sker i varje kapitel är att skolverkets mål och kunskapskrav återigen upprepas i tabellform i betygsskalan E, C och A. Läromedlet uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet i kursen. Analysen visar därmed att läroboken ska uppfylla allt centralt innehåll för kursen svenska 2.
6.4.9 Formativ svenska 3
Redan på pärmens insida finns en guide för hur läromedlet är uppbyggt. Man får där
information att läromedlet är utformat efter ett formativt arbetssätt. Det finns mål för eleverna att sträva efter, centralt innehåll som konkretiseras i mönsteruppgifter och mönstertexter som gör att eleven vet vad de ska prestera. Eleven får en måttstock när de övar i form av
elevlösning på mönsteruppgiften på en A-nivå. Det finns också elevexempel, elevlösningar på mönsteruppgiften på C- och E- nivå.
Läromedlet ger en grund för kamratbedömningen som innebär att elever ger varandra
återkoppling utifrån de aktuella målen. Till hjälp med detta avsnitt har de digitalt elevmaterial som är sammankollat med läromedlet. Eleven kan också använda det digitala läromedlet till självbedömning och självskattning utifrån de aktuella målen. I slutet finns en summativ bedömning som är en betygsgrundande kunskapsmätning för att visa att eleven behärskar de aktuella målen.
Sammanfattningsvis bygger innehållet på kursens mål och centrala innehåll. Varje kapitel inleds i läromedlet med vad som är målet med kapitel och hur eleven ska nå dit. Efter detta får eleven exempel på mönstertext och elevexempel på A-E- nivå. På sista sidan i kapitlen finns ett avsnitt där eleven kan kolla sig själv hur det har gått för dem och om de tagit till sig all den kunskap som är nödvändig för att klara kursen, kunskapskrav punktas upp. Läromedlet
uppfyller kunskapsbasen för det centrala innehållet i kursen. Analysen visar därmed att läroboken ska uppfylla allt centralt innehåll för kursen svenska 3.
7. Diskussion
Syftet med undersökningen har varit att visa hur lyrik framställs i läromedlen Svenska
Impulser 1, 2 och 3, Svenska Helt Enkelt 1, 2 och 3 och Formativ svenska 1, 2 och
3. Undersökningen skulle syfta till att undersöka hur författarna till lyriken i dessa läromedel
framställs utifrån ett genusperspektiv. Syftet var att se hur lyriken i läroböckerna uppfyller det centrala innehållet för respektive kurs.
De frågeställningar som ställdes var:
1. Hur framställs lyrik och hur mycket utrymme får den i de nämnda läromedlen? 2. Hur framställs lyrikens författare i nämnda läromedel sett ur ett genusperspektiv? 3. Hur uppfyller lyriken i läroböckerna det centrala innehållet för respektive kurs? Den här delen delas upp i tre avsnitt, en till varje frågeställning för att sedan avrundas med en kort slutdiskussion.
77
7.1 Lyrikens utrymme och deras framställning i läroböckerna
Resultatet har visat att lyrik främst beskrivs vid begreppets innebörd samt begrepp som hör lyriken till. Det handlar främst om struktur, stil och hur lyriken ska analyseras. Ett mindre fokus ligger på att framställa lyriker. Det här kan bero på att läromedlen satsar på kvantitet i den vetskap att det finns en hel del lyriker som finns representerade, även om det inte finns en presentation om dem som person eller får veta deras livshistoria. Det handlar därmed inte om att framställa några få lyriker på ett djupare plan utan fokus verkar ligga på att synliggöra så många som möjligt för att eleverna ska få möta flera olika lyriker och inte bara några få. I de nämnda läromedlen som vi har analyserat framställs lyrik i en generellt hög utsträckning. Det menas att i vissa läromedel förekommer mer lyrik än andra. Utifrån de förutfattade meningar vi hade förekom mer lyrik än vad vi hade förväntat oss. I läromedelsserien Svenska
impulser förekommer lyrik på ett eller annat sätt på 116 sidor i tre böcker. I läromedelsserien Svenska helt enkelt förekommer lyrik på ett eller annat sätt på 72 sidor i tre böcker och i
läromedelsserien Formativ svenska förekommer lyrik på ett eller annat sätt på 43 sidor i tre böcker. Tabell 1 visar en sammanställning av hur lyrik framställs i de nio olika läroböckerna. Där ser vi att böckerna som är avsedda för kursen svenska 1 har en lägre representation av lyrik än vad de andra böckerna har. De böcker som har högst representation av lyrik är böckerna avsedda för kursen Svenska 2 med undantag för läroboken Formativ svenska 3. En anledning till att lyrik förekommer i högre utsträckning i bok två i läromedlen än i de övriga böckerna är att kursen Svenska 2 på gymnasiet ska behandla litteraturhistorien. Genom litteraturhistorien, som är en stor del av kursen, kan fler författare och deras verk skrivas fram och därigenom får även fler lyriker och deras verk utrymme.
