”Han grips med byxorna nere”
En studie om framställningen av sexköpande män i Aftonbladet och Expressen
under perioden 1997-2005
”He was arrested with his pants down”
A study of descriptions of male sex buyers in Aftonbladet and Expressen during
the period 1997-2005
Johan Vinterlycka
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Genusvetenskap IV
91-120 hp
Abstract
Sammanfattning
Innehåll
INLEDNING ... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
BAKGRUND ... 6
TIDIGARE FORSKNING ... 6
FÖRBUD MOT KÖP AV SEXUELL TJÄNST –EN UTVÄRDERING 1999-2008 ... 10
TEORI ... 11
GENUS... 11
GENUSORDNING ... 13
MASKULINITETER ... 15
METOD, MATERIAL OCH METODDISKUSSION ... 21
DISKURSANALYS ... 21
MATERIAL ... 24
METODDISKUSSION ... 24
ANALYS AV DET EMPIRISKA MATERIALET OM SEXKÖPANDE MÄN ... 25
YRKE OCH STATUS ... 25
CIVILSTÅND OCH SEXUELLA BEHOV ... 34
Inledning
Under inledningsarbetet med uppsatsen var jag aktiv volontär i organisationen ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes) och deltog då på ett evenemang som organisationen anordnade för juridikstudenter vid Stockholms universitet. En av föreläsarna var Thomas Ekman, chef för polisens traffickinggrupp i Västra Götaland. Föreläsningens titel var ”Människohandel på internet” och en av punkterna som han tog upp var hur svensk massmedia rapporterar om prostitution och handel med kvinnor. Ett exempel som Ekman hade reflekterat över, var en rubrik i en landsortstidning som löd: ”13-åriga tjejer sålde sex”. Det han frågade sig var varför det inte stod: ”Män köpte 13-åriga tjejer”. För det var de det handlade om menade Ekman.1 Från föreläsningen tog jag med mig det Ekman talade om – hur tidningar uttrycker sig för att förmedla en händelse eller en situation när de publicerar texter om sexköpande män.
I den här uppsatsen kommer jag att se på hur sexköpare i Sverige beskrivs i text i Aftonbladet och Expressen under åren 1997-2005. Den här tiden anser jag är speciellt intressant då det under denna period, 1999, tillkom en lag mot köp av sexuella tjänster i Sverige.2
Prostitution tas till och från upp i medietexter. Det kan till exempel vara diskussioner om sexköpslagens betydelse, om någon offentlig man ertappats med att gå till prostituerade kvinnor eller om en razzia genomförts i någon lägenhet eller i ett område där prostituerade kvinnor utnyttjats. Kvällstidningarna i Sverige påverkar hur vi uppfattar situationer och händelser som sker i samhället. De väljer även selektivt ut vad som ska förmedlas och vad som inte ska göra det. Våra attityder påverkas och vi tar ställning till olika samhälleliga områden och fenomen beroende på vad media förmedlar till oss.
Vare sig det gäller politik, sport, nöje eller nyhetsförmedling så är kvällstidningsgenren en stor diskursiv förmedlare av samhälleliga och kulturella bilder av det som skulle kunna kallas vår verklighet. Norman Fairclough, professor emeritus i lingvistisk, menar att den bild som media förmedlar enbart är en enda av flera möjliga varianter. Den bild som media väljer att lyfta fram får också sociala konsekvenser menar Fairclough. Inte minst genom de slutsatser mediekonsumenterna drar utifrån det som publiceras i tidningen.3 Sexköpande män är ett område som jag ser som särskilt intressant att analysera utifrån denna utgångspunkt. Inte minst för att sexköpande män efter sexköpslagens införande har synliggjorts mer än tidigare.
1 Thomas Ekman, ”Människohandel på internet”, Föreläsning på ELSA-dagarna, Stockholms universitet, 10-11 mars 2006 2 Brottsbalken, 6 kap, 11§
Syfte och frågeställningar
Sexköpande män har i ett historiskt perspektiv levt en anonym tillvaro i media. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sexköpande män framställs i medietexter. Framförallt är det tiden efter lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, som trädde i kraft 1 januari 1999, som uppsatsens fokus riktar sig mot. Från att handla om en fråga om etik gick sexköpandes mäns agerande till att bli en kriminell handling. Frågeställningarna arbetet utgår ifrån är:
1. Vilka sociala identiteter tillskrivs de sexköpande männen i medietexterna?
2. Finns det någon skillnad i framställningen av sexköpande män beroende på om en man eller kvinna är skribent?
3. Diskuteras de sexköpande männen i en bredare samhällelig kontext eller skildras de på individnivå?
Bakgrund
Som bakgrund till uppsatsen kommer tre olika studier att användas. Den första är Daniel Gustafssons avhandling A Study of the operational strategies and organisational structures of traffickers operating
the Danish and Swedish market for commercial sex från 2011.4 Gustafsson har genomfört en jämförande studie mellan Danmark och Sverige av hur organisationen för sexuell handel med kvinnor och barn ser ut i de aktuella länderna. En annan studie som diskuteras är Dag Stenvolls artikel, “From Russia with Love? Newspaper Coverage of Cross-Border Prostitution in Nothern Norway, 1990-2001”, från 2002 där han tittar närmare på norsk medias rapportering om prostitutionen i norra Norge.5 Ytterligare en intressant studie är Anette Dina Sørensens undersökning från 2005, ”Dagbladets behandling af temaet ’prostitution’”, där hon studerar fyra danska tidningars skriverier om en tänkbar dansk sexköpslag.6 För att tydliggöra bakgrunden till att lagen infördes i Sverige kommer också en statlig utvärdering av sexköpslagen att tas upp i detta avsnitt.7
Tidigare forskning
De delar av Gustafssons studie som är mest relevanta för den här uppsatsen är de som rör svenska förhållanden. I de avsnitt som rör sexköpande män lyfter han särskilt fram betydelsen av efterfrågan. Utan efterfrågan på prostituerade skulle inte sexhandeln behöva finnas, menar han. Efterfrågan finns och det är
4 Daniel Gustafsson (2011), A Study of the operational strategies and organisational structures of traffickers operating the
Danish and Swedish market for commercial sex, SDIRIT
5 Dag Stenvoll, “From Russia with Love? Newspaper Coverage of Cross-Border Prostitution in Nothern Norway,
1990-2001”, The European Journal of Women´s Studies, Vol. 9. (2002)
6 Anette Dina Sørensen, ”Dagbladets behandling af temaet ’prostitution’”, ur Sex säljer. Kön och makt inom prostitution och
pornografi, Rapport från Nordisk journalistkurs 21-25 nov 2005
den faktorn samhället får förhålla sig till idag.8 Historiskt sett finns också klyschan att prostituerade har ”världens äldsta yrke”. Det kan bidra till att det är svårt att få bukt med efterfrågan på prostituerade. Oavsett vilken benämning fenomenet prostitution har, förändras diskursen om prostitution över tid och utifrån olika aspekter. Inte minst har statens syn på prostitution, prostituerade och sexköpare förändrats. Runt sekelskiftet 1900 genomförde den svenska staten, genom prostitutionsbyrån, gynekologiska kontroller på misstänkta prostituerade kvinnor en gång i veckan.9 Sedan dess har statens syn på prostitutionen förändras till att lägga mer fokus på sexköparna, vilket kommer till uttryck i sexköpslagens införande. Inte minst har nationell och internationell syn på prostitution påverkats av feministers kamp mot sexhandeln med kvinnor och barn.10 Det gäller även bakgrunden till att den svenska sexköpslagen trädde i kraft. När fokus flyttades från de prostituerade till sexköparna, förändrades samtidigt fokus från kvinnor till män då.
I och med förflyttningen av fokus från kvinnor till män när det handlar om prostitution i Sverige finns också ett ökat intresse för män och maskulinitet. Gustafsson lyfter fram studier som visar på att det finns ett samband mellan en maskulin identitet och att en man betalar för sexuella tjänster. När ett samhälle också nedvärderar kvinnor och femininitet tenderar män att synliggöra sin maskulinitet och ta avstånd från det feminina.11 Det finns också en ökad benägenhet bland män som arbetar inom mansdominerade yrken att betala för sexuella tjänster jämfört med män som arbetar i mer jämställda eller kvinnodominerade yrken.12
Svenska sexköpare finns representerade i alla samhällsklasser och åldrar. Medelåldern för sexköpare är 30-50 år och frekvensen av att köpa varierar också. Några köper bara sexuella tjänster en gång i livet och andra ett par gånger per år eller någon gång i månaden. Vanligtvis har sexköparna jobb och en stadig inkomst. Studier visar också att hälften av dem har en akademisk utbildning och likaså uppskattas hälften ha en stadigvarande partner. Knappt hälften av sexköparna har barn. Intervjuer med svenska sexköpare visar att det finns män som inte lägger någon vikt vid att det finns en lag som förbjuder sexköp. Men det finns också de som ser lagen som ett stort hinder. Dessa män väljer med försiktighet tid och plats för mötet med den prostituerade kvinnan.13
Även om det verkar som om antalet sexköpare har minskat sedan sexköpslagens tillkomst finns fortfarande samma attityd till att köpa sex kvar. Generellt ser sexköparna negativt på lagen men anser att handel med kvinnor och barn är ett stort problem.14
8 Gustafsson (2011), s. 48
Västerländska män eftersöker ibland en specifik grupp prostituerade, exempelvis med en annan etnisk bakgrund än vad de själva har. En anledning som anges som orsak i samband med det är att de vill bli behandlade som riktiga män enligt studier som Gustafsson refererar till.15 Återigen aktualiseras frågan om maskulinitet med tanke på vad som anses vara ”riktiga män”.
