FILSBÄCK-HELDE

Delområdet omfattar slättbygden kring Filsbäckens ringlande lopp. Det kännetecknas av Helde by och Filsbäcks herrgård och omgivande marker.

Idag är här en fullåkersbygd som i södra delen karaktäriseras av Helde byplats med kvarliggande och utskiftade bondgårdar och i norr av herr-gårdsmiljön med byggnadsgrupper, park, alléer etc. Mot öster och NO inramas den öppna bygden av skogspartier.

Gamla vägen Skara-Lidköping kommer söderifrån och går norrut förbi Filsbäck upp mot Vänern. Mellan herrgården och Helde går en mindre väg österut som är en gammal byväg. Gamla Skara-Lidköpings-vägen bör ha tidigmedeltida ursprung. En milsten från 1700-talets bör-jan vid Helde betonar vägens roll som kommunikationsled (Fast forn-lämning Sävare 23).

Om bygdens förhistoriska bakgrund minner idag framför allt några järnåldersgravar, en domarring och en trolig hög, i skogskanten öster om Filsbäck (Sävare 20 och 22, båda fasta fornlämningar). Åtskilliga lösfynd indikerar stenåldersaktivitet. Ett slaggfynd i Helde kan tolkas som en eventuell boplats vid bäckdalgången (Fast fornlämning Sävare 71).

Området har en bebyggelsehistoriskt intressant bakgrund med sin koppling mellan Helde by och Filsbäcks herrgård. Helde omnämns Geometrisk avmätning av Helde by

med Filsbäck år 1724. Lantmäte-ristyrelsens arkiv. Av denna äldsta kända karta över byn framgår att Helde/Filsbäck hade två åkergärden, ett på var sida om bäckdalgången.

Den bästa ängen omgav herrgården kring bäcken i N. De större ängar-na som låg längst i V samt i SV och SO ansågs sämre och hade avsatts till oxbetesmark. Särskilda betes-hagar fanns, bl.a. i bäckdalgången som dock i övrigt var äng. Utmar-ken med betet var annars knutet till skogspartierna i öster. Byvägar-na fungerade även som fägator till utmarken.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 41

1434 och har medeltida eller förhistoriskt ursprung och Filsbäck är känt sedan 1351. Helde by omfattade fem hela hemman på 1500-talet, ex-klusive Filsbäck. Gården var ett helt hemman som blev säteri 1621 och åtminstone sedan 1600-talet räknades in som en del av Helde by, med ägor i sammanblandning. Det är troligt att herrgården även långt tidi-gare utgjort en del av byn, som då har formen av en tvådelad bytomt som var vanlig i västra Skaraborg. Herrgården utgjorde byns norra tom-tdel kring den ena av de två byvägarna. På den södra tomtom-tdelen låg fem bondgårdar i en klunga kring bäcken och den större byvägen.

Av bykartan från 1724 och storskifteskartan 1771 framgår att Helde/

Filsbäck hade två åkergärden, ett på var sida om bäckdalgången. Ängen hade uppenbarligen tidigare spelat stor roll och täckt en större areal, på 1720-talet var dock en stor del äng avsatt till oxbetesmark. Byn hade då kvar två mindre ängsgärden av bättre kvalitet som omgav herrgår-den i norr. Längst i SO fanns ett sämre ängsgärde som var samfällt med övriga byar i Sävare socken. Särskilda beteshagar fanns, bl.a. i bäckdal-gången som dock i övrigt var äng. Utmarken med betet var annars knu-tet till skogs- och höjdpartierna i öster, Myran och Dyan. Byvägarna fungerade även som fägator till utmarken. Detta bör återspegla långt äldre förhållanden.

Dagens fullåkersbygd började ta form efter enskiftet i Helde 1809.

Redan ca 1880 var i stort sett hela de gamla inägorna uppodlade till åker och vall ända fram till skogen i öster. Främst bäckdalgångarna var fort-farande ängs- och hagmark. Detta framgår av Häradskartan 1877-82.

Enskifteskartan 1809 över Helde och Filsbäck visar bl.a. en fortsatt uppod-ling från storskiftet 1778. Gårdstom-terna är markerade med rosa. Lant-mäteristyrelsens arkiv.

Häradskartan 1877-82 återger effekterna av enskiftet med gårdsutflyttningar och en intensiv uppodling.

