DÄLDEN-TYSKAGÅRDEN

Delområdet följer den äldre dragningen av väg 44. Det sträcker sig från golfbanan i Truve och Öredalsåns ravin i SV upp mot Skeby i NO. Golf-banan är anlagd i en parkliknande omgivning vid Truveholms herrgård intill ån Den djupt nerskurna åravinen präglas av lövskog och lerbrin-kar. Landskapsbilden karaktäriseras huvudsakligen av fullåkersbygd med inslag av buskage och lövträddungar, terrängen höjer sig efterhand upp mot Skeby ås i nordost. Gömmeskogen längst i SO var en del av Skeby bys gamla utmark.

Vägdragningen återfinns såväl i Vägkarteboken 1742 som på Skeby storskifteskarta från år 1777. Den bör dock vara betydligt äldre. Dagens vägskäl nära Alvhem är av senare datum, det ursprungliga vägskälet låg öster om Dälden och därifrån gick vägen ner mot den gamla broplatsen.

Nere i grönskan i åravinen finns den gamla broplatsen med en delvis ra-serad stenvalvsbro med rester av vägbank (fast fornlämning Sävare 70).

Vid vägskälet sammanstrålade vägar från Lidköping/Skara och Lindär-va/Saleby med färdvägen mot Mariestad längs Vänerns östra sida. Nära Dälden står en vägvisare i kalksten (fast fornlämning Skeby 5:1).

Fasta fornlämningar som ger förhistorisk förankring är dels en stenål-dersboplats ovanför gamla broplatsen (Skeby 19:1), dels en järnåldersgrav (en hög, fast fornlämning Skeby 11:1) SO om Backgården. Därutöver finns uppgifter om borttagna fornlämningar (bl.a. en hällkista).

Historiskt sett har delområdet ingått i Skeby bys norra gärde och in-rymde både inägor och betesmark. Efter enskiftet 1821 odlades området upp till största delen. Kulturlandskapet bär främst prägel av 1800- och 1900-talets intensiva odling, numera även med inslag av betesmark.

På Skeby storskifteskarta 1778 motsvarar lands-vägen i stort sett i 44:ans gamla dragning inklusi-ve den gamla broöinklusi-vergången i SV. Vägen går i hu-vudsak genom Skeby norra gärde med åker, äng och betesmarker. Lantmäteristyrelsens arkiv.

Nuvarande bebyggelsemönster tillkom efter 1800-talets enskifte, med några utflyttade gårdar och gårdsgrupper vid Backgården och Tyskagår-den. Gårdarna har samlade byggnader, grupperade i typisk funktions-uppdelning, inramade av höga lövträd, vid raka tillfartsvägar. Mestadels är mangårdsbebyggelsen från 1800-talet och ekonomibyggnaderna från sent 1800- och 1900-tal. Skeby 7:2 Backgården är fortfarande en sam-lad gårdsmiljö med ursprung från enskiftets 1820-tal även om de flesta byggnaderna moderniserats på senare år, en av mangårdens små flyglar är som enskild byggnad oförändrad exteriört. Även Skeby 8:1 Tyskagården är en fin helhet med samlade typiska gårdsbyggnader. Den tegeltäckta stora ladugården i trä och tegel är den mest intressanta byggnaden, ka-raktäristisk för mönsterladugårdar från ca 1930-40-tal.

Flera torp och backstugor tillkom på den f.d. utmarken under 1800-ta-let, bl.a. minst fem torp som ca 1880 låg i en klunga SO om Tyskagården och som samtliga är borta idag. Även Dälden och Alvhem längst i SV har ursprung från 1800-talets torpställen. Dälden har kvar torpets bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet. Alvhem har under 1900-talet sannolikt haft en för f.d. torpställen typisk utveckling till egnahem/småbruk via fri-köpande. Skogslund m.fl. strax norr därom har också förankring i 1800-talets obesuttna bebyggelse, men här är bebyggelsen numera blandad i ål-der och karaktär. Enstaka kvarvarande f.d. torpställen har kompletterats Dagens bebyggelsemönster med utskiftade gårdar

fick sin form efter enskiftet 1821. Av häradskar-tan från 1877-82 framgår hur mycket av tidi-gare ängs- och betesmarker som odlats upp under 1800-talet.

