Lokal organisering av klimatpolitikens genomförande: Frågor om legitimitet och effektivitet (2002-2005)
Medverkande i projektet:
Lennart J. Lundqvist, projektansvarig, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1229, mobil +46 70 770 5835, fax +46 31 773 4599, e-post: lennart.lundqvist@pol.gu.se Chris von Borgstede, fil.dr, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 500, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 4260, fax +46 31-773 4628, e-post: chris.von.borgstede@psy.gu.se
Mathias Zannakis, doktorand, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universi- tet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1200, mobil +46 70 364 1747, fax +46 31 773 4599, e-post: mathias.zannakis@pol.gu.se (finansiering via KLIMOB-programmet, Göteborgs universitet).
Huvudfrågeställningar:
Hur arbetar kommunerna för att utveckla och samordna ett effektivt lokalt genom- förande av den nationella klimatstrategin
• givet nationella och regionala organisatoriska förutsättningar?
• givet de förutsättningar som ges i svensk lagstiftning och internationella överenskommelser?
Hur arbetar kommunerna för att välja ut och använda olika klimatpolitiska styrme- del
• givet hur de accepteras i olika sektorer, bland organiserade intressen och bland allmänheten?
Metod, material:
Enkät till beslutsfattare i offentlig och privat sektor i Västra Götalandsregionen. Strukturerade intervjuer med beslutsfattare i fyra kommuner i Göteborgsregionen, där kommunerna utvaldes med hänsyn till storlek, huvudsaklig karaktär på klimat- relaterade problem, samt administrativ uppbyggnad och kapacitet i klimatrelaterade frågor. Insamlade data har bearbetats och analyserats med utblick mot allmänt tillgänglig information från kommunernas hemsidor.
Publikationer:
Lundqvist, L. J. & Biel, A. (2005). To Cope with Climate Change: Transforming National Strategies into Local and Individual Action. Manus inledningskapitel för COPE-projektets slutbok Between Global Commitment and Local and Individual Response: National Climate Policy Implementation.
Nilsson, A., von Borgstede, C., & Biel, A. (2004). Willingness to accept climate change strategies: The effect of values and norms. Journal of Environmental Psy- chology (24). 267-277.
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2002). Nytt klimat för klimatpolitiken?. Ur: Det våras för politiken. Red. S. Holmberg & L. Weibull. Göteborg: SOM-institutet, SOM-rapport 30. 143-156.
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2002). Klimatfrågan: Information trubbigt vapen. Miljöforskning för ett uthålligt samhälle, nr. 6.
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2003). The Climate: Information a blunt instrument, Swedish Research for Sustainability, (No. 1). 10-11.
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2003). Svenskarnas och deras oro. Ur: Få- fängans marknad. Red Holmberg, S. & Weibull, L. Göteborg: SOM-institutet, SOM-rapport 33. 73-84.
von Borgstede, C. & Zannakis, M. (2005). Differing public-private mechanisms for involvement in climate cooperation projects. Uppsats presenterad för Workshop 6 Local Governments in a New Environment, 7th NESS Conference, Göteborg 15-17 juni. (Insänd till tidskrift)
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2005). Does where you stand depend on where you sit – or what you do? Organizational culture, professional role concep- tions and views on climate policy measures. Uppsats presenterad för Workshop 6, Local Governments in a New Environment, 7th NESS Conference, Göteborg 15-17 juni 2005. Insänd till tidskrift.
von Borgstede, C. & Lundqvist, L. J. (2005). Local governance to implement na- tional climate goals: A qualitative study on mitigating climate change. (Manuskript under arbete)
COPE Delprojekt 2
Den ekonomiska och psykologiska acceptansen av klimatpolitiska styrmedel (2002-2005)
Medverkande i projektet:
Anders Biel, projektansvarig, professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 500, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1659, fax +46 31 773 4628, e-post: anders.biel@psy.gu.se
Andreas Nilsson, doktorand, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 500, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1651, fax +46 31 773 4628, e- post: andreas.nilsson@psy.gu.se
Olof Johansson-Stenman, professor, Institutionen för nationalekonomi, Göteborgs universitet, P.O. Box 640, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 2538, fax +46 31-773 1326, e-post: olof.johansson@economics.gu.se (annan finansiering) Huvudfrågeställningar:
Betydelsen av värdeprioriteringar, med betoning på miljö och ekonomi, för accep- tans av klimatpolitiska styrmedel
• i privata och offentliga organisationer • i yrkesrollen respektive som privatperson • i relation till religiösa värdeprioriteringar.