När sexköpslagen infördes hördes röster om att det skulle bli svårt att se om befolkningen skulle rätta sig efter lagen men också hur det skulle bevisas att något brott ägt rum. Inledningsvis besannades dessa farhågor då utredningar om sexköpare sällan ledde någonstans. En av orsakerna till detta var att det var svårt att tolka kriterierna för brotten. Lagen förtydligades senare genom en ändring 2005. För att kunna bevisa att ett brott ägt rum var polisen tvungna att bevittna den sexuella handlingen.16 Om män var misstänkta för sexköp och ertappades på plats, fanns det för männen möjlighet att acceptera brottet och bötfällas direkt. Skammen som en offentlig rättegång förväntades innebära kunde på så sätt undvikas. Detta är ett alternativ som många män ser som fördelaktigt och fortfarande använder sig av. Kritik har dock riktats mot denna ”specialbehandling” som professor Madeleine Leijonhuvud utrycker det och menar att statliga myndigheter ser mindre allvarligt på den här typen av brott.17 Sexköpare är medvetna om detta och intervjuer med sexköpande män visar att de tar detta i beaktande. Men de kalkylerar också med att risken är ganska liten att de tas på bar gärning.18 När sexköpslagen hade införts, tog de statliga myndigheterna hänsyn till männens personliga önskningar och ett av önskemålen från flera män var att de ville få brev från myndigheterna skickade till sina arbetsplatser istället för sina hemadresser. På så sätt kunde männen hemlighålla sina gärningar för eventuella familjer.19 Sedan ett antal år tillbaka är den möjligheten borttagen och sexköparna behandlas i det avseendet på samma sätt som andra brottsmisstänkta.20
Allmänhetens stöd för sexköpslagen har varit jämn under åren. När den infördes 1999 stöddes lagen av 76 % av befolkningen och 2008 låg stödet på 71 %.21 Det har skett stora förändringar vad det gäller prostitutionen i Skandinavien, inte minst under 1990-talet och 00-talet. Förutom att det i Sverige infördes en sexköpslag, ökade utbredningen och användandet av mobiltelefoner och internet. En liten del av prostitutionen kallas idag gatuprostitution. Den har istället flyttats in till lägenheter, hotell, restauranger och massagekliniker.22
prostitution oftast kopplas ihop med olika former av ekonomiska termer. Det talas i tidningarna om att sälja och köpa sex/sexuella tjänster, erbjuda sex, flick- och kvinnosexhandel och att prostitutionen handlar om att göra affärer. Det är nästan helt uteslutande kvinnor som säljer något menar Stenvoll och det som säljs kan vara de själva, deras kroppar eller könsorgan. I några fall där det inte används ett ekonomiskt språkbruk talas det i stället i termer av intima möten, mysiga tillfällen eller fysisk/sexuell kontakt. Ett annat tema Stenvoll lyfter fram är att fler kvinnor än män flyttat från Finnmark, vilket i sin tur skapat en obalans mellan könen i regionen. I samband med denna framställning lyfts en föreställning, om att män har större sexuellt hunger än kvinnor fram, menar Stenvoll.24
När det gäller sexköpare benämns de ofta som horkunder i materialet som Stenvoll analyserar. De är vanligtvis också mer negativt framställda i tidningarna än vad de prostituerade är. Prostituerade ses som offer av mäns exploatering och de sexköpande männen framställs som andra klassens medborgare. De sexköpande männen beskrivs också som patetiska personer som har svårt att träffa kvinnor på ”normal” väg. När prostitution tas upp i tidningarna beskrivs det ofta som om prostitution är ett brott, vilket det inte var vid studiens genomförande. Det som Stenvoll kopplar till detta tema är ord som bevis, misstankar om, oskyldig och avslöja som han fann i tidningarna. Ett annat vanligt tema är rapporter om sjukdomar som de prostituerade kvinnorna sägs bära på och att de sprider smittor. Detta har dock förkastas i flera rapporter från myndighetshåll, menar Stenvoll. Den spridning av sjukdomar som ryska prostituerade anklagats för är fel och orättvis menar han.25 Moral är ytterligare en aspekt som nämns i medietexterna. Tidningarna skriver att ”de goda värdena i små samhällen i norra Norge blivit våldtagna när prostitutionen kommit till dem.”, och att prostitutionen orsakar rykten, misstänksamhet och splittrade familjer.26 Vidare skrivs det om att kvinnorna kommer i en flod, hord, våg eller i en invasion. Det uttrycks också en rädsla för en maffiainvasion och en explosion av HIV i Finnmark. Dessutom påstås ryska bussar fyllda eller packade med kvinnor komma varje helg och invadera små byar i norra Norge.27 I en avslutande diskussion sätter Stenvoll sitt material i en större kontext. Han nämner framförallt att tidningarna lyfter fram sin syn på vad som anses vara normalt och vad som ses som avvikande kopplat till den aktuella prostitutionen i Finnmark. Det som anses som avvikande från normen, enligt medietexterna, är att prostitutionen drar till sig kriminalitet, sjukdomar och stör den allmänna ordningen i form av sociala och moraliska avvikelser i samhället. Det som tidningarna framhåller som det normala, menar Stenvoll, är att relationer mellan kvinnor och män baseras på traditionella romantiska förhållanden med kärlek och ömhet och inte på finansiella transaktioner.28
I rapporten Sex säljer. Kön och makt inom prostitution och pornograf undersöker Anette Dina Sørensen temat prostitution i fyra danska dagstidningar. Sørensen pekar tidigt i rapporten på att
sexköparna är osynliggjorda och anonyma i tidningarna.29 Hennes analys kretsar kring en debatt om prostitution som fördes i tidningarna under en vecka i september 2002. Debatten startades efter att en dansk politiker, Mette Frederiksen, uttalat sig i ett förslag om att kriminalisera sexköp i Danmark. I Sørensens undersökning är det bara ett fåtal av artiklarna som ser positivt på en sexköpslag.30 Ett av argumenten mot en lag är att den inte hjälper eftersom det är omöjligt att få prostitutionen att försvinna. En av tidningarna skriver att nästa gång kanske Fredriksen förbjuder krig och att en sådan lag skulle vara lika effektiv som att förbjuda sexköp.31 Det som tidningarna även framställer som ett argument mot en lag är att de prostituerade har världens äldsta yrke och att ett förbud är som att gå emot något naturligt. De båda argumenten, att prostitutionen inte kommer att försvinna och att prostituerade har världens äldsta yrke, bidrar till att media legitimerar prostitutionen menar Sørensen.32 Tidningarna hyser också farhågor att en sexköpslag skulle orsaka kaos i form av våld och övergrepp mot prostituerade om de försvann från gatan.33 Ytterligare motstånd mot en kriminalisering av sexköpare kan ses i att de prostituerade framställs som handlingskraftiga och autonoma personer, att de är organiserade och inte har behov av politikers omsorg. Sørensen hittade inte en enda artikel där en prostituerad var för en sexköpslag. De prostituerade kvinnorna som intervjuas, som enligt tidningarna är etniskt danska, kan dock se att en lag skulle kunna vara bra för prostituerade kvinnor med missbruksproblem eller kvinnor med annan etnisk bakgrund är dansk. Framställningen av det kompakta motståndet mot en sexköpslag gör att det finns en tendens att se relationen mellan prostituerade och sexköpare som jämlik även på ett sexuellt plan menar Sørensen.34 Hennes slutsats av undersökningen är att tidningarna är aktiva aktörer i konstruktionen av synen på prostitution i samhället. Att inte tidningarna ser prostitution i ett större etiskt perspektiv är något som också överraskar Sørensen i undersökningen.35
Den sista delen i bakgrundsavsnittet är en kortare orientering kring den svenska sexköpslagens syfte och några statistiska uppgifter.