Vår tids fullåkersbygd framträder tydligt på eko-nomiska kartan från sent 1950-tal. Den gamla dragningen av 44an var då fortfarande huvud-vägen längs sydöstra Vänern.

Golfbanan vid Truve anlades i ett haglandskap på Truveholms ägor. Lösfynd indikerar förhisto-risk aktivitet vid Öredalsån.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 1

med det tidiga 1900-talets småbruk och egnahem samt inslag av nutida villabebyggelse. Samtlig äldre bostadsbebyggelse i denna del är numera mer eller mindre starkt förändrad av om- och tillbyggnader. Samma gäller även det f.d. småbruket Nyholm från 1900-talet nära Backgården.

Vägkorridoren och Dälden-Tyskagården

Vägkorridoren innefattar i nuläget helt eller delvis stenåldersboplatsen, gamla broplatsen med resterna av stenvalvbron (Sävare 70), nya bro-platsen, det f.d. torpet Dälden, 44:ans gamla dragning samt de fyra ut-skiftade gårdarna Skeby 8:1 Tyskagården, Skeby 7:2 Backgården, Skeby 7:3 och Skeby 19:1. I närheten av korridoren ligger även vägvisarstenen Skeby 5:1 och småbruket Alvhem.

Kulturlandskap nära Skeby 19:1 i den utskifta-de gårdsklungan.

Skeby 8:1 Tyskagården har en fint samlad gårds-miljö från 1800-1900-tal. Den stora tegeltäckta ladugården i tegel och trä från ca 1930-40-tal är en kulturhistoriskt intressant byggnad.

Vy från nuvarande broplatsen norrut mot väg-skälet och Alvhem.

Nuvarande broplats från 1900-talets mitt över Öredalsån.

Den gamla stenvalvbron med vägbanken är en kommunikationshistoriskt intressant liten kulturmiljö som idag framstår som lite spännande och ”ruinromantisk”, inra-mad av grönskan nere i den branta åravinen. Fast fornlämning Sävare 70:1.

5. SKEBY

Delområdet avslutar undersökningsområdet i nordost. Det omfattar Skeby by med omgivande marker ut mot väg 44, bl.a. Skeby ås NV om byn upp mot den nybyggda infarten till Källby tätort. Landskapsbilden karaktäriseras främst av öppen odlingsbygd med inslag av lövträddung-ar och åkerholmlövträddung-ar. Skeby ås är däremot delvis kuperad och skogs- och slybevuxen, delvis uppodlad.

Skeby är ett ortnamn med karaktär av äldre järnålder. Namnet anses vara en sammansättning av ”skepp” och ”by” viket knyter an både byn och socknen till Vänern. En stor mängd boplatslämningar på Skeby ås kan förankra bygden i sten- och bronsålder (se Skeby ås nedan). Några av dessa ligger i nära anslutning till Skeby medeltida bytomt (t.ex. Häradskartan från 1877-82 ger en bild av

Ske-by som är lätt att känna igen även 2012. Gårds-klungorna har glesnat något efter enskiftet men flera gårdar ligger kvar. Omgivande kulturland-skap var föremål för en intensiv uppodling un-der 1800-talet , även på Skeby ås. Källbyvägen hade fått sin nuvarande dragning från Lunds-brunnsvägen norrut.

Grönsaksbladet ger en god bild av 1950-talets bondby med det verksamma mejeriet och många aktiva bondgårdar i fullåkersbygden. Enskiftets strukturer var fortfarande välbevarade i odlings-landskapet. Även Skeby ås var till stor del häv-dad. Hangelösavägen gick fortfarande mellan kyrkan och Stommen.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 3

by 30-32). Fasta fornlämningar som ger järnåldersförankring är dels en grav i form av en hög väster om byn (fast fornlämning Skeby 9:1), dels flatmarksgravar troligen från tiden kring Kristi födelse vid Skeby ås närmare byn i norr (Skeby 14). Därutöver finns uppgift om bortodlad fornlämning, stensättning, nära högen.