Något som är anmärkningsvärt är att i boken Formativ svenska 1 förekommer lyrik endast på två sidor. Det är en låg representation till skillnad från de andra läromedelsböckerna som har flera sidor där lyrik på ett eller annat sätt förekommer. En anledning till det kan vara att det inte skrivs fram tydligt i det centrala innehållet att lyrik ska behandlas vilket gör att det finns ett tolkningsutrymme för författarna. Det gör att de har större möjlighet att välja vad som ska finnas representerat i läromedlet och vad de anser är viktigt. I läromedelsserien Formativ
svenska förekommer lyrik generellt i mindre utsträckning än vad det gör i de andra
läromedlen. Är inte författarna insatta i ämnet, intresserade eller har kunskap om en specifik genren kan man tänka sig att det faller mellan stolarna, glöms eller väljs bort av personliga skäl. Som nämnts tidigare har Hanssons undersökning visat att kan dikter fånga upp det mest värdefulla och angelägna för den som läser den. Dikter kan skapa klarhet i det formlösa och kaotiska, kan skapa sammanhang, väcka starka känslor, ge en känsla av befrielse och lättnad. Är detta inte skäl nog för att skriva in fler poeter och dikter i läromedlet undrar vi.
Studien vi har genomfört har som syfte att visa hur lyrik framställs i läromedlen vilket har visats på ett tydligt sätt. Det som är relevant att diskutera i förhållande till lyrikens
framställning är också vad det får för relevans för de som den är avsedd för, ungdomarna. Sigvardsson menade att dikterna i ungdomarnas ögon lästes mer bokstavligt av eleverna innan de hade fått någon grund att stå på. De visste inte hur de skulle tolka dikterna eller hur de skulle få relevans hos dem själva. Hon menade därmed att undervisningen behöver handla om
78 att eleverna måste få lära sig strategier för att kunna tolka olika dikter vilket görs genom dessa läromedel. Vi menar, precis som Sigvardsson, att eleverna behöver strategier och verktyg för att förstå den lyrik som de läser. Det går inte att få en text framför sig utan att ha en bakgrund om vad lyrik egentligen är och hur den kan tolkas. Det kan liknas vid att bygga taket först innan grunden på huset är färdigt. Helt bottenlöst. Eleverna behöver en grund att stå på så att de kan utvecklas och bygga vidare på sina tidigare kunskaper. Även Hansson påpekade att eleverna behöver en viss språklig förkunskap för att kunna tolka olika texter. Det visar att det är viktigt att arbeta med strategier för att eleverna ska vara förberedda. Vi menar att
läromedelsserierna Svenska impulser och Svenska helt enkelt är de bättre läromedlen med avseende på detta. De har ett större lyrikfokus än vad serien Formativ svenska generellt har vilket gör att de är mer lämpliga att använda i undervisningen då de förmedlar ett tydligt och omfattande innehåll om lyrik.