Förbud mot köp av sexuell tjänst – En utvärdering 1999-2008
Förbud mot köp av sexuella tjänster infördes eftersom det ansågs vara ett angeläget samhälleligt intresse att bekämpa prostitutionen. Kriminaliseringen var, till skillnad från tidigare åtgärder och insatser, riktad mot efterfrågan av sexuella tjänster, dvs. mot sexköpare och presumtiva sexköpare. Det anfördes i lagstiftningsärendet att det i ett jämställt samhälle är ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig sexuella förbindelser med kvinnor genom att erbjuda dem ekonomisk ersättning.36
Med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv och med fokus flyttat från utbudet till efterfrågan blir uppdelningen av frivillig och ofrivillig prostitution irrelevant.37 Det anses i SOU-utredningen att det är svårt att få en uppfattning om hur effektiv sexköpslagen är, eftersom prostitution försiggår i det fördolda och dels på grund av att internet är en arena för kontakter mellan sexköpare och prostituerade och som är svår att utvärdera. Det som utvärderingen dock påvisar är att gatuprostitutionen har minskat med hälften. Traditionellt har prostitution i huvudsak avsett heterosexuell prostitution, med kvinnor som tillhandahåller den sexuella tjänsten och män som köpare av den. När det gäller köpare av sexuella tjänster är de, trots den politiska viljan, fortfarande osynliga.38
Innan lagen infördes i Sverige fanns en oro från olika håll att prostitutionen skulle gå under jorden och att de prostituerade skulle bli än mer socialt utsatta och riskera olika former av övergrepp. Dock menas det i utvärderingen att dessa farhågor inte har förverkligats. Något som också nämns i sammanhanget är att sexköparna är mer oroliga för att de ska avslöjas för sina familjer eller bekanta än ertappas som kriminella.39
Den yngsta som har lagförts enligt utredningen var 17 år gammal och den äldsta 90 år. Genomsnittsåldern har varit 44 år. Ungefär 60 procent av de som har lagförts avseende sexköp har även lagförts för andra brott. Dock finns inga uppgifter i utredningen om vilka brott det gäller.40
Med denna bakgrund är nästa steg att se på vilka teoretiska och metodologiska ansatser som valts för att analysera det empiriska materialet i uppsatsen.
Teori
Utgångspunkten när det empiriska materialet analyseras är, liksom svenska statens syn, att köp av sexuella tjänster handlar om makt och ojämställdhet där sexköpande män är överordnade och prostituerade kvinnor underordnade. De teorier som kan ses som användbara i detta sammanhang för att analysera det empiriska materialet är att se närmare på vad begreppet genus innebär samt teorier kring
genusordning och maskuliniteter. Även en diskursanalytisk ansats kommer att vara en del i analysen av
materialet och som kommer att diskuteras i metodavsnittet.
Genus
Begreppet genus ser jag som ett övergripande perspektiv och som en röd tråd genom uppsatsen. Genus är ett latinskt ord och kan bäst översättas med kön, sort, slag eller släkte. I Sverige började begreppet används i början av 1980-talet av de som då kallades kvinnoforskare och hade tidigare setts som ett ord inom lingvistiken. Det engelska genusbegreppet, gender, användes redan på 1970-talet utanför Sveriges gränser av den amerikanska antropologen Gayle Rubin i texten The Traffic in Women: Notes on the
Political Economy of Sex.41 I hennes teori, till vad som snarast ses som en självklarhet i dagens genusforskning, använde sig inte Rubin av ett maktperspektiv. Det revolutionerande med hennes text var att hon såg ett biologiskt och ett socialt kön och menade att det sociala könet utgick från det biologiska samt att heterosexualiteten sågs som en norm i samhället. Med en sådan utgångspunkt ses mäns och kvinnors beteenden som en social konstruktion och att det i första hand inte har med biologin att göra.42
Det finns ingen konsensus inom dagens genusforskning kring begreppet genus. Nya perspektiv, infallsvinklar och ansatser inom detta vetenskapliga fält är något som kontinuerligt pågår. Den australiensiska sociologen Raewyn Connells syn på genusbegreppet är att hon ser kroppen som en utgångspunkt för stereotyper, dikotomier och som finns med i sociala strukturer och praktiker. Med det perspektivet kan kroppen ses som skapandet av genus utifrån olika aspekter. Förhållandet mellan könen bör också beaktas på individuell-, grupp- och institutionell nivå menar Connell.43 Genus handlar om relationer mellan män och kvinnor och på samma gång om deras kroppar. Connell har i sin teori ett stort fokus på kroppar i relation till genus och samhället. Hon menar att mäns och kvinnors kroppar inkluderas i en social struktur. Kropparna finns alltid med på de olika nivåerna som nämns ovan menar Connell. En allmän uppfattning är att kroppar är något annat än genus och att denna uppdelning baseras på biologiska skillnader. Ett problem med denna uppdelning, anser Connell, är att kroppar då blir utgångspunkten för sociala och kulturella skillnader. Med det menar hon att när vi ser en man så antar vi hur han kommer att bete sig och tala utifrån en stereotypisk bild vi har av en man. Gruppen män blir på samma gång polariserade gentemot gruppen kvinnor.44 För att komma ifrån det stereotypiska tänkandet kring kön använder sig Connell av ett perspektiv som hon kallar för den reproduktiva arenan. Med det menar hon att kroppar lyfts in i sociala processer och att vårt beteende gör något med de reproduktiva skillnaderna som finns mellan olika människor.45 Dessa processer och strukturer har inget att göra med biologiska skillnader, utan det är kroppars kännetecken som konstituerar en arena där sedan något socialt händer.46 En man beter sig som en man, i sociala sammanhang, utifrån det som förväntas av honom. Det som begreppet synliggör är vad det innebär att bete sig och tala som en man utifrån en social och kulturell kontext. Men också hur mannen uppfattas av omgivningen om han inte beter sig som det förväntas av honom.
Det finns också många sfärer där det inte finns någon logisk förklaring till varför vissa kroppar passar in men inte andra menar Connell.47 Det kan exempelvis handla om yrken i den i Sverige könsuppdelade arbetsmarknaden.
41
Yvonne Hirdman (2010 (org. 2010)), Genus - om det stabilas föränderliga former, Liber, s. 11
42 Eva Gothlin, ”Kön eller genus?”, Könsperspektiv i forskning och undervisning, Konferens i Göteborg, 26-27 augusti 1999,
s. 4ff
43 R. W. Connell (2002), Om Genus, Daidalos, s. 20f 44
ibid., s. 67ff
45 R. W. Connell, Gender, (2005 (org. 2002)), Polity, s. 9f 46 ibid., s. 48
Ett annat begrepp Connell använder sig av är socialt förkroppsligande. Med detta begrepp vill hon förstå genusförhållandet mellan kropp och samhälle. Kroppen, menar Connell, är ett objekt och ett handlande subjekt som gör något. Genom detta synsätt är kroppen också social, socialt konstruerad och inkluderad i sociala praktiker.48 Kroppar existerar aldrig i ett vakuum. De ingår alltid i sociala praktiker och som alltid svarar mot en situation eller en händelse som i sin tur ingår i en struktur där vissa saker är tillåtna men inte andra. Strukturerna konstitueras och rekonstitueras genom de sociala praktikerna.49 För att koppla socialt förkroppsligande till den sociokulturella praktiken kan manskroppen ses som ett objekt. När mannen väljer att köpa en sexuell tjänst gör han något och blir ett handlande subjekt. Den sociala praktiken i detta sammanhang blir diskursen om prostitution och situationen är då mötet mellan den sexköpande mannen och den prostituerade kvinnan. I detta möte finns, trots den kriminella handlingen och utnyttjandet, antagligen vissa implicita regler eller överenskommelser. Det kan vara att mannen måste betala, att kvinnan vill att mannen använder kondom eller att kvinnan inte ställer upp på de önskemål mannen har. Kropparna ingår också i en större samhällelig kontext där exempelvis den svenska sexköpslagen har en inskränkning på mäns subjektiva handlande vad det gäller deras kroppar. Här kan det vara intressant att se på den sociala praktiken i prostitutionen och vad som anses lämpligt i en samhällelig kontext.
Genusordning
Förutom begreppet genus som gås igenom ovan, som på ett enkelt sätt kan sägas handla om relationer mellan kvinnor och män på olika nivåer, kommer nu begreppet könsmaktsordning eller genusordning att problematiseras. Det sistnämnda kommer bli det begrepp som kommer att användas framöver för att undvika ett eventuellt essentialistisk missförstånd. Anledningen till att ordet genus valts är att begreppet kön lätt kan förknippas med ett biologiskt förhållningssätt som inte inkluderar ”görandet” av kön. Av den anledningen är det begreppet genusordning som gäller framöver.
