Inom detta tema återfinns medietexter som gör en nära koppling mellan de sexköpande männen och deras yrken, titlar och ekonomiska kapital. Att vara sexköpande man, innebär för tidningarna, inte bara att vara det biologiska könet man. De kopplas alltid ihop med andra sociala identiteter än att vara sexköpare. Oftast är det yrkestitel som lyfts fram som den mest viktiga av alla sociala identiteter. Det kan hänga ihop med föreställningen om att som man anses det viktigt att ha ett arbete. Jobb betyder inkomster och är kopplat till diskurser om hegemonisk maskulinitet. Att ha ett arbete är kopplat till ett kulturellt ideal och som en del av skapandet av en hegemonisk maskulinitet.111 Det lyfts inte bara fram att männen har ett jobb, vilket som helst, utan det finns vissa yrkeskategorier som framställs som mindre passande än andra att kombinera med sexköp. Då diskuteras det i termer av etik och moral. Ett exempel på detta visas i den första texten om sexköpare som hittades utifrån den avgränsade tiden. Den publicerades i Aftonbladet i januari 1997 och där går läsa att polismän i Stockholm haft sex med prostituerade i ett polishus. Sexköpslagen har ännu inte trätt i kraft vid denna tidpunkt och det är således ingen kriminell handling som skett i samband med sexköpen. En polisinspektör, Rolf Edin, säger också i artikeln att:
– Det är inte brottsligt, men det handlar om etik, man gör inte så. Speciellt inte om man är polis, säger Rolf Edin. 112
Här ses kopplingen med att vara polis och att utnyttja en prostituerad som ett etiskt problem. I texten nämns ytterligare ett ärende där en polis är inblandad för att han förföljt en prostituerad kvinna. Det nämns ingenting om att polisen explicit utnyttjat den prostituerade kvinnan sexuellt förutom en viss antydan:
Som Aftonbladet tidigare avslöjat, ertappades polisinspektören i sin tjänstebil på Malmskillnadsgatan av några kolleger.113
111 Connell (2008), s. 115
112 Richard Aschberg, ”Vi låg med poliserna – i polishuset” – Prostituerade flickor berättar om sexhandeln”, i Aftonbladet, 970119
Oavsett om sexköp skett eller inte så är det att ta upp fler ärenden där poliser är inblandade som jag ser som det mest intressanta i sammanhanget. Det handlar inte om vilka män som helst som utnyttjat eller trakasserat prostituerade kvinnor utan det är männens specifika yrke kopplat till prostituerade som är fokus i texten. Polisyrket är också en yrkesgrupp som kommer i kontakt med prostituerade via yrkets vägnar. För att tala i diskursanalytiska termer kan sociala konsekvenser av att uppmärksamma att poliser utnyttjar sexköpare ge ett allmänt minskat förtroende för poliskåren men också en misstänksamhet mot vilka individuella poliser som utnyttjat de prostituerade kvinnorna.114 Förutom en genusordning vad det gäller kön finns en maktordning på en grupp- och institutionell nivå. Yrkesgruppen poliser kan sägas befinna sig på en maktposition men även på en institutionell nivå då deras arbetsgivare är en myndighet. I Connells termer kan polismän sägas befinna sig i en maktposition på en individ-, grupp- och institutionell nivå.115 Här finns också en samstämmighet gällande att män har en större benägenhet att betala för sexuella tjänster än män som jobbar på mer jämställda arbetsplatser.116
Stenvoll hittade i sin studie att prostitution framställs i ekonomiska termer.117 I denna medietext finns samma mönster då det talas om ”sexaffärerna”.118 I ett genusperspektiv går det hitta att kategorin ”man” inte nämns i medietexten. Männen benämns som ”ordningspoliser” och ”kriminalpoliser” medan de prostituerade benämns som ”kvinnor” och ”flickor”.119 Connell talar om att kroppen är ett objekt och ett handlande subjekt, är socialt konstruerade och ingår i tillåtna och icke tillåtna strukturer.120 I den här medietexten förblir manskroppen osynliggjord. Det är yrkesbenämningen polis som blir objektet och det handlande subjektet. En polis är inget som kan anses vara något biologiskt, utan en social konstruktion. Genom att inte använda sig av begreppet man i detta sammanhang gör att benämningen polis står i förgrunden till att poliserna är män, som istället ses som sekundärt. I ett diskursanalytiskt perspektiv skulle framställningen av poliserna kunna framställas annorlunda. Det som texten lyfter fram som det viktiga är att det är poliser som utnyttjar prostituerade och inte att det är män.