Fångar ekonomiska värderingar av miljön väsentliga naturvärden? Metod, material:
Enkät till beslutsfattare i offentlig och privat sektor i Västra Götalandsregionen. Enkät till beslutsfattare i privat sektor i övriga Sverige. Enkät till allmänheten. Experiment för att studera hur väl olika ekonomiska värderingsinstrument speglar naturvärden.
Publikationer:
Biel, A. (2005). Att värdera miljö. Ur: Konflikter, samarbete, resultat: Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson. Red. Lundgren, L. J. & Ed- man, J. Brottby: Kassandra. 324-334.
Biel, A., & Nilsson, A. (2005). Religious values and environmental concern: Har- mony and detachment. Social Science Quarterly 86. 178-191.
Biel, A., Johansson-Stenman, O., & Nilsson, A. (2005). Feelings, morality and public goods: The WTA-WTP disparity revisited. (Manuskript).
Lundqvist, L. J. & Biel, A. (2005). To Cope with Climate Change: Transforming National Strategies into Local and Individual Action. Manus kap. 1 för COPE- projektets slutbok Between Global Commitment and Local and Individual Re- sponse: National Climate Policy Implementation.
Nilsson, A., & Biel, A. (2005). Assessing values in environmental policy forma- tion.Uppsats presenterad för Workshop 2, A New Generation of 'Green' Human Behaviour, 7th NESS Conference, Göteborg 15-17 juni 2005.
Nilsson, A. (2005). Attitudes towards environmental policy measures: The role of value systems and norms. Göteborg University: Department of Psychology. Licen- tiate degree thesis .
Nilsson, A., & Biel, A. (2005). Acceptance of climate change policy measures: Role framing and value guidance. Insänt till tidskrift.
Nilsson, A., von Borgstede, C., & Biel A. (2004). Willingness to accept climate change strategies: The effect of values and norms. Journal of Environmental Psy- chology 24. 267-277.
COPE Delprojekt 3
Val av styrmedel – politisk acceptans och ekonomisk effektivitet (2002-2005) Medverkande i projektet:
Henrik Hammar, forskare, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universi- tet, Box 640, SE-405 30 Göteborg, Sweden, e-post henrik.hammar@economics.gu. se. Nuvarande adress: Konjunkturinstitutet, Box 3116, SE 103 62 Stockholm, tel: +46 8 453 5953, e-post henrik.hammar@konj.se
Sverker C. Jagers, forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1230, fax +46 31 773 4599, e- post: sverker.jagers@pol.gu.se
Åsa Löfgren, forskare, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 640, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 (31) 7734163, e-post:
asa.lofgren@economics.gu.se
Jerker Thorsell, forskningsassistent (030115-030630) Statsvetenskapliga institu- tionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG, tel +46 31 773 1230, fax +46 31 773 4599, e-post: jerker.thorsell@forumsyd.se
Huvudfrågeställningar:
Vad förklarar svenska folkets inställning till olika klimatpolitiska styrmedel i all- mänhet?
Vad förklarar svenska folkets inställning till koldioxidskatten i synnerhet? • Påverkas inställningen till koldioxidskatten av syn på rättvis fördelning,
egenintresse, inställning till andra skatter, grad av politiskt förtroende, med kontroll för traditionella demografiska faktorer.
Hur kan man förklara utveckling av styrmedel inom klimatområdet allmänhet (oli- ka länder, sektorer)?
• Nivå på drivmedelsskatter i olika länder
• Investeringar i miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt ener- gi- och värmesektorn
Vilken roll spelar media för miljöopinionen?
Hur säkrar sig icke-statliga aktörer (näringslivet) från effekterna av en global kli- matförändring?
Metod, material:
Enkät till svenska folket i egen regi, samt inom ramen för SOM-undersökningen. Användning av sekundärdata (SCB, IEA, OECD). Analysen av de frågor som ställts till svenska folket är att betrakta som beskrivningar av hur attityder till den svenska klimatpolitiken i allmänhet, och den svenska koldioxidskatten i synnerhet,
kan förklaras av olika faktorer. Genom regressionsanalyser kan betydelsen av en enskild faktor, t.ex. bilinnehav, bestämmas samtidigt som analysen konstanthåller för påverkan från andra faktorer, t.ex. kön.