Connell menar att begreppet genus på samma gång inkluderar en relation mellan könen och skapar en maktordning.50 Diskursen om prostitution består av möten mellan människor. I denna uppsats handlar det om möten mellan sexköpande män och prostituerade kvinnor, där utgångspunkten är att männen är överordnade och kvinnorna underordnade då det är männen som är köpare och har makten. Det finns många delar i ett samhälle som kan analyseras men en begränsning behöver göras för att inte studien ska bli övermäktig. I Global Gender Issues in the New Millenium talar Spike Peterson & Sisson Runyan om att se världen genom en meta-lins. Med det menar de att en meta-lins är ett övergripande makroperspektiv över ett sociokulturellt samhälle. Allt går inte att studera utan nästa steg går ut på att fokusera på specifika aspekter beroende på vad som ska analyseras. Författarna till boken lyfter fram genusordning som en central del att beakta i en samhällelig kontext och hur genusordningen upprätthålls
48 ibid., s. 47
och främjar polarisering och dikotomisering i tanke och i verkligheten. Genom detta perspektiv kan en analys göras för att se hur ojämställdhet produceras. Ett sätt att närma sig en analys av genusordningen är att använda sig av begreppen stereotyp och dikotomi. Det förstnämnda fokuserar på ett specifikt fenomen eller på en grupp människor och det andra på uppdelningar och ett ”vi-och-dom”-tänkande. Men det synliggör också relationerna mellan det uppdelade. Vad en genusordning gör är att synliggöra produktionen och reproduktionen av ojämställdhet och orättvisor.51
Genom en meta-lins kan en kartläggning göras för att få en förståelse för en grupp människors beteenden och agerande i den specifika kontexten och vilken respons gruppen får från omgivningen. Generellt tar människor mycket för givet och motsätter sig ofta förändringar. Det gör att maktasymmetrier kan vara svåra att bryta. Genusordningen kan ses som en maktasymmetri. För att kunna göra en förändring av genusordningen behöver människor reflektera över och synliggöra det som ses som självklarheter, för att i nästa steg göra något åt situationen.52 Genom att använda sig av en meta-lins går det att fånga ett specifikt problem eller fenomen i samhället. Vilka aktörer som medverkar måste ringas in men även vilka ämnen, frågor och nivåer som ska inkluderas. Det gäller att välja ut vilka objekt som är i fokus och hur kunskapen om dessa är framtagna.53 Inte minst gäller det synen på människors beteendemönster och möjligheter i livet. Här har inte minst genusvetenskapen bidragit till att fokus flyttats från synen att det är det biologiska könet som är avgörande till människors positioner i samhället, till perspektivet att mänskligheten själva konstruerar sociala och kulturella positioner för människor inom olika sfärer.
Som nämns tidigare bidrar stereotyper och dikotomier till att genusordningen upprätthålls. Stereotypiska bilder av människor och fenomen osynliggör det självklara men bidrar också till en förståelse av komplexa fenomen. Människor ser det som förväntas av dem och tenderar att stereotypisera individer och grupper när de vet lite om dem.54 Det är ett enkelt sätt att anamma en stereotypisk bild av en sexköpande man om en läsare av en medietext inte vet så mycket om denna grupp män. Det som tidningarna framställer som en sanning kring sexköparna kan vara den enda bilden läsaren har av en sådan person. Spike Peterson & Sisson Runya talar också om ideologier som en del av genusordningen. De menar att ideologier är politiska och handlar om att övertyga människor hur de ska leva. I det ideologiska tankesättet ingår sociala relationer, förhållanden mellan olika grupper och om makt.55 De förväntningar människor har på sin omgivning och hur de ska bete sig i sociala relationer formas av stereotyper, dikotomier och ideologier.56 Att bryta en stereotyp, genusordning eller en ideologi kan möta motstånd från omgivningen i olika former. I genusrelationer ingår också alltid andra perspektiv såsom
51 V. Spike Peterson & Anne Sisson Runyan, Global Gender Issues in the New Millenium, (Third Edition 2010), Dilemmas in
etnicitet, klass och sexualitet. För att kunna förstå olika varianter av identiteter bör en analys av ett intersektionellt perspektiv inkluderas i ett genusperspektiv. Samtidigt är det viktigt att undvika så att identiteter inte grundas genom ett essentialistiskt förhållningssätt.57 Identiteter ses i den här uppsatsen som diskurser om femininitet och maskulinitet, vilka förändras kontinuerligt över tid och rum. Även om det inom genusordningen sker förändringar vad det gäller maskulinitet och femininitet har traditionellt det maskulina alltid värderats högre än det feminina. Det bidrar fortfarande till att män och kvinnor positioneras olika i samhället.58 För att koppla denna studie till den nämnda genusordningen, har den svenska staten perspektivet att förhållandet mellan prostituerade kvinnor och sexköpande män handlar om en genusordning där män betalar och har makten medan kvinnorna erbjuder tjänster i form av sin kropp och är underordnade. De sexköpande männen bidrar genom sina köp till att genusordningen upprätthålls.
Connell menar att genusordningen är ett historiskt konstruerat mönster av maktrelationer mellan kvinnor och män.59 Genusordning är tätt sammankopplat med hegemoni och det sistnämnda begreppet kommer att diskuteras närmare under avsnittet om maskuliniteter. Genusordningen, precis som hegemoni, är i en ständig omförhandling även om strukturerna alltid tenderar att vara desamma, dvs. att män är överordnade och kvinnor underordnade.60 För att göra ett närmande av det empiriska materialet där fokus är sexköpande män, kan teorier om maskuliniteter ses som ett relevant perspektiv och det kommer också att avsluta genomgången av teoridelen.
Maskuliniteter
Efter genomgången av begreppet genus och teorier kring genusordningen har det teoretiska avsnittet nu kommit till maskuliniteter.
Det finns ett flertal maskulinitetsteorier att närma sig det empiriska materialet på såsom könsrollsteori, radikalfeministisk patriarkatsteori och hegemonisk maskulinitetsteori. Lucas Gottzén går igenom dessa teorier i rapporten Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och
våld.61 En övergripande orientering vad det gäller teorier kring maskuliniteter kommer först att nämnas, innan perspektivet som den här studien kommer att använda sig av kommer att diskuteras.
Grunden till maskulinitetsperspektivets framväxt kan sägas komma från könsrollsteorin som härrör från den funktionalistiska antropologin. Den började sedan användas inom sociologin av teoretiker som Erving Goffman och Talcott Parsons. Parsons talade om att samhället bestod av olika system och att de olika systemen hade sin specifika uppgift och logik. Människor tillskrevs eller tog på sig olika roller och uppgifter utifrån de olika systemen.62 Parson menade att kvinnor och män hade olika roller inom
57 ibid., s. 61 58 ibid., s. 63 59
Stephen M. Whitehead, Men and Masculinities, Polity, (2006 (org. 2002)), s. 95
60 ibid., s. 96
familjen men att de kompletterade varandra. Den största kritiken som den tidiga könsrollsteorin fått är att den saknade ett maktperspektiv. Problem på en strukturell nivå hamnade då på individnivå.63
En annan inriktning inom maskulinitetsforskningen är patriarkatsteorin. Den menar att män har makten inom de flesta områdena i samhället. Kvinnor anses vara underordnade och utnyttjas av kapitalismen i form av t.ex. obetalt arbete i hemmet. Männens kontroll synliggörs också genom skillnader i inkomster på en strukturell nivå. Det finns också ett perspektiv som benämns som den radikalfeministiska patriarkatsteorin. Den ser mäns makt som orsak till ojämlikhet i alla samhällets sfärer. Förutom en genusmakt anses männen också ha en makt över kategorier som sexualitet, etnicitet och klass. Heterosexualiteten ses här också som en institution som underordnar kvinnor. Det yttersta förtrycket inom denna sfär anses vara våldtäkt. Detta gör att kvinnor lever i en ständig rädsla för att bli våldtagna och som beror på mäns makt inom den heterosexuella arenan.64 I den radikalfeministiska patriarkatsteorin talas det om ett könsmaktsperspektiv och detta förhållningssätt är något som har genomsyrat flera svenska statliga utredningar men även svensk genusforskning.65 Mäns våld mot kvinnor eller hot om våld är en kärnpunkt inom den radikalfeministiska patriarkatsteorin och anses vara det yttersta förtrycket i samhället. Denna ståndpunkt har fått utstå en hel del kritik, att våldet är den enda orsaken till ett ojämställt samhälle. En annan kritik som har riktats mot teorin är att den tenderar att vara essentialistisk, att orsaker till ojämställdheten beror på skillnader hos de biologiska könen.66
Ett teoretiskt maskulinitetsperspektiv som har kommit dominera över alla andra gällande
analys av maskuliniteter i Sverige, är teorin om hegemonisk maskulinitet. Det är också detta perspektiv som kommer att vara ingången till analysen av uppsatsens empiriska material. Begreppet hegemoni kommer från Antonio Gramscis syn på klass. Det handlar om att en grupp individer hävdar och upprätthåller sin dominans i samhället. Connell var en av dem som utvecklade begreppet och benämnde det som hegemonisk maskulinitet. Det som skapar en hegemonisk maskulinitet, menar Connell, är kombinationen av ett kulturellt ideal och en institutionell makt som människor ska förhålla sig till. Den institutionella makten kan exempelvis handla om en stat, en organisation eller en samhällelig arena av något slag. I den här studien kan både staten och prostitutionssfären ses som institutioner. Hegemonin kan utmanas och skapa en ny hegemoni och förändras över tid.67 Precis som nämns tidigare har diskursen om prostitution över tid förändrats i Sverige genom att statens syn på fenomenet reformerats. På samma gång omförhandlas även det kulturella idealet hos människor vad det gäller prostitutionssfären.
