Förutom civilstånd och sexuella behov kan även andra sociala identiteter finnas med i dessa medietexter såsom yrke och ekonomiskt status. Huvudsyftet är dock att se på kopplingen mellan sexköp och temats rubrik. Förutom temat om yrkena som diskuterats tidigare, är framförallt civilstånd en vanlig aspekt som många medietexter lyfter fram och ser som relevant att nämna i samband med texter om sexköpande män. Men det handlar också om sexuella behov som männen uppger att de har och som skribenter anammar.
En av medietexterna har männens civilstånd i fokus i kombination med männens sexuella preferenser. Det kan ses i ett reportage i Expressen i augusti 1998.157 I inledningen i reportaget går det läsa att männen riskerar böter eller fängelse om de fortsätter att betala för sexuella tjänster efter nyårsafton 1998. Det som lyfts fram i texten är frågor om moral. Då är det gentemot männens partners. Det kan ses i frågor som ställs till sexköpande män såsom ”Hur känns det mot din fru/flickvän?” och till en man som är skild ställs frågan: ”Köpte du prostituerade när ni var gifta?”. Här kan Connells begrepp socialt förkroppsligande ses som en ingång till analysen av texten.158 Manskroppen och kvinnokroppen ingår alltid i ett samhälle. När manskroppen köper sexuella tjänster blir han ett handlande subjekt. Kroppen blir på så sätt social och ingår i den sociala praktiken prostitution. Han ingår också i den sociala praktiken som skulle kunna benämnas familj och som utgår från mannens civilstånd. Connell menar vidare att kroppar alltid finns med i olika situationer och att alla händelser och situationer ingår i en social struktur, där vissa saker är tillåtna och andra inte är det.159 I den här medietexten framställs en konflikt mellan att manskroppen rör sig i både den sociala praktiken prostitution och i familjen. I den sociala strukturen i samhället är det inte acceptabelt att manskroppen finns i den sociala praktiken prostitution. Det otillåtna förstärks om mannen har en familj eller en partner. Det finns också en
156
Winther Jørgensen & Philips (2000), s. 11
157 Örjan Gran, ”INBLICK i ditt, mitt och andras liv. Männen som köper sex”, i Expressen, 980813
158 Connell (2005( org. 2002)), s. 47
framställning i reportaget om att det finns normala sätt där män kan träffa kvinnor på. Det kan ses på en av frågorna som ställs till sexköparna:
Varför söker du inte upp tjejer på pubar eller dansställen?160
Detta ses även i ett av svaren som en av sexköparna ger på frågan om varför han är ute och letar efter en prostituerad kvinna:
När jag kör ut så här är det för att jag är för lat för att gå ut på en krog eller bar. Det är bekvämare att köra hit och välja en tjej /…/ utan en massa krogsnack.161
Precis som i Stenvolls studie där pubar, dansställen och krogar ansågs vara normala platser att träffas på och avvikande när en ekonomisk transaktion inkluderades finns en liknande tendens att hitta i dessa utsagor.162 Skribentens explicita syfte med texten är annars att ta reda på hur sexköpare tänker inför den kommande sexköpslagen. Men i texten inkluderas även frågor som har en mer diffus koppling till sexköparnas syn på lagen. Det kan ses i frågor som ”Är det några fördelar med att ha sex med en prostituerad?” och en av sexköparna svarar att:
– Man behöver inte spela ett spel som man måste göra på krogen. Köper man en hora, vet båda vad det är frågan om. Det handlar bara om att knulla.163
Mannens svar framställer honom inte som särskild godhjärtad, utan snarast som cynisk och att han ser prostituerade kvinnor och den sexuella akten som en process utan inslag av känslor som ömhet och kärlek. Sexköparna i Stenvolls studie var också ofta negativt framställda.164 Liknande mönster kan även ses här, när skribenten citerar mannens svar. En annan man, en grafiker, 25 år är förlovad och blir tillfrågad om vad han brukar ”vilja ha”:
– Antingen avsugning eller samlag. Ibland vill jag ha en ung tjej, men ibland väljer jag en gammal kärring. Det beror på vilket humör jag är på.165
Även denna sexköpare framställs som kallsinnig och snarast ser de prostituerade som objekt, då det är mannens humör som avgör vem han vill ha sex med. I texten talas det aldrig i termer om att sexköparna utnyttjar de prostituerade utan det centrala är sexköparnas upplevelse av att köpa prostituerade men också deras moraliska ställningstagande gentemot sina partner. Även om männen i texten ofta framställs som cyniska och osympatiska diskuteras inte frågan i en större samhällelig kontext. Individnivån är den 160 Gran (980813) 161 ibid. 162 Stenvoll (2002), s. 158f 163 Gran (980813) 164 Stenvoll (2002), s. 151f 165 Gran (980813)
nivå som det talas om i medietexten. Med Connells begrepp den reproduktiva arenan väljer mannen en kvinnokropp som antingen är en ”gammal kärring” eller en ”ung tjej”. Det är hans humör som avgör valet. Genom sitt subjektiva handlande sätter sig mannen i en överordnad position och kan välja mellan olika kvinnor att köpa, beroende på hur han känner sig för dagen. Det förs dock ingen diskussion i texten om männens syn på människor i allmänhet eller om kvinnor i synnerhet. Tidningen förblir därför en del av maktordningens reproduktion genom osynliggörandet av genusordningen.
