I tabell 3 visas en lista med information om fallföretagen där det är markerat huruvida företaget har en hållbarhetschef, hållbarhetsredovisning och/eller ISO-certifiering. Detta för att skapa en överblick inför analysen.
Tabell 3: Illustration av studieförfattarna, information om fallföretagens CSR-arbete
5.1.1hOlikalsättlattlselpålCSR
Alla fallföretag definierar begreppet CSR mer eller mindre på samma sätt och menar att det är något som handlar om att förstå företagets roll i samhället och att ge tillbaka. Alla fallföretag hävdar att de på något sätt bedriver ett CSR-arbete och att de har en strategi för det, alternativt har en plan för det till framtiden. Trots att alla företag definierar CSR på liknande sätt skiljer deras CSR-arbete sig åt i praktiken. CSR-aktiviteterna skiljer sig synbart mellan företagen, främst beroende på företagens olika storlek. Företagens aktiviteter går att placera in enligt de olika nivåerna i Carrolls (1991) ‘’CSR-pyramid’’. Då samtliga fallföretag fått Gasellutmärkelsen indikerar det en ökad lönsamhet vilket bekräftar det ekonomiska ansvaret enligt Carroll (1991) som menar att företag bör vara så lönsamma som möjligt. Gällande CSR-aktiviteter och att hålla sig uppdaterade menar Företag 5 att deras kunder är väldigt snabba på att reagera och kommentera när något ämne inte är miljömässigt hållbart, vilket gör att de kan ta bort det ur sitt leverantörsled. Detta överensstämmer med det etiska ansvaret i Carrolls (1991) pyramid som innebär att företag frivilligt bör agera utefter de normer och förväntningar som finns i samhället.
Även Företag 4 menar att de håller sig uppdaterade på trender kring miljön via sina kunder i form av kundmöten, vilket dock inte verkar vara i samma utsträckning då detta företag var det som knappt hade några CSR-aktiviteter vilket gör att detta kan ifrågasättas. Företag 3 och Företag 5 beskriver även hur de utifrån ett etiskt perspektiv inte vill samarbeta med vissa leverantörer som inte följer en viss standard, vilket indikerar ett etiskt ansvarstagande.
När det kommer till miljöaspekten är alla respondenterna överens om att företag i dagens samhälle måste ta hänsyn till miljön på grund av externa påtryckningar. Det går att identifiera likheter mellan Carrolls (1991) pyramid och fallföretagen till en viss grad, i vissa dimensioner mer än andra. Hur ett etiskt ansvar definieras hos fallföretagen skiljer sig åt. Hur det definieras skiljer sig åt på grund av storleken på företaget, då exempelvis Företag 5 menar att de kan ta ett större ansvar i produktionsledet och påverka leverantörer till följd av sin storlek, vilket tyder på att mer etiskt ansvar kan tas ju större ett företag är jämfört med de mindre företagen. Även de filantropiska aktiviteterna skiljer sig till följd av företagens storlek, då exempelvis Företag 2 och Företag 4 som är minst, ännu inte anser att de har haft tid eller ekonomiska resurser för ett större filantropiskt engagemang, vilket går att jämföra med de större företagen. Carrolls (1991) argumentation för att alla dimensioner måste kombineras för att upprätthålla CSR verkar inte helt överensstämma med alla fallföretag, då storleken på dimensionerna skiljer sig mycket för vissa av företagen beroende på storleken på företaget.
