Master och vindkraftverk

Vid etablering av master och vindkraftverk behöver hänsyn tas till hur dessa påverkar luftfart, sjöfart, järnvägar och vägar samt tekniska system kopplade till dessa. Hänsyn behöver även tas till framtida utveckling av trafiksystemen samt riksintressen. Länsstyrelserna och kommunerna ska samråda med Trafikverket vid beredningen av ärenden om tillstånd för vindkraft, om Trafikverket bedöms ha väsentliga intressen att bevaka, enligt miljöbalken eller plan- och bygglagen.

7.12.1 Järnväg

Vid etablering av master och vindkraftverk behöver hänsyn tas till järn-vägar och trafikeringen av dessa på flera sätt. Det gäller även master och vindkraftverk placerade långt från en järnväg eftersom det bland annat kan uppstå störningar i trafikledningssystemet.

• Avståndet mellan spårmitt och en mast bör vara minst mastens totalhöjd plus 10 meter

Läs mer:

Trafikverket, Skyltar utmed det statliga allmänna vägnätet (TDOK 2017:0537)

Trafikverkets webbplats, Reklam längs väg

• Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vind-kraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter.

• Hänsyn ska tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04.13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) * 1,5 där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]. Det finns även tekniska system som kan installeras i verken för att reducera sannolikhe-ten för iskast.

• Alla planer, bygglov och tillstånd som rör master eller vindkraftverk belägna 500 m från järnväg, samt de som rör vindkraftverk med en total-höjd på minst 50 meter belägna inom 30 km från en järnväg, bör remitte-ras till Trafikverket för granskning. Vidare önskar Trafikverket få remis-ser som gäller vindkraftverk inom 30 km från en järnväg. Granskning av bygglovspliktiga vindkraftverk och master sker inom ramen för 9 kap 30, 31 eller 31 a PBL beroende på om åtgärder sker inom eller utom planlagt område. I ett sådant förfarande granskas bland annat lämpligheten med hänsyn till lämplig markanvändning, stads- och landskapsbild, männis-kors hälsa och säkerhet samt möjligheten att förebygga bullerstörningar, i enlighet med 2 kap. PBL. Bedömningen grundar sig på förutsättningar i närområdet. Utanför planlagt område ska de grannar som har direkt angränsande fastigheter kontaktas, eftersom dessa kan räknas som sakägare. Ett avstånd på 30 km är alltför stort för att åtgärden ska falla inom ramen för vad som kan bedömas lämpligt att ta hänsyn till vid en bygglovsprövning.

• Om ett vindkraftverk eller en mast kommer att anslutas till elnätet via markkabel i korsning under banvallen, krävs särskilt tillstånd av Trafik-verket. Tillståndet innebär att ett så kallat korsningsavtal för ledning upprättas.

• Kraven på avstånd från Trafikverkets master och torn till spännings-förande delar i kontaktledningsanläggningen framgår av Arbete i master och torn, TDOK 2015:0283.

7.12.2 Väg

Vid allmänna vägar ska master och vindkraftverk lokaliseras och utformas så att de inte lockar bilisternas uppmärksamhet från trafiken. Med tanke på säkerheten bör master och vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Enligt väglagen samt plan- och bygglagen ska byggnader och andra anläggningar placeras och utformas så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten.

Avståndet mellan en mast och en allmän väg bör vara minst mastens total-höjdmeter, oavsett typ av väg. I speciella fall kan master placeras på minst 2/3 av masthöjdens avstånd, om fallriktningen samtidigt inte är vinkelrät mot vägen.

Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter

Hänsyn ska tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 att riskavståndet kalkyleras med ekvationen d = (D + H) * 1,5 där d är risk avstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m]. Det finns även tekniska system som kan installeras i verken för att reducera sannolik heten Läs mer:

Trafikverket, Krav TDOK 2015:0223 Trafikverket, Telesystem. Arbete i master och torn TDOK 2015:0283 Elforsk, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast, Rapport 04.13. 2004 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1

för iskast. Reklamskyltar bör inte förekomma på master, vindkraftverk eller teknikbodar.

7.12.3 Luftfart

Innan föremål (byggnader, master, vindkraftverk etc), tillfälliga eller fasta, uppförs inom en radie av 60 km från en flygplats skall samordning och kontroll ske med flygplatsen innan beslut om uppförande fastställs. Beslut om fortsatt utredning dvs hinderanalys skall ske i samråd med flygplatsen. Dessutom skall flyghinderanmälan inlämnas till Försvarsmakten, anmälan till LFV för kontroll av deras CNS-utrustning. Hinderanalys kan utföras av LFV m fl företag. Föremål som genomtränger flygplatsens hinderytor kan menligt skada flygplatsens kapacitet och verksamhet.

Föremål, tillfälliga eller fasta, vars höjd över den omgivande mark- eller vattenyta är 45 m eller högre skall förses med låg-, medel- eller hög-intensiva ljus enligt TSFS 2010:155.

