5 Transportsystemet
6.12 Checklistor vid detaljplanering
Trafikverket anser att följande bör beaktas vid detaljplanering. 6.12.1 Samråd och dialog
Trafikverket kan vara berörd sakägare och vill vara med i dialog och sam-råd för detaljplaner:
• som ligger i närheten av en statlig väg, järnväg, flygplats eller hamn • som omfattar gränsar till eller Trafikverkets fastigheter
• som ligger inom eller nära ett riksintresse för kommunikation, både befintliga och framtida anläggningar
• som gränsar till hamnar, farleder eller terminaler • som ligger i närheten av flygplatser
• där riktvärden för trafikbuller överskrids eller riskerar att överskridas i framtiden (gäller där Trafikverket är infrastrukturhållare)
• där miljökvalitetsnormer för luftkvalitet eller vattenkvalitet överskrids eller riskerar att överskridas i framtiden
• som innebär upprättande av detaljplan för järnvägsanläggning som ska ansluta till statens järnvägsnät
• som tillåter bebyggelse som kan förväntas alstra större mängd trafik • som tillåter bebyggelse eller verksamhet som kan förväntas innebära att
ett ökat antal gående eller cyklister korsar statlig väg eller järnväg • som i övrigt kan medföra konsekvenser för det allmänna järnvägsnätet
eller vägnätet där Trafikverket är väghållare
• där detaljplanen kan innebära att transportsystemet får svårare att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen och mål om ökad trafiksäkerhet och ökad hälsa
• förändringar i miljön som berör statliga byggnadsminnen och kultur-historiska trafikmiljöer som förvaltas av Trafikverket
• förändringar i miljön som berör faunapassager som förvaltas av Trafikverket
6.12.2 Checklistan för tillgängligt och hållbart transportsystem Följande lista är en sammanställning av sådant som Trafikverket anser bör beaktas vid detaljplanering för att skapa ett tillgängligt och hållbart trans-portsystem:
Lokalisering
• Vad ger lokaliseringen för trafikalstring?
• Vad ger trafikalstringen för effekter på klimat och tillgänglighet? • Finns tillgång till viktiga målpunkter: Kan behovet av biltrafik minskas
genom medveten lokalisering av bostäder, arbetsplatser, service, omsorg? • Berörs kvartersmark för järnväg?
• Tas yta från Trafikverkets fastighet?
• Påverkas Trafikverkets ledningar, kablar eller andra anläggningsdelar? • Vilken inverkan har planen på riksintressen, befintliga eller framtida? • Vilken inverkan har riksintresset på planen för kommunikation och
influensområde?
• Vilka barriäreffekter uppstår för djur och människor?
• Riskerar aktiviteter och nya anläggningar att påverka natur- och kulturvärden negativt?
Medborgarnas resor
• Finns gena gångvägar och cykelvägar som är integrerade i bebyggelsen? • Finns säkra passager över gator med hastighet 40 km/tim eller mer? • Finns möjlighet till passager genom kvarter och byggnader?
• Beaktas trygghet och säkerhet för gång- och cykeltrafikanter? • Beaktas tillgänglighet och säkerhet för äldre peroner och personer
med funktionsnedsättning?
• Beaktas barns behov i trafiken – barnkonsekvensanalys integrerad i planeringen?
• Finns konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv integrerad i planeringen?
• Finns tillgänglighet till god kollektivtrafik?
• Beaktas kollektivtrafikens framkomlighet och restider i förhållande till bilens?
• Vilka ytor finns för lokalisering av cykelparkering i förhållande till bilparkering?
• Tas hänsyn till underhåll av gång- och cykelvägar? • Beaktas hela resan-perspektivet?
• Vad gäller kring parkeringsnormer? • Finns mobility managementåtgärder? • Finns anpassade hastighetsgränser?
• Finns insatser för ökad hastighetsefterlevnad, nykterhet och cykel-hjälmsanvändning?
Varudistribution och godstransporter
• Finns konsekvensanalys för verksamheter som genererar mycket (och tung) godstrafik?
• Beaktas konsekvenser för godstrafikens anläggningar? • Beaktas tillgänglighet och trafiksäkerhet vid lastzoner? • Säkerhet och konflikter
• Finns behov av skyddsåtgärder (exempelvis bullerplank och stängsel)? • Finns avtal med Trafikverket om nödvändiga skyddsåtgärder
(exempel-vis bullerplank) vid statliga vägar och järnvägar? Regleras nödvändiga anslutningar och utfartsförbud?
• Beaktas trafiksäkerhet?
• Beaktas hänsyn till risker vid led för transporter av farligt gods (ev. krav på riskanalys)?
• Har samråd skett med berörd flygplats eller hamn vid risk för påverkan på flygplatsens eller hamnens funktion?
• Beaktas vattenskydd?
• Finns zoner med geostaket för bättre stadsmiljö och ökad säkerhet? • Beaktas risk för översvämning av infrastrukturen?
• Beaktas risk för skred och ras för näraliggande infrastruktur? • Behovet av klimatanpassning – ev. risker kopplat till förändrat klimat • Beaktas risker för stabilitet vid exploatering intill väg eller järnväg? Miljö och hälsa
• Vad ger planen för klimatpåverkan?
• Klaras riktvärden för trafikbuller och vibrationer?
• Klaras riktvärden för industribuller, vibrationer från transporter och terminalområden?
• Klaras miljökvalitetsnormer för utomhusluft är människor planeras vistas?
• Eftersträvas preciseringarna i miljömålet Frisk luft där människor planeras vistas och uppnås de där barn planeras vistas?
• Beaktas effekter för folkhälsan?