Connell m.fl. utvecklade begreppet hegemonisk maskulinitet under sent 1970-tal. De betraktade hegemoni som relaterat till makt hos en specifik grupp av män för att försöka se hur de kunde befinna
sig på hierarkiska positioner i samhället, utan att använda våld eller fysisk makt. Intresset låg också på varför kvinnor inte befann sig på dessa maktpositioner. Hegemonisk maskulinitet kan sägas handla om ideal och en uppsättning av värden som är etablerade av män med makt, vars funktion är att organisera samhället på ett ojämställt sätt. Hegemonisk maskulinitet innebär också en maskulinitetshierarki, att det finns olika möjligheter för män att ha makt över andra män (och kvinnor) och att det finns en samverkan män emellan, dvs. ett homosocialt förhållande mellan männen.68 Inom diskursen om prostitution kan de sexköpande männen anses ha en manlig makt över kvinnorna och agera ojämställt. De kan också ha en maktposition utanför den arenan, i exempelvis arbetslivet och i hemmet men behöver inte ha en sådan position. Hegemonisk maskulinitet kan ses som en diskurs där män skapar sin makt utifrån olika aspekter. Det kan handla om ekonomiskt kapital, den fysiska kroppen och traditionellt manligt orienterade arenor.
Connell använder sig av fyra olika maskuliniteter som kan vara relevanta att nämna i sammanhanget. Den första har hon låtit kalla hegemonisk maskulinitet. Precis som tagits upp tidigare handlar den om ett ideal som män ska förhålla sig till och som kan förändras över tid. En annan maskulinitet låter hon kalla underordnad maskulinitet. Med det menas män som befinner sig i en underordnad position i samhället gällande kulturellt, juridiskt och politiskt kapital. Inom denna maskulinitet anses exempelvis homosexuella män befinna sig. De två andra maskuliniteterna har Connell låtit kalla förhandlande maskulinitet och marginaliserad maskulinitet. Med förhandlande maskulinitet menas män som utnyttjar den hegemoniska maskulinitetens överordnade position men går inte i bräschen för den. Med marginaliserad maskulinitet finns ett nära förhållande till etnicitet och klass. Männen här är också underordnade i en större samhällelig kontext men är inte lika utsatta som homosexuella män. Män i denna grupp kan betecknas som arbetarklass och/eller vara utlandsfödda. Precis som de män som bedöms finnas inom den förhandlande maskulinitetsgruppen kan den marginaliserade gruppens män också utnyttja den hegemoniska maskuliniteten och vara en del av reproduktionen av ojämställdheten. En viktig detalj med denna grupp, menar Connell, är att de aldrig är ett hot mot de överordnade männen inom den hegemoniska maskuliniteten.69
Att positionera sexköpande män i någon av Connells maskuliniteter kan vara problematiskt. Beroende på nivån och vad som ska analyseras kan männen placeras på olika hierarkiska positioner i Connells modell. Det har också riktats kritik mot teorin för att den är statisk men med en diskursanalytisk ansats kan männen tillskrivas olika maktpositioner beroende på vilken analysnivå som studeras. På så sätt kan männen förflyttas mellan olika maskuliniteter beroende på den sociala praktik som de befinner sig i.
68 Jeff Hearn & Robert Morell (2012), Reviewing Hegemonic Masculinities and Men in Sweden and South Africa i Men and
masculinites, SAGE, s. 4
En som har utvecklat Connells teori om hegemonisk maskulinitet är James W. Messerschmidt. Han lyfter fram att det är sociala strukturer som genusarbetsdelning, makt mellan könen och sexualitet som påverkar relationerna mellan kvinnor och män. Vidare anser han att strukturerna inte bara är svaret på frågan om genusordningen, utan att de sociala relationerna som är skapta i strukturerna också måste beaktas i sammanhanget. De tre aspekterna som påverkar varandra är strukturerat handlande, sociala strukturer och sociala relationer menar Messerschmidt.70 Genom utgångspunkten att det finns en social struktur i samhället, där män är överordnade och kvinnor underordnade (genusordningen), kan de sexköpande männens beteende att köpa sexuella tjänster av kvinnor ses som en del av ett strukturerat handlande. Detta skapar en social relation mellan de sexköpande männen och de prostituerade kvinnorna. I den här studien är ytterligare en social relation av vikt och det är den mellan skribenterna
och de sexköpande männen.
En som också problematiserar hegemonisk maskulinitet och ser det som en diskurs är Stephen M. Whitehead. Det poststrukturalistiskt förhållningssätt som Whitehead diskuterar i sin text är något som också kommer att användas av vid analysen av empirin. Han menar att en person genom sin subjektsposition kan producera makt. Aspekter som beaktas i detta avseende är relationen mellan subjekten, samt de konsekvenser som blir av maktutövandet och de privilegier som något av subjekten tillskrivs.71 Inom diskursen om prostitution, dvs. enbart inom just denna sociala praktik, agerar de sexköpande männen genom sina subjektiva handlingar på ett sätt som kan härledas till hegemonisk maskulinitet. Som handlande subjekt i diskursen om prostitution utövar de sin makt genom betalning. Vad skribenterna förmedlar från denna sociala praktik är intressant och om medietexterna lyfter fram tänkbara konsekvenser på grund av de sexköpande männens handlande.
Whitehead refererar också till Tim Carrigan som menar att hegemonisk maskulinitet handlar om att män intar maktpositioner och förskansar sig sedan tillgångar. Männen legitimerar sedan sina positioner genom att reproducera de sociala relationerna och på så sätt upprätthålla sin dominans. Det mest centrala inom hegemonisk maskulinitet är att den är heteronormativ och att männen intar en heterosexuell position.72
Sexköpande män reproducerar sin maktposition och de sociala relationerna med de prostituerade kvinnorna genom att kontinuerligt köpa sexuella tjänster. På samma gång blir mäns maktutövning inom prostitutionen en del av genusordningen i en större samhällelig kontext. Men även heterosexualiteten och heteronormativiteten reproduceras i diskursen om prostitution. Det som anses vara hegemonisk maskulinitet på en plats kan vara underordnad på en annan plats.73 På en institutionell nivå ses inte sexköp i Sverige som ett ideal, inte minst för att det är kriminellt och ett jämställdhetsproblem. De sexköpande männen kan också betecknas agera politiskt när de köper sexuella tjänster, genom att de
70
ibid., s. 26f
71 Stephen M. Whitehead, (2006 (org. 2002)), Men and Masculinities, Polity, s. 84 72 ibid., s. 89f
inom diskursen om prostitution agerar ojämställt. Bortom själva sexköpstillfällena finns det dock inget som säger att de sexköpande männen är jämställda. Inom prostitutionssfären kan de dock sägas inta en hegemonisk maskulinitet. Det finns således flera perspektiv att inta när det gäller analyser av sexköpande män och de positioner inom maskulinitetsdiskursen som de tillskrivs och tillskriver sig själva. Även om en sexköpande man förtrycker kvinnor, kan han i en annan social praktik själv vara i en underordnad position gentemot en annan man eller kvinna. De grupper som ses som förtryckta kan också vara en del av reproduktionen, dikotomiseringen och exkluderingen av sin egen underordning.74 Inte minst gäller det prostituerade kvinnor. Dock kan det vara en fara att fokus ligger på att underordningen upprätthålls av de underordnade själva.
De effekter som blir när män utövar sin makt måste också analyseras menar Whitehead. En ensam individ kan inte upprätthålla en maktordning men kan utöva den genom dominerande maskulinitetsdiskurser. På detta sätt kan individen, medvetet eller omedvetet, skapa maktregimer. För män handlar det om i vilka maskulinitetsdiskurser som finns tillgängliga. Detta kan grunda sig i ålder, kulturellt kapital, kropp, hälsa, etnicitet, nationalitet och individens egen historiska subjektsposition.75 Det som i huvudsak gör att prostitutionen fortlever i Sverige är att en specifik grupp av män upprätthåller den genom att köpa sexuella tjänster. En ensam man räcker inte.