Vägdragningen som går från 44:an in mot Skeby och vidare mot Ova och Mariedal finns med på storskifteskartan från 1777 men är troligen mycket äldre än så. Nära Trädgårdstorp, vid det i sen tid något flyttade vägskälet mot 44:an, står två kommunikationshistoriska minnesmärken, dels en vägvisare i kalksten som bl.a. visar vägen mot Mariedals slott, dels en milstolpe från Karl XII:s tid, båda fasta fornlämningar (Skeby 24 och Skeby 12). Vägen Hangelösa -Källby gick ända in på 1970-talet genom Skeby by men drogs sedan väster om kyrkan i nuvarande dragning. Ös-ter om kyrkan finns gamla vägslingan kvar som genuin byväg.

Väster om byn finns två f.d. backstugor kvar från den obesuttna be-byggelse som växte upp ute på de gamla markerna efter enskiftet 1821 och som syns på Häradskartan ca 1880. Mest välbevarat är Skeby 1:14 nära 44:an som är en litet bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet,

Skeby storskifteskarta 1778 ger en god bild av den samlade storbyn med dess 14 gårdar i tre klungor kring medeltidskyrkan och bytån vid Skebybäcken. Mycket av bebyggelsemönstret är fortfarande lätt att uppfatta även i dagens by-miljö, trots att flera gårdar flyttade ut efter 1821 års enskifte. I NV mot Skeby ås fanns en stor all-männing med ängs- och betesmarker (har rosa markering på kartan), närmast byn dominerade dock åker. Lantmäteristyrelsens arkiv.

inbäddat i en gammal fruktträdgård. Trädgårdstorp (Skeby 10:7) fick under 1900-talet mer småbruksprägel och blev mer förändrat.

Skeby by, på åsens utlöpare, har medeltida bakgrund, omnämnd i skrift 1397. Byn som var en stor tvåsädesby omfattade i jordeboken 1574 elva hela och tre halva hemman. 14 gårdar fanns fortfarande i byn fram till enskiftet 1821. Byns marker omfattade nästan hela den lilla socknen.

Storskifteskartan från 1777 är den äldsta bevarade bykartan och visar att byns samtliga marker med både inägor och utmark var uppdelade på två gärden. Inägorna låg närmast byn i torrlänta lägen samt vad gäller ängen även i sidlänta lägen vid bäcken, samt som moss- och madmark närmare Vänern. Skog och betesmark fanns i norra gärdet vid Kristningemarken och i det södra vid Gömmeskogen. Både ängs- och betesmark fanns i en stor allmänning i nordväst på Skebyås (se även nedan). Havreåkrar för djurfoder fanns i båda gärdena.

Redan före enskiftet 1821 hade man börjat odla upp den fodermark som ansågs vara lämplig för åker redan vid storskiftet. Exempelvis den stora allmänningen på Skebyås. Häradskartan från 1877-82 visar hur dagens fullåkersbygd i stort sett tagit form helt. Utflyttade gårdar i klungor omger den kvarliggande bykärnan där bl.a. skolhus tillkom.

Torp och backstugor har tillkommit t.ex. väster och sydväst om byn.

Ekonomiska kartan från sent 1950-tal visar fullåkersbygden med en-skiftets ägostrukturer fortfarande väl synliga och i byn var Skeby mejeri ett viktigt tillskott.

Dagens Skeby har fortfarande en tät och samlad bybebyggelse, en väl samlad enhet i den omgivande öppna fullåkersbygden. Angör man byn från norr eller från 44an i väster ligger den lilla medeltidskyrkan i framkant i det vida blickfånget mot byn. Skeby har en mycket värdefull Den samlade bymiljön med den lilla

medeltids-kyrkan i förgrunden är blickfång i vyerna från V och NV.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 

kyrkomiljö med den romanska 1100-talskyrkan med ett senmedeltida torn och vapenhus från 1738. Den stenmursinramade kyrkplatsen är en genuin gammal sockenkyrkogård som idag är en av Skaraborgs mycket få kvarvarande gruskyrkogårdar. Trots småskaligheten är den lilla kyrkan väl synlig. Vyerna är vida över odlingslandskapet mot kyrkplatsen och byn. En större verksamhetsbyggnad har nu 2012 uppförts i blickfånget ett stycke väster om byn.

