7 Shrink wrap- och Click wrap-villkor
7.3 Click wrap-villkor .1 Inledning
Vad gäller click wrap-villkoren lär det inte finnas någon tvekan kring vad som utgör avtalsslutsmekanismen: avtal sluts då köparen/användaren av produkten klickar på knappen som slutför köpet/påbörjar användandet. Mer intressant är frågan kring hur avtalsinnehållet bestäms (eller snarare begränsas).
7.3.2 Svensk rätt
Inom svensk rätt saknas rättspraxis vad gäller click wrap-villkor.110 Doktrinen ställer sig emellertid i allmänhet positivt till click wrap-villkor så länge det finns ett uttryckligt godkännande av villkoren, alltså ifall en avskild ruta innebärande godkännande av villkoren behöver kryssas i för att slutföra köpet/påbörja användningen.111
7.3.3 EU-rätt
I C-322/14 hade EU-domstolen att pröva ifall ett click wrap-villkor uppfyllde Bryssel 1-reglernas krav på att avtal slutna via internet ska innehåll ett aktivt elektronisk meddelande som skapar ett varaktigt dokument. Domstolen ansåg att så var fallet.
Huruvida avtalsinnehållet var rimligt eller inte var aldrig en fråga i målet och besvarades därmed inte.
108 Bernitz menar att skyddet mot oväntade eller särskilt betungande villkor bör realiseras genom avtalsslutsmekanismen, Bernitz s. 70 ff.
109 Jämför argumenten i 6.3.
110 Bernitz s 64.
111 Bernitz s 58 & 64, jfr. Andersen (2019) s. 160.
7.3.4 Amerikansk rätt
Inom amerikansk rätt finns en uppsjö av fall som godkänner click wrap-villkor.112 De fullständiga villkoren behöver inte vara utskrivna direkt utan det räcker med att förse sidan med en länk till villkoren.113 I de flesta fallen har köparen behövt kryssa i en ruta för att godkänna villkoren, men i ett fall rörande ett köp av dator online fanns endast en länk till standardvillkoren och en anvisning om att köp genom företagets hemsida alltid ingicks enligt företagets standardvillkor.114 Även fortsatt användande av en sida har ansetts resultera i ett ingånget avtal enligt standardvillkoren för de fall användaren tydligt blivit meddelad om att fortsatt användande kommer resultera i ett avtal – t.ex. då en ruta med sådan innebörd tydligt poppat upp på skärmen och inte gått att missa.115 För det fall en text med samma innebörd endast varit skriven på en bestämd och fast plats på hemsidan, oftast längst ner på sidan, har avtal inte ansetts ingånget.116 Även minderåriga har ansetts varit bundna av click wrap-villkor.117
Vad gäller innehållet har endast oskäliga villkor i s.k. take-it-or-leave-it-avtal underkänns, alltså avtal som måste godkännas i sin helhet och som avser produkter för vilka det inte finns några alternativ.118
112 Se bl.a. A.V., et. al. v. Paradigs, Limited Liability Company, Cario, Inc. v. CrossMedia services inc., Steven J. Capsi, et al. v. The Microsoft Network L.L.C, et al., DeJohn v. The .TV corporation international, et al., Bruce G. Forest v. Verizon Communications inc. and Verizon Internet Services inc, Groff v. America Online, inc., Stephanie Hofer, et al. v. The Gap, inc., Expedia inc., and the Turtles Beach Towers inc., Hotmail Corporation v. Van Money Pie inc., et al, Dewayne Hubert v.
Dell corp., I.Lan Systems, inc. v. Netscout Services Level corp., Mortgage Plus Inc. v. Dogmagic Inc., et al., Net2Phone Inc. v. The Superior Court of Los Angeles County, Robert Novak d/ba Pets Warehouse and Petswarehouse.com v. Overture Services, Inc., et al., Register.com, Inc v. Verio, Inc., Specht v. Netscape, Specht v. Netscape Comounications Corp., Ticketmaster Corp., v.
Tickets.com, Inc. (2000), Ticketmaster Corp. v. Tickets.com Inc. (2003), Wholesale Telecorp Inc. v.
ITC Deltacom Communications, Inc.