7.12.4 Civil luftfart

Inom flygplatsers influensområden (inom en radie av 60 km) kan intresse-konflikt uppstå i samband med etableringen av vindkraftsparker (Vindkraft och civil luftfart, TDOK 2014:045). Samordning och kontroll skall ske med flygplatsen innan beslut om uppförande av mätmaster och vindkraftverk fastställs. Beslut om fortsatt utredning dvs hinderanalys skall ske i samråd med flygplatsen. Under uppförande och fram till färdigställande skall mast eller vindkraftverk vara försedda med hinderljus (TSFS 2010:155). I god tid före uppförande skall flygplatsen informeras och anmälan för införande i NOTAM (Notice to Airmen) göras.

Dock är det nödvändigt att notera att tillämpningsmodellen inte tagit hän-syn till de behov som militär luftfart kräver (lågflygområden) och att det alltid är nödvändigt med en flyghinderanalys och en individuell bedömning vid varje enskild etablering.

Uppförande och drift av vindkraft är miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Vissa miljöfarliga verksamheter är tillståndspliktiga eller an-mälningspliktiga, detta framgår i miljöprövningsförordningen (2013:251). Miljöprövningsförordningen tar upp i 21 kap. 10-12 §§ vad som är till-ståndspliktigt och behöver gå igenom den berörda länsstyrelsen men också vad som är anmälningspliktigt och som behöver behandlas av den aktuella kommunen. Trafikverket är en remissinstans vid vindkraftsetableringar och kan påverka en flygplats verksamhet.

7.12.5 Sjöfart

Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bör i ett tidigt skede ges tillfälle att delta i samrådsprocessen om vindkraftparker till havs för att ge synpunkter på föreslagen lokalisering och utformning och om den förväntade påverkan på fartygstrafiken.

Det krävs inget bygglov enligt PBL för att uppföra en vindkraftsetablering i vattenområde när denna har fått tillstånd enligt miljöbalken. En anmälan enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen måste dock göras. Eventu-ella störningar på utmärkningen för sjöfarten måste uppmärksammas, till exempel att hinderljusen kan störa fyrljus eller att torn kan skymma sjö-säkerhetsanordningar. Det gäller även vindkraftsetableringar på land som kan orsaka störningar för sjöfarten.

Läs mer:

Vägverkets publikation, Vägverkets rekommendationer avseende placering av mobilmaster intill vägar. Publikation 2001:110

Trafikverket, Transporter till vindkraftsparker – en handbok. Publikation 2010:033

Vindlovs webbplats, Säkerhet och riskavstånd

Trafikverkets webbplats, TA-planer, trafikanordningsplaner

Elforsk, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning

Läs mer:

Trafikverkets webbplats, Höga objekt i relation till flygplatser och navigationsutrustning

Trafikverket, Vindkraft och civil luftfart – en modell för prövningar av vindkraftverk i närheten av flygplat-ser, publikation 2014:045

Vindkraftparker måste lokaliseras och utformas med hänsyn till sjö fartens etablerade trafikstråk in och ut från hamnarna samt fartygs trafiken längs våra kuster. Där ishinder uppstår tvingas vintersjöfarten ofta ta andra vägar än sommarsjöfarten. Samråd bör ske med Sjöfarts verket och Transport-styrelsen redan när övergripande planer upprättas. Ett säkerhets avstånd bör skapas mellan de yttre vindkraftverken i en vindkraftspark och närmaste sjötrafikstråk. Avståndet bör anpassas till lokala förhållanden. Med stöd av 3 kap 4 § sjötrafikförordningen kan vindkraftaktören av krävas omedelbara åtgärder om sjöfarten riskerar att vilseledas. Det kan till exempel inträffa om kraftverken stör fartygens positioneringssystem eller radarövervakning i området, eller om flyghinderbelysningen stör sjöfartens fyrljus. Läs mer om hinderbelysning i avsnitt 7.11.

7.12.6 Transporter av master och vindkraftverk

Särskild hänsyn bör tas till natur- och kulturmiljövärden vid de färdvägar som har identifierats för transporter av delar till master och vindkraftverk. (Dessa vägar kan vanligtvis inte byggas om för att klara skrymmande och tunga vindkraftstransporter.)

Det krävs tillstånd för att transportera master och vindkraftverk på väg. Se Trafikverkets handbok om transporter till vindkraftsparker.

Transportdispens ger aldrig rätt att lägga ner vajerräcken. För det krävs ett tillstånd från väghållningsmyndigheten enligt 43 § väglagen.

Vid etablering av vindkraftsparker skall Trafikverket underrättas på ett ti-digt stadium (2 år) av projektägare och leverantörer för att kunna förbereda och genomföra planering av transporter enligt önskemål. Utvecklingen av vindkraftverkens storlek påverkar infrastrukturen genom att blad, turbi-ner, torn och nacelle, som transporteras längs våra vägar, utvecklas och ökar i vikt, mått och volym som kräver tillstånd/dispens och andra åtgär-der längs vägar och järnvägar.