7.2 Framställning av manliga och kvinnliga lyriker
Vår andra frågeställning berör i vilken utsträckning som lyriker blir framställda och
representerade med utgångspunkt i en genusanalys. Resultatet har visat att kvinnor och män representeras i olika utsträckning i de nio olika läroböckerna. Den enda gången som
kvinnorna representeras i högre utsträckning än män är i läroboken Svenska helt enkelt 3, utöver det är det männen som dominerar. Det här har även visats i tidigare forskning där män tenderar att vara överrepresenterade. Resultatet av vår studie visar att män oftast representeras när det gäller teman om historia och mytologiska motiv. Män drevs av starka känslor, av dystra mörka teman som ångest men de skrev också om kärlek på olika vis. Kvinnorna skrev oftast om hur livet ser ut och hur samhället ser ut, rättigheter och kärlek. Som tidigare nämnts kom den svenske litteraturvetaren Gunnar Hansson i sin forskning fram till att dikter kan ge en känsla av befrielse och lättnad. Kanske gav dessa valda teman just det till dessa lyriker, en känsla av lättnad och befrielse genom att skriva om hur deras liv såg ut, om sin ångest eller om den kärlek de kände. Det här kan vara relevant för eleverna ur den synpunkten att det här är känslor som varje tonåring idag kan känna igen sig i. Därför är det viktigt att
undervisningen behandlar olika teman, känslor och stämningar eftersom eleverna behöver se olika perspektiv för att kunna utveckla sig själva.
Det är inte bara teman, känslor och stämningar som är viktiga att synliggöra. Även skillnaden mellan vad kvinnor och män skrev om kan ha en påverkan hos eleverna på så sätt att det visas vad som var stereotypiskt för könen att skriva om. Kvinnorna fick inte skriva om vad de ville men det fick männen. Det här är viktigt att samtala om med sina elever eftersom det är angeläget i det avseendet att synliggöra hur ojämlikt det var förut men att vi idag har
möjligheten att påverka vår egen situation i samhället och män och kvinnor har lika stor rätt att skriva om vad de vill. De måste få möjlighet att reflektera kring att det var orättvist
fördelat mellan män och kvinnor med vad man fick skriva om. Det är viktigt att se och visa på vilket sätt historien förändrat vår nutid.
Analysen visar att män och kvinnor framställs på olika vis i läromedlen. Generellt framställs männen som stora poeter. De var produktiva, hade stor framgång, var betydelsefulla, gjorde avtryck i historien på olika vis och många av dem var Nobelpristagare. När kvinnorna skrivs
79 fram beskrivs det istället hur deras liv sett ut, om dåliga äktenskap, fattigdom, att de haft flera arbeten och att de själva hade åsikter och var aktiva i kvinnors situation i samhället på olika vis. Dessa skillnader kan bero på att kvinnor och män genom alla tider har framställts och haft olika positioner. Under upplysningen hävdade bland annat Rousseau att en ojämlikhet mellan könen var önskvärt och naturlig. Kvinnorna skulle bli hjälparinnor och männen skulle
utveckla en individualitet och ett förnuft. Likaså hävdade Bellman att han såg kvinnan som fåfäng, att hon bara brydde sig om mode, att dricka kaffe och läsa meningslösa romaner. Eftersom det ansågs tabubelagt att som kvinna skriva fanns det kvinnor som skrev under pseudonym. Detta för att få samma möjligheter att få ge ut sina texter på samma premisser som män utan att bli ifrågasatta eller stämplade. West och Zimmerman talade om begreppet redovisningsskyldighet där de menade att när vi bryter mot de skrivna och oskrivna reglerna i ett samhälle förväntas vi kunna ge en förklaring till varför vi bryter mot reglerna. Det innebär här att kvinnorna var tvungna på ett eller annat sätt att försvara sitt kön/genus när de gav ut sina texter eftersom det ansågs sig opassande för kvinnor att skriva. Kvinnornas skrivande blev förmodligen mer kritiserat i högre utsträckning än männens. Förmodligen ville eller såg kvinnorna ingen anledning till att försvara sig själva mot männen vilket gjorde att man kanske valde att skriva under pseudonym. Vi anser att när kvinnorna framställs läggs en mer
”dyster/tråkig” ton på framställningen genom att ta upp vilken misär de haft till skillnad mot männen som framställs som något fantastiskt och underbart. För ungdomarna idag när det gäller genus och alla människors lika rättigheter är det något som kan försvaras starkt. Våra ungdomar idag växer upp i ett samhälle där man måste försvara sig och sin sak. Som kvinna idag har man större möjligheter att komma framåt i livet vilket man inte hade tidigare i historien. Det här behöver synliggöras för att se vad har det gjort med oss. Det är viktigt att belysa för eleverna för att de ska förstå att kvinnans kamp är något som pågår hela tiden. Det här får oss att fundera över varför vi måste kämpa för kvinnans rättigheter och status när man inte gör det med männens.
