Nyckeltal inom äldreomsorgen 2005
Sammanfattning . . . . 2
1 .Inledning . . . . 3
1 .1 .Bakgrund . . . . 3 1 .2 .Syfte . . . . 3 1 .3 .Metod . . . . . 4 1 .4 .Avgränsningar . . . . 42 .Äldreomsorgen . . . . 5
2 .1 .Befolkning . . . . . 5 2 .2 .Personal . . . . 6 2 .3 .Totalkostnader .för .äldreomsorg . . . . 83 .Särskilt .boende . . . . 11
3 .1 .Kostnader .särskilt .boende . . . . . 11
3 .2 .Personalbemanning .inom .särskilda .boenden . . . . . 13
3 .3 .Intäkter . . . . . 16
3 .4 .Kö .och .antal .permanentplatser . . . . 16
3 .5 .Köpta .platser .och .entreprenader . . . . 17
4 .Hälso- .och .sjukvårdsinsatser . . . . 19
4 .1 .Kostnader .hälso- .och .sjukvårdsinsatser . . . . 19
4 .2 .Sjuksköterskeinsatser . . . . 19
4 .3 .Rehabilitering .och .hjälpmedel . . . . 21
5 .Ordinärt .boende . . . . 23
5 .1 .Kostnader .ordinärt .boende . . . . 23
5 .2 .Hemtjänst . . . . 23
5 .3 .Korttidsplatser . . . . . 27
5 .4 .Stöd .till .anhöriga .och .närstående . . . . 28
5 .5 .Färdtjänst . . . . 29
6 .Öppen .verksamhet . . . . . 30
6 .1 .Dagcentraler .och .dagverksamhet . . . . . 30
6 .2 .Skadeförebyggande .arbete . . . . 30
7 .Resultat . . . . 31
8 .Kommunbeskrivningar . . . . 33
8 .1 .Ale .kommun . . . . 33 8 .2 .Alingsås .kommun . . . . 34 8 .3 .Göteborgs .stad . . . . 35 8 .4 .Härryda .kommun . . . . . 36 8 .5 .Kungsbacka .kommun . . . . 37 8 .6 .Kungälvs .kommun . . . . 38 8 .7 .Lerums .kommun . . . . 398 .8 .Lilla .Edets .kommun . . . . 40
8 .9 .Mölndals .stad . . . . 41 8 .10 .Partille .kommun . . . . 42 8 .11 .Stenungsunds .kommun . . . . 43 8 .12 .Tjörns .kommun . . . . 44 8 .13 .Öckerö .kommun . . . . 45
9 .Bilagor . . . . 46
Bilaga .1 .Modell .för .boxanalys . . . . 46
Bilaga .2 .Manual . . . . 47
Sammanfattning
De tretton kommunerna i Göteborgsregionen har i sam-arbete tagit fram ”Nyckeltal inom äldreomsorgen” sedan 1995 och årets rapport för verksamhetsåret 2005 är den tionde rapporten. Syftet är att jämföra kostnader för äldreomsorg mellan kommunerna och därigenom lära sig om den egna kommunen, underlätta erfarenhetsutbyte och sätta fokus på intressanta områden. En manual har arbetats fram inför inlämnande av årets uppgifter för att säkerställa jämförbarheten. Rapporten inleds med kapitel där äldreomsorgen och dess olika områden beskrivs. I varje kapitel finns jämförelser mellan kommunerna, i dia-gramform, för att lätt ge en överblick. I kapitel 7 finns en sammanfattning av de resultat som framkommer i rappor-ten. I slutet av rapporten beskrivs sedan varje kommun närmare och där kan man finna förklaringar till likheter och olikheter mellan kommunerna.
Äldreomsorgen
Utvecklingen under de senaste åren har kännetecknats av att äldre bor kvar längre i det egna hemmet. Kriterierna för att beviljas särskilt boende har förändrats över tiden och antalet platser har minskat. En konsekvens är att insatser från anhöriga och frivilliga ökar. Det är de äldres egna önskemål samt kraven på ekonomisk effektivitet som driver på förändringen. Utvecklingen påverkar de totala kostnaderna men jämförelser kan vara svåra att göra, då det finns både påverkbara och icke påverkbara faktorer. Nytt i årets rapport är att totalkostnad har jämförts med standardkostnad för kommunen enligt det statliga utjämningssystemet. Standardkostnaden tar hänsyn till olika strukturella faktorer som påverkar kommunernas kostnader. En av de tyngst vägande faktorerna är antal invånare 80 år eller äldre eftersom det är de som in störst utsträckning har insatser från äldreomsorgen. I rapporten relateras kostnaderna därför mestadels till antalet 80 år eller äldre i kommunen trots att kostnader även finns med för personer mellan 65-79 år, för att jämförelsen skall bli mer rättvisande och lättare att analysera. I årets rapport finns ett cirkeldiagram som visar GR-kommunernas mix av insatser. Nytt är även bilagan med boxanalys som visar hur nyckeltalen hänger ihop och ger en bild av hur kom-munens kostnader påverkas av olika faktorer.
Särskilt .boende
En tendens i riket är att antalet demens/psykogeriatriska platser ökar i förhållande till somatiska platser. I GR-kommunerna har demens/psykogeriatriska platser ökat från i snitt 26 % till 38 % mellan 1995 och 2005. Hur
fördelningen ser ut påverkar kostnaderna eftersom plat-ser i ett somatiskt boende oftast är billigare än en plats i demens/psykogeriatriskt boende. Hur boendena är organiserade kan också påverka kostnaderna men även tillgången till platser.
Ordinärt .boende
Hemtjänstinsatser inklusive trygghetslarm och matdistri-bution står för den största delen av de insatser som utförs i ordinärt boende. Övriga insatser i ordinärt boendet är anhörigstöd, korttidsboende samt hälso- och sjukvård som bedrivs i det egna hemmet. Kvarboendeprincipen gäller i samtliga GR-kommuner. Det betyder att brukarna i den utsträckning det är möjligt bor kvar i sitt hem. För hemtjänsten har antal timmar per person i snitt, antal brukare och kostnad per person stor betydelse för kostna-derna. Anhörigas insatser utgör en stor del av omsorgen till de äldre men en liten del av kostnaderna. Insatserna har stor betydelse för om de äldre skall kunna bo kvar hemma och GR-kommunerna arbetar med att utveckla stödet till de anhöriga.
Öppen .verksamhet .
Öppen verksamhet handlar till stor del om förebyggande insatser och de diskuteras allt mer för att minska kostna-derna för äldreomsorgen. Frivilliga engageras allt oftare och många kommuner satsar på någon sorts skadeföre-byggande arbete genom t ex föreskadeföre-byggande hembesök eller information.
Hälso- .och .sjukvårdsinsatser
Hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i både ordinärt och särskilt boende och utgör nästan 25 % av totalkostna-den för äldreomsorgen. Insatserna har blivit allt mer kvalificerade i takt med att fler äldre avlider i det egna hemmet eller på särskilt boende istället för på sjukhus som tidigare.
1 . Inledning .
1 .1 .Bakgrund
Kommunerna behöver ständigt hitta nya effektiva lösningar för att kun-na producerar de tjänster som med-borgarna har rätt att förväntar sig. Begränsade resurser ställer stora krav på analyser och uppföljningssystem för att styra verksamheterna och inte göra besparingar som kan bli dyra på sikt.
Kommunerna rapporterar årligen in offentlig statistik för äldreomsor-gen till bl.a. SCB och Socialstyrelsen. Många kommuner har svårigheter att använda dessa uppgifter för jämfö-relse och analyser. Detta beror dels på grund av brister i själva modellen då alla parametrar man vill använda inte finns med, dels på grund av farhågor
om bristande kvalitet i det inlämna-de siffermaterialet. Önskemål om en gemensam modell växte därför fram och det är bakgrunden till att arbetet med Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionen startade 1995.
