CSR-aktiviteter

För fallföretag 1 identifierade vi fyra följande CSR-aktiviteter: (1) förbättring av trygghetskänsla hos deras användare, (2) utvecklingsarbeten för sina anställda, (3) kompensation för frakt utanför plattformen samt mellan dess användare och (4) uppmaning till cirkulär konsumtion.

För fallföretag 2 identifierades fem huvudaktiviteter för deras CSR-arbete. Dessa aktiviteter är: (1) Uppmaning till att konsumera begagnat och därmed hållbart, (2) minska bedrägerier och trakasserier på sin plattform, (3) säkerställa ett hållbart leverantörsled, (4) säkerställa en jämlik och jämställd arbetsplats och (5) jobba för en bra arbetsmiljö. Under intervjun med respondenten i fallföretag 3 fann vi fem huvudaktiviteter för CSR i företaget: (1) Minska miljöpåverkan av deras produktion, (2) granska sociala och juridiska förhållanden hos fabriker, (3) klimatkompensation för all frakt, (4) intern social hållbarhet och (5) arbete med samhällsinkludering.

Respondent 4 förklarade fyra följande aktiviteter: (1) förändra produktionen till mer klimatneutral, (2) granska nuvarande och potentiella fabrikers sociala och juridiska situationer, (3) samarbeten med välgörenhetsorganisationer (4) uppmaning och implementering av internt hållbarhetstänk.

I fallföretag 5 identifierades endast en aktivitet som var kopplad till CSR, vilket var att uppmana sina användare till att handla cirkulärt för en mer hållbar konsumtion i samhället.

Som beskrivet under referensramen fördelar Schwartz och Carroll (2003) det filantropiska ansvaret över det etiska och ekonomiska. Detta för att de ansåg att filantropiska processer inte skapas utan annan avsikt, utan att de ofta har en bakgrund av att antingen uppfylla företagets etiska ansvar eller leda till en förbättring av företagets ekonomiska prestation och därmed uppfyllnad av dess ekonomiska ansvar. Alltså, att företaget genom filantropiska aktiviteter bygger upp en bild av sig själva som de senare kan komma att gynnas av. Efter att ha intervjuat studiens fallföretag och analyserat den empiriska datan, har även vi fått uppfattningen att det som Schwartz och Carroll (2003) menar stämmer. Därför kommer denna studie inte behandla filantropiskt ansvar i sig, utan det kommer fördelas som etiskt och ekonomiskt ansvar. Ett exempel på detta är hur fallföretag 1 klimatkompenserar för frakten som uppstår genom handel på deras plattform, där de kompenserar genom att ge pengar till organisationer som investerar i vindenergi, solenergi och trädplantering i utvecklingsländer. Detta är enligt Carroll (1991) typiska filantropiska processer, men eftersom frakten uppstår på grund av handel i plattformen, kan kompensationen för detta även ses som etiskt ansvar, då konsumenter kan tänkas förvänta sig att företaget tar ansvar mot den miljöpåverkan som uppstår på grund av företagets affärsidé. Carroll (1991) beskriver etiskt ansvar som de aktiviteter som kunder och andra intressenter förväntar sig utöver skrivna lagar och regler.

Efter att ha analyserat studiens empiriska data är det givet att samtliga fallföretag tar ett ekonomiskt ansvar, då samtliga respondenter menar att man strävar efter att göra vinster och bibehålla en stark konkurrensposition (Carroll, 1991). Vidare anser vi att man också kan anta att samtliga fallföretag följer de lagar som finns, vilket enligt Carroll (1991) utgör det juridiska ansvaret. Vidare arbetar även fallföretagen med den etiska aspekten av CSR, då alla fallföretag på olika sätt strävar efter att minska klimatpåverkan. Detta är

något som samtliga företags kunder rimligtvis förväntar sig av dem, samtidigt som det inte är något som lagen kräver att de ska göra (Carroll, 1991). Därmed kan man påstå att alla fallföretag har ett komplett CSR-arbete enligt Carroll (1991). Med detta sagt har fallföretag 5 endast en tydlig aktivitet kopplat till CSR, men kan ändå hävda att de tar ett komplett ansvar vad gäller CSR eftersom företaget tar ekonomiskt och juridiskt ansvar, samtidigt som vi anser att uppmaningen till cirkulär konsumtion kan ses som Carrolls (1991) etiska ansvar.

