Dagcentraler är öppna för alla äldre i kommunen och ger möjlighet till social samvaro. De fyller en viktig funktion för att bryta ofrivillig soci-al isolering men fungerar även som avlastning för anhörigvårdare. Där anordnas olika aktiviteter som ofta bestäms av dem som besöker verk-samheten. Dagcentralerna kan drivas helt i kommunal regi, tillsammans med föreningsliv och frivilliga eller drivnas med bidrag från kommunen.
I Kungälv anordnas varje år en kul-tur- och fritidsvecka med möjligheter att prova olika fritidsverksamheter på olika dagcentraler/träffpunkter i kommunen.
I Härryda finns en volontärcentral som öppnades under 2005. Genom dess verksamhet bedrivs bl.a. caféer, gymnastik, promenader, fester och resor. Även övriga kommuner har hjälp av frivilliginsatser och dessa samordnas ofta från en dagcentral
av en frivilligsamordnare. Denna kan vara den enda anställda personen och dagcentralerna sköts sedan av frivilliga. Dagverksamhet kan beviljas som en biståndsbedömd insats för personer i ordinärt boende som har behov av regelbunden sysselsättning, aktivering eller träning utanför det egna hemmet och vända sig då oftast till personer med demens.
6 .2 .Skadeförebyggande .arbete
Många äldre råkar ut för olika for-mer av skador efter olyckor. En del återhämtar sig aldrig helt utan blir beroende av vård och omsorg. Det leder till omfattande lidande och stora kostnader för samhället. Flera
av GR-kommuner satsar därför på information till äldre om risker både i bostaden och utomhus. Det kan ske på Senior- eller äldredagar där man kanske samtidigt informera om kom-munens verksamhet eller genom
upp-sökande och förebyggande hembesök. Vissa kommuner har även en ”Fixar Malte” som hjälper till med uppgifter som vanligtvis inte ingår i hemtjänst.
7 . Resultat
Frågan vad det kostar att producera äldreomsorgen är komplex men den totala kostnaden för äldreomsorgen (diagram 5) är en fråga som till syven-de och sist är väldigt intressant. Det kan dock vara bra att se kommunens kostnader i förhållande till standard-kostnad eftersom det finns skillnader mellan kommunerna på grund av strukturella faktorer. Diagram 7 visar att ålderssammansättningen i kom-munen är en tungt vägande faktor vid beräkning av standardkostnad men
det finns naturligtvis även faktorer som inte kunnat ”fångas” vid beräk-ning av standardkostnaden. Detta visar sig genom att t ex små kommu-ner i genomsnitt har en kostnad som väsentligt överstiger standardkostna-den medan riktigt stora kommuner har en kostnad som klart understiger standardkostnaden.
När det gäller politiska ambitioner (medvetna eller omedvetna) kan det vara mixen av insatser eller kvali-tetsnivån som påverkar kostnaderna.
Det är svårt att avgöra om det finns någon optimal mix som är mer kost-nadseffektiv men hur mixen av insat-ser utvecklas över tid kan vara intres-sant att följa. Kommer kostnaderna för särskilda boenden att minska och kostnader för ordinärt boende och öppen verksamhet på sikt att öka i och med att kvarboendeprincipen gäl-ler i GR-kommunerna? I diagram 38 visas det ovägda snittet för GR-kom-munerna 2005.
Produktivitet/effektivitet är viktigt i sammanhanget. Det särskilda boen-det står för ca 59 % av kommuner-nas totala äldreomsorgskostnader, att driva det kostnadseffektivt är därför en viktig fråga. I avsnittet om äldre-omsorgens kostnader visar diagram 5 att de kommuner som har låga kost-nader för särskilt boende ofta har låga totalkostnader. Kostnaderna består till största delen av personalkostna-der och hur de budgeterats påverkar naturligtvis utfallet. Det som också påverkar kommunens kostnader för särskilt boende är antalet platser i förhållande till antalet äldre i kom-munen. Flera av kommunerna har minskat sina platser i särskilt boende under de senast åren. Mölndal drar slutsatsen att det viktigaste i utform-ningen av boende för äldre är att göra rätt sorts platser som särskilt boende och att se den övriga bostads-marknaden som den viktigaste arenan
även för äldre när det gäller att lösa bostadssituationen. Det är då viktigt att det finns ett varierat utbud av bostäder som passar äldre personer som t ex seniorboenden och lägen-heter för funktionshindrade. Vid pla-nering av äldreboenden är det viktigt att bedöma behovsutvecklingen och hur antalet äldre förändras över tid eftersom förändringar tar lång tid att genomföra och får stora ekonomiska konsekvenser. I diagram 2 visas att befolkningsprognoserna för kommu-nerna varierar. I vissa kommuner ökar antalet 80 år eller äldre medan det i andra kommuner står still eller till och med minskar fram till 2013.