113 Se t.ex. DeJohn v. The .TV Corporation Internationel, et al. & Groff v. America online, inc.
114 Dewayne Hubbert v. Dell corp.
115 Se t.ex. Ticketmaster corp. v. Tickets.com, inc. (2003) & Cairo, inc. v. Crossmedia services, inc.
Jag har inkluderat fallen inom avsnittet för click wrap-villkor eftersom de i amerikanska framställningar typiskt sett behandlas tillsammans med click wrap-villkor. Dock går det att ifrågasätta ifall avtalstypen inte ligger närmare ett shrink wrap-villkor eftersom det inte finns en definitiv knapp som utgör verktyget för avtalsmekanismen, istället rör det sig snarare om ett generellt användande. Som kommer framgå nedan lär kategoriseringen dock inte spela någon större roll.
116 Se t.ex. Ticketmaster corp. v. Tickets.com, inc. (2000); Specht v. Netspace; Specht v. Netscape communications corp.
117 A.v, et al. v. IParadims, Limited Liability Company.
118 Bragg v. Linden Reasearch, inc.
7.3.5 Slutsats click wrap-villkor
Även om click wrap-villkor inte har prövats av HD är det nog säkert att anta att de skulle godkänna avtalstypen i och med inställningen i doktrin, inom EU-rätt och inom amerikansk rätt. Avtalsmekanismen utgörs då av att köparen/användaren klickar på en knapp som slutför köpet/påbörjar användningen.
Sämre är underlaget för frågan om avtalsinnehållet. Precis som vid shrink wrap-villkor finns ett fullständigt och preciserad avtal som domstolen bör utgå ifrån. Frågan blir i vilken utsträckning avtalsvillkor kan underkännas för att de är oskäliga. Den amerikanska inställningen till att allt är tillåtet så länge det finns en alternativ produkt med andra standardvillkor är knappast lämplig för svensk rätt som har en starkare betoning på konsumentskydd. Istället anser jag att samma argument som ligger bakom bedömning för shrink wrap-villkor även gör sig gällande för click wrap-villkor, och att bedömningen av vad som är orimligt därmed borde avgöras på samma sätt.
8 Onlineauktioner
8.1 Inledning
Idag finns det en rad olika sidor och forum på nätet där föremål auktioneras ut till högsta bud. Vissa av dessa sker under väldigt ordnade former där samtliga deltagare på förhand måste godkänna en avtalad avtalsmekanism. Andra sker mer löst av privatpersoner utan någon utförlig strategi för upplägget. I NJA 2016 s 1195 har HD fällt ett avgörande för en sådan mer löst ordnad onlineauktion, där en privatperson auktionerade ut ett skåp till andra privatpersoner på Facebook. Fallet illustrerar på ett bra sätt hur det går att lösa avtalsproblematik vid förfaranden för att sluta avtal som ligger långt ifrån de brev, telegram eller muntliga anbud, som AvtL utgår ifrån. De stora skillnaderna i de olika domstolsinstansernas argumentation belyser tydligt splittringen i synen på avtalsrätten, samt hur svårt det är att släppa den trygga anbud-accept-modellen.
8.2 Bakgrund
Svarande i fallet laddade i en Facebook-grupp upp en bild på ett skåp, och förklarade i bildtexten att auktionen skulle gå till på så sätt att de som önskade köpa skåpet skulle
lägga bud i kommentarsfältet nedan. I det ursprungliga inlägget fanns ingen tid för auktionens avslut angiven, utan först efter att ha tillfrågats av potentiella köpare svarade svaranden kl. 15. Senare i ytterligare en kommentar svarade svaranden istället kl. 16.
Kärande la det högsta budet innan klockan slog 15, och kontaktade därefter svaranden och undrade ifall det gick bra att hämta upp skåpet nästföljande dag. Svaranden bekräftade att det inte skulle vara några problem. Efter att käranden hade kommenterat i kommentarsfältet att hon vunnit auktionen blev flera potentiella köpare upprörda och menade att auktionen inte skulle sluta förrän kl. 16. Svaranden valde då att fortsätta auktionen till kl. 16, och skickade ett beklagande meddelande till käranden som förklarade att denne inte vunnit. Efter att auktionen fortgått till kl. 16 vann till slut en tredje personen auktionen och svaranden sålde skåpet till denne, för en summa som var ungefär tre gånger större än det bud kärande hade lagt strax innan kl. 15.
Kärande stämde och menade att det funnits ett avtal som svarande hade hävt utan grund, och att skadestånd skulle utgå med värdet mellan det slutgiltiga priset och det bud kärande hade lagt.