1 .2 .Syfte
Syftet med nyckeltalsarbetet inom äldreomsorgen är jämföra vad det kostar att producera äldreomsorg i de olika kommunerna, för att jämföra sig med varandra och lära sig om den egna kommunen. Det kallas med ett annat ord för ”benchmarking”. Det skapar förutsättningar för att reflek-tera över den verksamhet man bedri-ver, underlättar erfarenhetsutbyte över kommungränserna samt
inspire-rar till förbättringsarbete. Över åren sätts fokus på olika områden som är extra intressanta att utveckla och analysera. Nyckeltalsjämförelserna ger inte de slutliga svaren på alla de frågor som kan ställas. Syftet är sna-rare att vara en bra utgångspunkt för djupare och fortsatta analyser i den egna kommunen eller i samarbete mellan några olika kommuner. Detta kan t ex ske med hjälp av boxanalys
(bilaga 1) som visar hur nyckeltalen hänger ihop och ger en bild av hur kommunens kostnader påverkas av olika faktorer.
Nyckeltalen i denna rapport beskri-ver endast prestationer och kostnader. Hur t ex kvaliteten och arbetssituatio-nen uppfattas kan endast besvaras av de enskilda kommunerna.
1 .3 .Metod
Arbetet med årets rapport som avser verksamhetsåret 2005 har genom-förts av en arbetsgrupp med flera representanter från var och en av GR-kommunerna. De som har deltagit är verksamhetsföreträdare, ekonomer och utredare, då en blandning av kompetenser, synsätt och erfarenheter skapar förutsättningar för kreativa idéer.
För att materialet skall fungera som underlag för beslutsfattande och verksamhetsutveckling är det vik-tigt att uppgifterna är framtagna på samma sätt i de olika kommunerna och över åren. En manual har arbetats fram inför årets inlämnande av up-pgifter för att säkerställa jämförbar-heten. Där definieras det noggrant hur varje uppgift skall tas fram på så sätt att alla kostnader skall komma med oavsett hur kommunerna är
organiserade. Det kan innebära att vissa delar fått räknas fram manuellt och ibland genom schablon för att göra jämförelsen mer rättvisande mot övriga kommuner. En manual kan alltid uppfattas olika oavsett hur noga man försöker definiera den. Därför är träffar med diskussioner, kring inlämnandet av uppgifterna samt de skillnader som uppstår mellan olika kommuner, en viktig del av arbetet.
Då syftet är att jämföra vad det kostar att producera äldreomsorg har kommunerna räknat med PO-pålägg (personalomkostnadspålägg) 42 % istället för det som varje kommun använder då skillnaderna kan bero på redovisningstekniska orsaker som inte har med produktionskostnaden att göra.
En fråga som länge funnits med i nyckeltalssammanhang är hur de
ser-vicehus som finns i flera kommuner skall definieras. Skall de räknas som särskilt boende, ordinärt boende eller skall det finnas en egen jämförelse mellan servicehus? Beslutet har grun-dats på uppfattningen att om man särskiljer servicehus blir jämförelsen inte riktig för vare sig särskilt eller or-dinärt boende för de kommuner som inte har servicehus. I årets rapport har detta lösts genom att definiera vad som är särskilt respektive ordinärt boende i manualen. Sedan har varje kommun fått avgöra vad deras ser-vicehus skall räknas som. Vilket har medfört att de för vissa kommuner räknats som särskilda boenden medan för andra kommuner som ordinärt boende med hemtjänst. Det är svårt att få en totalt rättvisande jämförelse mellan kommunerna men beslutet har blivit att använda denna metod.
1 .4 .Avgränsningar
Sedan ädelreformen genomfördes 1992 har kommunerna ett samlat ansvar för äldreomsorgen. Uppdraget regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Bostadsanpassning regleras i Lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. och färdtjänst regleras i Färdtjänst-lagen. Kostnader är medräknade upp
till och med första linjens chef. Detta innebär att kostnader för t ex äldre-omsorgschef, stab, central ekonomi- och personalfunktion samt kommun-gemensamma kostnader inte finns medtagna. I de fall kommunen köper eller driver platser på entreprenad finns den totala kostnaden för detta med.
GR-snittet i diagram och tabeller är ett ovägt genomsnitt. Det betyder att medelvärde inte tar hänsyn till kommunernas storlek utan alla kom-muner väger lika tungt vid beräkning av genomsnittet.
Deltagare .i .arbetet .med .nyckeltalen
Maki Almusawe Ale
Maria Benninger Ale
Lisbeth Tilly Ale
Sonny Dahl Alingsås
Birgitta Näslund Alingsås
Roland Olsson Alingsås
Sven-Olof Fredriksson Göteborg
Eva Lagerstedt Göteborg
Gunnel Mårtensson Göteborg
Tina Forsgren Härryda
Irmana Lizalo Härryda
Leif Nilsson Kungsbacka
Carina Carlsson Kungälv
Lilianne Bengtson Kungälv
Andreas Hasselteg Lerum
Bengt Johansson Lerum
Lena Glavander Lilla Edet
Mia Ljungberg Lilla Edet
Kaj Andreasson Mölndal
Jonathan F. Lyons Mölndal
Åsa Sandblom Mölndal
Katarina Noord Partille
Naimy Ohlsson Stenungsund
Lena Litzén Stenungsund
Ann-Marie Nykvist Tjörn
Helena Stahre Tjörn
Susanne Svensson Tjörn
Laila Bernå Öckerö
Stina Utbult Öckerö
Projektledning och sammanställning
Lars-Göran Jansson GR
2 . Äldreomsorgen
.
Sedan ädelreformen genomfördes har en avancerad äldreomsorg vuxit fram som ger personlig omvårdnad dygnet runt och kvalificerade medi-cinska insatser i det egna hemmet. Utvecklingen under de senaste åren har kännetecknats av att äldre bor kvar längre i det egna hemmet. Det är också vad de flesta äldre vill enligt flera enkätundersökningar. Det är även kraven på ekonomisk effektivi-tet samt behovet av att modernisera det särskilda boendet som driver på
denna förändring. Kriterierna för att beviljas särskilt boende har föränd-rats över tiden liksom antalet platser. De som idag beviljas plats har omfat-tande behov av vård och omsorg dyg-net runt. Handlar det om en plats i demensboende krävs ofta läkarintyg.
Enligt socialstyrelsen har vissa kommuners minskning av antal plat-ser i särskilt boende lett till att antalet personer med hemtjänst har ökat men utveckling har inte kunnat avläsas i alla landets kommuner. Det är enligt
Socialstyrelsen viktigt att kommu-nerna prioriterar en långsiktig utveck-ling av hemtjänst och hemsjukvård. En konsekvens av utvecklingen inom äldreomsorgen är att vårdtyngden har ökat i både ordinärt och särskilt boende samt att den genomsnittliga tiden i särskilt boende successivt har minskat. En annan konsekvens är att ett stort ansvar vilar på anhöriga och att insatser från frivilliga ökar. (Soci-alstyrelsens lägesrapport 2005)
Med anledning av detta kan slut-satsen dras att antal personer över 80 år är en faktor som påverkar kostnaderna för äldreomsorgen i stor grad. I rapporten relateras därför kostnaderna i första hand till antalet 80 år eller äldre trots att kostnader även finns med för personer mellan 65-79 år. Detta gör jämförelserna mer rättvisande mellan kommunerna och underlättar analyser.
