. Eleverna får här kunskap om att Goethes författarskap kan kopplas ihop med upplysningens förnuft och nyttoideal. Han skrev om känslor, passion och om människans svåra livsval. Hans verk berör och skakar om läsaren. Goethe har haft stort inflytande på både kultur och på samhällsliv. Idag har vi lärt oss att han kan ha varit en av de modernaste

människorna som levde under romantiken (Bilaga 17, s. 293).Vidare får eleverna läsa om att Goethe var en produktiv författare och skrev såväl lyrik, dramatik som epik. Tillsammans med hans författarskap tas hans dikt Älvkungen upp. Den handlar om människan i naturens våld. Goethes verk den unge Werthers lidanden och dramat Faust nämns sedan. Till avsnittet hör en övningsuppgift där eleverna ska få en överblick av de romantiska författarna. Övning 3 handlar om lyrikern Goethe. I uppgiften ska eleverna analysera den skräckromantiska dikten

Älvkungen. I uppgiften får de reda på vad dikten handlar om för att de sedan kort ska

sammanfatta det som anses som viktigt. Det handlar bland annat om karaktärer och hur dikten slutar. När de skrivit sammanfattningen ska de jämföra den med sin bordsgranne för att se om de har uppfattat dikten likadant. Finns det olika uppfattningar och vad beror dessa i så fall på. När eleverna har jämfört sina sammanfattningar ska de försöka hitta delar i dikten där Goethe vill visa att känslan är lika viktig som förnuftet, de ska kunna motivera sina svar med stöd i dikten. De ska peka ut om dikten är en symbol för något. De ska ta reda på om dikten kan handla om något annat än det som står (Bilaga 17, s. 293, Bilaga 20, s.328).

Näst på tur i historien är författaren Viktor Rydberg som nämns. I avsnittet inleds det med en bakgrund om honom för att sen utmynnas i hans skrivande. Till en början var han journalist i Jönköping och sedan i Göteborg. Han skrev till en början debattartiklar, recensioner och följetongsromaner. Under tiden han gjorde detta arbetade han som översättare och översatte bland annat Goethes Faust. Det eleverna får veta om Rydberg är att flera av hans dikter är tonsatta och välkända idag bland annat luciasången Gläns över sjö och strand som egentligen heter Betlehems stjärna. Dikten Tomten visas i avsnittet där det också hänvisas till en

övningsuppgift på s.333. I uppgiften ska de diskutera och fundera på de stora frågorna som finns i Tomten samt diskutera stilen (Bilaga 17, s. 305, 333).

56 Efter Viktor Rydberg följer ett avsnitt där tre unga författare vid namn Byron, Shelley och Keats redogörs för. Eleverna får reda på att de levde impulsiva och korta liv men att de var ivriga att förändra världen och framförallt poesin. George Byron hade ärvt en lordtitel av sin far men ansågs inte vara mycket till lord. Han var en stor förförare, väckte skandaler med kärlekshistorier och hade ett politiskt engagemang. Ryktarna om honom florerade alltid och många såg upp till honom både vad gäller att klä sig som honom och leva som honom. Det gick ett rykte att han hade en kärleksaffär med sin halvsyster vilket gjorde att han flydde från England och skvallerpressen. Byron dog när han hjälpte grekerna i kriget mot turkarna men det var inte kriget som tog hans liv utan febersjukdom (Bilaga 17, s. 317-318). Byron gav ut en del dikter som handlade om smäktande kärlek. Mest känd är han för “Don Juan” som skrevs 1818-1823. Dikten har ett fast och komplicerat rimschema samt att dikten handlar om en stor författare som alla kvinnor vill omvända med sin kärlek. Dikten ger oss ett tema som vi idag kan känna igen oss i genom de relationer vi eventuellt brottas med; hur kärleken med tiden kan övergå från brinnande passion till grå vardag (Bilaga 17, s. 317). Fortsättningsvis får eleverna läsa om författaren Percy Shelley. Han var en lika het potatis som Byron vilket gör att man skulle kunna tro att Shelley älskade Byrons dikter, så var det inte. Shelley var ett stort fan av Keats dikter vilket eleverna kan läsa om. Shelley hade alltid en diktsamling av Keats med sig. Det var genom den diktsamlingen som man kunde identifiera Shelleys kropp efter att han hade drunknat utanför Italiens kust. Shelleys diktning var till skillnad från Byrons av en mer politisk karaktär och den spred kunskap och hopp till fattiga och de förtryckta. Han var en av de poeterna som talade väldigt gott om den “fria kärleken” vilket han praktiserade genom att gifta sig med en kvinna vid namn Mary Shelley som 22 åring (Bilaga 17, s. 317).