Insatser i ordinärt boende utgör ca 34 % av kommunernas totala äldre-omsorgskostnader. Av detta är ca 60 % kostnader för hemtjänsten, vilket motsvarar ca 20 % av kommuner-nas totala äldreomsorgskostnader. De kommuner som har låga kostnader
för hemtjänst har därför ofta låga kostnader för ordinärt boende. Det går inte att enbart förklara relativt låga kostnader för hemtjänst med lägre vårdtyngd, någon speciell för-delning mellan olika biståndsintervall, väl utvecklat anhörigstöd eller att det handlar om hemtjänst till färre per-soner. En del av förklaringen är även kostnad per producerad timme. Pro-duktionskostnader för hemtjänsten är svår att jämföra i GR-kommunerna pga. olika sätt att mäta och följa upp antal timmar. Flera av kommu-nerna arbetar med eller börjar införa IT-baserade uppföljningsverktyg och förhoppningar finns om att det därför skall bli lättare att jämföra kostnad per timme i kommande nyckeltalsrap-porter. Mätning av hemtjänst är ett område som är viktigt att utveckla för att kunna göra bra jämförelser som leder till nya insikter. Många kom-muner i riket prövar nya arbetssätt
Särskilt boende 59 % Ordinärt boende 34 % Färdtjänst 2 % Bostadsanpassning 1 % Öppen verksamhet 2 %
Administration och övriga kostnader 2 %
inom hemtjänstområdet och kom-munerna i GR-området arbetar med många olika projekt för att utveckla verksamheten. Lerums hemrehabilite-ringsprojekt visade t ex att behovet av vård minskade tydligt efter en period med hemrehabilitering. Utvecklingen på området blir intressant att följa.
Ca 22 % av kostnaderna för perso-ner i det ordinära boendet är kostna-der för korttidsplatser. När det gäller dessa kostnader går det i rapporten att jämföra kostnad per plats, antal platser i förhållande till antal invå-nare 80 år eller äldre samt nyttjande-graden per plats. Det som påverkar totalkostnaderna för korttidsplatser är främst kostnaden per plats samt tillgången till platser. Det är dock svårt att dra några andra slutsatser av resultatet, så som t ex hur det kan påverka totalkostnaderna, då kom-munerna arbetar på olika sätt med korttidsplatser. Vissa kommuner har särskilda enheter med korttidsboende medan andra kommuner har enstaka platser på ett särskilt boende. Det kan då vara ett problem att beräkna exakt vad korttidsplatsen, som ofta
har högre personaltäthet, kostar. I kommande nyckeltalsrapporter kan det vara intressant att se på hur man budgeterar bemanningen på korttids-platserna och om det finns samband med kommunens totalkostnader för äldreomsorg.
Ca 15 % av kostnaderna för per-soner i det ordinära boendet består av kostnader för hälso- och sjukvårdsin-satser och resterande 3 % är insjukvårdsin-satser till anhöriga. Anhörigas insatser utgör en stor del av omsorgen till äldre men alltså inte så stor del av kostnaderna. Insatserna kan vara helt avgörande för om de äldre kan bo kvar hemma eller behöver plats på ett särskilt boende. Vissa kommuner har satsat på anhörigkonsulenter som ansvarar för utveckling av olika stödformer till anhöriga och stödet kommer antag-ligen att utvecklas i kommunerna då riksdagen beslutat om bidrag för att förbättra och fördjupa stödet till anhöriga.
HSL-insatser utförs i både ordi-närt och särskilt boende och utgör nästan 25 % av totalkostnaden för äldreomsorgen. Insatserna blir mer
kvalificerade i takt med att allt fler äldre avlider i det egna hemmet eller på särskilt boende istället för på sjuk-hus som tidigare. I diagrammen visas att det är stor skillnad mellan kom-munernas sjuksköterskeinsatser på så sätt att vissa kommuner ger lite insat-ser till många brukare medan andra har få brukare med stora insatser. Ett diagram för rehabiliteringskost-nader i särskilt boende finns också medtaget men det finns osäkerheter i det inlämnade materialet pga. kom-munernas skiftande organisation av rehabiliteringen. Detta gör att det är svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet men området skulle vara intressant att titta närmare på i kom-mande rapporter.
Resterande 7 % av totalkostnader-na består av insatsertotalkostnader-na öppen verk-samhet, färdtjänst bostadsanpassning samt administration och övriga nader. Det är svårt att mäta kost-nadseffektiviteten på insatserna men de antas påverka kommunernas eko-nomi positivt på så sätt att de främjar kvarboende.
Ale i förhållande till GR-snitt (100 %) 0 % 50 % 100 % 150 % 200 % Särskilt boende Ordinärt boende Öppen verksamhet Färdtjänst + bostadsanpassning Övrigt GR-snitt Ale
8 .1 .Ale
Kommunbeskrivning
Ale kommuns befolkning finns gan-ska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älv-dalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t ex Risveden. Kom-munen har som många förortskom-muner en förhållandevis ung befolk-ning. Många invånare i Ale pendlar till arbeten i andra kommuner i Göte-borgsregionen.
Politisk .styrning, .strategier .
och .planer
Insatserna till de äldre ska ges utifrån de intentioner som anges i Strategisk plan, nämndplan samt den nyligen reviderade Äldreomsorgsplanen. Här framgår bl.a. att insatserna skall vara kvalificerade, individuellt anpassade och skapa förutsättningar för äldre Alebor i behov av omsorg att leva ett tryggt och självständigt liv med god livskvalitet.