1950-talets ekonomiska karta återspeglar en sedan länge etablerad fullåkersbygd. Flera gårdsenheter längst i O såsom Apelskog och Björn-Håkansgår-den hade inte flyttat ut och bebyggts förrän i tidigt 1900-tal. Fortfarande fanns 1800-talstorpet

Li-dabacken kvar på den f.d. utmarken i O.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 43

Bebyggelsemönstret var påverkat redan efter storskiftet på 1770-talet då en av byns gårdar tycks ha försvunnit från bytomten. Vid enskiftet 1809 flyttades ytterligare två gårdar ut och även skiftesdelar av de två gårdar som fick ligga kvar flyttades ut. Öster om byn placerades två går-dar efter enskiftet, Bengtsgården och utflyttad del av Jon-Rasvillsgården.

Tre gårdar, Skattegården, Apelskog och utflyttad del av Björn-Håkans-gården, bebyggdes inte förrän i tidigt 1900-tal. (Pukaregården i under-sökningsområdets utkant är utflyttad från grannbyn Lunneberg). Kvar på Helde bytomt i söder ligger Björn-Håkansgården och Jon-Rasvills-gården (förr även kallad SkatteJon-Rasvills-gården), sistnämnda gård kallas numera Helde gård. Filsbäck kvarligger i orört läge i norr.

Traditionell funktionsuppdelning och gruppering av gårdsbyggna-derna dominerar idag även om mangårdsbebyggelsen mestadels är mo-derniserad och ibland starkt förändrad. 1900-talets lantbruksutveckling präglar flertalet ekonomibyggnader.

Helde 8:1 är idag det enda kvarvarande av en klunga av torp och backstugor som tillkom i öster på gammal utmark under 1800-talet ef-ter enskiftet. Det f.d. torpet har ett typiskt läge i skogskant ut mot od-lingsbygden. Bostadshuset av enkelstugutyp från 1800-talet är något för-ändrat i sen tid men tillsammans med två faluröda uthus och ett stort vårdträd är detta en väl bibehållen helhetsmiljö av ett gammalt torpställe i fullåkersbygd. Idag är detta mer ovanligt förekommande i fullåkers-bygden kring Lidköping.

Kulturmiljön i området är av stort kulturhistoriskt intresse eftersom den trots läget i fullåkersbygden bevarar flera strukturer från medeltid och framåt, även med ett visst förhistoriskt inslag. Detta ger kulturlandska-pet ett mer ovanligt upplevelsemässigt tidsdjup för att vara i Skaraborgs västra slättbygder. Här finns sporadiska förhistoriska strukturer men en mycket tydlig förankring i medeltid-1600-tal med by- och gårdstomter, ödetomter, vägnät (fägator), hagmark, den genuina herrgårdsmiljön från 1700-1800-tal samt torpställen och stora alléer. 1800-talsstrukturen från enskiftet är fortfarande väl bibehållen vad gäller t.ex. bebyggelsemönster, linjärt vägnät med inslag av solitärträd (oxlar), gårdsallé, 1800-talstorp och det vidöppna odlingslandskapet.

Filsbäck omnämns redan 1351. Gården var på 1500-talet ett helt hem-man som blev säteri 1621 under överste Wilhelm von Salzburg. Länge var gården ett mantal kronosäteri rusthåll under Westgöta Dragonrege-mente. Gården har haft eget bränneri och mejeri samt under 1900-ta-let en liten handelsträdgård. Under det senare 1800-ta1900-ta-let och runt år 1900 hade gården mer karaktär av ett stadsnära sommarnöje med ett måttligt utvecklat jordbruk. Efter ägarskifte i 1900-talets första del ut-vecklades återigen egendomens jordbruk betydligt. Familjen Poucette är ägare sedan 1930-talet.

Filsbäck idag, Filsbäck 3:4, är en mycket välbevarad och välvårdad äldre herrgårdsmiljö med typisk disponering av gårdsbebyggelsen jämte arrondering av omgivande ägor med beteshagar, odlingsmarker, stora

Filsbäck, Filsbäck 3:4, har ovanligt nog en stor mängd äldre uthus bevarade, ofta med en ny funktion i dagens herrgårdsverksamhet.

Norra byvägen från Filsbäck löper österut delvis genom den gamla utmarksskogen.

Broplatsen vid Helde, vy mot O.

De kvarliggande två gårdarna inramas både av bäckdalgångens stora träd och det öppna odlings-landskapet. Helde 6:1 Helde gård.

alléer, småvägnät och herrgårdstorp. Gården är en modern jordbruks-fastighet som ovanligt nog bevarar den karaktäristiska mängd av uthus och ekonomibyggnader som präglade en mindre herrgårdsmiljö från 1700-tal till 1900-talets början. Karaktäristisk är t.ex. gårdssmedjan i

allén vid gårdens infart.

