- En kommunikationshistoriskt intressant miljö vid det gamla färdstrå-ket omger den djupa åravinen med en gammal broplats med en förfal-len stenvalvsbro (fast fornlämning Sävare 70), nuvarande broplats från 1900-talets mitt med en liten betongbro, samt ett f.d. vägskäl mot Lid-köping/Skara /Kinnekulle samt en vägvisarsten i kalksten (fast fornläm-ning Skeby 5:1). I anslutfornläm-ning finns en stenåldersboplats (Skeby 19:1).
Kulturvärden i delområdet Dälden-Tyskagår-den. (Markeringar i blekrött. Undersöknings-områdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad).
Här framträder de fyra kända fasta fornläm-ningarna Skeby 5:1, 11:1 och 19:1 samt Säva-re 70:1 den gamla stenbron som är kärnan i en liten miljö av kommunikationshistoriskt intresse.
Skeby 7:2 Backgården och 8:1 Tyskagården har kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt.
- Fast fornlämning uppe i odlingsbygden är en järnåldersgrav (en hög, Skeby 11:1) SO om Backgården.
- Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har två gårdar. Den ena är Skeby 7:2 Backgården som är en samlad gårdsmiljö med rötter i enskiftet på 1820-talet. Som enskild byggnad är en välbevarad mangårdsflygel av kulturhistoriskt intresse. Den andra är Skeby 8:1 Tyskagården som är
Vy över fullåkersbygden upp mot Backgården och Tyskagården i NO.
Nere i den djupa åravinen finns den gamla bro-platsen med stenvalvsbron. Idag är den delvis nedfallen. Fast fornlämning Sävare 70.
Kulturhistorisk utredning, väg 44 2
en fin helhet. Som enskild intressant byggnad framträder främst en tegeltäckt mönsterritad ladugård från ca 1930-40-tal.
- Mer allmänt hållna kulturmiljövärden finns i stora drag i det öppna odlingslandskapet med bl.a. 1800-talets typiska linjära vägnät och gårdarnas byggnadsgruppering och höga lövträd.
Skeby 7:2 Backgården flyttades ut vid enskiftet 1821 och har, oavsett senare tiders
modernise-ringar, kvar sina 1800-talsbyggnader som en fin helhetsmiljö.
Gamla 44:an söderut mot åravinen där stenål-dersboplatsen, fast fornlämning Skeby 19:1, lig-ger i skogskanten till vänster.
Antikvariska synpunkter och den planerade vägens påverkan på kulturmiljön
44:ans gamla vägdragning kommer till stor del att utgöra en grund för den nya dragningen. I delområdets SV del omfattar vägkorridoren i nu-läget stenåldersboplatsen (fast fornlämning Skeby 19:1, se separat Arkeo-logisk utredning 2012) och den gamla broplatsen med stenvalvbron (fast fornlämning Sävare 70). Även den nya broplatsen berörs. Det är en kom-munikationshistoriskt intressant liten kulturmiljö som har en säregen och upplevelsemässigt lite spännande karaktär i och med den delvis raserade valvbrons läge nere i åravinen. Broplatsen har en nu ”ruinromantisk” ka-raktär inbäddad i grönskan bland sluttningens tvära brinkar. Brons långt gångna förfall medför att bevarandeaspekterna inte är påtagliga,
De två f.d. torpställena Dälden och Alvhem som ligger invid gamla 44:an är mer eller mindre förändrade i sen tid. Av dessa ligger Dälden
i korridoren.
Av gårdarna i NO ligger samtliga fyra gårdar helt eller delvis inom vägkorridoren. Här bör uppmärksammas att Skeby 8:1 Tyskagården och Skeby 7:2 Backgården är kulturhistoriskt värdefulla byggnadsobjekt.
I närheten av korridoren står även vägvisarstenen (fast fornlämning Skeby 5:1) nära Alvhem. I händelse av justering av planerad vägdragning är det mycket viktigt att vägvisarstenen uppmärksammas.
Vägvisarstenen, fast fornlämning Skeby 5:1, står på sin plats vid det gamla vägskälet nära Alvhem/
Dälden och visar mot Lidköping och Lindärva.
Kulturhistorisk utredning, väg 44 2
5. SKEBY
Kulturvärden i delområdet Skeby. (Markeringar i blekrött. Undersökningsområdets gräns i grönt. Vägkorridor är streckad). I öster har inringats kulturmiljön kring Skeby by med välbevarat bebyggelsemönster, medeltida kyrkomiljö, värdefulla gårdsmiljöer, bytå längs bäcken, byvägnät och alléer. I övrigt framträder de många förhistoriska boplatserna från byn upp mot Skebyås, Skeby 30-46, 49, 51. Fasta fornlämningar är även Skeby 9, 12 och 24. Ett kulturhistoriskt värdefullt byggnadsobjekt är Skeby 1:14.