Genus är något som är socialt och skapas i interaktion med andra och utifrån människors förväntningar och värderingar. Människors förväntningar och värderingar kring de olika könen visas tydligt genom genushistorien men således även i läroböckerna vi har analyserat. Kvinnor och män framställs på olika sätt eftersom vi har olika förväntningar och värderingar i vad som anses vara manligt och kvinnligt. Det kan handla om att författarna till läromedlen har olika förväntningar och värderingar i det manliga och kvinnliga könet.
Hur mycket utrymme lyrikerna får i de olika läromedlen beror också på vilka författarna till läromedlet är. I svenska impulser- serien är det två män som författat böckerna och där kan vi se att männen i högre utsträckning är representerade än vad kvinnorna är. Om vi ser till serierna Svenska helt enkelt och Formativ svenska är representationen mer utjämnad mellan könen men fortfarande är männen i högre utsträckning representerade, trots att det är fyra kvinnor som har författat serierna. En anledning till att detta kan vara att män varit mer produktiva och fått möjligheten att ge ut sina texter i högre utsträckning än kvinnorna. Kvinnor har under lång tid varit åsidosatta och inte haft samma möjlighet att ge ut sina texter eftersom det ansågs fel/dåligt att kvinnor skrev. De skulle ägna sig åt annat än skrivande och lämna det till de som kunde det, männen. Fanny Ambjörnsson menade att genus handlade om
80 att manligt och kvinnligt är något som skapas vilket tydligt visas i den framställningen av lyriker i läromedlen. Vi anser att det här speglar ett sätt för eleverna att se hur männen tycks anses viktigare än kvinnorna eftersom de blir representerade i högre utsträckning. Som tidigare nämnts hindrades kvinnorna att ta del av det offentliga rummet och bli tagna på allvar. Om ojämlikhet mellan könen synliggörs kan det hjälpa till i arbetet med att jämna ut klyftorna i samhället vad gäller normerna för män och kvinnor. Vi behöver hjälpa eleverna att förstå att det inte är könet som speglar vad man kan åstadkomma och bli utan att det är vad man presterar som är det viktiga. I samhället idag kan vi se män på presidentposter, som stadsminister och på högt satta chefspositioner dit kvinnorna i stor utsträckning inte har samma förutsättningar att nå just på grund av deras kön. Med andra ord har samhället fortfarande en lång väg kvar att gå innan jämlikhet mellan könen kan uppnås.
Den slutsats som kan dras är att läromedlen visar en ojämn fördelning mellan manligt och kvinnligt där män ges mer utrymme än kvinnorna. Om de här läroböckerna ska användas i undervisningen och ett genusperspektiv ska finnas med behöver det diskuteras varför männen har högre representation än kvinnorna, synliggöra de strukturer som finns och föra en
diskussion kring varför de finns anser vi.