Som nämns ovan, menar även Arthur Brittan i Masculinity and Power, att heterosexualiteten är en norm inom den hegemoniska maskuliniteten. Det har fram tills för en tid sedan ansetts finnas en skarp avgränsning mellan manlig och kvinnlig sexualitet, där kvinnor antogs ha en passiv sexualitet och beroende av män medan mäns sexualitet sågs som autonom och äventyrlig. Dock menar Brittan att det är en föråldrad bild och som inte stämmer med verkligheten.76 Istället menar han att manlig sexualitet är privilegierad och högre värderad än vad kvinnlig sexualitet varit och kanske fortfarande är. Sexualitet inkluderas i genusrelationer och bör ses som en del av mäns befästande av genusordningen menar Brittan.77 För de sexköpande männen kan känslan av att köpa sexuella tjänster av kvinnor ses som ett ”äventyr” och autonomt genom att de själva väljer vem de vill utnyttja.
Till sist kommer Lissa Nordins avhandling Man ska ju vara två från 2007, att diskuteras.78 Den handlar om ungkarlar i Västerbottens inland och ses som en relevant studie för att belysa den här uppsatsen i en större geografisk kontext, kopplat till män och maskulinitet. Nordin genomförde en fältstudie där hon i huvudsak intervjuade och levde med ensamstående män på en glesbygdsort i Västerbotten. Hons skriver att det under 00-talet i svensk massmedia visades upp en bild av att det fanns platser i norra Sverige som låg isolerade och avlägsna från större orter, där det bara bodde ensamma män
74 ibid., s. 99 75
ibid., s. 109f
76 Arthur Brittan (1989), Masculinity and Power, Basil Blackwell, s. 46 77 ibid., s. 54f
med traditionellt leverne som i brist på kvinnor var tvungna att betala för att träffa en kvinna.79 Nordin skriver om att det på dessa orter finns ett uttryck som kallas ”gammapojke”. Med det menas en heterosexuell ungkarl som inte har någon egen familj. En gammapojke, menar Nordin, lever i ”heteronormativitetens periferi”. Hon undviker begreppet heterosexualitet i det här fallet, för att poängtera att heterosexualiteten kan uttryckas på en mängd olika sätt. Dock, menar hon, finns det alltid ett förhållande mellan heterosexualiteten och normativiteten.80 Att vara ungkarl i glesbygden i Västerbotten tenderar att bli en identitet som kan innebära begränsningar i det sociala umgänget. Men männen försöker många gånger göra allt för att slippa undan ensamheten och bli stereotypiserade av omgivningen eller förknippas med avvikande beteenden.81
Nordin talar i termer av hierarki mellan heterosexuella män på glesbygden och i storstäder.82 Hon menar att det finns en betydelse för individen och för omgivningen om en plats som individen bor på pekas ut som en periferi plats. Det kan handla om aspekter som heterosexualitet och hur en man och kvinna ska vara.83 Bilden av en man i den svenska norrländska glesbygden står i kontrast till hur en modern man i en storstad ser ut.84 Nordin gör också en uppdelning av det som hon låter kalla ”det maskulina i Norrland” och ”det norrländska i det maskulina”. Vad hon menar är att det norrländska och det maskulina kan diskuteras på ett symboliskt plan. Med det maskulina i Norrland menar hon hur maskulinitet konstrueras och förknippas med män i Norrland. Det kan handla om skogsarbete, jakt och skoterkörning. När det handlar om det norrländska i det maskulina menar Nordin de föreställningar om vad som ses som norrländskt och som skapar möjligheter för det maskulina.85 Det finns också en föreställd subtil gränsdragning mellan män och kvinnor i den norrländska glesbygden som Nordin kallar glesbygdhet. Det anses inte vara så stora skillnader mellan vad män och kvinnor gör – även kvinnor kan utföra maskulint kodade aktiviteter som vanligtvis förknippas med manlig arbetarklass.86 Bland männen kunde Nordin se en skillnad mellan fysisk och social ålder, som hon ser som två olika saker. Unga män som bildat familj kunde anses vara i en högre social ålder än ensamma män som var fysiskt äldre.87 De ensamma männen levde i farhågorna att ses som gammapojkar och förutom att inte ha en egen familj, även ses som personer som inte hade något sexuellt umgänge med kvinnor.88
Männen själva såg dock inte det sexuella som det primära utan det var att hitta en kvinna att gifta sig med som var det viktiga.89 De norrländska männen visste om att de riskerade att ses som män som utnyttjade kvinnor.90 Men männen som Nordin träffade under sitt fältarbete var inte ute efter en hushållerska eller en sexslav, även om omgivningen antydde det.91 Det var romantisk kärlek som dessa män strävade efter, menar Nordin.92
I de fall där männen hade varit i Ryssland och köpt sexuella tjänster var det ofta mycket alkohol inblandat. Det som diskuterades männen emellan efter sexköpen var att alkoholen hade gjort att deras sexuella förmåga blivit nedsatt och att det ofta inte gick så bra under den sexuella akten.93 En av anledningarna till att köpa sex var att de på så sätt fick kontakt med de ryska kvinnorna och hoppades på att det skulle leda till romantisk kärlek.94 Den bild som media runt millennieskiftet lyfte fram var att det skedde handel med kvinnor till norra Sverige och det skapade ett avtryck genom att männen som sökte kärlek i Ryssland sågs som män som utnyttjade kvinnorna sexuellt.95
Metod, material och metoddiskussion
Val till metod för analysen av det empiriska materialet har gått till diskursanalys. Genom en diskursanalytisk ansats går det att se hur det talas om sexköpande män i medietexterna samt vilka utsagor tidningarna lyfter fram. Inspiration för denna metod hämtas från Marianne Winther Jørgensen, Louise Philips, Norman Fairclough och Jonathan Potter som alla diskuterar diskursanalys.
Diskursanalys
Marianne Winther Jørgensen & Louise Philips skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”.96
Winther Jørgensen & Philips tar upp fyra nyckelpremisser, från Vivien Burrs teorier om socialkonstruktionism, som flera diskursanalytiska angreppssätt har gemensamt. Den första nyckelpremissen innebär att inta en kritisk inställning till självklar kunskap. Med det menar hon att den världsbild vi har inte är någon spegling av verkligheten, utan en produkt av hur vi använder oss av olika kategoriseringar som grundar sig i vår kunskap. Den andra premissen fokuserar på historisk och kulturell specificitet och med den menar Burr att vår kunskap och syn på världen är historiskt och kulturellt präglad. Bilden av omvärlden och de identiteter vi tillskriver oss kunde ha sett annorlunda ut om vi befunnit oss i en annan kultur och/eller i en annan historisk tid. Vidare menar Burr, att våra sociala handlingar konstruerar den sociala världen som i sin skapar sociala mönster. Sociala handlingar ser Burr som diskursiva. Den tredje premissen är sambandet mellan kunskap och sociala processer. Kunskap 89 ibid., s. 189 90 ibid., s. 199f 91 ibid., s. 216 92 ibid., s. 219 93 ibid., s. 234 94 ibid., s. 239 95 ibid., s. 240
skapas i sociala sammanhang och tillsammans skapar vi kunskaper, där vi ser vissa saker som sanna och andra som falska. Den fjärde och sista premissen är sambandet mellan kunskap och social handling. Beroende på den världsbild vi har, blir vissa sociala handlingar naturliga och andra otänkbara. Det i sin tur får sociala konsekvenser.97
De fyra nyckelpremisserna passar bra som bakgrund för att närma sig empirin på ett adekvat sätt. Vad det gäller den första premissen, är ett kritiskt förhållningssätt av vikt när det gäller analys av medietexter. Det som skribenterna framställer som en spegling av verkligheten eller en sanning, är bara ett avsnitt eller till och med en förvrängning av den verkliga situationen eller händelsen. En kritisk hållning är därför en viktig faktor. Med den andra premissen, om historisk och kulturell specificitet, är det framförallt synen på om det finns en förändrad bild av sexköpande män under den undersökande perioden eller inte. Men det som också kan vara intressant är vad medietexterna lyfter fram som viktigt i vår samtid. Den tredje premissen, om hur kunskap produceras i sociala sammanhang, ligger intressent i på vad som framställs som en sanning och vad som inte anses vara det. Här finns också en koppling till den historiska kontexten. Var tid har sin kunskap och tro på vad som anses som sant och falskt. Den fjärde premissen handlar om vad medietexterna gör med sin bild av den sociokulturella praktiken prostitution.
Språket är centralt inom diskursanalysen och språket är det som tolkningen av texterna om sexköpande män baseras på. Winther Jørgensen & Philips menar att språket konstituerar den sociala verkligheten och kan uttryckas på en mängd olika sätt. Beroende på hur verkligheten formuleras genom språket, kan vi också uppfatta verkligheten på en mängd olika sätt.98 Den diskursiva praktiken, vilket språk som används i medietexterna, påverkar vår uppfattning och syn om olika samhälleliga och kulturella fenomen.