Publikationer:
Jagers, S. C. & Stripple, J. (2003). Climate Governance Beyond the State - Contri- butions from the Insurance Industry, Global Governance 9. 385-399.
Jagers, S. C. & Hammar, H. (2003). Om svenska folkets acceptans av en skärpt klimatpolitik. Ur: Fåfängans marknad. Red. Holmberg, S. & Weibull, L. Göteborg: SOM-institutet, SOM-rapport nr 33.
Jagers, S. C. & Thorsell, J. (2003). Media, ett hot mot miljön?. Ur: Fåfängans marknad. Red. Holmberg, S. & Weibull, L. Göteborg: SOM-institutet, SOM- rapport nr 33.
Jagers, S. C., Paterson, M. & Stripple, J. (2004). Privatising Governance, Practising Triage: Securitization of Insurance risks and the Politics of Global Warming. Ur: Business in International Environmental Politics: a Political Economy Approach. Red. Levy, D. & Newell, P. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Hammar, H., Löfgren, Å. & Sterner, T. (2004). Political Economy Obstacles to Fuel Taxation. Ur: Energy Journal 25(3). 1-17.
Hammar, H. & Löfgren, Å. (2004). Leaded Gasoline in Europe: Differences in Timing and Taxes. Ur: Choosing Environmental Policy: Comparing Instruments and Outcomes in the U.S. and Europe. Washington, D.C.: RFF Press.
Hammar, H. & Jagers, S. C. (2004). Svenska folket och koldioxidskatten: En fråga om förtroende?. Ur: Krävs energi i samhällsplaneringen? Om energi, välfärd och samhällsutveckling. Red. Blücher, G. & Graninger, G. Linköpings universitet: Vadstena Forum.
Hammar, H. & Sterner, T. (2005). Designing Instruments for Climate Policy. Ur: Emissions Trading for Climate Policy: U.S. and European Perspectives. Red. Han- sjürgens, B. Cambridge University Press (kommande).
Hammar, H. (2005). Miljöpolitik och samhällsekonomisk effektivitet. Ur: Hållbar utveckling som politik. Om miljöpolitikens grundproblem. Red. Jagers, S. C. Malmö: Liber.
Hammar, H. & Löfgren, Å. (2005). Firms Investments and Expenditures for Envi- ronmental Protection (manuskript under arbete).
Hammar, H. & Jagers, S. C. (2005). Does Policy Commitment Ease the Pain of Corrective Taxes? The Case of CO2 Taxation in the Transport Sector? (manuskript under arbete).
Jagers, S. C. & Hammar, H. (2005). How Trust Explain Individuals’ Support For Public Policies. Inskickad till Climate Policy.
Jagers, S. C. & Hammar, H. (2005). What is a fair CO2 tax increase? Individual Preferences for Fair Procedures for Emission Reductions in the Transport Sector. Inskickad till Ecological Economics.
Jagers, S. C., Hammar, H. & Nordblom, K. (2005). Skatter och skattefusk. Ur: Lyckan kommer, lyckan går. Red. Holmberg, S. & Weibull, L. Göteborg: SOM- institutet, SOM-rapport nr 33.
Jagers, S. C. & Thorsell, J. (2005). Understanding Environmental Public Opinion: A Call for Systematic Analyses of Green Agenda-Setting (manuskript under arbete). Jagers, S. C. (2005). En (o)rättvis koldioxidskatt?. Ur: GU journalen (Göteborgs universitet), nr 9.
COPE Delprojekt 4
Design av rättsliga strukturer och instrument till stöd för en hållbar klimatpolitik (2002-2005; finansierat av Energimyndigheten).
Medverkande i projektet:
Lena Gipperth, projektansvarig, universitetslektor, Juridiska institutionen, Göte- borgs universitet, Box 650, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31 773 12 97 e-post: lena.gipperth@law.gu.se
Ina Engelbrektson, doktorand, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 650, SE-405 30 GÖTEBORG
Christina Ohlsen-Lundh, doktorand, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 650, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31 773 12 97 e-post: christina.olsen- lundh@law.gu.se
Ingrid Brännare, doktorand, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 650, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31-773 58 68 e-post: ing-
rid.brannare@law.gu.se Huvudfrågeställningar:
Hur bör svensk lagstiftning designas för att genomföra nationella klimatmål samti- digt som internationella åtaganden och EG-rättsliga krav kan uppnås?