Andelen personer 65 år eller äldre ökar i riket och år 2030 beräknas de utgöra ca 20 % av befolkningen, mot idag ca 17 %. De kommande tio åren kommer antalet personer 65 år eller äldre enligt prognoserna öka med 27 %, beroende på den stora 40 talistgenerationens åldrande. Detta kan jämföras med de senaste tio åren då ökningen har varit 1 %. Det är ökningen i antal åttio år eller äldre
som påverkar behovet av vård mest och de senast tjugo åren har vi haft en kraftig ökning av just denna ålders-grupp. Fram till ca 2020 kommer det främst vara gruppen 65-79 år som ökar och därefter beräknas det bli en betydande ökning i antalet 80 år och äldre. (Statistiska centralbyrån 2005) I diagram 2 på nästa sida visas den förväntade procentuella förändring-en i de olika åldersgrupperna fram procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
andel 80-w av invånare 65 år eller äldre
Stenungsund Härryda Lerum Ale Kunsbacka Tjörn Kungälv Lilla Edet Partille Mölndal Öckerö Alingsås Götebor g
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Andel platser i Säbo 80 år eller äldre
andel platser i Säbo 80 år eller äldre
Diagram 1: Andel 80-w av invånare 65-w jämfört med andel platser i särskilt boende som upptas av invånare 80-w
2 .1 .Befolkning .
I diagram 1 visas att av kommunens invånare 65 år eller äldre är mellan ca en tredjedel och en fjärdedel 80 år eller äldre, samtidigt som denna åldersgrupp i snitt upptar 82 % av platserna i särskilt boende. I
rap-porten ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2004” konstateras att i riket är det ca 17,9 % av befolk-ningen 80 år eller äldre som bor på särskilt boende medan det är 1,9 % av befolkningen 65-79 år. När det
gäller insatser i ordinärt boende är det 18,9 % av invånarna 80 år eller äldre som har insatser medan det i gruppen 65-79 år endast är 3,2 %.
till 2013. Uppgifterna kommer från respektive kommuns prognos över totalbefolkning och andel äldre. De
kommuner som idag har en låg andel invånare i något av intervallen kan få en hög procentuell ökning trots
att ökningen i antal personer inte är så stor.
Precis som i riket i övrigt, prognostise-rar alla GR-kommuner utom Stenung-sund störst ökning i gruppen 65-79 år. I flera kommuner beräknas ökningen
bli högre än snittet för riket. Utveck-lingen styrs av ett antal faktorer som dödlighet samt in- och utflyttningar. Det som påverkar äldreomsorgens
kostnader är om vi blir äldre på grund av förbättrad hälsa eller om ohälsan kommer att öka då livslängden ökar, på området finns olika teorier. procent -20 -10 0 10 20 30 40
50 procentuell förändring invånare 80 år eller äldre
procentuell förändring invånare 65-79 år
Öckerö Tjörn Stenungsun d Partille Mölndal Lerum Kungä lv Kungsback a Härryda Götebor g Alingsås Ale
Diagram 2: Prognos procentuell förändring i antal invånare mellan år 2005 och 2013
procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
100 andel med omvårdnadsprogrammet eller liknande
ngsås Härryd a backa Öckerö Mölndal Ale Tjörn Partille Kungäl v Lerum d GR-snitt Diagram 3: Andel omvårdnadspersonal med adekvat utbildning
2 .2 .Personal
Personalen är äldreomsorgens vikti-gaste resurs. Då antalet äldre ökar, förväntas problem att rekrytera per-sonal bl.a. beroende på att många som arbetar inom äldreomsorgen själva blir pensionärer. Av de tillsvi-dareanställda inom äldreomsorgen är i riket 22 % 55 år eller äldre jämfört med 18 % för hela arbetsmarknaden (Statistiska centralbyrån 2004). Det är viktigt att rekrytera rätt utbildad personal och att få den att stanna. Andelen personal som har adekvat
utbildning varierar mellan kommu-nerna och är oftast högre inom boen-dena än inom hemtjänsten.
2 .2 .1 .Utbildning
Det finns flera projekt inom GR-kommunerna som syftar till att höja utbildningsnivån genom validering, där faktisk kompetens värderas, bekräftas och kompletteras för att leda till omsorgs och omvårdnads-kompetens. Alla GR-kommuner har beviljats medel inom ramen för den
nationella satsningen kompetensste-gen, som är en flerårig satsning, för att stödja kommunernas kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete, inom vård och omsorg om äldre. Det arbetas på många områden i kom-munerna med t ex validering, social dokumentation, interaktivt lärande, nutritionslära, psykiatri, demenssjuk-domar, palliation, rehabilitering och framtagande av ledarskapspolicys.
I diagram 3 redovisas hur stor andel av personalen, som arbetar med omvårdnad, aktiviteter och delege-rade hälso- och sjukvårdsuppgifter, som har adekvat utbildning. Med adekvat utbildning avses här omvård-nadsprogrammet på gymnasiet eller motsvarande genom t ex validering.
2 .2 .2 .Anställning
Kritik som riktas mot äldreomsorgen är att man erbjuder för få heltidsan-ställningar. I riket arbetar vårdbiträ-den och undersköterskor i snitt 83 % (Statistiska Centralbyrån 2004). I GR-regionen är snittet 79 % 2005 mot 76 % 1998. Kommunerna för-klarar deltidsanställningar med att det är svårt att förena heltider med
verksamheternas behov av personal över dygnet. Hur många platser det finns på boendena kan också påver-ka möjligheten att erbjuda heltider. Små boenden är ofta ett uttryck för politiska ambitioner men påverkar möjligheten till optimalt nyttjande av personalen.
Kommunerna arbetar på många olika sätt för att höja sysselsättnings-graderna. I flera kommuner sker detta genom att ge höjd eller önskad sys-selsättningsgrad till all personal som önskar det. Olika modeller för att påverka sin arbetstid som t ex års-arbetstid, "tvättstugeschema", 3-3 modellen, disponibla turer har ock-så prövats i flera kommuner. Några kommuner har IT-baserade arbets-tidsförläggningssystem.
I diagram 4 redovisas genomsnitt-lig sysselsättningsgrad i kommunerna och gäller endast budgeterad perso-nal. Projekt för att höja sysselsätt-ningsgraden ligger utanför personal-budget och finns därför inte med i tabellen. Siffrorna för Göteborg gäller inte budgeterad personal utan utfall då det inte går att ta fram budgeterad personal. Det är intressant att notera att kommunerna tar olika vägar, sett över åren. Alingsås har tidigare haft högsta sysselsättningsgraden och har nu ett snitt bland de lägre. Stenung-sund som legat på en lägre nivå har successivt höjt den och har högst snitt 2005. Stenungsund tillsammans med Mölndal är de enda kommunerna som har ett snitt över än rikets.
2 .2 .3 .Hälsa
Hög sjukfrånvaro hos personalen är bekymmersam för den verksamhet man bedriver och för ekonomin. I GR: s rapport ”Nyckeltal Hälsa-ohäl-sa 2005” redoviHälsa-ohäl-sas uppgifter från medlemskommunerna. Där konstate-ras att sjukfrånvaron bland vård och omsorgsanställda har minskat sedan rapporten 2004 och andelen fullt arbetsföra i kommunerna har ökat med 9 %. I de flesta kommunerna minskar dock långtidsfriska och kort-tidsfrånvaron ökar, vilket kan ha varit
beroende på ”vinterkräksjukan”. Erfarenheter visar att många korta sjukdomstillfällen inte sällan leder till långtidsfrånvaro och detta bör därför följas upp.
Rehabilitering av personal är en viktig fråga i kommunerna och under de senaste åren har kommunerna blivit mer systematiska i sitt reha-biliteringsarbete. I vissa kommuner finns personer som enbart arbetar med rehabiliteringsfrågor och med förvaltningens eller kommunens sjuk-skrivna personal med goda resultat.
