3.3 Validitet och reliabilitet
3.4.1 Cronbach’s alfa
Cronbach’s alfa-värdena för de båda enkäterna presenteras i tabell 3.2 nedan. Då tre av fyra värden ligger mellan 0,70-0,95 (Peterson, 1994) anses denna studies enkäter uppvisa bra alfa-värden. Detta medför god reliabilitet för enkäterna. Enkäten med frågorna relaterade till hygienfaktorer som de kvinnliga arbetsledarna fick svara på fick ett alfa-värde på 0,68, vilket inte behöver vara negativt. Ett lägre värde kan bero på för få frågor, för heterogen konstruktion av enkäten eller att den inbördes relationen mellan faktorerna är dålig. Om fallet är dålig inbördes relation går det att genom statistiska analyser få fram vilka faktorer som avviker och därefter ta bort dem för att få ett bättre resultat av enkäten (Tavakol & Dennick, 2011). Eftersom det endast skiljer 0,02 enheter till ett godkänt alfa-värde anses 0,68 godkänt och inga vidare analyser har genomförts.
Båda enkäterna visar godkänt alfa-värde för frågorna kopplade till motivationsfaktorer samt att de ligger i linje med två tidigare studier som använt Herzbergs arbetsmotivationsteori i enkätundersökningar (Ann & Blum, 2020; M. Singh & Bhattacharjee, 2019).
Tabell 3.2: Cronbach's alfa
-värde Exkluderade svar
Enkät riktad till kvinnliga arbetsledare Motivationsfaktorer
Hygienfaktorer
Enkät riktad till manliga arbetsledare Motivationsfaktorer Hygienfaktorer 0,81 0,68 0,89 0,77 1,8% 5,5% 18,5% 33,8%
Både frågorna kopplade till motivationsfaktorer och frågorna kopplade till hygienfaktorer hade alla fem svarsalternativ, varav ett utav dem var ”Ingen uppfattning”. Efter bortfallsanalysen kvarstod svarsalternativet ”Ingen uppfattning” i de fall där det förekom mindre är fyra gånger per respondent. Vid analys av resultatet för enkäterna exkluderades detta svarsalternativ. Resultatet av enkäten riktad till de kvinnliga arbetsledarna visade att 1,8% och 5,5% valde ”Ingen uppfattning” som svar på frågorna kopplade till motivationsfaktorer respektive hygienfaktorer. Resultatet av enkäten riktad till de manliga arbetsledarna visade att 18,5% respektive 33,5% valde svarsalternativet ”Ingen uppfattning”.
Vid analys av Cronbach’s alfa uppvisar enkäten riktad till de manliga arbetsledarna ett bättre resultat både för frågorna kopplade till motivationsfaktorer respektive frågorna kopplade till hygienfaktorer gentemot enkäten riktad till de kvinnliga arbetsledarna. Detta skulle kunna bero på att männen i större utsträckning än kvinnorna valde svarsalternativet ”Ingen uppfattning”, vilket inte påverkar medelvärdena för de testade variablerna. Enkätundersökning riktade sig
främst till de kvinnliga arbetsledarna och deras upplevelser medan männens enkät innebar att svara på vad de tror att deras kollegor upplever. Detta skulle kunna vara en anledning till att fler män än kvinnor valde alternativet ”Ingen uppfattning”.
3.4.2 Bortfallsanalys
För att höja studiens kvalitet kan data analyseras och gallras inför analyser (Dahmström, 2011), därav har data från enkäterna analyserats och irrelevanta svar har gallrats bort. Analys och gallring kan även säkerställa att irrelevanta svar inte påverkar analyserna som genomförs i en studie (Saunders m.fl., 2009).