I vilken mån är de olika regleringsnivåerna koherenta? Om så inte är fallet vad är orsakerna till detta?
Hur förhåller sig traditionell svensk regleringsteknik till incitamentsbaserade in- strument som handel med utsläpp?
Hur påverkar allmän civilrättslig reglering möjligheterna att uppnå det bakomlig- gande syftet med handeln med utsläpp?
Vilka rättsliga hinder och möjligheter finns att utveckla instrumentet handel med utsläpp?
Metod, material:
Rättslig analys av internationell, EG-rättslig och nationell reglering. Publikationer:
Engelbrektson, I. (2003). EG:s begränsning av handel med utsläppsrätter – trans- portsektorn som exempel. Ur: Nya och gamla perspektiv på transporträtten. Red. Johansson, S. O.. Göteborg: Svenska sjörättsföreningen, Skrifter.
Arnell, J., Gipperth, L., Johansson, V., Lövblad, G. & Svensson, A. (2003). Be- skrivning av transporters miljöpåverkan i en MKB för industrier och energian- läggningar. Göteborg: IVL, rapport.
Bengtsson, T. & Engelbrektsson, I. (2003). Handel med utsläppsrätter – förenlighet med miljöbalkens krav. Bilaga 5 i Handla för bättre klimat, SOU 2003:120. Gipperth, L. (2005). Protection of the global climate in the European Union – a Swedish perspective. Uppsats presenterad för Workshop 5, A New Climate for Regulatory Environmental Policy Instruments, 7th NESS Conference, Göteborg 15-17 juni 2005.
COPE Delprojekt 5
En rättslig och ekonomisk analys av vindkraftens utbyggnad (2003-2005) Medverkande i projektet:
Patrik Söderholm, projektansvarig, Docent, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Nationalekonomienheten, Luleå tekniska universitet, 971 87 LULEÅ Tel +46 920 492 078 Mobil +46 76 800 9302 Fax +46 920 492 035 e- post: patrik.soderholm@ltu.se
Gabriel Michanek, professor, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsve- tenskap, Rättsvetenskapliga enheten, Luleå tekniska universitet, 971 87 LULEÅ Tel +46 920 492 834 Fax +46 920 492 035
e-post: gabriel.michanek@ltu.se
Maria Pettersson, doktorand, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsve- tenskap, Rättsvetenskapliga enheten, Luleå tekniska universitet, 971 87 LULEÅ Tel +46 920 492 195 Fax +46 920 492 035
e-post: maria.pettersson@ltu.se
Kristina Ek, doktorand, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsveten- skap, Nationalekonomienheten, Luleå tekniska universitet, 971 87 LULEÅ Tel +46 920 492 301 Fax +46 920 492 035 e-post: kristina.ek@ltu.se
Huvudfrågeställningar:
I vilken mån – och på vilket sätt – påverkar de ekonomiska samt (formella och informella) institutionella villkoren för vindkraften möjligheterna för en storskalig utbyggnad i Sverige?
Till denna kommer tre centrala underfrågor som anknyter till ekonomi/styrmedel, rättstillämpning samt attityder:
• Vilken inverkan har olika former av stödsystem på vindkraftens konkur- renskraft och spridning i Europa och främst Sverige, samt vilka incita- ment ger stödsystemen till kostnadsreducerande innovationer? • Vilka är de mark- och miljörättsliga förutsättningarna - såväl underlät-
tande regler som rättsliga hinder och begränsningar - för en lokal ut- byggnad av vindkraften i Sverige (främst) och Danmark, som ett led i genomförandet av en global klimatpolitik?
• Vilken är den svenska allmänhetens inställning till vindkraften, och hur högt värderas de externa effekter som vindkraften medför?
Metod, material:
Studierna av vindkraftens ekonomi och inverkan av styrmedel bygger på sekundär- data och analyseras med ekonometriska metoder samt enklare kostnadssimule- ringsmodeller. De gällande rättsliga förutsättningarna analyseras mot bakgrund av lagtext, förarbeten, praxis och rättsvetenskaplig litteratur och i relation till en mil-
jöpolitisk och ekonomisk kontext. Postenkäter till ett stort antal svenska hushåll ligger till grund för analysen av hushållens attityder och värderingar.