Den avgränsade, trädkantade mangården omfattar bl.a. fruktträd-gård, kryddfruktträd-gård, delar av äldre trädgårdsanläggningar, en minneslund m.m. Huvudbyggnaden med sexdelad plan och utskjutande knutar kan härstamma från 1700-talet, om- och påbyggd år 1800 i enkel sengus-taviansk utformning med bl.a. ljusmålad panelfasad samt ornamente-Helde gårds allé sedd från Filsbäck i N. Alléerna

är en viktig del av det öppna odlingslandskapet och ger en inramning åt detta.

Det ålderdomliga Smedstorp, Filsbäck 3:4, med sin typiska hallaskorsten är det mest välbevarade av herrgårdstorpen under Filsbäck.

Filsbäck, Filsbäck 3:4, huvudbyggnadens lätt sengustavianska utformning härstammar från en om- och påbyggnad år 1800. Den har en yngre

portik och gaveltillbyggnad. Redan 1811 byggdes Filsbäcks stora stenladugård, överbyggd med ny stor skulle 1915 och tegeltäckt, välbevarad sedan dess.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 4

rad portal, profilerade fönsteröverstycken och i gavlar lunettfönster. En tillbyggnad från sent 1800-tal vid östgaveln slopades vid restaurering 1940-45 som återställde den nyklassicistiska exteriören där samt att portiken vid entrén tillkom. I trädgården finns ett tidstypiskt åttkan-tigt dass från 1800-talet.

De välbevarade flyglarna består dels av ett timrat magasin som kan härstamma från 1700-talet samt en timrad stallänga som kan ha samma ålder men fick nuvarande exteriör ca 1850-60. Den separata fägårdens stora stenladugård byggdes redan 1811, fick ny överbyggd skulle 1915 och ny lada på 1930-talet. Ladgården har kvar det stora tegeltaket, i lik-het med gårdens andra byggnader, vilket bidrar starkt till gårdsbebyg-gelsens väl sammanhållna karaktär.

Bland gårdens alla hus märks bl.a. f.d. mejeri, hönshus (gårdskon-tor), brygghus, hundhus och ett stort vagnslider. Gårdsmejeriet från ca sent 1700- eller tidigt 1800-tal har även omfattat bostäder. Det är byggt med undervåning av sten och timrad övervåning (i källaren finns en in-murad f.d. kronoparkssten från Kinneskogen 1686). På 1940-talet av-kortades längan till hälften. Av gårdens tre personalbostäder är en från 1800-talet och två från 1930-talet. Vid allén och broplatsen vid bäcken ligger gårdssmedjan från 1800-talet i typiskt avskilt säkerhetsläge från övrig gårdsbebyggelse.

Infartsvägen inramas av en högvuxen gammal allé. Angränsande landsväg från Sävare norrut kantas av höga lövträd som en enradig allé.

Alléerna är mycket viktiga i den helgjutna herrgårdsmiljön och ramar även in det omgivande öppna odlingslandskapet.

Av de f.d. herrgårdstorpen är Smedstorp vid landsvägen strax norr om herrgården det mest välbevarade med ett ålderdomligt bostadshus av enkelstugutyp från ca 1800-talets mitt. En närliggande liknande stuga är mycket förfallen idag. Tjuvsled har egnahemsprägel från ca 1930-tal, senare moderniserat.

I skogen öster om Helde finns en liten husgrupp från 1900-talets mitt och senare del främst med f.d. fritidshus som senare om- och till-byggts, 1:47-1:50. I skogskanten längst i nordost ligger en större bygg-nadsgrupp på rad längs en körväg som är en f.d. brukningsväg och nu-mera avgränsar husen från Lidköpings golfbana i Truve. Golfbanan är anlagd i ett område med bl.a. ekhagar längs Öredalsån på Truveholms herrgårds mark.

Körvägen är Heldes gamla utmarksgräns mot Truve by och Truveholm.

Ca 1880 fanns här endast ett torpställe enligt Häradskartan 1877-82.

Under ca 1920-30-talet har några egnahem/småbruk med namn som Apelås och Björkelund tillkommit längs vägen och ca 1945-70 några enkla små fritidshus. På senare år har här kompletterats med nutida vil-labebyggelse. Husklungan har numera en ganska blandad karaktär. Det ännu kvarvarande f.d. torpet, Sandötorp, Helde 1:19, har fortfarande i stort en äldre karaktär med ett bostadshus av enkelstugutyp från ca 1800-talets senare del samt tillhörande uthus.

Helde 8:1 är det enda kvarvarande av en klunga torp och backstugor som tillkom på 1800-talet öster om byn.

Översikt mot Jon-Rasvillsgården som flyttades ut efter enskiftet 1809. Gårdsbebyggelsen är senare för-ändrad, men läget i landskapet är karaktäristiskt.

Skattegården som flyttas ut först i tidigt 1900-tal. En samlad gårdsenhet i karaktäristiskt läge.