John Keats är den tredje av dessa inflytelserika män. Han var en av Englands mest

uppskattade diktare trots att han endast var verksam i sex år. Hans diktande inspirerades av antiken och poesin hade därmed ett sensuellt bildspråk som till exempel lovsång till

skönheten. Han var en estet och älskade det vackra. Dikterna han skrev hyllar det som ansågs som konst och skönhetsideal och har inget politiskt budskap som Shelley hade. I avsnittet får eleverna läsa om Keats bakgrund som visar att han växte upp i ett enkelt hem utan pengar och gav tidigt upp studierna i medicin för att ägna sig åt skrivandet. Trots förlusten av sin mor hade Keats en kärleksfull familj och en trygg uppväxt (Bilaga 17, s. 318). Eleverna får reda på att dessa tre män liknade varandra till deras personligheter på så sätt att de var äventyrliga och temperamentsfulla med smak för kvinnor. De tyckte inte om varandras diktning men kunde på något sätt förenas i sin vänskap och i Keats. Detta kan ha berott på att de var för lika varandra. Till avsnittet om de tre männen hör en övningsuppgift där eleverna ska analyser de tre

männens olika dikter utifrån olika frågor. Detta för att fördjupa förståelsen för författarna och deras verk (Bilaga 17, s. 318, 337).

Efter avsnittet fortsätter temat män som är författare och inleds med Esaias Tegnér och Erik Johan Stagnelius. Här får eleverna möta två svenska romantiker. Tegnér uttryckte beundran för personligheter, diktare och hjältar. Napoleon var en sådan person som Tegnér lyfte fram, inte för sitt krigande och ockuperande, utan för sitt frambärande av den franska revolutionens ideal om frihet och jämlikhet. Dock tog det en vändning när den franska kejsaren uttryckte att våldet var viktigare än friheten då tog Tegnér avstånd från honom (Bilaga 17, 319). Eleverna

57 får lära sig av avsnittet att det var genom svenska akademien som Tegnér fick uppmärksamhet som diktare. Dikten Svea är skriven av Tegnér och beskriver Sverige som ett orkeslöst och slött land som glömt sitt fädernearv. I dikten utmålas Sverige som en nation som fastnat. Eleverna får läsa om hur samhället såg ut under den här tiden och hur Tegnér har tagit inspiration av det till sina verk. Fortsättningsvis läser eleverna dikten det eviga som formulerar ideal som “det sanna och det rätta”. I dikten använder han ett bildspråk där han fyller orden med innehåll. Eleverna får lära sig att hans tankar är klara även om innehållet är känslofyllt. Efter en kort beskrivning av dikten får eleverna möjlighet att läsa den samt göra en uppgift till den som behandlar bildspråket och innehållet (Bilaga 17, s. 319-320, 341). Efter Tegnér följer ett kort avsnitt om Erik Johan Stagnelius. Där får eleverna först en kort introduktion till vem han är och vad han skrev för texter. Stagnelius dikter handlar om längtan efter kärlek, värme och njutning. En gestalt som ofta förekommer i hans dikter är Amanda, den älskvärda, vilket eleverna tydligt får se framkommer i diktjaget som ser Amanda i allt. Efter Förklaringen om Amanda och Stagnelius diktning följer en kort dikt där Amanda synliggörs samt en kort förklaring till hur diktjaget får längta förgäves efter henne (Bilaga 17, s. 320). Eleverna får lära sig att i Stagnelius dikter förkommer flera av romantikens idéer, bland annat kampen mellan förnuft och känsla samt ande och materia. Hans intresse låg i naturmystik och i hans mytologi kan man se drag från hinduismen, buddismen och en fornnordisk gudavärld. Till avsnittet om Stagnelius följer en uppgift där eleverna ska djupdyka i dikten Till förruttnelsen. De ska ta reda på vad den handlar om, reda ut det som verkar oklart, arbeta med diktjaget samt sammanfatta diktens innehåll och handling (Bilaga 17, s. 320, 342). Efter avsnittet om romantiken följer som traditionsenligt realismen och naturalismen. Där får eleverna möta författaren och lyrikern Carl Jonas Love Almqvist. Eleverna får här lära sig att han var en författare som skrev olika typer av texter, det var allt ifrån noveller till romaner, från dramatik till lyrik. Han var en hängiven romantiker som ville flytta tillbaka till naturen. Det gjorde att han fick upp en ny syn på samhället och litteraturen och blev en hängiven realist. Det nämns väldigt kort om honom då han främst var en