Sammanfattning
Detta omfattar undersökningsområdets nordöstra del kring Skeby by och omgivande marker ut mot väg 44 samt Skebyås upp mot den ny-byggda Källbyrondellen i NV. Dagens utpräglade fullåkerslandskap har ursprung som förhistorisk bygd nära Vänern, belagd bl.a. genom kon-centration av sten/bronsåldersboplatser på Skebyås och vid Skeby by, ortnamnet Skeby och enstaka kvarliggande järnåldersgravar.
Skeby by har medeltida anor som stor tvåsädesby, vars inägor låg när-mast byn i torrlänta lägen, samt vad gäller ängen även vid både bäcken och ute vid Vänern. Efter enskifte 1821 vidtog en intensiv uppodling under 1800- och 1900-talet som skapat dagens fullåkersbygd. En gan-ska stor bykärna fick ligga kvar vid medeltidskyrkan vid skiftet och da-gens bymiljö har en mångfald av äldre strukturer bevarade, inte minst välbevarad bondgårdsbebyggelse, byvägnät och en betad f.d. bytå. Dä-remot är det omgivande kulturlandskapet till stor del präglat av det nu-tida storskaliga odlingslandskapet. Några kvarliggande f.d. backstugor minner om 1800-talets utkantsbebyggelse på byns gamla marker.
Vägdragningen från 44:an in mot Skeby och vidare mot Mariedal/
Lundsbrunn är av gammalt datum (vägvisarsten och milsten vid 44ans vägskäl).
Skebyås NV om byn är delvis mer kuperad, delvis flackare. På 1770-talet ingick den i en stor byallmänning, då främst använd till oxbete och åker, men med troligt ursprung som äng. Stora delar uppodlades under 1800-talet, inslag finns av mer sentida små odlingsrösen. Idag präglas den av blandskog och sly, delvis av täktverksamhet och sentida ridanläggning och är i N och SO uppodlad. Inslag av enar knyter an till den äldre hävden som fodermark. Mot 44:an ligger Skeby 10:11 som är sentida villabebyggelse.
Kulturmiljövärden
- Skeby by har mycket stora kulturmiljövärden som samverkar i upple-velsen av den genuina bymiljön. Även om flera gårdar flyttade ut efter enskiftet 1821 ligger fortfarande flera gårdar kvar och ger stark förank-ring från den medeltida bystrukturen. Detta är idag en av Skaraborgs mer väl bibehållna bymiljöer och karaktäriseras av byns välbevarade bebyggelsemönster, den medeltida kyrkomiljön, den öppna f.d. bytån, gammal stenbro, bevarat byvägnät och alléer och av den samlade be-byggelsens förhållande till omgivande öppna odlingslandskap.
Många gårdar har fortfarande en väl bibehållen agrar bebyggelse från 1800- och 1900-tal som ur kulturmiljösynpunkt ger en stark Vy från bäcken över den betade gamla bytån
bort mot medeltidskyrkan.
Längs den välbevarade kyrkomiljön går gamla Hangelösavägen, numera som byväg.
Skeby är en väl sammanhållen bymiljö i det öppna odlingslandskapet. Vy fr SO mot Sörgår-den, Skeby 11:2.
Kulturhistorisk utredning, väg 44 29
karaktär och är av stort kulturhistoriskt värde, t.ex. Skeby 1:2 Skatte-gården, 10:3 NolSkatte-gården, 11:2 SörSkatte-gården, 11:6/10:3 Storegården och 13:7 Bäckgården (se Utredningsdelen). En f.d. mejeribyggnad, Skeby 8:2, från 1900-talet är av industrihistoriskt intresse.
Vad gäller äldre kulturlandskap är dock det framför allt i bebyggel-semönstret och vägnätet samt den betade gamla bytån, bäckdalgång-ens hagmarker och i någon mån på Skeby ås som fler än bäckdalgång-enstaka äld-re markanvändningsstruktuäld-rer idag kan skönjas i fullåkerslandskapet närmast byn.
- Skeby mycket värdefulla kyrkomiljö med medeltidskyrkan (1100-tal) på den stenmursinramade kyrkplatsen. En karaktäristisk gammal sockenkyrkogård som idag är en av Skaraborgs mycket få kvarvarande gruskyrkogårdar. Skeby kyrkplats ingår i Skeby bymiljö.
- Två f.d. backstugor finns kvar av den stora mängd obesutten bebyg-gelse som uppstod i trakten efter 1800-talets enskifte. Skeby 1:14 med bostadshus av enkelstugutyp från 1800-talet är idag den som har ett större kulturhistoriskt värde. Trädgårdstorp är däremot delvis föränd-rad.