I de båda enkäterna fanns svarsalternativet ”Ingen uppfattning” för alla frågor förutom de frågorna kopplade till den demografiska statistiken. I de fall då respondenterna valde ”Ingen uppfattning” i fler än tre frågor har alla data kopplad till den respondenten tagits bort, vilket är en strategi för att säkerställa att irrelevanta svar inte ska påverka analyserna (Saunders m.fl., 2009). Gränsvärdet valdes vid tre svar av ”Ingen uppfattning” då de respondenterna som svarat över gränsvärdet generellt sett svarade ”Ingen uppfattning” på alla frågor. I de övriga fallen där respondenterna har svarat ”Ingen uppfattning” har det svaret kodats om till ett saknat värde för att inte påverka analyserna. Dessutom har svar som skiljt sig mycket från de andra, så kallade outliers, tagits bort. Detta för att kunna göra en bättre analys (Saunders m.fl., 2009). Bortfallsanalysen gjordes efter att analys av demografiska data samt sammanställning av svarsfrekvenserna genomförts. Svarsantalet minskade från 57 svar av de kvinnliga arbetsledarna respektive 95 svar av de manliga arbetsledarna till 55 respektive 65 svar.
3.4.3 Analysmetodik
Studiens tre hypoteser ämnades att besvaras genom statistiska analyser med hjälp av programvaran SPSS. De moderna statistiska analysprogrammen möjliggör snabba och tillförlitliga analyser samtidigt som användaren måste vara medveten om vilka analyser och resultat som passar studiens syfte (Dahmström, 2011).
Svarsalternativen i enkäten var utformade enligt en femskalig Likertskala vilket medförde att varje variabel erhöll ett värde mellan 1–5 av varje respondent. Efter bortfallsanalysen och om-kodningen av alternativet ”Ingen uppfattning” erhöll varje variabel ett värde mellan 1–4. Det genomfördes även ytterligare en om-kodning enbart för barriärsvariablerna där respondenternas svar ”Håller verkligen med” och ”Håller med” kodades till att barriären existerar och ”Håller inte med alls” och ”Håller inte med” kodades till att barriären inte existerar. Detta för att kunna genomföra statistiska tester med två tydliga grupper, d.v.s. ”ja” och ”nej”, samt för att lättare se eventuella skillnader mellan könen. Dessa svarsalternativ valdes inte som alternativ i enkäten p.g.a. möjligheten att kunna se fler grader av upplevelser. Inför analyserna skapades även tre nya variabler, Motivationsfaktorer, Hygienfaktorer och Differens. De två första av dessa variablerna var varje respondents medelvärde av de variabler som ingick i motivationsfaktorer och hygienfaktorer, se tabell 3.1 för gruppering. Ingen faktor ansågs vara mer värd relativt de andra, vilket medför att medelvärdena inte har viktats. Differensvariabeln är skillnaden mellan motivationsfaktorer och hygienfaktorer för varje respondent.
För att utreda huruvida det finns en statistisk skillnad i hur de kvinnliga arbetsledarna skattar motivationsfaktorer relativt hygienfaktorer användes ett t-test (paired). T-test (paired) används för att avgöra om det finns en statistik skillnad mellan två variabler (Yeager, 2020). För att kunna genomföra t-test krävs bland annat att insamlad data är nära normalfördelad (Saunders m.fl., 2009). Inför genomförandet av ett parat t-test (paired) kontrolleras att differensen mellan
variablerna är normalfördelad. Då antal respondenter är fler än 50 genomfördes ett Kolmogorov-Smirnova test. Kolmogorov-Smirnova testet indikerar att differensen mellan motivationsfaktorer och hygienfaktorer följer en normalfördelning, D(55)=0.12, p=0.054. Utöver att differensen ska vara normalfördelad förutsätter t-testet att data är kontinuerlig, relaterad och utan outliers (Yeager, 2020), vilket de båda variablerna uppfyller.