7.3 Centrala innehållet i läroböckerna
Vår sista frågeställning handlar om hur lyriken i samtliga nio läroböcker uppfyller det centrala innehållet för respektive kurs i ämnet svenska. Det resultatet visar är att alla läroböckerna uppfyller de angivna punkterna som de säger att de ska göra i centrala innehållet. Dock skrivs det inte fram på samma sätt i alla läromedel. En del av böckerna har valt att tydliggöra det centrala innehållet så att det står angivet inför varje kapitel vilka punkter som innehållet berör. Som tidigare nämnts borde de som producerar läroböckerna av marknadsmässiga skäl vara väl medvetna om att deras lärobok behöver svara mot läroplanen. En tänkbar anledning till detta kan vara att de annars inte får sina läromedel sålda. Vi har svårt att tro att det skulle finnas lärare som vill använda läromedel som inte täcker kursens centrala innehåll. Läromedel är dyra och att behöva flera olika för att täcka en kurs är ohållbart. Det som forskning tenderar att uppvisa när det gäller läroboksanalyser är att skolan och lärarna har en skyldighet att uppfylla styrdokumenten i form av läroplanens krav i undervisningen. Det är därmed
nödvändigt att det centrala innehållet uppfylls i de läromedel som lärarna väljer att använda. I läromedelsserien Svenska impulser skrivs det centrala innehållet fram tydligt i varje kapitel i böckerna Svenska impulser 1 och Svenska impulser 2. I svenska impulser 3 förekommer ingen hänvisning alls till det centrala innehållet vilket gör det svårt att säkerställa om lyriken som finns med i läroboken uppfyller det centrala innehållet. Även om det är kursen svenska 3, som den här boken är avsedd för, som har tydligast lyrikfokus förekommer lyrik tydligare i bok två i läromedelsserierna som är avsedda för svenska 2. I böckerna som är avsedda för Svenska 2 tar författarna upp lyrik och lyrikens författare mer. Det borde rimligtvis vara bok tre i samtliga läromedelsserier som tar upp lyriken och dess författare mest eftersom det finns en tydlig punkt i det centrala innehållet som skriver fram att det ska finnas med anser vi.
81
Svenska helt enkelt är en läromedelsserie som tydliggör det centrala innehållet för kursen. De
skriver fram det centrala innehållet inför varje kapitel vilket gör det tydligt för eleverna att förstå vilka punkter som berör det angivna kapitlet. Precis som i Svenska impulser är ett tydligt framställande av kraven viktiga för eleverna eftersom de behöver veta vad som krävs inför varje uppgift. Om vi människor inte vet vilka förväntningar som ligger på oss vet vi heller inte hur vi ska prestera för att nå dit vi vill.
I läromedelsserien Formativ svenska har vi sett att serien utgår från att man ska arbeta
formativt. Hela läromedlet är uppbyggt på så sätt att arbetsgången ska följa i linje med hur ett formativ arbetssätt går till. I och med detta konkretiseras det centrala innehållet i förhållande till de uppgifter och texter som eleverna förväntas läsa. Det ger eleverna ett tydligt sätt att se vad som förväntas av dem vilket är viktigt på det sätt som böckerna är utformade på.
Läromedelsserien syftar till att arbeta på ett formativt sätt vilket handlar om att arbetet ska vara en process och eleverna får feedback som ger utvecklingspotential. Det här är relevant eftersom lärare förväntas arbeta formativt i skolan då det har visat ge positivt resultat hos elevernas lärande. Vår uppfattning av detta läromedel är att den är rätt krånglig att förstå om man inte vet hur det formativa arbetssättet genomförs och ska gå till. Man bör vara relativt insatt i formativ bedömning för att kunna arbeta med det här läromedlet vilket alla lärare som undervisar på skolorna idag inte kan förväntas vara. Detta på grund av att det arbetar många olika generationer på skolorna som inte har gått samma typ av utbildning eller fått
fortbildning kring arbetssättet. Vi tycker att alla lärare borde få fortbildning kring arbetssättet för att ungdomarna ska få likvärdig bedömning. Trots detta är det ett bra och tydligt läromedel som visar exakt vad som förväntas av eleverna, hur uppgifterna ska genomföras samt hur de ska komma vidare i sin utveckling. Det är även enkelt för läraren att veta hur den ska följa eleven i lärandet och hjälpa den att komma vidare. Vi anser att läromedlet är bra ur den synpunkten att det ligger fokus på formativ bedömning som lärare förutsätts arbeta efter idag. Det här gör att det blir lättare att arbeta mer formativt med eleverna när även läroboken synliggör det. Läroböckerna synliggör det här tydligare än vad Svenska impulser och svenska
helt enkelt gör. Vill man ha ett tydligt sätt att arbeta formativ med sina elever ska man