Polisyrket i kombination med prostitution finns även med i ytterligare en medietext i den undersökande perioden. I den artikeln är relationen mellan att vara polis och att utnyttja prostituerade kvinnor inte det centrala, utan fokus ligger på att den prostituerade personen var transvestit. I ingressen står det att:
För den sexköpande polisen blev razzian inte den första överraskningen. Han hade just upptäckt att kvinnan inte var en hon.121
113 ibid.
114
Winther Jørgensen & Philips (2000), s. 11
115 Connell (2002), s. 20f 116 Gustafsson (2011), s.178 117 Stenvoll (2002), s. 149 118 Aschberg(970119) 119 ibid. 120 Connell (2005 (org.2002)), s. 49
Textens fokus handlar initialt inte om att en polis köpt sexuella tjänster och på så sätt gjort sig skyldig till en kriminell handling, utan det är framställningen om att han egentligen köpt en homosexuell tjänst som lyfts fram. Att polisen köpt något som går utanför en heteronormativ diskurs är tydlig i texten:
(…) den nu misstänkte (…) hade uppenbarligen inte fått reda på detaljerna. För när han tog det skamgrepp han såg sig ha köpt rätten till, så fick han nog inte alls vad han tänkt sig i näven.122
I texten marginaliseras och ironiseras transvestiten som en avvikande kategori. Formuleringen om att sexköparen ”inte fått reda på detaljerna” i kombination med begreppet ”skamgrepp” tyder på att transvestiten är avvikande från normen. Skribenten frågar också en chef på spaningsroteln om detta är pinsamt för poliskåren. Chefen svarar att det handlar om en etikfråga, att det är olämpligt att en polis köper sexuella tjänster. Sexköpet framställs snarast om frågor kring etik och en pinsam situation än koppling till kriminalitet. Connell menar att vi, utifrån en stereotypisk bild, har förutfattade bilder av hur män och kvinnor ska bete sig och vara i sociala sammanhang. Vi hänger upp våra antaganden och förväntningar på personen beroende på om vi tolkar kroppen som en man eller kvinna.123 I medietexten om den sexköpande mannen som utnyttjar en transvestit, framställs det som om den sexköpande mannen inte visste om att den prostituerade kvinnan var transvestit. Tolkningen är att skribenten utgår från en heteronormativ diskurs. I och med att det manliga anses högre värderat och det kvinnliga lägre värderat uppfyller inte en sexköpande man som köper sexuella tjänster av en transvestit, en stereotyp bild av den heterosexuella hegemoniska maskuliniteten.124 Det anammar skribenten och gör en ”rolig” sak av denna situation. I diskursen om hegemonisk maskulinitet ses heterosexualitet som det normala.125 Skribenten lyfter implicit fram polisen som ett yrke som kan kopplas till diskurser om hegemonisk maskulinitet genom att ge en gliring till polismannen genom sin framställning av situationen i mötet med transvestiten.
Förutom yrken där medietexterna gör en nära koppling till etiska dilemman i kombination med sexköp, lyfts yrken eller positioner med viss status fram. Det kan ses i ett flertal texter under åren. I en medietext i Aftonbladet i september 1998 nämns först och främst männens yrken. Det är män som är direktörer, tjänstemän, företagare, tv-folk och journalister som lyfts fram. Annat är att männen är mellan 40-60 år. Det som implicit uttrycks är att männen har bra inkomster och att ett flertal av dem har statusyrken. Det stämmer väl överens med senare studier där medelåldern för sexköpare är 30-50 år och att de har stadig inkomst.126 Att ha ett arbete kan ses som en norm inom den hegemoniska
122 ibid.