Huruvida det finns en skillnad i skattningen av motivationsfaktorer och hygienfaktorer ämnades att utredas genom ett oberoende t-test. Likt t-test (paired) förutsätter det oberoende t-testet att data är normalfördelad, kontinuerlig och utan outliers (Gauthier & Hawley, 2007). Utöver de förutsättningarna så förväntas även data vara orelaterad och lika varians i båda grupperna (Gauthier & Hawley, 2007). Då antalet respondenter även i detta fallet var över 50 genomfördes ytterligare ett Kolmogorov-Smirnova test för att utreda huruvida data är snedfördelad eller normalfördelad. Kolmogorov-Smirnova testet indikerar att motivationsfaktorer för både kvinnliga arbetsledare (D(55)=0.15, p=0.005) och manliga arbetsledare (D(65)=0.12, p=0,033) är signifikant snedfördelade. Vidare indikerar testet även att hygienfaktorer för manliga arbetsledare (D(65)=0.17, p=0,00) är signifikant snedfördelat. Däremot är hygienfaktorer för kvinnliga arbetsledare (D(55)=0.12, p=0,058) normalfördelad. I fallen där data inte är normalfördelad kan ett oberoende t-test ge felaktiga resultat, istället går det att använda ett icke-parametriskt test så som Mann-Whitney U test (Smalheiser, 2017). I denna studien valdes det att göra både ett oberoende t-test och ett Mann-Whitney U test för möjligheten att kunna jämföra svaren. Testerna genomfördes i SPSS.
För att studera huruvida det finns en skillnad mellan skattningen på barriärer genomfördes ett oberoende t-test. Utförandet liknar testet för skillnaden i skattning av motivationsfaktorer och hygienfaktorer mellan kvinnliga och manliga arbetsledare. Likt analyserna ovan förutsatte analysen att data var normalfördelad, kontinuerlig, utan outliers, lika varians och orelaterad (Gauthier & Hawley, 2007). Då antal respondenter varierar för de olika barriärerna, beroende på ”Ingen Uppfattning”, genomfördes både ett Kolmogorov-Smirnova och ett Shapiro-Wilk test för att kontrollera huruvida data för variablerna är snedfördelade. Shapiro-Wilk testet indikerar att alla tre barriärer för kvinnliga arbetsledare B1: D(42)=0.47, p=0.00 B2: D(48)=0.40, p=0.00 B3: D(45)=0.47, p=0.00 och barriär B1 för manliga arbetsledare B1: D(42)=0.49, p=0.00 är signifikant snedfördelade. Kolomogorov-Smirnova testet indikerar att barriär B2 och B3 för manliga arbetsledare B2: D(52)=0.40, p=0.00 B3: D(51)=0.51, p=0.00 är signifikant snedfördelade. Återigen kan ett oberoende t-test ge felaktiga resultat (Smalheiser, 2017). Även i detta fallet valdes det att genomföra både ett oberoende t-test och ett Mann-Whitney U test per barriär för möjligheten att kunna jämföra svaren.
Tabell 3.3: Normalitettest för variabler inför statistiska analyser
Statistik df Sig.
Differens Motivationsfaktor - Hygienfaktor 0,12 55 0,054 Motivationsfaktor Kvinnliga arbetsledare 0,15 55 0,005
Manliga arbetsledare 0,12 65 0,033
Hygienfaktor Kvinnliga arbetsledare 0,12 55 0,058
Manliga arbetsledare 0,17 65 0,00
B1: Svårt att kombinera
med familjelivet Kvinnliga arbetsledare 0,47 42 0,00
Manliga arbetsledare 0,49 42 0,00 B2: Får motstå köns-stereotypiska hinder på arbetsplatsen Kvinnliga arbetsledare 0,40 48 0,00 Manliga arbetsledare 0,40 52 0,00
B3: Tilldelas inte samma arbetsuppgifter som de manliga kollegorna
Kvinnliga arbetsledare 0,47 45 0,00
Manliga arbetsledare 0,51 51 0,00
3.4.3.1 Validering av dataanalys
I avsnitt 3.4.3 förklarades att variablerna ej var normalfördelade. I dessa fall kan ett icke-parametriskt test vara att föredra. Resultatet av det oberoende Mann-Whitney U testet, se tabell 3.4, bekräftar resultatet från det oberoende t-testet, i avsnitt 4.2.2.1, att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnliga och manliga arbetsledares skattning av motivationsfaktorer men ingen skillnad mellan skattningen av hygienfaktorer.