En som har tittat närmare på texter i media är Norman Fairclough, som nämns i inledningen av uppsatsen, i boken Media discourse. Även Jonathan Potter har gjort det i Representing Reality.
Discourse, Rhetoric and Social Construction.99 Fairclough betonar att den bild som framställs i en medietext enbart är en version av alla tänkbara varianter. Han menar att händelser, situationer, sociala relationer och sociala identiteter kan framställas i en rad olika utföranden, oavsett om det är en spegling av verkligheten eller en konstruerad bild. Det är inte bara av vikt hur media selektivt framställer den verkliga världen, skriver Fairclough, utan också konsekvenserna dessa framställningar medför. Beroende på bilden media förmedlar tolkas den av läsaren och som drar egna slutsatser utifrån medias framställning.100
97
ibid., s. 11f
98 ibid., s. 16
Samspelet mellan text, diskursiv praktik och sociokulturell praktik är centralt inom den kritiska diskursanalysen som Fairclough talar om.101 Texter är alltid skrivna i en sociokulturell praktik
(verkligheten) och kan alltid skrivas på en mängd olika sätt. Förutom att texterna är formade i en sociokulturell värld utgör också texten en del av samhället.102 Den andra aspekten, diskursiv praktik, innebär att se på hur texten är producerad men också tolkad. Det handlar om i vilket forum texten är publicerad och av vem. Med sociokulturell praktik menar Fairclough den händelse eller situation som skribenten skriver om.103 Fairclough ser diskursiv praktik som en växelverkan mellan text och sociokulturell praktik.104
På vilket sätt en text är uppbyggd kan beskrivas med två delar menar Fairclough. Den ena är att se på historiens kronologiska ordning med aktörer och händelser. Detta kan sägas vara en spegling av verkligheten. Den andra delen handlar om på vilket sätt historien är presenterad. Det sistnämnda kallar Fairclough för diskurs.105 Han menar vidare att medietexter aldrig är en spegling av verkligheten med allt vad det innebär med händelser, situationer, relationer och involverade aktörer.106
Liksom Fairclough, skriver Jonathan Potter, att texter kan konstrueras på flera olika sätt. Potter för en diskussion om hur sanningar konstrueras. Han menar att framställningar av sanningar i första hand baseras på ideologier, som i sin tur grundar sig i en mängd olika sociala förhållanden. Genom att framställa något som en sanning kan den samtidigt också uppfattas som ofrånkomlig och naturlig.107 Vid en analys av en text som har ambitionen att framställas som en sanning, är även frånvaro av utsagor i texten fruktbara att lyfta fram menar Potter.108 Han har en liknande utgångspunkt som Fairclough och menar att en text kan beskrivas genom två metaforer, spegling och konstruktion. Med speglingsmetaforen menar han att, genom språket kan en rad skeenden beskrivas i en kronologisk ordning. Han ser inte detta som en spegling av glas, utan av ord. Denna metafor ser Potter som passiv, nära verkligheten och det vetenskapliga. Den andra metaforen, konstruktionsmetaforen, delar Potter in i två dimensioner. Den första dimensionen är att beskrivningar av händelser och situationer sker genom språket och konstruerar en bild av verkligheten. Den andra dimensionen är att beskrivningarna i sig själva är konstruerade. Med det menar han att texter kan framställas annorlunda och att sociokulturella praktiker kan uttryckas på flera olika sätt.109
kan ett kritiskt förhållningssätt intas till medietexterna. Det som i texterna ses som det sanna och viktiga är något som en diskursanalytisk metod kan synliggöra. Vad som skrivs om sexköpande män och hur de framställs är något som denna metod är tänkt att beakta. Men även frånvaro av relationer, aspekter och händelser är av vikt. Detta för att se vad medietexterna inte anser är relevant att förmedla till läsarna.
Material
Det empiriska materialet i uppsatsen består av 28 artiklar och reportage publicerade under åren 1997-2005 i Aftonbladet och Expressen. Materialet har tagits fram med hjälp av databaserna Mediaarkivet (Aftonbladet) och Presstext (Expressen). Empirin består endast av text och inkluderar inte av avgränsningsmässiga skäl fotografier som förekommer i samband med texterna. Tidningar är ett lättillgängligt material som det systematiskt går att avgränsa, beroende på syfte och frågeställningar i en studie. Att valet gått till att använda Aftonbladet och Expressen som empiriskt material grundar sig i att det är två nationella tidningar som människor i Sverige på ett eller annat sätt kommer i kontakt med. Tillsammans har båda tidningarna en stor krets av läsare och i det offentliga rummet är det svårt att missa budskapen från deras löpsedlar.
När tidningarna var valda behövdes en tidsmässig avgränsning göras. Utgångspunkten var lagen mot köp av sexuella tjänster som trädde i kraft 1 januari 1999. Valet föll på åren från 1997 till 2005. Efter att tidsperioden var vald användes ett flertal sökord för att använda på databaserna Mediaarkivet och Presstext där tidningarna fanns representerade. Sexton sökord valdes ut som ansågs relaterade till den sociala praktiken prostitution.110 Nästa steg var att gallra bland allt material. Då medietexter som fokuserade på hallickar, enbart prostituerade kvinnor och män, på sexköpande kvinnor eller på prostitution utanför Sverige fick texter med fokus på dessa innehåll inte vara med som underlag för analysen.
Metoddiskussion
En tidsmässig avgränsning har varit nödvändig. Dock kan det underlag som finns med i studien göra att ett mönster kan skönjas i hur framställningen av sexköpande män ser ut i de två tidningarna. En annan metodkritik som kan infinna sig är de sökord som använts. Det kan finnas artiklar och reportage som inte visat sig i sökningarna på grund av valen av sökord. En annan aspekt kan också vara att databaserna låtit texter ”falla bort” i sökningen på grund av exempelvis tekniska orsaker eller på grund av andra förklaringar.
110 Följande sökord användes: Bordell, hallick, koppleri, könshandel, människohandel, prostituerad, prostitution, sexhandel,
Analys av det empiriska materialet om sexköpande män
I det här avsnittet kommer en analys göras av det empiriska materialet som utgår från uppsatsens syfte och frågeställningar. Detta med hjälp av bakgrund, teori och metod som diskuterats tidigare. Det empiriska materialet består av 28 medietexter från 19 januari 1997 till 29 november 2005.
I analysavsnittet har valet gått till att dela upp materialet i fyra olika teman. Detta för att läsaren ska få en överskådligare bild över medietexternas framställning av sexköpande män. Temana är yrke och
status, civilstånd och sexuella behov, hälsa samt skribenternas kön.