Det bedrivs även många hälsobefräm-jande projekt som ska inspirera till ett hälsomedvetande hos personalen. Det kan handla om bidrag till motionsak-tiviteter, hälsoinspiratörer, motionsut-maningar, föreläsningar, genomgång av ”friskfaktorer”, utbildning i hälso-främjande ledarskap och detaljerade rehabiliteringsplaner/policys. I t ex Kungsbacka har man minskat antalet anställda per chef för att möjliggöra tidig upptäckt och därmed minska behovet av rehabiliterande insatser. procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2001 2003 2005 Lilla Ed et Alingsås Öckerö Tjörn Kungsback a Kungä lv Härryda Göteborg Ale Lerum Partille Mölnda l Stenungsun d
2 .3 .Totalkostnader .för .äldreomsorg
2 .3 .1 .Standardkostnad
Standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha om den bedrev verksamheten på en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagen till ett antal strukturella faktorer enligt det statliga kostnads-utjämningssystemet. Dessa faktorer för äldreomsorgen är: åldersstruktur, könsfördelning (i femårsintervall), yrkesbakgrund, civilstånd, utomnor-disk bakgrund samt om kommunen anses vara glesbygd. Med hjälp av dessa faktorer räknas sedan fram vad
äldreomsorg borde kosta per invånare i den aktuella kommunen. Standard-kostnaden påverkar om kommunen blir bidragsgivare eller bidragstagare i det statliga kostnadsutjämningssys-temet oavsett vad den verkliga kost-naden är. I diagram 6 visas totalkost-nader för äldreomsorg jämfört med standardkostnaden för kommunen i fråga. Även i detta diagram fattas Stenungsunds kostnad för rehabilite-ring. På grund av de avgränsningar som har gjorts i rapporten, genom att räkna kostnader upp till och med
första linjens chef och inte har med kostnader för äldreomsorgschef, stab, central ekonomi och personalfunktion samt kommungemensamma kostna-der, blir nettokostnaden för samtliga kommuner lägre i diagrammet än de i verkligheten är. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Övrigt Färdtjänst + Bostadsanpassning Öppen verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende Öcke rö Götebo rg Tjörn Kungäl v Parti lle Ale Alingsås Lilla Edet Stenu ngsun d Mölnda l Härryd a Kungsba cka Lerum
Diagram 5: Fördelning av kostnader äldreomsorg i förhållande till antal 80-w Tkr
Den totala kostnaden för äldreomsor-gen är en viktig fråga. Det kan dock vara svårt att jämföra kommuner då det finns både påverkbara och icke påverkbara faktorer. Det som van-ligtvis anses påverka kostnaderna för en kommun är strukturella faktorer, politisk ambitionsnivå och produkti-vitet/effektivitet. När det gäller struk-turella faktorer, som är icke påverk-bara, har rapporten tagit hänsyn till andel personer över 65 eller 80 år men inte t ex vårdtyngd. När det gäller politiska ambitioner (medvetna eller omedvetna) kan det vara mixen av olika insatser eller kvalitetsnivån som påverkar kostnaderna. När det gäller produktivitet/effektivitet är faktorer som ledning, styrning, organisation och arbetssätt sådant som
kommu-nerna själva påverkar i allra högsta grad. Trots att det finns icke påverk-bara faktorer som medför att en fullt rättvisande bild i jämförelserna inte kan ges kan resultatet användas som indikator för starka/svaga sidor eller politisk ambition.
Diagram 5 visar de totala kostna-derna för äldreomsorgen i förhållande till hur många personer som är 80 år eller äldre i kommunen. Kostnader för personer mellan 65-79 år finns med i totalkostnaderna men med hän-visning till avsnitt 2.1, där det kon-stateras att det är personer 80 år eller äldre som är de som i störst utsträck-ning har insatser, relateras kostna-derna till den åldersgruppen i stora delar av rapporten. Stenungsund har inte med kostnader för rehabilitering,
som ingår i både ordinärt och särskilt boende, då denna uppgift inte går att få fram på det sätt rehabiliteringen är organiserad idag. Stenungsunds socialtjänst deltar tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling samt hälso- och sjukvård i ett projekt, 4S-förbundet, som handlar om att samordna samhällets resurser vid bl.a. rehabilitering.
Staplarna i diagrammet är uppde-lade på olika områden inom äldre-omsorgen för att underlätta analyser. Övrigt avser kostnader för bl.a. cinskt ansvarig sjuksköterska, medi-cinskt ansvarig för rehabilitering samt biståndshandläggare. Höga kostnader för någon del av äldreomsorgen kan bero på en strategi kommunen har för att minska den totala kostnaden.
Om kommuner i diagram 6 ligger
på en nivå som avviker från 100 % av standardkostnaden kan det bero på ambitionsnivå eller effektivitet men även på strukturella faktorer som inte beaktas i modellen eller inte påverkar kostnaderna i den utsträckning som beräknats.
Tendensen i landet är att riktigt små kommuner i genomsnitt har en kostnad som väsentligt översti-ger standardkostnaden medan stora kommuner har en kostnad som klart
understiger standardkostnaden. Kom-muner med 15 000- 50 000 invå-nare ligger ofta på eller i nivå med sin standardkostnad. Kommuner med 50 000- 100 000 invånare har ofta en något högre kostnad än sin standard-kostnad. Förortskommuner har också en tendens att ha en kostnad högre än standardkostnad (Socialstyrelsens lägesrapport 2005). Av GR-kommu-nerna är Göteborg enda kommun som tydligt ligger under 100 % med-an flera av kommunerna ligger över.
Som tidigare har visats påverkas de totala kostnaderna i stor grad av antalet personer 80 år och äldre av befolkningen. Åldersstrukturen i femårsintervall är en faktor som lig-ger till grund för uträkning av stan-dardkostnaden. I diagram 7 finns en relation mellan standardkostnaden och antalet 80 år eller äldre av befolk-ningen, vilket betyder att det är en tungt vägande faktor vid beräkning av standardkostnaderna. procent 0 20 40 60 80 100 120
140 Nettokostnad per invånare
Göteborg Ale Alingsås Öckerö Tjörn Kungäl v Lilla Edet Partille Härryda Mölndal Stenungsun d Lerum Kungsbacka Standardkostnad
Diagram 6: Nettokostnad per kommun i förhållande till standardkostnad (index 100 %)
120 115 114 109 108 104 101 101 101 101 100 97 87 procent kr/invånare 0 1 500 3 000 4 500 6 000 7 500 9 000 standardkostnad för kommunen Härryd a Stenu ngsun d Lerum Kungs backa Ale Partille Kungä lv Mölndal Lilla Edet Tjörn Öckerö Götebor g Alingsås 1 2 3 4 5 6
andel 80-w av befolkningen
Diagram 7: Standardkostnaden för kommunen i förhållande till andel personer 80 år eller äldre av befolkningen
0 1 2 3 4 5 6 andel 80-w av befolkningen 8 317 7 462 6 693 6 405 6 333 6 137 5 904 5 605 5 422 5 211 4 975 4 709 4 617
10
2 .3 .2 . .Nettokostnad
.äldre-omsorg .jämfört .med .
antal .personer .med .
insatser
En annan faktor som enligt diagram 8 verkar spela in, men som inte finns med som variabel i
utjämnings-systemet, är andel äldre med insats. Ju högre andel äldre som får insats desto lägre verkar kostnaden bli per person. Detta är kanske inte heller är en variabel som skall finnas med i utjämningssystemet precis som sys-temet inte skall utjämna för politiska ambitioner.