• Beaktas påverkan på människors hälsa i övrigt?
• Beaktas risk för vattenförorening – både risk för momentana utsläpp vid trafikolyckor och kontinuerligt från trafik och underhåll via dagvatten • Beaktas dricksvattenförsörjning?
• Finns analys av åtgärder för ökad trafiksäkerhet?
• Beaktas behov av skyddsåtgärder utmed väg och järnväg, exempelvis bullerskyddsplank, hoppskydd vid bro och stängsel vid järnväg (och vem som ska bekosta dem)?
• Beaktas långsiktigt god hushållning av råvaror och naturresurser, mate-rialval?
Landskap
• Beaktas bevarande och skydd av natur- och kulturvärden? • Beaktas barriäreffekter och intrång?
• Påverkar planområdet naturreservat? • Påverkar planområdet biotopskydd? • Påverkas biologisk mångfald?
• Berörs artrika vägkanter och järnvägsmiljöer?
• Berörs eller påverkas kulturvägar, bevarandevärda broar, statliga byggnadsminnen eller fornlämningar?
Avstånd mellan infrastruktur och ny bebyggelse
• Finns tillräckligt skyddsavstånd till utpekad led för transporter av farligt gods på järnväg och väg?
• Beaktas skyddsavstånd till väg? • Beaktas skyddsavstånd till järnväg? • Beaktas elsäkerhetsavstånd från järnväg? • Beaktas säkerhetszon väg?
• Beaktas tillståndspliktig zon utmed väg? • Beaktas skyddsavstånd från flygplats? Avtal med Trafikverket
• Finns avtal med Trafikverket om skyddsåtgärder (exempelvis buller-plank) som berör statliga vägar och järnvägar?
• Finns avtal med Trafikverket om nya anslutningar
7 Transportsystemet i bygglov och
tillstånd
I detta kapitel beskrivs aspekter som bedöms som viktiga vid prövning av bygglov för olika åtgärder nära infrastrukturen. Eftersom bygglovet har rättsverkan anges här specifika riktlinjer för bygglov. Vidare presenteras Trafikverkets ställningstaganden när det gäller tillstånd enligt miljöbalken 3-5 kap. miljöbalken, plan- och bygglagen och tillstånd enligt väglagen. För mer information om krav och råd vid exploatering vid statlig infrastruktur, läs kapitel 6, detaljplanering.
Trafikverket ska vara remissinstans för bygglov som kan påverka eller påverkas av statliga vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Trafikverket kan då, i egenskap av sakägare, komma med synpunkter på vilka vill-kor som bör uppfyllas för att bygglovet ska beviljas eller anse att bygglov inte ska beviljas. Det är också viktigt att kommunen delger Trafikverket bygglovsbeslut.
7.1 Buller och vibrationer
Trafikverket ska höras som sakägare vid bygglovsprövning. I förhands-besked och bygglov ska det framgå att riktvärden i förordning för trafik-buller (2016:216) kommer att klaras. En utredning bör därmed utföras för att bedöma om det är lämpligt att lokalisera byggnaden till platsen ur buller-synpunkt, om det inte är uppenbart onödigt. Om åtgärder krävs för att klara riktvärden för buller bör kommunen antingen säkerställa att exploatören genomför skyddsåtgärder eller själv genomföra och bekosta skyddsåtgärder. Hänsyn behöver också tas till vibrationer, stomljud etcetera. Läs mer om riktvärden i kapitel 6, Transportsystemet i detalj planeringen.
7.2 Avstånd mellan infrastruktur och ny bebyggelse
Läs mer om säkerhetsavstånd som behöver beaktas vid exploatering i närheten av statlig väg eller järnväg i kapitel 6, Transportsystemet i detalj-planeringen.7.2.1 Bebyggelse vid järnväg
Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen, men det kan även krävas större avstånd. De hänsyn som behöver tas i detaljplan vid exploatering vid järnväg gäller även vid bebyggelse utanför detaljplan. Läs mer om detta i kap. 6.9.3.
7.2.2 Bebyggelse vid väg Tillståndspliktig zon
Intill allmänna vägar ska det så långt möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten. Detta regleras längs allmänna vägar i § 47 väglagen:
”Inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får inte utan läns-styrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter.
Vid korsning i samma plan mellan en allmän väg och en 1. annan allmän väg,
2. enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik, 3. järnväg,
4. spårväg,
får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras till byggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Tillstånd krävs inte för åtgärder som skall utföras utanför i första stycket angivet område och utanför de räta sammanbindningslinjerna mellan punkter, som är belägna i de korsande vägarnas mittlinjer 75 meter från korsningen.
I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Bestämmelserna i första och andra styckena om krav på tillstånd av länsstyrelsen gäller inte inom områden med detaljplan. De gäller inte heller för åtgärder som kräver bygglov.” Lag (1987:459).
Det är naturligtvis viktigt att samma hänsyn till trafiksäkerheten tas för objekt som kräver bygglov. Kommunen ska då samråda med Trafikverket så att tillräcklig hänsyn till trafiksäkerheten tas inom den tillståndspliktiga zonen. Läs mer i avsnitt 6.9.1.
7.2.3 Bebyggelse vid flygplatser
Etablering av bostadsbebyggelse vid flygplatser styrs av utbredningen av de bullerkurvor som tagits fram av flygplatsen eller i samband med pre-cisering av riksintresse och av de olika typer av hinderytor som omger en flygplats. Normalt tillåts ingen bebyggelse inom 70 dBA området. Underla-get som ligger till grund för bullerberäkningarna baseras på prognoser för flygtrafikens utveckling under kommande 30 år.