Publikationer:
Ek, K. (2005). Public and Private Attitudes Towards ‘Green’ Electricity: The Case of Swedish Wind Power. Energy Policy, 33 (13). 1677-1689.
Ek, K. (2006). Quantifying the Environmental Impacts of Renewable Energy: The Case of Wind Power. Ur: Valuing the Environment in Developed Countries: Case Studies. Red. Pearce, D. W. Cheltenham: Edward Elgar (kommande).
Pettersson, M. (2005). Legal Preconditions for Wind Power Implementation – Is the Law Productive or Contra-productive? Kommande licentiatuppsats i rättsve- tenskap vid Avdelningen för samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Pettersson, M., Ek, K., Michanek, G. & Söderholm, P. (2005). Forskare: staten måste ta makten över vindkraften. Göteborgs-Posten, 15 juni.
Söderholm, P. & Klaassen, G. (2003). Wind Power in Europe: A Simultaneous Innovation-Diffusion Model. Uppsats presenterad vid 12th Annual Conference of the European Association of Environmental and Resource Economists, Bilbao, Spanien, 28-30 juni, 2003. Inskickad efter revideringar till Environmental & Reso- urce Economics, 2005.
Söderholm, P. & Sundqvist, T. (2003). Learning Curve Analysis for Energy Tech- nologies: Theoretical and Econometric Issues. Uppsats presenterad vid
EMF/IEA/IIASA International Energy Workshop (IEW), Laxenburg, Österrike, 24-26 juni, 2003.
Söderholm, P., Pettersson, M., Ek, K., & Michanek, G. (2005). Paving the Way for Carbon-Free Energy Technology: The Case of Wind Power. Uppsats presenterad för Workshop 4, A New Environment for Marked-based Environmental Policy Instruments, 7th Nordic Environmental Social Science (NESS) Conference, Göte- borg, 15-17 juni 2005.
Söderholm, P., Ek, K., & Pettersson, M. (2006). Wind Power Development in Sweden: Global Policies and Local Obstacles. Accepterad för publicering i Renew- able and Sustainable Energy Reviews.
COPE Delprojekt 6
Vetenskapsbaserad information och opinionspåverkan kring klimatförändringar – legitimitet, effektivitet, innovation (2003-2005).
Medverkande i projektet:
Peter Esaiasson, professor. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31 773 1222 Fax +46 31 773 4599 e-post: peter.esaiasson@pol.gu.se
Monika Bauhr, doktorand, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31 773 12 41 Fax +46 31 773 4599
e-post: monika.bauhr@pol.gu.se
Huvudfrågeställningar:
Hur kan en spridning av expertkunskap kan bidra till att öka effektiviteten och legitimiteten i nationella klimatpolitiska åtgärder som syftar till ”begränsad klimat- påverkan”?
På vilket sätt påverkar expertinformationen påverkar klimatopinionen?
Hur påverkar internationella ( ekonomiska, politiska och kulturella) skillnader den effekt spridning av expertbaserad klimatinformation har?
Metod, material:
Projektets resultat bygger på intervjuer med politiker och allmänhet, enkätstudier, innehållsanalys av IPCC:s material, experiment i Sverige och Tanzania, samt fo- kusgrupper. Sverige och Tanzania valdes som fall att studera i syfte att maximera några av de ekonomiska, politiska och kulturella skillnader som anses ha störst betydelse för hur klimatfrågan uppfattas.
Publikationer:
Bauhr, M. (2005). Att påverka den internationella miljöpolitiken. Ur: Hållbar ut- veckling som politik. Om miljöpolitikens grundproblem. Red. Jagers, S.C. Malmö: Liber.
Bauhr, M. (2005). Our Common Climate. How Consensual Expert Ideas Shape Global Public Opinion. Göteborg: Göteborg Studies in Politics nr 95 (akademisk avhandling).
Bauhr, M. (2005). A Model of Global Public Opinion Change. Uppsats presenterad för Workshop 8, A New Generation of Environmental Knowledge-Politics Rela- tions, 7th NESS Conference, Göteborg 15-17 juni 2005.
Bauhr, M. (2005). Explaining Public Trust in Institutions. the Power of Expert Ideas on Climate Change. Manus till: Between Global Commitment and Local and
Individual Response: National Climate Policy Implementation. COPE-projektets slutbok. Red. Lundqvist, L. J. & Biel, A.