2 .3 .3 . .Äldreomsorgens .andel .
av .kommunens .totala .
nettokostnader
Äldreomsorgens andel av kommu-nens totala kostnader har successivt minskat de senaste åren. Kommuner-nas samlade kostnader för vård och omsorg har i fasta priser minskat med
ca 2 % sedan år 2000 (Socialstyrel-sens lägesrapport 2005). I diagram 9 jämförs GR-kommunernas budgetan-del för äldreomsorg med befolkning-ens andel invånare 80 år eller äldre. Procentsatsen för kostnadsandelen i diagrammet blir något lägre än den verkliga pga. de avgränsningar som gjorts i rapporten. 0 50 100 150 200 250 300 350
400 ÄO per person med insats SÄBO + Hemjänst
Göteborg Kung älv Partille Tjörn Kungsbacka Alings ås Mölnda l Härryda Stenun gsund Öckerö Ale Lerum Lilla Edet 0 10 20 30 40 50 60
Andel 80-w med insatser
Diagram 8: Nettokostnad äldreomsorg i förhållande till antal personer med särskilt boende och hemtjänst
andel 80-w med insatser
0 10 20 30 40 50 60 procent Tkr 0 4 8 12 16 20 24 28 Äldreomsorgens andel Härry da Ale Lerum Stenungsun d Partille Kungä lv Lilla Edet Göteborg Kungsbacka Mölndal Öckerö Tjörn Alings ås 3 4 5 6 7
andel invånare i åldern 80-w, %
Diagram 9: Äldreomsorgens andel av kommunens totala nettokostnader
andel invånare i åldern 80-w, %
procent procent 0 1 2 3 4 5 6 7
3 .Särskilt .boende
3 .1 .Kostnader .särskilt .boende
I det särskilda boendet finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemen-samma utrymmen för måltider etc. Dessutom finns det resurser för medi-cinsk vård upp till sjuksköterskenivå. De allra flesta har en egen lägenhet med eget hyreskontrakt.
Kommunerna har lite olika arbets-sätt inom boendena. I t ex Kungälv arbetar man med ett relationsorien-terat arbetssätt och på något boende skiljer man på omvårdnadstur och praktisk tur i det dagliga arbetet. I Lerum arbetar enhetscheferna på sär-skilt boende oftast i delat ledarskap. I Göteborg finns det särskilda mindre enheter för finsktalande, spansktalan-de och personer från forna Jugosla-vien. En stiftelse bedriver äldreboende med judisk profil.
En tendens i landet är att små boenden läggs ner till förmån för stör-re. Det finns ett traditionellt motstånd mot stora boenden då de kan uppfat-tas som stora opersonliga komplex och ofta ligger på en annan plats än den där man tidigare bott. Erfaren-heter från kommunerna är dock att
man inom stora boenden kan skapa små enheter med personlig prägel. För dem som bor och arbetar där kan de uppfattas som små boenden snarare än en stor helhet. Sambruk och sam-nyttjande, särskilt av nattpersonal, uppfattas som en fördel. Om kom-munen har stora eller små enheter kan påverka kostnaderna. Det är svårt att hitta något tydligt samband på områ-det eftersom en kommun kan ha både små och stora boenden och då säger snittet inte om det finnas några skill-nader i kostskill-nader. Det kan vara en jämförelse som är intressant att titta på inom de olika kommunerna.
3 .1 .1 . .Fördelning .mellan .
somatik .och .demens/
psykogeriatrik
Platserna i särskilt boende delas upp i somatik och, demens-/psykogeriatrik. Idag är personer med demens i majo-ritet i de flesta särskilda boenden i riket och den genomsnittliga tiden på boendet är drygt fyra år. Detta
stäl-ler krav på långvariga och speciellt anpassade insatser. En tendens är att antalet demens/psykogeriatriska plat-ser ökar i förhållande till somatiska platser. Anledningen till förändringen över tid är att äldre personer kan bo kvar i ordinärt boende allt längre, med hjälp- och stödinsatser. Utvecklar de däremot en demenssjukdom, åter-står till slut ofta inga andra alternativ än ett särskilt boende (Socialstyrel-sens lägesrapport 2005). I GR-kom-munerna finns demensboenden både som fristående enheter och som inte-grerade enheter i ett särskilt boende. Den procentuella fördelningen har mellan 1995 och 2005 ökat från i snitt 26 % till 38 % demens/psykoge-riatriskt boende i GR-kommunerna. Ökningen skulle ha varit större om inte servicehusen i Tjörn, Kungsbacka och Partille i årets rapport räknas som särskilt boende och därmed ökar antalet somatiska platser jämfört med tidigare år. I diagram 10 visas den procentuella fördelningen mellan platser i kommunerna. procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 somatik, % demens-/ psykogeriatrik, % Parti lle Tjörn Kung sbacka Alings ås Kungä lv Öckerö Göteborg Lerum Medel Stenungsun d Mölndal Härry da Lilla Edet Ale
Diagram 10: Procentuell fördelning mellan platser i särskilt boende
3 .1 .2 .Bruttokostnad .per .plats
Diagram 11 och 12 visar brutto-kostnad per plats i somatiskt respek-tive demens-/psykogeriatriskt boende. Lerums kommun har arbetat medlägre heltidsmått för nattpersonal än övriga kommuner vilket motsvarar ca 12 tkr kostnader per boendeplats. Kungälvs kostnader inkluderar även dagverksamhet och blir därför också
något höga. Servicehusen i Tjörn, Kungsbacka och Partille räknas i årets rapport som somatiskt boende.
0 100 200 300 400 500 600 700 Övriga kostnader, tkr Lokalkostnad, tkr Personalkostnad, tkr Kung sback a Tjörn Öcker ö Stenungsun d Partille Kungä lv Göteborg Härryda Medel Ale Mölndal Lerum Alingsås Lilla Edet
Diagram 11: Bruttokostnad per plats somatiskt boende Tkr 0 100 200 300 400 500 600 700 Övriga kostnader, tkr Lokalkostnad, tkr Personalkostnad, tkr Öckerö Stenungsun d Ale Härryd a Kungsback a Götebor g Medel Mölndal Alingsås Partille Kungäl v Tjörn Lerum Lilla Edet
Diagram 12: Bruttokostnad per plats demens-/ psykogeriatriskt boende Tkr
3 .2 .Personalbemanning .inom .särskilda .boenden
3 .2 .1 .Budgeterad .personal
Personalbemanning inom särskilda boende kan anges i verklig arbetad tid eller budgeterad. Arbetad tid i särskilda boenden går inte att ta fram i alla kommuner och därför används budgeterad personal för jämförelser.Hur man arbetar med att budge-tera personal varierar mellan kom-munerna. Vissa kommuner har lagt sin budget så att de alltid kan ta in vikarier, då det behövs, för att komma i nivå med den budgeterade medan andra kommuner budgeterar för att endast ta in vikarier i undantagsfall
och har då i verkligheten ofta en lägre bemanning än den budgeterade. När det gäller kostnaderna är det däremot utfallet som använts och inte budget. Totalt budgeterad personal inkluderar all personal på boendet så som t ex enhetschef och vaktmästare.