Skifteslandskapet karaktäriseras av ett linjärt vägnät med inslag av stora solitärträd, som denna ståtliga oxel vid Skattegårdsvägen nära torpet Helde 8:1.

Vägkorridoren och Filsbäck-Helde

Planerad vägkorridor går över eller berör gamla bytomten med tre troli-gen medeltida f.d. gårdstomter och befintlig tomt på Helde gård, samt byvägens dragning, broplatsen, det f.d. torpet Helde 8:1, samt de ut-flyttade gårdarna Jon-Rasvillsgården och Skattegården.

Planerad vägkorsning med gamla Skaravägen m.m. innebär att väg-korridoren innefattar eller berör Filsbäcks herrgårdsmiljö med tillfartsväg med allé och gårdssmedja, broplats samt Filsbäckens dalgång med ängs- och hagmarker, samt berörd dragning av gamla Skara-Lidköpingsvägen.

Den berör även gårdsallén mot Helde gård. I korridorens omedelbara närhet ligger husgruppen Helde 1:47-1:50

Den ståtliga allén längs tillfartsvägen är en ka-raktärsfull del av den välbevarade herrgårdsmil-jön på Filsbäck.

1800-talstorpet Sandötorp, Helde 1:19, ligger för sig längst i NO på Helde gamla marker.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 4

3. DALVIK

Delområdet följer Öredalsåns dalgång söderut från vägskälet med gam-la 44:an, parallellt med gam-landsväg 702 mot Torestorp/Vinninga/Saleby.

Huvuddragen i odlingslandskapet är i stort som i slutet av 1800-talet.

Omgivningarna närmast Dalviks gård karaktäriseras av lövskog och hag-mark vid och kring den djupa åravinen. SV om gården vidtar ett öppet odlingsstråk som följer landsvägen söderut mot Torestorps by.

Söder om Dalvik finns en stenåldersboplats (fast fornlämning Sävare 52). Den ingår liksom Dalvik och övriga delområdet i en större kultur-miljö, som sträcker sig utanför undersökningsområdet med fornläm-ningar, äldre vägmiljö, kulturlandskap och bebyggelse ner t.o.m. To-restorps by.

Dalviks gård är en ensamgård som är känd sedan 1600-talet och då hette Krutbruket. Gården omnämns i jordeboken första gången 1685 som 1/4 frälsehemman. Någon krutproduktion är inte känd här, däremot kan salpeterframställning vara förknippad med ett sådant gårdsnamn. (Några kartor äldre än sent 1800-tal har inte påträffats vid sökning i Lantmä-teriets arkiv). Under 1800-talets senare del bebyggdes gården som en mindre herrgård och erhöll namnet Dalvik. Herrgårdskaraktären sätter viss prägel på bebyggelse och landskapsbild med en stor parkliknande trädgård kring manbyggnaden och anslutande vägallé. Idag återstår framför allt manbyggnaden (Dalvik 1:3) samt ett falurött timrat bostads-hus, också av äldre datum, vid sidan av manbyggnaden (Torestorp 3:20).

Häradskartan från 1877-82 ger en bild som i stora drag är lätt igenkännbar även idag med herrgård, park, hagmark, åravin och odlingsstrå-ket längs landsvägen. Odlingsmarken var dock mer omfattande än idag.

Ekonomiska kartan från sent 1950-tal skiljer sig inte så mycket från det sena 1800-talets kartbild.

Gården hade fortfarande kvar sin stora ekono-mianläggning i SO. Allén gick fortfarande något längre åt NV än idag.

Den stora manbyggnaden i rikt utformad panelarkitekur, s.k. schwei-zerstil, från 1860 bör vara utformad efter Charles Emil Löfvenskiölds mönsterplanschverk ”Landtmannabyggnader”. Exteriören är mycket väl bibehållen.

Landsvägen har en mycket genuin prägel av en äldre vägsträckning som är anpassad till landskapets och terrängens växlingar. Från och med Dalvik och söderut kantas den av en allé av höga lövträd ner förbi To-restorps by. Väg 702/701 är värderad som vägmiljö av mycket stort kul-turhistoriskt värde i Kultur på väg i Skaraborg 1997.

Vägkorridoren och Dalvik

Dalvik ligger i nuläget strax söder om vägkorridoren. Vägkorridoren innefattar broplatsen norr om Dalvik.

Dalviks monumentala huvudbyggnad från 1860 inramas av en parkliknande trädgård. Dalvik 1:3.

Som en sidoflygel till Dalviks huvudbyggnad lig-ger detta äldre bostadshus. Torestorp 3:20.

Kulturhistorisk utredning, väg 44 49