123
Connell (2005), s. 48
124 Spike Peterson & Sisson Runyan (2010), s. 61ff
125 Whitehead (2006), s. 89f
maskuliniteten.127 De framställs inte i medietexten som om de är män som är marginaliserade. Även ett klassperspektiv uttrycks implicit i medietexten:
Här köper direktörer och tjänstemän sex på arbetstid. 128
Det är direktörer och tjänstemän som besökt de prostituerade kvinnorna och de har gjort det på arbetstid. En prostituerad kvinna säger att:
- Många tar ledigt en timme från jobbet och kommer hit.129
Till skillnad från medietexter om att polisyrket i kombination med sexköp är ett etiskt problem, handlar det här istället om att männen går till prostituerade kvinnor på arbetstid eller i samband med att de ”tar ledigt en timme från jobbet”. Fokus ligger inte på att det främst är män som utnyttjar prostituerade kvinnor, utan det primära är att lyfta fram männens yrken och att de besöker prostituerade på arbetstid och tar ledigt en timme från jobbet. I Messerschmidts termer kan ett synliggörande mellan män och kvinnor göras på olika nivåer. Männen utnyttjar de prostituerade kvinnorna genom sina subjektiva handlingar. Den strukturella genusordningen synliggörs och reproduceras genom männens handlingar. De sexköpande männen bidrar på samma gång, genom upprätthållandet av genusordning, att bibehålla en social struktur där män och kvinnor befinner sig på olika positioner i samhället.130 Det medietexten inte gör, är att diskutera frågan om genusordningen eller att männen utnyttjar kvinnorna. Framställningen om männen, stannar vid att det är män som har en viss ålder med specifika yrken och att de tar ledigt från sina arbeten för att köpa sexuella tjänster. Det sista nämns inte i termer av utnyttjande utan, det är att männen köper sex på arbetstid som är det centrala. Frånvaro av utsagor i form av utnyttjande, skapar en sociokulturell bild av att inte se frågan som ett jämställdhetsproblem.
Ytterligare en yrkeskår som tas upp är taxiförare. De ses både som förmedlare av prostituerade men också som en potentiell fara för alla kvinnor. Detta går att läsa i Aftonbladet i maj 1999. En polis säger att:
En förare som tafsar på prostituerade kan väl tafsa på andra också. Som tjej skulle man bli orolig, helt klart.131
Det hävdas också i texten att det är ”en mycket livlig trafik med bilar från olika taxibolag längs prostitutionsstråket” och att polisen fått ”tips om taxiförare som fungerar som hallickar och ordnar
127 Gottzén (2013), s. 26f
128 Andreas Harne, ”Här köper män sex på arbetstid – AFTONBLADET GRANSKAR. Aftonbladet har kartlagt de hemliga bordellerna”, i Aftonbladet, 980925
129
Ibid.
130 Gottzén (2013), s. 26f
131 Richard Aschberg, ”Taxiföraren filmas med byxorna nere – Polisen efter sexrazzian: De fungerar som hallickar”, i
kunder åt de prostituerade”. Här diskuteras en fara för alla kvinnor, dvs. ett hot om att taxichaufförer kan tafsa på kvinnor. På så sätt synliggörs en maktordning, att kvinnor som grupp bör känna sig oroliga när de sätter sig i en taxi. I Connells termer pekar denna framställning på att männen har en maktposition på en individ- och gruppnivå, i form av att männen som individer är överordnade, dvs. att det finns en genusordning men även som män inom den specifika yrkesgruppen taxichaufförer. I ett diskursanalytiskt perspektiv är det intressant att se på vilka relevanta aspekter som saknas i texter.132 Det som kan ses här, är att taxiförarna inte explicit benämns som män. Det är gruppen taxiförare som lyfts fram som problemet och inte män som grupp. Det är liknande mönster som texten som handlar om sexköpande poliser. Benämningen ”män” förblir även här sekundärt eller till och med osynligt. Precis som i tidigare studier tenderar de sexköpande männen att osynliggöras som män. Det blir ”gömda” bakom andra sociala identiteter såsom sina yrken. Spike Peterson & Sisson Runyan menar att, för att en genusordning ska kunna brytas behövs självklarheter synliggörs och reflekteras över i ett första steg. Vilka aktörer som är involverade måste samtidigt ringas in.133 Tidningarna kan möjligtvis anta att läsaren tolkar poliser och taxichaufförer som genuskodade yrken. Men genom att inte lyfta fram och synliggöra att de är män explicit som innehar dessa yrken, kan det bli problematiskt att bryta genusordningen om det ena könet inte finns med. Den hegemoniska maskuliniteten blir inte hotad och andra maskulinitetsordningar kan utnyttja detta.