Skeby by har fortfarande en tät och sammanhållen bykaraktär, efter-som flera gårdar fick ligga kvar i byn vid enskiftet. Medeltidskyrkan och de tre gårdsklungorna kring den öppna f.d. bytån med betesmark kring Skebybäcken kännetecknar även dagens bymiljö. Tätast ligger

bondgår-Den mycket värdefulla kyrkomiljön omfattar Skeby medeltidskyrka och den genuina socken-kyrkogården, en av Skaraborgs bäst bevarade gruskyrkogårdar.

Vy från bäcken över den betade gamla bytån bort mot medeltidskyrkan.

Skeby 8:2 det modernistiska f d mejeriet är ett intressant industriminne.

Skeby 1:2 Skattegården med den stora manbygg-naden är en av byns välbevarade gårdsmiljöer från 1800-talet.

Stommens ladugård vid kyrkplatsen och gamla Hangelösavägen.

darna kring bäcken. Den västra klungan vid kyrkan har även inslag av f.d. skolhus, egnahem och någon nyare villa. Mycket av byvägnätet är bevarat, med flera inslag av alléer av lövträd. I östra bydelen finns en gammal stenvalvsbro över bäcken. Skeby har gott om gårdar med den genuina prägeln av bondgård i behåll, de äldsta bör härstamma från enskiftets tid på 1820-talet, någon kanske kan vara äldre. Ovanligt nog finns många ladugårdars stora tegeltak i behåll vilket ger en särskild ka-raktär åt bebyggelsen.

En av byns största och mest intressanta gårdsmiljöer är Skeby 1:2 Skattegården med stor manbyggnad från ca 1800-talets mitt och med flera välbevarade uthus och ekonomibyggnader i behåll samt en ståtlig allé längs tillfartsvägen. Även Skeby 13:7 Bäckgården är en större gårds-anläggning med manbyggnad och flyglar från ca 1850-70 samt ekono-mibyggnader av blandad ålder. Bra exempel på ladugård och uthus från ca sent 1800-tal har Skeby 10:3 Storegården och 11:2 Sörgården. Även Skeby 24:3 Nolgården har en äldre ladugård samt även en väl bibehål-len manbyggnad från 1800-talet. En ståtlig mangårdsanläggning från 1800-talets mitt med fint exempel på ekonomianläggning från 1900-talet har den utflyttade Skeby 11:6/10:3 Storegården i SO. F.d. Skeby mejeri, Skeby 8:2, är en större tegelbyggnad från ca 1930-40-tal av in-dustrihistoriskt intresse.

Det aktuella området på Skebyås NV om byn var på 1700-talet del av en stor allmänning som hade karaktär av enbevuxen torräng på sand-grusjord och hade förmodligen varit en del av byns ängar. På 1770-talet användes området främst till bete för byns dragoxar, förutom den delen som låg närmast byn och tycks ha brukats till åker. Efter enskiftet 1821 började man odla upp stora delar av åsen, vilket framgår av Häradskartan från ca 1880. Idag finns partier som är tydligt stenröjda med upplagd sten och enstaka små odlingsrösen som ger ett ganska sentida intryck.

Här och var finns enar som visar på att området förr varit hävdat och öppet, vilket knyter an till den äldre användningen som fodermark.

Vy från nya Källbyrondellen åt SO ner mot Skeby ås.

Vy från Skeby ås, mellersta delen.

Vy från Skebykorsningen upp mot NV och Skebyås.