Bauhr, M. (kommande). How Expert Ideas Shape Global Public Opinion. Manus för insändning till tidskrift 2006.
Övriga aktiviteter:
Anordnade debatter, öppna för allmänheten:
• Vilket är demokratins framtida klimat? En debatt om huruvida globala miljöproblem kan hanteras med demokratiska medel. Jörgen Westers- tåhlseminarium vid statsvetenskapliga institutionen 28/11 2005. • Vad påverkar jordens klimat? Botaniska institutionen 28/4 2004. Delta-
gare: Henrik Svensmark, Danmarks rymdforskningsinstitut och Christian Azar, Fysisk resursteori Chalmers, moderator: Monika Bauhr
• Ska man betala för att åka bil i stan? Botaniska institutionen 8/12. 2004. Deltagare: Roland Rydin, moderata samlingspartiet, Marie Lindén väns- terpartiet. Moderator: Monika Bauhr
• Kan man minska bilismens miljöpåverkan? Botaniska institutionen 8/10 2003. Deltagare: Petter Halling, Volvo personvagnar och Thomas Ster- ner, Handelshögskolan, moderator: Monika Bauhr.
• Kärnkraft- ja eller nej tack? Botaniska institutionen 9/12 2003. Deltagare: Kjell Andersson, folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen och Imre Pázit, professor i reaktorfysik Chalmers och ledamot i miljövänner för kärnkraft. Moderator: Monika Bauhr.
COPE Delprojekt 7
Auktoriteter för klimatstyrelse (Authorities for Climate Governance, ACG). (2004 – 2005).
Medverkande i projektet:
Ulf Bjereld, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Box 711, SE-405 30 GÖTEBORG Tel +46 31 773 1229, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se Johannes Stripple, fil.dr, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, Box 52, 221 00 Lund, tel +46 46 2220488, mobil: +46(0)708 197129, Fax: +46 46 222 4006 e-post: johannes.stripple@svet.lu.se
Huvudfrågeställningar:
Vilken roll spelar auktoritet i relation till klimatpolitiken? Hur kan privat auktoritet beskrivas och analyseras?
• Vilken funktion har privat auktoritet?
• Vilka exempel på privat auktoritet finns i klimatpolitiken? Vilken betydelse har territoriell auktoritet?
• med avseende på hur klimatfrågan uppfattas? • med avseende hur klimatpolitiken utformas? Metod, material:
Projektet har arbetat med litteraturstudier, av både primär och sekundär art. Forsk- ningsresultaten bygger även på en del intervjuer, vissa gjorda innan författarens engagemang inom COPE startade. Teoretiskt utgår projektet från begreppen ”terri- torialitet” och ”auktoritet”. Dessa begrepp ses inte främst som avspegling av en redan given verklighet (till exempel klimatpolitiken) utan som ”konstitutiva princi- per” vilka definierar och formar regler, normer och aktörer inom den internationel- la politiken. Projektets teoretiska ramverk appliceras på tre olika fallstudi-
er/områden:
• Den globala koldioxidcykeln och UNFCCC förhandlingarna om ”sän- kor”.
• Förhandlingar/diskussioner om utsläppsbegränsningar (per land vs. per capita).
• Privata regimer på klimatområdet, till exempel försäkringsindustrin. Publikationer:
Stripple, J. (2005). Climate Change after the International: Rethinking Security, Territory and Authority. Lund Political Studies nr 140. Doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet.
Stripple, J. (2005). Territoriet, individen och makten över klimatpolitiken, Ur: Det hyperindividualiserade samhället? Red. Bjereld, B., Demker, M., Ekekrantz, J., & Ekengren, A.M. Umeå: Borea Bokförlag.
Stripple, J. (2006). Governing the climate in a bordered world: On inequality, emissions and political space. Manus till: Between Global Commitment and Local and Individual Response: National Climate Policy Implementation. COPE- projektets slutbok. Red. Lundqvist, L. J. & Biel, A.
Stripple, J. & Lövbrand, E. (2006). The Climate as Political Space: On the Territo- rialization of the Global Carbon Cycle. Review of International Studies, Vol 36 (kommande).
Stripple, J. & Paterson, M. (2006). Reterritorialising Climate Politics. Ur: Social Construction of Climate Change. Red. Pettenger, M. London: Routledge (kom- mande).