författare av längre texter och inte enbart en lyriker (Bilaga 18, s.350, Bilaga 20, s.358). Sist ut i kapitlet om litteraturhistorien är modernismen. Där får eleverna möta Pär Lagerqvist som är en av modernismens främsta författare och förknippas ofta med ångest. I Lagerqvists dikter får eleverna möta teman som ångest, mörker och en värld som bara är hård och svart. De får lära sig att hans första dikt är skriven under ett brinnande världskrig och att det är en dikt där världen inte mår bra. Människan famlar i mörkret och ångesten slår hårt mot en. Eleverna får lära sig att Lagerqvists dikter ger starka uttryck för starka känslor vilket brukar ses som ett exempel på expressionistisk diktning eftersom den ger uttryck för människans inre. Efter en förklaring av dikten följer dikten i sin helhet samt en förklaring till att Lagerqvist använder sig av starka ord och bilder för att förmedla dem med en enkel och intensiv ton. Det visar att hans dikter alltid bär spår av grubbel över tillvaron samt guds existens. Till avsnittet hör en uppgift där eleverna ska arbeta med temat ångest. (Bilaga 19, s. 382, Bilaga 20, s.406)

58 Efter Pär Lagerqvist följer den första kvinnliga lyrikern i det här avsnittet fram. Här får

eleverna möta Edith Södergran som anses vara en nydanande person och kvinna. De får läsa om en kort bakgrund om henne och hennes liv för att sen komma in på hennes diktsamling

septemberlyran där Södergran stack ut hakan. Diktsamlingen handlar om självsäkerheten av

att vara kvinna och att man inte ska göra sig mindre än vad man är. Diktens stil får eleverna se är en “katalogstil” där diktaren låter varje rad börja med samma ord. Här följer en del av dikten Vierge moderne. Avsnittet följer med en förklaring till hennes kamp mot sin sjukdom och att hon avled 1923. I hennes sista dikt Landet som icke är får eleverna läsa om

underkastelsen inför livet och förhoppningar inför döden (Bilaga 19, s. 392). Till Edith Södergran-avsnittet hör två uppgifter där eleverna ska hitta motsatser i dikten Dagen svalnar. I uppgiften ska eleverna förklara hur strofen är uppbyggd. De ska redogöra versradernas inledning, radsluten samt strofernas skiljetecken. De ska peka ut vilka verb som finns i dikten och fundera över meningsbyggnaden som Södergran har valt att använda sig av. Utifrån de ska eleverna funder över på vilket sätt hon skapar motsatser med hjälp av verben. Slutligen ska de fundera över en rad ur dikten och förklara vem som söker, vad den finner och varför den sökande blir besviken (Bilaga 19, s. 413).

I läroboken finns en helsida med Karin Boye. Det är en bild på henne samt ett utdrag ur hennes dikt Ja visst gör det ont. Det finns ingen beskrivning om vem hon är eller hur hennes