Inom diskursanalysen är språket grunden för tolkning av den sociala verkligheten, inte minst gäller det texter. Språket i medietexter är det som ibland endast finns att tillgå och det som tolkningen utgår ifrån. Medias selektiva urval och konstruktion av den sociokulturella praktiken gör att läsaren endast får en del av sanningen förmedlad.166 De sexköpande männens uttalanden och svar på skribentens frågor är därför bara en del av det som framkommer i mötena. Medias val av vad som publiceras är således angeläget att beakta i samband med tolkning av textmaterial.
Som nämns inledningsvis i detta tema är det framförallt männens yrken som är den vanligaste sociala identiteten vid sidan av att vara sexköpare. Har den sexköpande mannen inget yrke kan en social identitet från privatlivet bli en ersättare i medietexterna. En man har fått yrke utbytt mot ”tvåbarnspappa” i en text i Aftonbladet i december år 2000. Detta kan bero på att mannen ”levt på bidrag under senare år”. Det som annars lyfts fram tidigt i texten är att:
De flesta män som köper sex av prostituerade via internet är etablerade yrkesmänniskor – nästan hälften är familjefäder.167
Begreppen ”yrkesmänniskor” och ”familjefäder” visar återigen på att sexköparna oftast tillskrivs andra sociala identiteter än att enbart vara sexköpare. Undersökningen visar även på att arbetslösa män är intressanta om det finns någon annan dimension som tidningarna kan lyfta fram:
”En av de två arbetslösa /…/ har familj och en mycket ansträngd privatekonomi”.168
I materialet har det inte funnits någon medietext där mannen varit arbetslös och ensamstående. Om det beror på att dessa män inte är intressanta är något som denna uppsats inte ser närmare på men kan ändå vara en fråga att ha i åtanke i framtida studier. Mannen som har familj och har en ansträngd privatekonomi kan en koppling göras till att män tidigare har setts, och kanske fortfarande ses, som traditionella familjeförsörjare. Hegemonisk maskulinitet och ha ett arbete med stadig inkomst framställs som nära sammanfogat. Kopplingen ”ansträngd privatekonomi” och att mannen lagt pengar på att betala för sexuella tjänster ses snarast som ett hot eller brott mot familjen, än att mannen utnyttjat en kvinna utanför familjen och begått en kriminell handling. Messerschmidt talar om att genusordningen har en
166 Winther Jørgensen & Philips (2000), s. 16
167 Aschberg & Korsås (001210)
interaktion mellan strukturerat handlande, sociala relationer och sociala strukturer.169 I och med att staten ser sexköp som en jämställdhetsfråga kan männens subjektiva handlande ses som ett strukturerat handlande, där män är överordnade och kvinnor underordnade. Männen reproducerar så att säga genusordningen. Även om det är en genusordning som inkluderas i den sociala strukturen i samhället, är reproduceringen som sexköpande män ägnar sig åt inte socialt accepterad. När de sexköpande männen har en partner eller familj framställs det i medietexterna som om det primära utnyttjandet sker mot männens familjer och inte gentemot de prostituerade kvinnorna, dvs. att de reproducerar genusordningen.