Skeby 10:7 Trädgårdstorp ute vid korsningen med nuvarande 44:an.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 

Åsen är delvis mer höglänt, delvis flackare. Terrängen är delvis starkt kuperad av gropar och kullar. Buskar och blandad låg löv- och barrskog täcker de mellersta delarna. Främst i mellersta delen bär den prägel av täktverksamhet från 1900-talet vilket i sig bör vara ett slags industri-minne, dock inte närmare känt. Ungefär mitt på åsen finns numera en mindre ridanläggning med paddock och hinderhoppning. Norra delen av åsen upp mot Källbyinfarten är uppodlad. I SO ner mot byn domi-nerar åker och öppen gräsmark. Ut mot 44an nära den nyligen utförda Källbyrondellen vid tätortens södra infart ligger Skeby 10:11 som är nutida villabebyggelse.

På åsen med omnejd har en stor mängd boplatser från sten/bronsålder påträffats fr.o.m. kring vägkorset nere vid Skeby i SO vidare över åsen och upp runt väg 44 och nya Källbyinfarten i NV. Boplatserna utgör tillsammans ett stort kluster av ca 17 fasta fornlämningar som uppmärk-sammats i en arkeologisk utredning över området 2004. Detta kluster (fasta fornlämningar Skeby 30-36, 39-40, 45-46, 51) är större än den

del som berörs av den planerade vägdragningen.

Vägkorridoren och Skeby

Delområdet berörs av två vägförslag. Dels är det 44ans vägkorridor som innefattar Skeby 1:14 och Skeby 10:7 Trädgårdstorp samt villan Skeby 10:11 nära Källbyrondellen samt vägvisarstenen och milstolpen (fasta fornlämningarna Skeby 24 och Skeby 12). Dels är det korridoren till en planerad anslutningsväg som skall gå från nya Källbyrondellen i NV ner till Skeby kyrkby i SO. Denna berör flera av de boplatser (fasta forn-lämningar) som ligger längs Skeby ås samt kommer i och med planerad korsning i SO i närheten av Skeby by och medeltida kyrkplats.

Källor

Agrarhistorisk landskapsöversikt Västergötland och Dalsland. 2002. Läns-styrelsen i Västra Götaland. publikation 2002:14.

Axelsson, T., Wattman, N. 2004. Västergötlands museum. Rapport 2004:24. Ombyggnad av vägskäl 44/2074/2714... i Källby socken,

Gö-tene kommun, Västergötland. Särskild utredning 2004.

Björkman, E. 1977. Översiktlig kulturhistorisk inventering i Lidköpings kommun. Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum. Lidköpings kommun.

Ekonomisk häradskarta Skaraborgs län 1877-82. Nytryck 1986-1988.

Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum.

Fmis (Fornminnesregistret), Riksantikvarieämbetet.

Förstudie Riksväg 44 Förbifart Lidköping med vägskäl 44/2704/2714 Käll-bykorsningen. Lidköpings och Götene kommuner. Västra Götalands län. Ob-jektsnr 631070. Samrådshandling 20 juni 2002. Vägverket.

Hallin, K. 1977. Översiktlig kulturhistorisk inventering i Götene kommun.

Stiftelsen Skaraborgs länsmuseum. Götene kommun.

Holmström, E., Lundgren, E. 1997. Kultur på väg i Skaraborg. Läns-styrelsen i Skaraborgs län.

Holmström, E. Tidernas Lidköping. Kulturmiljöer i Lidköpings kommun.

1991. Lidköpings kommun.

Informant om Filsbäcks bebyggelsehistoria: Christian Poucette, Fils-bäcks säteri.

Lantmäteriverket, Lantmäteristyrelsens arkiv

Lindskog, P. E. Faksimil 1985. Försök till en korrt beskrifning om Skara stift. 1812-16. Utg. av C. Zakariasson, Ed.

Lundahl, I. 1950. Ortnamnen i Skaraborgs län. D7. Kinnefjärdings hä-rad. Territoriella namn.

OGIS. Digitalt kartmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Skaraborgsbygden. 1917-1936. Utg. Av F. Colling.

Västergötlands museums arkiv och samlingar

Kulturhistorisk utredning, väg 44 9

Fornlämningsöversikt Alebäck-Filsbäck-Helde. Se tabell under Landskapshistorisk översikt.

B

1.