Gemensamt för alla fallföretag är att de kopplar CSR till någon form av filantropisk aktivitet genom att donera till välgörenhet. Företag 3 förklarar att ju mer de växer, desto större blir deras samhällsansvar vilket kan bevisas tas genom deras ökade engagemang. Även Företag 2 menar på hur deras företag kan göra ganska mycket för samhället och att de då också är beredda att ta det ansvaret. Genom att jämföra de CSR-aktiviteter de olika företagen gör gentemot samhället uppkom dock tydliga skillnader. Företag 2 har ännu inte påbörjat någon donation eller tidsmässigt engagemang till en välgörenhetsorganisation och Företag 4 donerar en summa årligen till en och samma organisation. Det som skiljer Företag 4 från resterande fallföretag som donerar pengar är att de inte har ingått något samarbete som de följer upp utan enbart donerar en årlig summa. Företag 4 menar att de inte har haft tid eller pengar för att engagera sig i ett utarbetat CSR-arbete på grund av sina tillväxtmål. Enligt Carroll (1991) är det dock
väsentligt att kombinera alla delar av CSR-pyramiden, vilket Företag 2 och Företag 4 inte verkar ha uppnått än.
Ett mönster som går att se hos de mindre företagen, Företag 2 och Företag 4, är att de definierar sitt CSR-arbete gentemot samhället som lokala aktiviteter. Det går framförallt att se i val av organisationer som de samarbetar med eller donerar till. Företag 4 beskriver exempelvis hur de stöttar några knattefotbollslag i närområdet som de anställda har någon anknytning till. På samma sätt beskriver Företag 2 att de anställda ska få välja ut varsin organisation de ska donera till, och då är tanken att det ska vara lokala organisationer som finns i det område som Företag 2 är verksamma i. En ytterligare aktivitet som sker på mer lokal nivå är att Företag 2 samarbetar med arbetsförmedlingen och erbjuder jobb till personer som har svårt att komma in i arbetslivet. Det stämmer väl överens med vad Audretch (2002 ur Davies & Crane, 2010) menar på, att mindre företag är mer benägna att engagera sig i de aktiviteter som berör det lokala samhället, som att stödja lokala evenemang eller skapa arbetstillfällen. Som kontrast till de mindre företagen har de större företagen (Företag 1, Företag 3 och Företag 5) etablerade samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Företag 5 har störst filantropiskt engagemang då de utöver att donera pengar även har ingående samarbeten med organisationerna. De samlar bland annat in pengar för att rädda Östersjön samt barn i Kambodja. De har även ett samarbete med Världsnaturfonden, som är en etablerad och internationell organisation som verkar i många olika länder. Både Företag 2 och Företag 4 menar att deras engagemang är något som kommer att öka i takt med deras storlek, då de än så länge är relativt små. Å andra sidan menar Företag 1, Företag 3 och Företag 5 att detta är något som har funnits i deras verksamhet sedan start till följd av ledningens positiva inställning till ett sådant engagemang, trots att de var mindre till en början. Som ett exempel har Företag 5 alltid haft ett samarbete med SOS barnbyar, trots deras storlek. Carroll och Schwartz (2003) menar att ett filantropiskt ansvar är något som bör eftersträvas av företag till att utveckla samhället snarare än att betraktas som ett obligatoriskt ansvar gentemot samhället. Att Företag 1, Företag 3 och Företag 5 har engagerat sig i filantropiska aktiviteter från start indikerar en eftersträvan till detta.
5.1.2lBalanseringlavlCSR-aktiviteter
Gemensamt för fallföretagen är att de menar att ett företag i grunden bör ta hänsyn till alla faktorer av CSR; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar vilket kan liknas vid
Grankvists (2012) argumentation för balansering. En klar majoritet av fallföretagen argumenterar för att de på ett eller annat sätt arbetar med alla dimensioner av CSR. Företag 2 och Företag 3, som har en affärsidé som grundar sig på miljömässig hållbarhet, menar att de inte enbart kan förlita sig på att de är överlägsna inom miljöaspekten, de måste även fokusera på de övriga aspekterna. Företag 5, som är det största företaget, både sett till omsättning och antal anställda, är det företag som främst påvisar att CSR bör finnas med i företagets alla delar samt att alla inom organisationen förstår dem då de är engagerade i stora projekt både inom miljömässig- och social hållbarhet. Detta signalerar huvudsakligen två saker, storlekens betydelse samt viljan som måste finnas på ledarskapsnivå. Tang m.fl. (2012) förklarar hur företag bör fokusera på de interna dimensionerna innan de externa för att säkerställa en lyckad implementering av CSR. Även detta är något som samtliga respondenter har tagit upp som en viktig faktor. Företag 1, Företag 2, Företag 3 och Företag 5 menar på hur viktigt det är att inkludera alla medarbetare internt för att CSR-arbetet ska bli trovärdigt nog att kommunicera externt. De understryker även vikten av medvetenhet och kunskap hos de anställda innan de externa dimensionerna bör tas i beaktning.