5.3.2.1 Jämförelse av fallföretagskategorier

Samtliga fallföretag arbetar för att minska miljöpåverkan. Fallföretag 1, 2 och 5 gör det främst genom att uppmana till cirkulär konsumtion, vilket vi anser kan klassas som både en del av Carrolls (1991) ekonomiska och etiska ansvar, eftersom det leder till hållbar konsumtion samt till ökad användning av deras egna plattformar, vilket i sin tur leder till en förbättrad ekonomisk prestation hos företagen. Samtidigt försöker fallföretag 3 och 4 minska sin klimatpåverkan genom att förändra sin produktion i form av produktionsprocess, materialval et cetera, vilket vi snarare ser som ett etiskt än ett ekonomiskt ansvar. Detta är därmed en tydlig skillnad i hur och varför företagen i de olika företagskategorierna jobbar för att minska sin klimatpåverkan. Därutöver har fallföretag 1 och 3 gemensamt att de klimatkompenserar för all frakt som sker på grund av företagens affärsidéer, men där fallföretag 1 tar steget längre och klimatkompenserar även för de frakter som sker utanför plattformen. En annan tydlig skillnad i CSR-aktiviteter mellan de två kategorierna är huruvida de jobbar med eller mot sina konkurrenter med företagens CSR-frågor. Där företagen med plattformsstrategi jobbar ensamma med sina aktiviteter och fallföretag 1 till och med tävlar mot sina konkurrenter med att vara “först och bäst” med de aktiviteter de utför. Medan företagen utan plattformsstrategi ingår i samarbetsorganisationer där de tillsammans med konkurrenter utför CSR-aktiviteter för att de anser att de tillsammans kan göra störst skillnad. Detta anser vi kan tolkas som att fallföretagen med plattformsstrategi i större utsträckning ser CSR-aktiviteter som någonting som kan leda till konkurrensfördelar.

Ett annat sätt att kategorisera fallföretagens CSR-aktiviteter är enligt Elkingtons (1999) modell “the triple bottom line” med ekonomisk, social och miljömässig linje. En tydlig skillnad mellan de två olika företagskategorierna med Elkingtons (1999) CSR-

kategorisering är hur fallföretagen med plattformsstrategi genomgående har den ekonomiska linjen inkluderad i deras aktiviteter. När fallföretagen 1, 2 och 5 uppmanar till cirkulär konsumtion ger det en miljömässig effekt, samtidigt som de vill få fler personer att använda deras plattform och därmed få en direkt ekonomisk effekt. När fallföretagen utan plattformsstrategi granskar sina fabriker eller förändrar sina produktioner får de en miljömässig effekt utan någon direkt ekonomisk vinning. Samma sak gäller fallföretagen 1 och 2 och deras säkerhetsarbete med sin plattform, där de arbetar för att få deras användare att känna sig mer trygga med att använda plattformen och därmed bli mer frekventa användare. Dessa aktiviteter kan kategoriseras in i Elkingtons (1999) sociala linje, samtidigt som det också ger en direkt ekonomisk effekt. Jämfört med fallföretag 3 och 4, som ur perspektiv av den sociala linjen exempelvis jobbar med sammhällsinkludering genom SFI och uppmaning till hållbarhetstänk internt, vilka inte ger några direkta ekonomiska effekter.

Däremot behöver det inte betyda att företagen utan plattformsstrategi inte har ett ekonomiskt syfte bakom de miljömässiga CSR-aktiviteterna. Både respondenten i fallföretag 3 och 4 argumenterade för att de tror att företagen i framtiden kommer behöva fokusera på CSR ur ett ekonomiskt perspektiv. Där respondent 4 tror att de i framtiden kommer behöva använda CSR för att bygga sin företagsbild för att deras kunder kommer se CSR som ett mervärde när de handlar hos dem. Samtidigt som respondent 3 beskrev det enligt följande:

Vi vet och ser att konsumtionen kommer att gå ner [...] då gäller det ju att vi positionerar oss [som ett hållbart företag] och är en så pass bra spelare att kunderna väljer att köpa det de handlar hos oss.

- Respondent 3

Deras nuvarande miljömässiga aktiviteter har därmed, enligt respondenterna, inte ett ekonomiskt syfte. Men det skulle trots det kunna leda till ett bättre ekonomiskt resultat i framtiden.