Behov av att ha sex med en kvinna genomsyrar också två artiklar i Expressen, i september 2001 respektive juni 2003, där det går att läsa om prostitution i norra Sverige.170 171 Liksom i Stenvolls undersökning är de två medietexterna fokuserad på prostituerade kvinnor från Ryssland. I artikeln från 2001 går det läsa att:
Tjejerna flyr från glesbygden till studier eller jobb i städerna. Kvar i småsamhällena blir männen. Att få tag på en kvinna att leva med kan därför vara svårt. Men att hitta en för natten är idag mycket enkelt. I alla fall om man är beredd att betala.172
Det centrala i texten är att män köper sexuella tjänster av kvinnor. Här framställs dock en diskurs som så att säga går utanför den sociala praktiken prostitution. Den handlar om att kvinnor flyttar från småsamhällen i norra Sverige för att studera eller jobba på en större ort. Det framställs en bild av en heteronormativ värld i texten, som hävdar att det blir problem när det inte finns en balans mellan antalet män och kvinnor inom ett specifikt avgränsat geografiskt område. I artikeln skrivs det att de nya sexköparna är ”byns ensamme ungkarl”. Men även ”familjefadern” pekas ut som sexköpare. Männen ses också köpa en ”kärleksnatt” vilket gör att sexköpet snarast ses som en romantisk stund mellan jämlikar. Lissa Nordin skriver i sin avhandling att männen i hennes studie inte primärt var ute efter tillfälliga sexuella förbindelser, utan ville inleda en romantisk relation med de ryska kvinnorna och bilda familj.173 Bilden av de ensamma männen i glesbygden i Norrland som Nordin visar upp är en annan än den som dessa två medietexter framställer. Att män i Norrland köpte sexuella tjänster av ryska kvinnor kanske förekom men bilden som medietexterna tenderar att ge, kan tolkas som en ensidig framställning av männen. Sexköpande män i Stockholm framställs mer på en individnivå medan männen i Norrland framställs på gruppnivå. De norrländska männen blir mer som stereotyper till skillnad mot storstadsmännen.
169 Gottzén (2013), s. 26f
170 Ninni O Schulman, ”Så köper män sina sexslavar. Prostitutionen har flyttat in i det svenska folkhemmet”, i Expressen, 010930
171 Ola Idenstedt, ”Här finns ju knappt ett fruntimmer”. Sven, 32, skäms inte för att han köper sex”, i Expressen, 030607
172 Schulman (010930)
Nordin menar att det finns en hierarki mellan heterosexuella män i storstäder och de som bor i glesbygden.174 För individen och omgivningen kan platsen där individen bor på pekas ut som en perifer plats, där heterosexualiteten har en betydelse för hur män och kvinnor ska vara för att inte ses som avvikare.175 Platshierarkin som Nordin talar om kan kopplas till att bilden av män i storstäder som Stockholm, i medietexterna inte framstår som om de har svårigheter att träffa kvinnor för sexuellt umgänge. Flera av de sexköpande männen i städerna tillskrivs att de är sambo eller är gifta. Männen i Norrlands glesbygd framställs som om de inte har samma möjligheter att träffa en kvinna. Då är bilden av att de vill träffa en kvinna för sexuellt umgänge, inte att inleda en längre relation med. Fokus på dessa män är inte heller koncentrerat kring yrken och ekonomisk status – eller att de framställs som omoraliska mot sin familjer. Stenvoll skriver om att tidningarna uppger att kvinnor från Ryssland kom i en invasion.176 En liknande tendens kan ses i denna medietext. En socialsekreterare i området, Gudrun Blombrant säger att:
Sextrafiken sprider sig och vi måste som vuxna ta vårt ansvar och försöka mota Olle i grind.177
Där läggs skulden på handeln med kvinnor på de prostituerade själva eller på de personer som tar kvinnorna till Sverige. Citatet visar på att männen ”kan lockas” av de prostituerade kvinnorna att köpa sexuella tjänster av dem. Det är som om det finns en biologisk orsak till att männen inte kan hålla sig från de prostituerade kvinnorna om de kommer till området. I artikeln går det också läsa att det finns en ”informationskampanj bland gymnasieeleverna i Haparanda och Pajala för att förhindra att sexköp blir norm bland unga killar”. Det visar också på en heteronormativitet. Kampanjen riktar sig till män, att de inte ska köpa kvinnor. Med det handlar inte bara om att en eventuell norm ska brytas i förtid. Männen framställs också som om de hamnat i en ”offerposition” när de svenska kvinnorna i glesbygden har flyttat därifrån. Det är som om männen måste ha en kvinna för att kunna få utlopp för sina sexuella begär. Andra sexualitetsformer är inte något som diskuteras i artikeln. I texten är det framförallt den geografiska platsen som ligger i fokus. Det handlar om män som bor i Norrland och om kvinnor som kommer från Ryssland. I den förstnämnda är det brist på kvinnor och i den andra framställs brist på pengar. Här ses prostitutionen som en räddare för båda parter. Kvinnor från Ryssland som är i behov av pengar tillfredsställer män från Sverige sexuellt. En genusordning synliggörs här, då heterosexuella män genom ekonomiskt kapital köper sexuella tjänster och utnyttjar kvinnorna.