- Vägvisare i kalksten samt en milstolpe från Karl XII:s tid, båda fasta fornlämningar (Skeby 24 och Skeby 12).
- Fasta fornlämningar med järnåldersförankring är dels en grav i form av en hög väster om byn (fast fornlämning Skeby 9:1), dels flatmarks-gravar troligen från tiden kring Kristi födelse nära Skeby ås närmare byn i norr (Skeby 14). Därutöver finns uppgift om bortodlad forn-lämning, stensättning, nära högen.
- Vad gäller Skebyås är dess främsta betydelse ur kulturhistorisk syn-punkt den stora mängd av boplatser från sten/bronsålder som påträf-fats nästan längs hela linjen fr.o.m. kring vägkorset nere vid Skeby by i SO vidare över åsen och upp runt väg 44 och nya Källbyinfarten i NV. (I närheten finns även flatmarksgravar, se ovan). Boplatserna utgör tillsammans ett stort kluster av ca 18 fasta fornlämningar som uppmärksammades i en arkeologisk utredning över området 2004.
Detta kluster är större än den del som direkt berörs av den planerade vägdragningen (fasta fornlämningar Skeby 30-46 samt 51). Se Sär-skild utredning VGM 2004, Axelsson&Wattman.
Ett välbevarat byvägnät med flera gårdsalléer kännetecknar Skeby by
Skeby 13:7 Bäckgården är en av byns välbevara-de gårdsmiljöer från 1800-talets mitt..
Skeby 1:2 Skattegården med stor allé är en av byns välbevarade gårdsmiljöer från 1800- 1900-tal.
Antikvariska synpunkter och den planerade vägens påverkan på kulturmiljön
Delområdet berörs av två vägförslag. Den ena dragningen avser 44ans vägkorridor väster om byn och som innefattar Skeby 1:14 och Skeby 10:7 Trädgårdstorp samt villan Skeby 10:11 nära Källbyrondellen samt vägvisarstenen och milstolpen (fasta fornlämningarna Skeby 24 och Skeby 12).
Ur kulturhistorisk synpunkt skulle det vara angeläget att bevara den f.d. backstugan Skeby 1:14. Kulturvärdena är förknippade med att det-ta tycks vara den mest välbevarade av de f.d. torp och backstugor som växte upp kring Skebyås och angränsande del av 44an efter 1800-talets enskifte. Skeby 1:14 ligger dessutom i ett karaktäristiskt utkantsläge i landskapet och har i huvudsak kvar en välbevarad utformning.
Beträffande synpunkter på vägvisarstenen och milstolpen (fasta forn-lämningarna Skeby 24 och Skeby 12) hänvisas till separat Arkeologisk utredning VGM 2012.
Det andra vägförslaget avser den planerade anslutningsväg som skall gå från nya Källbyrondellen i NV ner till Skeby kyrkby i SO. Denna berör flera av de boplatser (fasta fornlämningar) som ligger längs Skeby ås samt kommer i och med planerad korsning i SO nära Skeby medel-tida kyrkplats i kanten av Skeby by.
Vad gäller Skeby ås berör planerad angöringsväg från Källbyrondellen ner mot Skeby flera av de ca 18 fasta fornlämningar som uppmärksam-mades 2004. Se Särskild utredning VGM 2004, Axelsson&Wattman.
De kulturvärden som är förknippade med Skeby by påverkas troli-gen inte mycket av den planerade vägdragnintroli-gen, dock med ett mycket viktigt undantag för kyrkomiljön i byns västra utkant. Den medeltida Vy från 44:an österut bort mot korsvägen Källby/
Lundsbrunn/Hangelösa vid Skebys västra utkant.
Endast öppen gräsmark och en träddunge skiljer korsningen från den medeltida kyrkomiljön.
Kulturhistorisk utredning, väg 44 31
kyrkomiljön har mycket stora värden och dess småskalighet och expo-nerade läge medför att extra varsamhet måste visas vid ingrepp/åtgärder i närområdet. Mot den bakgrunden är det mycket angeläget att den pla-nerade korsningen/rondellen hålls mer uppåt, åt NNV, och inte förskjuts neråt SSO och kyrkplatsen. Det är också mycket väsentligt för både kyr-komiljö och välbevarad bykaraktär att angöringen till by- och landsväg utförs med stor hänsyn till befintligt äldre bebyggelsemönster.
Vy från Källbyrondellen åt SV längs 44:an vid Skeby 10:11 och gamla ladugården vid Träd-gårdstorp. Flera förhistoriska boplatser ligger i odlingslandskapet kring 44:an.
Vy från Skeby ås, mellersta delen.
Vägvisarstenen nära 44:an, fast fornlämning Skeby 24.
Skeby 1:14 är av kulturhistoriskt värde såsom den mest välbevarade av de f.d. backstugorna från 1800-talet på byns gamla marker.