Fokus på de sexköpande männens yrken och arbetsplatser fortgår under perioden. I en text i Aftonbladet i februari år 2000 lyfts olika arbetsplatser fram i en medietext. Företag och arbetsplatser som nämns är Domstolsverket, Posten, Riksskatteverket, Telia, Vägverket, Saab-Scania och Skandia. Men även riksdagens och regeringskansliets datorer tas upp.134 I medietexten citeras det från e-postmeddelanden som skickats från datorer på de ovan nämnda arbetsplatserna, till internetsidor där sexköp kan beställas. Det är citat från dessa mail som är det centrala i texten och handlar om önskningar om själva sexköpet som de potentiella sexköparna har. Istället för att tala i termer av förtryck och utnyttjande lyfts istället männens fantasier och önskningar kring själva sexköpet fram i medietexten. Ett exempel på ett citat är:
”Det jag tycker bäst om är att få binda en kvinna med vita eller silvriga rep i massa olika sexiga utmanande positioner och ge tillfredsställelse när hon ligger där uppbunden.”135
132 Potter (2007), s. 85
133
Spike Peterson & Sisson Runyan (2010), s. 39ff
134 Stefan Sjödin, ”Grova sexbrev från Riksdagen – Kriminologen: Jag är förvånad över intensiteten i kontakterna”, i
Aftonbladet, 000224
Diskursen om prostitution framställs som en värld där sexuella fantasier får utrymme och inte om ojämställdhet och kriminalitet. En bekräftelse på det kan också ses i utsagan som personen som har gjort kartläggningen, Erik Korsås, gör:
Jag hoppas riksdagen har seminarium med sina anställda där de diskuterar reglerna för hur internet får användas.136
Det ses som mer viktigt att tala om att skydda sig från att bli avslöjad som potentiell sexköpare än att prata om människosyn, våld och utnyttjande av andra människor. Genusordningen osynliggörs på detta sätt det ojämställda förhållandet i diskursen om prostitutionen. I den reproduktiva arenan tillskriver de potentiella sexköpande männen, i sina fantasier, de prostituerade kvinnorna olika sociala identiteter som männen vill att kvinnorna ska uppfylla.137 Det är dessa fantasier som problematiseras i artikeln och som inte anses vara passande när det gäller användandet av offentliga datorer på arbetsplatser. Någon diskussion kring sexköp som ett samhälleligt problem görs inte. En tolkning är att den hegemoniska maskuliniteten kan fortgå, bara männen är lite mer diskreta med sina subjektiva handlingar när det kommer till att utnyttja prostituerade kvinnor. I ett diskursanalytiskt perspektiv är ett kritiskt förhållningssätt till denna form av medietexter av vikt.138 Genom att negligera genusordningen inom diskursen om prostitution, bidrar det till att se det sociala förhållandet mellan sexköpande män och prostituerade kvinnor som en jämställd relation.
Under perioden tillskrivs sexköpande män i princip alltid med ett yrke eller någon form av position som kan kopplas till en profession av något slag.139 140 141 142 143 144 I medietexterna där kartläggningar av sexköpare görs, genomförs ofta kortare presentationer av dem. Det som vanligtvis nämns är ålder, yrke (eller vad de har jobbat med) och årsinkomst. Förutom att tillskriva männen med yrken används även alternativa titlar. Yrken och andra sysslor som tas upp är ungdomsledare, f.d. landslagsstjärna, f.d. kd-politiker, arbetsledare, Teliachef, direktör, hjärtläkare, kroppsbyggare, artist, vd, tvåbarnspappa, svarvare, ”samhällets stöttepelare som direktörer, läkare och anställda inom IT-branschen”, ogift miljonär, företagare och musiker. Årsinkomster som tas upp varierar stort men en majoritet av sexköparna kan bedömas ha goda inkomster enligt framställningarna. Männens arbetsplatser och yrken ter sig ofta också vara mansdominerade. Frågor om ojämställdhet, utnyttjande av kvinnor och
136
ibid.
137 Connell (2002), s. 9f
138 Jørgensen & Philips (2000), s. 11f
139 Richard Aschberg & Erik Korsås, ”Hälften har barn – var tredje är gift – Aftonbladet har kartlagt 52 män som köper sex”, i Aftonbladet, 001210
140 Richard Aschberg & Erik Korsås, “Nätet lockar nya sexköpare – Rika och välutbildade betalar 3000 kr/timme”, i
Aftonbladet, 001210
141 Richard Aschberg, ”Brevet till sex köparna – Polisen kallar 800 till förhör – efter bordellmammans eget kundregister”, i
Aftonbladet, 030227
142 Anders Fallenius & Lena Lindehag, ”Företagsledare och musiker bland åklagarnas misstänkta”, i Expressen, 030506
143 Lennart Hård & Camilla Norström, ”571 kunder har identifierats – och ska åtalas. Bordellhärvan”, i Aftonbladet, 030507
att sätta in männen i en större samhällelig kontext ses inte som en stor fråga i medietexterna - eller inte alls.