I den andra artikeln från mars 2003 finns några intervjuer med sexköpare. En man som kallas ”Sven” har ”köpt sex av prostituerade kvinnor från både Ryssland och Sverige”. Han är 32 år och bor i en ”döende by i Norrbotten”. Han säger att:
174 ibid., s. 30 175 ibid., s. 37 176 Stenvoll (2002), s. 153 177 Idenstedt (030607)
(…) ska jag inte få träffa kvinnor bara för att jag bor i en glesbygd där det knappast finns ett fruntimmer?178
”Sven” anser också att:
Tjejerna flyttar mer än killarna, det blir inga kvar och vi har samma behov som grabbarna i storstäderna.179
Behovet som ”Sven” talar om är att få utlopp för, som han implicit hävdar, sin heterosexuella könsdrift. Han ser snarast sitt behov som biologiskt och blir därför tvungen, enligt honom själv, att söka sig till prostituerade när ”tjejerna flyttar”. Platshierarkin betonas av ”Sven” när han talar om sina möjligheter att träffa kvinnor i jämförelse med ”grabbarna i storstäderna”. Förutom en platshierarki där männen i storstäderna framställs som överordnade, inkluderas även i denna diskurs även begreppen sexualitet och hegemonisk maskulinitet. Att inte ha möjligheter till heterosexuellt umgänge framställs som ett problem i texten. Då heterosexualiteten ses som en norm inom den hegemoniska maskulinitetsdiskursen, kan männen i den norrländska glesbygden få svårigheter att uppnå en högre manlig maktposition. Det framställs som om det råder brist på heterosexuella möjligheter för dem. Männen tenderar att etiketteras som ”gammapojkar” som innebär att leva i en heteronormativ periferi.180
Tillbaka till storstadens plats tillskrivs en sexköpande man implicit den sociala identiteten småbarnspappa, i en text i Aftonbladet i september 2005 som skriver om en polisrazzia:
En av dem /…/ var en 40-årig man från Spånga. Han körde fram till en kraftigt blonderad prostituerad /…/ Spanarna följde paret och slog till när sexakten hade börjat i bilen /…/ i baksätet i 40-åringens bil fanns en barnstol.181
I framställningen hos denna misstänkta sexköpare blir barnstolen central, som egentligen inte alls har med själva brottet att göra. Snarare är det en moralisk aspekt som lyfts fram, där barnstolen får symbolisera småbarn. Sexköpet hamnar på så sätt i en annan kontext. Utan själva sexköpet kan den 40-åriga mannen antagligen ses som en ordinär småbarnspappa. Barnstolen i kombination med sexköp framställs som tvetydigt. Även om texten inte uttryckligen framställer den sexköpande mannen i negativa ordalag så ges det utrymme för läsaren själv att dra den slutsatsen. Stenvoll hittade i sin analys att sexköparna framställdes negativt, att prostitutionen ansågs splittra familjer och att prostitutionen var opassande i moraliskt hänseende.182 Dessa aspekter kan även tolkas in i denna text. Sett i en diskurs om maskulinitet utnyttjar mannen den hegemoniska maskulinitetens överordning och reproduktionen av genusordningen genom sin handling. Men det är som flera tidigare texter visar, inget som diskuteras
178 ibid.