Tabell 1. Budgeterad bemanning på äldreboende med somatisk inriktning
Kommun Personal kostnad per plats Totalt personal per plats Dag inkl HSL, vårdpersonal per plats Dag exkl HSL, vårdpersonal per plats Natt inkl HSL, vårdpersonal per plats Natt exkl HSL, vårdpersonal per plats Ale 367 0,90 0,66 0,63 0,15 0,13 Alingsås 412 1,06 0,79 0,75 0,12 0,11 Göteborg 337 0,85 0,73 0,65 0,12 -Härryda 331 0,89 0,63 0,57 0,14 0,13 Kungsbacka 301 0,64 0,51 0,47 0,06 0,05 Kungälv 337 0,79 0,54 0,49 0,14 0,12 Lerum 381 0,95 0,67 0,62 0,18 0,16 Lilla Edet 457 1,04 0,72 0,65 0,17 0,16 Mölndal 375 0,93 0,67 0,60 0,17 0,23 Partille 317 0,77 0,60 0,56 0,10 0,09 Stenungsund 306 0,97 0,68 0,66 0,29 0,25 Tjörn 301 0,74 0,58 0,51 0,09 0,08 Öckerö 332 0,87 0,67 0,63 0,10 0,09 Medel 350 0,88 0,65 0,60 0,14 0,13
Tabell 2. Budgeterad bemanning på äldreboende med demens-/ psykogeriatrisk inriktning
Kommun Personal kostnad per plats Totalt personal per plats Dag inkl HSL, vårdpersonal per plats Dag exkl HSL, vårdpersonal per plats Natt inkl HSL, vårdpersonal per plats Natt exkl HSL, vårdpersonal per plats Ale 387 0,96 0,72 0,69 0,15 0,13 Alingsås 446 1,14 0,85 0,81 0,13 0,12 Göteborg 412 1,04 0,91 0,85 0,13 -Härryda 410 1,03 0,75 0,70 0,17 0,16 Kungsbacka 403 1,07 0,73 0,68 0,25 0,24 Kungälv 459 1,13 0,84 0,79 0,16 0,14 Lerum 456 1,10 0,82 0,77 0,18 0,16 Lilla Edet 447 1,05 0,76 0,69 0,15 0,14 Mölndal 411 1,07 0,81 0,74 0,17 0,16 Partille 430 0,93 0,74 0,70 0,11 0,10 Stenungsund 366 1,00 0,71 0,69 0,29 0,25 Tjörn 430 1,08 0,91 0,85 0,11 0,10 Öckerö 379 0,96 0,75 0,73 0,15 0,14 Medel 418 1,04 0,79 0,74 0,17 0,15
Hur budgeterad personal har föränd-rats över tid i GR-kommunerna visas i diagram 13 och 14.
GR-snittet för budgeterad beman-ning varierar väldigt lite mellan 2000 och 2005 men det kan variera inom
de olika kommunerna. Att bemannin-gen är något lägre för somatiskt boende 2005 beror bl.a. på att vissa servicehus i årets rapport räknas som särskilt boende och i dessa är bemanningen ofta lägre.
Korttidsplat-ser är platKorttidsplat-ser som ofta har högre bemanning och dessa ingår inte i dia-grammet 2005 som de gjort tidigare, då de räknas som insats i ordinärt boende. 0,00 0,15 0,30 0,45 0,60 0,75 0,90 somatik demens 2005 2003 2002 2001 2000
Diagram 13: Budgeterad vård- och omsorgspersonal per plats, snitt i GR-kommunerna dagtid exkl HSL
år årsarbetare 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 somatik demens 2005 2003 2002 2001 2000
Diagram 14: Budgeterad vård- och omsorgspersonal per plats, snitt i GR-kommunerna natt exkl HSL
år årsarbetare
1
3 .2 .2 . .Budgeterad .personal .
jämfört .med
.personal-kostnader
I diagram 15 visas sambandet mellan personalkostnader och budgeterad personal. I Lilla Edet har en höjning av personaltätheten successivt genom-förts under ett flertal år. I Kungälv görs en översyn av personaltätheten
på olika äldreboenden. I budgete-rad personal ingår inte personal som ingår i olika projekt för att höja sys-selsättningsgraden hos de anställda. Tabellen påverkas av beslutet att inte redovisa servicehus för sig. Kungs-backa, Tjörn och Partille har med sina servicehus som somatiskt boende.
Personalkostnaden i snitt för demens/psykogeriatriskt boende är
418 tkr och bemanningen är budge-terad med i snitt 1,04 årsarbetare. För somatiskt boende är snittet 350 tkr respektive 0,88 årsarbetare. Detta innebär att en demens/psykogeriatrisk plats i snitt är 19 % dyrare och har 18 % högre budgeterad personalbe-manning. 0 100 200 300 400
500 personalkostnad per plats
Tjörn Kung sback a Stenu ngsun d Partille Härry da Öckerö Göteborg Kungä lv Medel Ale Mölnda l Lerum Alingsås Lilla Edet 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2
Budgeterad personal per plats
budgeterad personal per plats Diagram 15: Personalkostnad per plats somatiskt boende
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 Tkr 457 412 381 375 367 350 337 337 332 331 317 306 301 301 0 100 200 300 400
500 nettokostnad per plats
Stenungsund Öckerö Ale Kungsback a Härryd a Mölnda l Göteborg Medel Tjörn Partille Alings ås Lilla Edet Lerum Kungälv 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2
budgeterad personal per plats
budgeterad personal per plats Diagram 16: Personalkostnad per plats demens-/ psykogeriatriskt boende
0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 Tkr 459 456 447 446 430 430 418 412,5 411 409,5 403 387 379 366
3 .4 .Kö .och .antal .permanentplatser
3 .3 .Intäkter
Maxtaxa och förbehållsbelopp (mini-mibelopp) infördes inom äldreomsor-gen 2002. Beloppet är den summa en person har rätt att behålla, varje månad av sina egna medel, efter det att avgift tagits ut. Det skall räcka till utgifter för personliga behov och kan
leda till att avgiften kan behöva redu-ceras. De intäkter kommunerna får påverkas därför mer av betalnings-förmågan hos de äldre än av själva taxekonstruktionen. I diagram 17 visas snittintäkter per plats i särskilt boende. GR-snittet är 2005 ca 36 tkr
per plats. 2003 var det ca 32 tkr och 2001 innan maxtaxa och förbehålls-beloppet infördes var den ca 31 tkr. Att intäkterna i snitt ökat trots infö-randet av maxtaxa och förbehållsbe-lopp beror på att inkomsterna för de äldre har ökat de senaste åren.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
intäkt per plats
Tjörn Öckerö Alings ås Lilla Edet Stenungsun d Lerum Kungsbacka Partille Ale Härryda Mölndal Kungäl v Götebor g GR-snitt Diagram 17: Snittintäkter per plats i särskilt boende
Tkr
42 40,1 38,3 38,2 37,2 37,1 36,8 32,4 32,3 31 30 29,8 28,8
Tendensen i landet är att antalet plat-ser i särskilt boende har minskat och kriterierna för att beviljas insatsen särskilt boende har blivit striktare. Är insatserna för dem som bor i ordinärt boende och för anhöriga som vårdar dem otillräckliga ökar efterfrågan på platser i särskilt boende. Omvänt kan platsbehovet minska om adekvata stödinsatser finns för dem som bor hemma. (Socialstyrelsens lägesrap-port 2005)
I riket minskade antal permanent-platser med ca 4 % jämfört med 2004 och ca 15 % mot 2000 (Socialsty-relsen, Statistik Socialtjänst 2006:3). Även antal platser i GR-kommunerna minskar. Under 2005 minskade anta-let boendeplatser i Göteborg med ca 150 stycken. I Lilla Edet pågår en utredning för att bygga om service-lägenheter till särskilt boende och en successiv minskning av antal
boende-platser i kommunen har skett under de senaste åren. Mölndal har under den senaste treårsperioden gjort en stor omstrukturering där totala anta-let platser har minskats samtidigt som servicehusen antingen har avveck-lats eller byggts om till fullvärdiga äldreboenden. Trots minskningen i Mölndal är det för närvarande balans mellan efterfrågan och tillgången på platser och alla beslut under 2005 har verkställts inom en tremånaders-period.