Ytterligare ett yrke där etik och moral lyfts fram som det primära problemet i samband med sexköp är läkaryrket. Exempel på detta kan ses i Aftonbladet i december år 2000. Då ”avslöjar” tidningen att tre läkare köpt prostituerade. Den moraliska aspekten synliggörs när en barnläkare implicit ifrågasätts genom följande citat i tidningen:
Han berättade för kvinnan [den prostituerade] att han gillar ”unga flickor med späda kroppar”.145
Kopplingen mellan mannens yrke som barnläkare och hans dragningskraft till ”unga flickor med späda kroppar” framställs som ett etiskt problem. Vilket det också kan vara. Connell talar om begreppet socialt förkroppsligande, där hon menar att kroppar ingår i sociala strukturer där vissa saker är tillåtna men inte andra.146 Här framställs ett dilemma vad det gäller barnläkarens önskan om späda kroppar. Det ses inte ett som en bra kombination i den sociala strukturen enligt texten. Även en gynekolog intervjuas som enligt tidningen har haft sex med en prostituerad på en brits som används på hans gynekologiska mottagning. Yrket som gynekolog i kombination med köpet av en prostituerad kvinna samt platsen där den sexuella akten skett kan implicit ses som moraliskt ifrågasatt. Den brottsliga handlingen är inget som betonas och ses på sätt som mindre relevant i sammanhanget. Implicit uttrycks även ett hot mot barn som kommer till barnläkaren, även om det inte finns något i texten som visar på att mannen gjort några övergrepp mot patienter. Detta gäller även patienter som kommer till mannen som är gynekolog. Officiellt kan läkarna ses som män som tillskrivs diskurser kopplat till hegemonisk maskulinitet. Här är det framförallt att de har statusyrken som en tolkning av deras sociala position kan göras. Skribenten diskuterar inte i termer av att läkarna är brottslingar, utan ifrågasätter istället deras etiska handlingar. Barnläkaren får frågan:
Ser du ingen konflikt i att du som barnläkare köper en ung prostituerad kvinna?147
Och till gynekologen ställs frågan:
Ser du inga etiska problem att köpa sex med tanke på ditt yrke och din arbetsställning.148
En tolkning av att läkarna inte sätts in i kriminella sammanhang kan vara att det finns yrken där det är mer lämpligt att köpa sexuella tjänster av kvinnor ur en etisk synvinkel. Ytterligare en text samma dag
145
Richard Aschberg & Erik Korsås, ”Barnläkaren: Jag gillar unga kvinnor med späda kroppar“, i Aftonbladet, 001210
146 Connell (2008), s. 109
147 Aschberg & Korsås (001210)
handlar om en präst som köpt sex av en prostituerad.149 Det är inte bara att den sexköpande mannen är pastor som lyfts fram, utan även att han arbetat politiskt mot sexhandeln. Det moraliska dilemmat av att köpa sexuella tjänster och samtidigt ha ett specifikt yrke finns således även med i den här artikeln. Det framgår också att mannen gick till den prostituerade kvinnan under arbetstid. Men framförallt är det hans roll som debattör mot sexhandeln och att han är kristen som ses som det största problemet. Det moraliska dilemmat för vissa yrkeskategorier kan också kopplas till en förtroendeaspekt. Det kan ses som om både läkarna och pastorn befinner sig på positioner där de möter människor i sina yrken som inte passar ihop med att gå till prostituerade. Genom att göra en sådan tolkning finns det, i ett diskursanalytiskt perspektiv, yrkeskategorier som inte har samma starka koppling till etik och moral i samband med sexköp. I och med att media lyfter fram specifika yrken eller positioner i samhället där männen ofta är respekterade och har en maktposition, impliceras även en dikotomi där andra män inte är lika intressanta i samband med sexköp. Utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv gör media en skillnad på män och män. Att reducera sexköparen till att enbart vara man och diskutera mäns maktposition i diskursen om prostitution, i termer av maskulinitet och att sätta männen i en större samhällelig kontext är något som medietexterna i princip negligerar. Inte heller den kriminella handlingen diskuteras i någon större mening. Initialt i texterna finns en ansats att göra det men det mynnar oftast ut i en diskussion