179
ibid.
180 Nordin (2007), s. 28f
181 Lennart Håård, ”Här köper han sex – Diplomat greps i polisens sexrazzia”, i Aftonbladet, 050929
vidare. Mannen, genom barnstolen som symbol, framstår istället inte som en god medborgare för att han ses som småbarnspappa och har sex med en kraftigt blonderad prostituerad.
I en annan medietext tillskrivs en annan man en papparoll. Mannen som uppges vara i 50-årsåldern skulle hämta sin tonårspojke vid idrottshallen men på vägen dit besökte han en bordell och sedan:
(…) kör han till idrottshallen och hämtar sin tonårsson. De åker hem tillsammans där resten av familjen väntar.183
Här lyfts också den moraliska aspekten fram, som är riktad mot mannens agerande gentemot sin familj. Mannen kan ses som en ordinär familjefar som ska hämta sin son i idrottshallen och därefter åka hem till den väntande familjen. Dock har han besökt en prostituerad kvinna under tiden som sonen varit i idrottshallen. Mannens beteende gentemot sin familj framställs som ett större brott än den egentliga kriminella handlingen, att han köpt sexuella tjänster och utnyttja en annan människa. Det uppges i texten att den sexköpande mannen är sambo och har tre barn. Mannens sexköp skulle kunna bidra till att familjen splittras om de fick reda på det. Texten förmedlar en potentiell social konsekvens för att tala i diskursanalytiska termer. Potter menar att framställning av texter kan analyseras genom speglings- och konstruktionsmetaforer.184 I den här texten tydliggörs en konstruktionsmetafor, genom att texten enbart skulle kunna ha ett fokus på relationen mellan den sexköpande mannen och den prostituerade kvinnan. Det finns en möjlighet för skribenten att inte alls skriva om mannens civilstånd. Men som nämns tidigare tenderar medietexterna att tillskriva männen andra sociala identiteter än att enbart vara sexköpare och att dessa identiteter ibland ses som viktigare.
Sammanfattning:
Sexköpande män kopplas i första hand till ett yrke. Men vanligt förekommande är också att uppge männens civilstånd och sexuella behov. Är männen sambo eller är gifta förs diskussionen kring männens moraliska förehavanden fram. Det kan vara hur de ser på att träffa prostituerade kvinnor när de själva lever i en relation. Implicit ifrågasätts männen också när det uppges att de har minderåriga barn. När de sexköpande männen har familj och/eller en partner framställs det i tidningarna som om lögnen gentemot familjen och/eller partnern är ett större brott, än den kriminella handlingen och att mannen utnyttjat en annan kvinna sexuellt. Mötet med den prostituerade kvinnan framställs i dessa fall som ett sekundärt problem. När männen inte har en familj eller en partner kan en annan problematik framställas. Det kan ses i medietexterna som beskriver mäns situation i glesbygdsområden i Norrland, där kvinnorna har valt att flytta till större orter istället. En kvinnobrist framställs på dessa platser och har skapat så att männen lever i en heteronormativ periferi. Här synliggörs en platshierarki mellan större orter och glesbygdsområden där männen inte har möjlighet att leva i heterosexuella förhållanden. I tidningarna
183 Terese Cristiansson, ”DE SLJER SLAVARNA. Här väntar de på sexköparnas beställningar”, i Expressen, 051129
framställs det som om de utflyttade infödda kvinnorna har ersatts med ryska prostituerade kvinnor. Nordins studie visar dock på en mer nyanserad bild av männen i glesbygden i Norrland, att de snarast är ute efter någon kvinna att gifta sig med. Den geografiska platsen visar på skilda maskuliniteter och det framställs som om männen har olika anledningar till att köpa sexuella tjänster.
Hälsa
I detta tema ligger fokus på somatiska sjukdomar hos de prostituerade kvinnorna som sexköparna träffar. Det är bilden av hur de sexköpande männen framställs, i samband med att de prostituerade kvinnornas sjukdomar nämns i medietexterna. På vilket sätt männen ses som ansvariga för sina subjektiva handlingar är det som ligger i fokus i detta tema. Ett exempel på hur de prostituerade kan framställas kan