Utvecklingstrenden går mot att hyresvärdar i olika kommuner eta-blerar någon form av seniorboende som är tillgängligt på den öppna marknaden. Sveriges kommuner och landsting skriver i sin årliga rapport Aktuellt om äldreomsorgen: ”Nu behöver vi i dialog med medborgar-na förklara den pågående och nöd-vändiga utvecklingen, planera för en
framtid med ett mycket mer varierat utbud av tillgängliga bostäder i ordi-närt boende och ett särskilt boende som tillgodoser behovet av vård och omsorg för de personer som har störst vårdbehov.” De skriver även att seniorbostäder blir allt vanligare i landets kommuner. ” –Väldigt många kommuner har kommit till insikt om att detta är framtidens bostäder för den grupp av äldre som klarar sig bra själva. När man blir äldre och orkar mindre, kanske inte klarar sig utan hiss eller saknar gemenskapen med andra äldre så är detta ett väldigt bra alternativ…”
I flera av GR-kommuner arbetar man också med en ”boendegrupp” bestående av representanter från oli-ka enheterna samt biståndsbedömare som träffas regelbundet för att fördela lediga platser till särskilda boenden.
3 .5 .Köpta .platser .och .entreprenader
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30antal platser per 80-w
Lilla Edet Ale Stenungsun d Öckerö Kungälv Partille Härryda Göteborg Lerum Alingsås Tjörn Mölnda l Kungsbacka GR-snitt Diagram 18: Antal platser i särskilt boende i förhållande till antal 80-w i kommunen antal platser
Kommunerna kan välja att, istället för att själva utföra den verksamhet de ansvarar för, köpa verksamheten från andra t ex föreningar, stiftelser och privata företag eller låta dem driva verksamhet på entreprenad. Att en verksamhet drivs på entreprenad innebär att kommunen köper en hel verksamhet så som ett helt boende eller hemtjänst för ett helt distrikt istället för enstaka insatser eller några enstaka platser på ett boende. Plat-serna är ett komplement eller ett alternativ till kommunens egna plat-ser i korttids- eller särskilda boenden. Korttidsplats definieras som insats i ordinärt boende men presenteras i detta kapitel då det kan finnas ett samband mellan köpta platser och avsnittet ovan som handlar om antal permanentplatser. Av rikets samtliga
permanentboende i särskilt boende bodde ca 13 % i bostäder som drivs i enskild regi. Andelen år 2000 var 11 %. (Socialstyrelsen 2005)
3 .5 .1 .Köpta .platser
Köpta platser handlar ofta om plats på sjukhus där personen är utskrivnings-klar och kommunen har betalnings-ansvar tills annan plats ordnas. Hur många platser som köps kan också handla om vilken strategi kommunen har valt för att lösa snabba eller stora förändringar. Vissa kommuner har ett konstant överskott av platser för att slippa köpa platser. Andra köper alla platser på marginalen för att slippa ha kostnader för outnyttjade platser. I vissa kommuner har behoven ökat snabbare än vad man prognostiserat för och därför behöver man köpa
platser fram till dess att antalet egna platser anpassats. Köpta platser kan också vara speciell vård som den egna kommunen inte har för avsikt att ha i egen regi så som t ex hospiceplatser (enheter för palliativ vård i livets slut).
Tittar man tillbaka på den nyckel-talsrapport som gjordes 1998, för de kommuner som då deltog, kan man se att antalet köpta platser har mins-kat med ca 40 %. Jämfört med 2003 har antalet platser dock ökat med ca 20 %. Antalet platser minskade alltså först mycket för att sedan öka igen men inte till den nivå som var 1998. Diagram 19 på nästa sida visar andel köpta platser av totalt antal. Kostnaderna för utskrivningsklara är antagligen det som varierat mest mel-lan åren.
särskilt boende i förhållande till anta-let personer som är 80 år eller äldre i kommunen. Detta kan sägas vara ett slags mått på tillgängligheten till plats men säger inget om hur bostads-beståndet för övrigt ser ut när det t
ex gäller tillgången på seniorbostäder eller lägenheter för funktionshindra-de. Bättre tillgång till platser kan leda till högre kostnader för kommunen då varje plats i särskilt boende oftast är dyrare än insatser i ordinärt
boen-de. Detta kan vara en förklaring till att t ex Kungsbacka har en kostnad som överstiger standardkostnaden för kommunen trots att kostnaden per insats är förhållandevis låg i både särskilt och ordinärt boende.
3 .5 .2 .Entreprenader
I Sverige inleddes utvecklingen med äldreomsorg på entreprenad i början av 1990-talet. Sedan dess har antalet äldre som får hjälp av privata utfö-rare ökat. Fortfarande är det en liten andel av äldreomsorgen som drivs på entreprenad. I dag finns det både små företag, som driver en eller två enheter jämte stora bolag. Inslaget av entreprenadlösningar är en
kommun-politisk fråga som handlar om vårdi-deologier och därför kan det variera mycket mellan olika kommuner. I diagram 20 visas att antal platser som drivs på entreprenad fortfarande är en mindre andel och de kommuner som inte finns med i diagrammet har inga platser på entreprenad. Göteborg som helhet var inte med i nyckeltalsrap-porten 2001, därför finns inte andelen redovisad för det året. Kungsbacka
har högst andel entreprenader och de har ökat under de år som finns med i diagrammet. Det finns i kommunen beslut om att alla tillkommande boen-den skall konkurrensutsättas. Lerum och Alingsås hade inga platser på entreprenad 2001 men har ökat sina andelar sedan dess. Ale och Partille har gått i motsatt riktning och kom-munerna har inte längre några platser på entreprenad. procent 0 5 10 15 20 25 Andel entreprenad 2005 Andel entreprenad 2003 Andel entreprenad 2001 Partille Ale Alings ås Lerum Mölnd al Göteborg Kungsbacka
Diagram 20: Andel platser på entreprenad 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 2005 Härry da Lilla Edet Ale Stenungsun d Tjörn Öckerö Kungä lv Lerum Kungsbacka Mölndal Partille Göteborg Alingsås GR-snitt Diagram 19: Andel köpta platser av totalt antal platser
4 . Hälso- .och .sjukvårdsinsatser
Kommunerna har ansvar för hälso-och sjukvården inklusive rehabilite-ringen till och med sjuksköterskenivå inom särkilt boende. GR-kommuner-na har även genom avtal med Västra Götalandsregionen samma ansvar i ordinärt boende. Verksamheten styrs av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
I de flesta kommunerna arbetar den legitimerade personalen i enheter som vänder sig både mot ordinärt och särskilt boende. Förutom det direk-ta vårdarbetet har den legitimerade personalen ansvar för handledning, utbildning samt delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till personal
i hemtjänst och särskilt boende. I Kungälv pågår det ett ständigt utveck-lingsarbete för att den legitimerade personalen skall kunna lägga mer tid så brukarnära som möjligt genom att pröva arbetssätt som t ex hemre-hab, vårdplaneringsteam eller genom schemaförändringar.
4 .2 .Sjuksköterskeinsatser
4 .1 .Kostnader .hälso- .och .sjukvårdsinsatser
Diagram 21 visar den totala kostna-den för hälso- och sjukvårdsinsatser (HSL) i förhållande till antal 80 år eller äldre då det är den åldersgrupp
som främst har insatser. Stenungsund kan pga. den organisation de har inte redovisa sina kostnader för rehabili-tering. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 rehabilitering sjuksköterskeinsatser Kung sback a Kung älv Göteborg Ale Mölnda l Alings ås Öckerö Lilla Edet Tjörn Partill e Lerum Härryda Stenungsun d
Diagram 21: Kostnad HSL-insatser i förhållande till antal 80-w Tkr
Sjuksköterskeinsatser kallas hemsjuk-vård och bedrivs i både det egna hemmet och på särskilt boende. Sjuk-sköterskorna utför planerade insatser akuta bedömningar, avancerad sjuk-vård och specifik palliativ omsjuk-vård- omvård-nad. Insatserna kan ges under en period efter en sjukhusvistelse men också till långtidssjuka som är i behov av sjukvårdande insatser/omvårdnad under lång tid. Insatserna blir mer
kvalificerade i takt med att allt fler äldre avlider i det egna hemmet eller på särskilt boende istället för på sjuk-hus som tidigare. I många av GR-kommunerna har man därför infört palliativa team för att kunna erbjuda invånarna stöd vid livets slut.