Yrke och status
Inom detta tema återfinns medietexter som gör en nära koppling mellan de sexköpande männen och deras yrken, titlar och ekonomiska kapital. Att vara sexköpande man, innebär för tidningarna, inte bara att vara det biologiska könet man. De kopplas alltid ihop med andra sociala identiteter än att vara sexköpare. Oftast är det yrkestitel som lyfts fram som den mest viktiga av alla sociala identiteter. Det kan hänga ihop med föreställningen om att som man anses det viktigt att ha ett arbete. Jobb betyder inkomster och är kopplat till diskurser om hegemonisk maskulinitet. Att ha ett arbete är kopplat till ett kulturellt ideal och som en del av skapandet av en hegemonisk maskulinitet.111 Det lyfts inte bara fram att männen har ett jobb, vilket som helst, utan det finns vissa yrkeskategorier som framställs som mindre passande än andra att kombinera med sexköp. Då diskuteras det i termer av etik och moral. Ett exempel på detta visas i den första texten om sexköpare som hittades utifrån den avgränsade tiden. Den publicerades i Aftonbladet i januari 1997 och där går läsa att polismän i Stockholm haft sex med prostituerade i ett polishus. Sexköpslagen har ännu inte trätt i kraft vid denna tidpunkt och det är således ingen kriminell handling som skett i samband med sexköpen. En polisinspektör, Rolf Edin, säger också i artikeln att:
– Det är inte brottsligt, men det handlar om etik, man gör inte så. Speciellt inte om man är polis, säger Rolf Edin. 112
Här ses kopplingen med att vara polis och att utnyttja en prostituerad som ett etiskt problem. I texten nämns ytterligare ett ärende där en polis är inblandad för att han förföljt en prostituerad kvinna. Det nämns ingenting om att polisen explicit utnyttjat den prostituerade kvinnan sexuellt förutom en viss antydan:
Som Aftonbladet tidigare avslöjat, ertappades polisinspektören i sin tjänstebil på Malmskillnadsgatan av några kolleger.113
111 Connell (2008), s. 115
112 Richard Aschberg, ”Vi låg med poliserna – i polishuset” – Prostituerade flickor berättar om sexhandeln”, i Aftonbladet,
Oavsett om sexköp skett eller inte så är det att ta upp fler ärenden där poliser är inblandade som jag ser som det mest intressanta i sammanhanget. Det handlar inte om vilka män som helst som utnyttjat eller trakasserat prostituerade kvinnor utan det är männens specifika yrke kopplat till prostituerade som är fokus i texten. Polisyrket är också en yrkesgrupp som kommer i kontakt med prostituerade via yrkets vägnar. För att tala i diskursanalytiska termer kan sociala konsekvenser av att uppmärksamma att poliser utnyttjar sexköpare ge ett allmänt minskat förtroende för poliskåren men också en misstänksamhet mot vilka individuella poliser som utnyttjat de prostituerade kvinnorna.114 Förutom en genusordning vad det gäller kön finns en maktordning på en grupp- och institutionell nivå. Yrkesgruppen poliser kan sägas befinna sig på en maktposition men även på en institutionell nivå då deras arbetsgivare är en myndighet. I Connells termer kan polismän sägas befinna sig i en maktposition på en individ-, grupp- och institutionell nivå.115 Här finns också en samstämmighet gällande att män har en större benägenhet att betala för sexuella tjänster än män som jobbar på mer jämställda arbetsplatser.116
Stenvoll hittade i sin studie att prostitution framställs i ekonomiska termer.117 I denna medietext finns samma mönster då det talas om ”sexaffärerna”.118 I ett genusperspektiv går det hitta att kategorin ”man” inte nämns i medietexten. Männen benämns som ”ordningspoliser” och ”kriminalpoliser” medan de prostituerade benämns som ”kvinnor” och ”flickor”.119 Connell talar om att kroppen är ett objekt och ett handlande subjekt, är socialt konstruerade och ingår i tillåtna och icke tillåtna strukturer.120 I den här medietexten förblir manskroppen osynliggjord. Det är yrkesbenämningen polis som blir objektet och det handlande subjektet. En polis är inget som kan anses vara något biologiskt, utan en social konstruktion. Genom att inte använda sig av begreppet man i detta sammanhang gör att benämningen polis står i förgrunden till att poliserna är män, som istället ses som sekundärt. I ett diskursanalytiskt perspektiv skulle framställningen av poliserna kunna framställas annorlunda. Det som texten lyfter fram som det viktiga är att det är poliser som utnyttjar prostituerade och inte att det är män.
Polisyrket i kombination med prostitution finns även med i ytterligare en medietext i den undersökande perioden. I den artikeln är relationen mellan att vara polis och att utnyttja prostituerade kvinnor inte det centrala, utan fokus ligger på att den prostituerade personen var transvestit. I ingressen står det att:
För den sexköpande polisen blev razzian inte den första överraskningen. Han hade just upptäckt att kvinnan inte var en hon.121
113 ibid. 114
Winther Jørgensen & Philips (2000), s. 11
115 Connell (2002), s. 20f 116 Gustafsson (2011), s.178 117 Stenvoll (2002), s. 149 118 Aschberg(970119) 119 ibid. 120 Connell (2005 (org.2002)), s. 49
Textens fokus handlar initialt inte om att en polis köpt sexuella tjänster och på så sätt gjort sig skyldig till en kriminell handling, utan det är framställningen om att han egentligen köpt en homosexuell tjänst som lyfts fram. Att polisen köpt något som går utanför en heteronormativ diskurs är tydlig i texten:
(…) den nu misstänkte (…) hade uppenbarligen inte fått reda på detaljerna. För när han tog det skamgrepp han såg sig ha köpt rätten till, så fick han nog inte alls vad han tänkt sig i näven.122
I texten marginaliseras och ironiseras transvestiten som en avvikande kategori. Formuleringen om att sexköparen ”inte fått reda på detaljerna” i kombination med begreppet ”skamgrepp” tyder på att transvestiten är avvikande från normen. Skribenten frågar också en chef på spaningsroteln om detta är pinsamt för poliskåren. Chefen svarar att det handlar om en etikfråga, att det är olämpligt att en polis köper sexuella tjänster. Sexköpet framställs snarast om frågor kring etik och en pinsam situation än koppling till kriminalitet. Connell menar att vi, utifrån en stereotypisk bild, har förutfattade bilder av hur män och kvinnor ska bete sig och vara i sociala sammanhang. Vi hänger upp våra antaganden och förväntningar på personen beroende på om vi tolkar kroppen som en man eller kvinna.123 I medietexten om den sexköpande mannen som utnyttjar en transvestit, framställs det som om den sexköpande mannen inte visste om att den prostituerade kvinnan var transvestit. Tolkningen är att skribenten utgår från en heteronormativ diskurs. I och med att det manliga anses högre värderat och det kvinnliga lägre värderat uppfyller inte en sexköpande man som köper sexuella tjänster av en transvestit, en stereotyp bild av den heterosexuella hegemoniska maskuliniteten.124 Det anammar skribenten och gör en ”rolig” sak av denna situation. I diskursen om hegemonisk maskulinitet ses heterosexualitet som det normala.125 Skribenten lyfter implicit fram polisen som ett yrke som kan kopplas till diskurser om hegemonisk maskulinitet genom att ge en gliring till polismannen genom sin framställning av situationen i mötet med transvestiten.
Förutom yrken där medietexterna gör en nära koppling till etiska dilemman i kombination med sexköp, lyfts yrken eller positioner med viss status fram. Det kan ses i ett flertal texter under åren. I en medietext i Aftonbladet i september 1998 nämns först och främst männens yrken. Det är män som är direktörer, tjänstemän, företagare, tv-folk och journalister som lyfts fram. Annat är att männen är mellan 40-60 år. Det som implicit uttrycks är att männen har bra inkomster och att ett flertal av dem har statusyrken. Det stämmer väl överens med senare studier där medelåldern för sexköpare är 30-50 år och att de har stadig inkomst.126 Att ha ett arbete kan ses som en norm inom den hegemoniska
122 ibid. 123
Connell (2005), s. 48
124 Spike Peterson & Sisson Runyan (2010), s. 61ff 125 Whitehead (2006), s. 89f
maskuliniteten.127 De framställs inte i medietexten som om de är män som är marginaliserade. Även ett klassperspektiv uttrycks implicit i medietexten:
Här köper direktörer och tjänstemän sex på arbetstid. 128
Det är direktörer och tjänstemän som besökt de prostituerade kvinnorna och de har gjort det på arbetstid. En prostituerad kvinna säger att:
- Många tar ledigt en timme från jobbet och kommer hit.129
Till skillnad från medietexter om att polisyrket i kombination med sexköp är ett etiskt problem, handlar det här istället om att männen går till prostituerade kvinnor på arbetstid eller i samband med att de ”tar ledigt en timme från jobbet”. Fokus ligger inte på att det främst är män som utnyttjar prostituerade kvinnor, utan det primära är att lyfta fram männens yrken och att de besöker prostituerade på arbetstid och tar ledigt en timme från jobbet. I Messerschmidts termer kan ett synliggörande mellan män och kvinnor göras på olika nivåer. Männen utnyttjar de prostituerade kvinnorna genom sina subjektiva handlingar. Den strukturella genusordningen synliggörs och reproduceras genom männens handlingar. De sexköpande männen bidrar på samma gång, genom upprätthållandet av genusordning, att bibehålla en social struktur där män och kvinnor befinner sig på olika positioner i samhället.130 Det medietexten inte gör, är att diskutera frågan om genusordningen eller att männen utnyttjar kvinnorna. Framställningen om männen, stannar vid att det är män som har en viss ålder med specifika yrken och att de tar ledigt från sina arbeten för att köpa sexuella tjänster. Det sista nämns inte i termer av utnyttjande utan, det är att männen köper sex på arbetstid som är det centrala. Frånvaro av utsagor i form av utnyttjande, skapar en sociokulturell bild av att inte se frågan som ett jämställdhetsproblem.
Ytterligare en yrkeskår som tas upp är taxiförare. De ses både som förmedlare av prostituerade men också som en potentiell fara för alla kvinnor. Detta går att läsa i Aftonbladet i maj 1999. En polis säger att:
En förare som tafsar på prostituerade kan väl tafsa på andra också. Som tjej skulle man bli orolig, helt klart.131
Det hävdas också i texten att det är ”en mycket livlig trafik med bilar från olika taxibolag längs prostitutionsstråket” och att polisen fått ”tips om taxiförare som fungerar som hallickar och ordnar
127 Gottzén (2013), s. 26f
128 Andreas Harne, ”Här köper män sex på arbetstid – AFTONBLADET GRANSKAR. Aftonbladet har kartlagt de hemliga
bordellerna”, i Aftonbladet, 980925
129
Ibid.
130 Gottzén (2013), s. 26f
131 Richard Aschberg, ”Taxiföraren filmas med byxorna nere – Polisen efter sexrazzian: De fungerar som hallickar”, i