Grankvist (2012) argumenterar för att de tre beståndsdelarna av CSR bör balanseras för att uppnå hållbarhet ur ett långsiktigt perspektiv, vilket alltså stämmer in på det empiriska resultatet från alla fallföretag förutom Företag 4. Det finns tecken som tyder på att Företag 4 inte valt att lägga lika mycket vikt vid de tre dimensionerna för att uppnå en jämn balans, framförallt då företagets VD hade svårt att förstå vad de olika delarna av CSR innebar. Något ytterligare som tyder på en obalans är att de hänvisade till miljödimensionen som en icke-fråga. Detta blir intressant då Företag 1 och Företag 4 verkar inom samma bransch och menar på att de har samma icke-påverkan på miljön, men skiljer sig i det ansvar man vill ta då Företag 1 frivilligt anslutit sig till UN Global Compact då de menar att man ändå kan göra gott på den fronten med de resurser man har. Företag 4 hade svårt att definiera social hållbarhet och ansåg att detta inte var något som de la så mycket fokus på, vilket skulle kunna förklaras av okunskap på ledarskapsnivå eller bristfällig vilja. Att de tre beståndsdelarna inte balanseras hos Företag 4 argumenterar Tang m.fl. (2012) dock som en fördel då det kan vara mer effektivt att fokusera på ett eller flera närliggande områden i början istället för att balansera många aspekter på samma gång. Detta är något som Företag 1 styrker då de menar att man inte behöver arbeta med CSR så stort från början utan att man ska låta sig växa in i rollen.
Dock menar Företag 1 att de alltid har arbetat med CSR på något plan. Även Företag 3 menar på att det är viktigt att låta CSR-biten växa i samma takt som storleken på företaget. Tang m.fl. (2012) beskriver hur det kan vara svårt att fördela tillräckligt med resurser till varje enskild aktivitet. Alla fallföretag var överens om att resurser i form av tid och pengar ofta är en bidragande faktor till varför det kan uppstå svårigheter med att engagera sig inom vissa aktiviteter kopplat till CSR. Trots att Tang m.fl. (2012) menar att företag bör fokusera på en dimension i taget kan det diskuteras om det stämmer överens med hur Företag 4 resonerar kring CSR-arbete. De beskriver ingen tydlig strategi som tyder på att de valt att fokusera på ett specifikt område utan nämner snarare övergripande planer på engagemang som att börja engagera sig mer i CSR genom att bland annat ta en ISO- certifiering. Att Företag 4 hävdar att företaget fortfarande är för litet för att påverkas av CSR-krav kan ifrågasättas då Företag 2 är betydligt mindre och ändå har lyckats balansera dimensionerna förhållandevis till storleken. Genom att jämföra de olika fallföretagen och deras CSR-aktiviteter går det att se en tydlig skillnad på de större och de mindre företagen. Företag 1, Företag 3 och Företag 5 kan uppge flera olika aktiviteter som de engagerar sig i för varje enskild dimension till skillnad från Företag 2 och Företag 4. Företag 2 och Företag 4 är mindre i storleken, både sett till antal anställda samt omsätter mindre än resten av fallföretagen, vilket kan förklara deras lägre antal CSR-aktiviteter.