Tabell 3.4: Oberoende Mann-Whitney U test för skillnad i fördelning för motivationsfaktorer och hygienfaktorer mellan kvinnliga och manliga arbetsledare
Test Sig. Beslut
Fördelningen för motivationsfaktorer mellan kvinnliga och manliga arbetsledare är det samma
Oberoende Mann-Whitney
U test 0,01 Förkasta noll-hypotesen Fördelningen för hygienfaktorer
mellan kvinnliga och manliga arbetsledare är det samma
Oberoende Mann-Whitney
U test 0,51 Behåll noll-hypotesen
Resultatet av det oberoende Mann-Whitney U testet, se tabell 3.5, bekräftar resultatet från det oberoende t-testet, i avsnitt 4.2.2.2, att det finns en signifikant skillnad mellan kvinnliga och manliga arbetsledares skattning av barriär B2 och ingen signifikant skillnad för barriärerna B1 och B2.
Tabell 3.5: Oberoende Mann-Whitney U test för skillnad i fördelning för uppfattade och upplevda barriärer mellan kvinnliga och manliga arbetsledare
Test Sig. Beslut
Fördelningen för barriären B1: Att det
är svårt att kombinera yrket med familjelivet är samma mellan kvinnliga
och manliga arbetsledare
Oberoende Mann-Whitney
U test 0,60 Noll-hypotesen förkastas
Fördelningen för barriären B2: Att de
kvinnliga arbetsledarna får motstå köns-stereotypiska hinder på arbetsplatsen är samma mellan
kvinnliga och manliga arbetsledare
Oberoende Mann-Whitney
U test 0,02 Förkasta noll-hypotesen
Fördelningen för barriären B3: Att de
kvinnliga arbetsledarna inte tilldelas samma arbetsuppgifter som sina manliga kollegor är samma mellan
kvinnliga och manliga arbetsledare
Oberoende Mann-Whitney
U test 0,29 Noll-hypotesen förkastas ej
3.5 Forskningsprinciper
Det finns principer som är tänkta att vägleda forskare i praktiska, etiska och intellektuella problem relaterade till forskning. All European Academics (2018) har sammanställt principerna i sin skrift Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Faktorer som lyfts upp är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (All European Academies, 2018), vilket bör genomsyra all typ av forskning. I denna studien har dessa principer funnits med genom hela arbetet. Tillförlitlighet säkerställs genom arbetet med relaterat arbete för att garantera kvalité i såväl vald metod som analys. Ärlighet speglas genom att öppet utveckla och granska studiens frågor och resultat. Respekt har visats i bemötande av respondenter och andra nyckelpersoner för studien samt för forskning och samhällssyn på problemet. Till sist tar författarna ytterst ansvar för studien och innehållet i denna rapport.
Trots medvetenheten av principerna, tydlighet av studiens syfte och respekt gentemot forskningsdeltagare har studien i ett enskilt fall bemötts av stor irritation och som provocerande. Vid tillfället upplevdes studien vara laddad av två påståenden, dels av att männens upplevelser skulle motivera fler kvinnor att bli arbetsledare och dels av att vad som motiverar en individ är beroende av könet på individen. Författarna vill förtydliga att dessa påståenden är inga som de medvetet har försökt påverka studien med utan de har försökt försäkra sig om att ha en så neutral inställning till ämnet som möjligt. Vidare går det inte att undvika att det här har skett en brist i kommunikationen av studiens syfte vid utskicket av enkäten, vilket är författarnas ansvar att undvika. Följebrevet bör ha kontrollerats ytterligare för att missförstånd som dessa skulle undvikits helt.
4 RESULTAT
Följande avsnitt presenterar resultatet utav studiens två enkätundersökningar. Avsnittet är indelat i de tre delarna demografisk- och beskrivande statistik, hypotestestning samt sammanställning av hypotestestningen för studien. De första två delarna presenteras studiens resultat. Den sista delen sammanställer hypotestestningen.