Kommunerna arbetar lite olika med sjuksköterskeinsatser. I Möln-dal är hemsjukvårdens sjuksköterskor organiserade i team med en PLAS
(planeringsansvarig sjuksköterska) knutet till sig. Huvuduppgiften är att bedöma och besluta om inskrivning i hemsjukvården och att leda den individuella planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatserna i samverkan med enhetschef, m fl. I Kungälv finns ett team bestånde av biståndsbedömare, sjuksköterska och vid behov rehabi-literingspersonal som arbetar enbart mot sjukhus och vårdplaneringar där.
0 Total kostnad för
sjuksköterskein-satser handlar inte bara om kostnad per insats utan även om hur många som får insatserna. I diagram 18 visas tillgången på platser i särskilt boende
och i diagram 24 hur många personer som får insatser i ordinärt boende i förhållande till antalet 80 år eller äldre.
Diagram 22 och 23 visar kostna-der för sjuksköterskeinsatser i sär-skilt respektive ordinärt boende. Vissa kommuner har även undersköterskor inom hemsjukvården, dessa räknas
här som sjuksköterskeinsatser. Kungs-backa som tillhör Halland har ett annorlunda avtal än övriga kommu-ner. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 kostnader sjukvård/boende Kung sbacka Ale Lerum Alings ås Partille Kungäl v Mölnda l Härryda Tjörn Stenungs und Göteborg Lilla Edet Öckerö
0
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
antal boende per sjuksköterska Diagram 22: Kostnader sjuksköterskeinsatser särskilt boende
antal boende per sjuksköterska Tkr 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 kostnader hemsjukvård/brukare Tjörn Kungsbacka Kungä lv Mölnda l Öckerö Alingsås Lilla Edet Ale Partille Götebo rg Härryda Lerum Stenungsun d 15 20 25 30 35 40
Antal inskrivna per sjuksköterska Diagram 23: Kostnader sjuksköterskeinsatser ordinärt boende
antal inskrivna per sjuksköterska
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Tkr
Avgiften för hemsjukvård kan ha en viss påverkan på efterfrågan trots att det ofta behövs remiss för att få hem-sjukvård. Hemsjukvård är kostnadsfri i Stenungsund, Tjörn och Göteborg.
Intressant är att notera att Tjörn som har lägst kostnad per brukare också har flest antal personer med insatser medan för Stenungsund gäller nästan det omvända.
4 .3 .Rehabilitering .och .hjälpmedel
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25
antal personer med sjuksköterske-insatser ordinärt boende/80-w
Götebor g Stenu ngsun d Mölndal Lerum Härry da Partille Ale Kungä lv Lilla Edet Alingsås Kungsbacka Öckerö Tjörn GR-snitt
Diagram 24: Antal personer med sjuksköterskeinsatser i ordinärt boende i förhållande till antal 80-w andel med insatser
Kostnader för rehabilitering har varit svåra att jämföra då organisationen mellan kommunerna skiljer sig myck-et. Uppgifter för antal brukare i ordi-närt boende har varit speciellt svårt
för kommunerna att ta fram. Detta kan vara intressant att titta vidare på i kommande nyckeltalsrapporter. Diagram 25, som visar kostnaderna för rehabilitering i särskilt boende per
plats, kan tillsammans med diagram 18, antal platser i särskilt boende, ge förklaring till totalkostnaden för rehabilitering i särskilt boende.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 Öckerö Kungsback a Lerum Mölndal Alingsås Härryda Kungä lv Ale Partille Götebor g Lilla Ed et Tjörn
Diagram 25: Kostnad rehabilitering särskilt boende per plats Tkr
Många kommuner har ökat reha-biliteringen både i korttidsvård och i det egna hemmet mot tidigare och äldres rehabiliteringsbehov uppmärk-sammas också mer vid biståndsbe-dömningen. I flera kommuner finns enheter med korttidsplatser inriktade på rehabilitering.
Dagrehabilitering är en rehabilite-rande insats för personer i ordinärt boende som syftar till att genom fysisk och social träning skapa
förut-sättningar för de äldre att bibehålla sin funktionsförmåga och därmed så långt det är möjligt klara sitt dagliga liv i det ordinära boendet.
En annan insats är bostadsanpass-ning. Genom individuell anpassning av bostaden kan äldre människor ges möjligheter att bo kvar i det egna hemmet längre. Hur stor bostads-anpassning som behövs varierar väl-digt mycket beroende på hur bosta-den ser ut. Att en kommun har hög
kostnad för bostadsanpassning kan bero både på hur fastighetsbeståndet ser ut och vad kommunen har för strategier eller politiska ambitioner. Är bostäderna nyare är de kanske handikappanpassade från början och är de äldre kanske de behöver anpas-sas för att fungera. Diagram 26 visar kostnaderna för bostadsanpassning i förhållande till antal personer 65 år eller äldre. kronor 0 100 200 300 400 500 600 700 Parti lle Tjörn Alingsås Öckerö Ale Härryda Mölndal Stenungsun d Kungä lv Kungsback a Göteborg Lerum Lilla Edet
Diagram 26: Bostadsanpassning per 65-w
5 . Ordinärt .boende
Hemtjänstinsatser inklusivetrygg-hetslarm och matdistribution står för en stor del av de insatser som utförs i ordinärt boende. Övriga insatser i ordinärt boendet är anhörigstöd,
korttidsboende samt hälso- och sjuk-vård som bedrivs i det egna hemmet. Kvarboende är en av målsättningarna i de nationella målen för äldrepoliti-ken och kvarboendeprincipen gäller i
samtliga GR-kommuner. Det betyder att brukarna i den utsträckning det är möjligt bor kvar i sitt hem.
5 .2 .Hemtjänst
5 .1 .Kostnader .ordinärt .boende .
Diagram 27 visar fördelningen av kostnader i ordinärt boende i förhål-lande till antalet invånare som är 80 år och äldre. Stenungsund har inte
med kostnaderna för rehabilitering, då uppgifterna inte kunnat tas fram, därför är kostnaderna lite låga jämfört med övriga kommuner.
0 10 20 30 40 50 60 70 hemsjukvård rehabilitering anhörigbidrag korttidsboende hemtjänst Aling sås Tjörn Mölndal Kungs backa Göteb org Öckerö Lilla Edet Lerum Kungä lv Härryd a Partille Stenu ngsund Ale
Diagram 27: Fördelning av kostnader ordinärt boende 2005 i förhållande till invånare 80-w Tkr
När en äldre person inte klarar sig själv kan han eller hon få hjälp av hemtjänsten. I vissa kommuner är hemtjänst och sjuksköterskeinsat-ser organisjuksköterskeinsat-serade tillsammans under beteckningen hemvård. Merparten av uppgifterna utförs enligt SoL men vissa uppgifter utförs enligt HSL på delegation. I landet som helhet var det ca 9 % av befolkningen 65 år eller äldre som 2005 fick insatser av hem-tjänsten. Snittet för GR-kommunerna är 9,5 % 2005.
Insatserna varierar från enbart matleveranser till mycket omfattande omvårdnadsinsatser under en stor del av dagen. Den som behöver hjälp nattetid får oftast det av en speciell
nattpatrull. I flera kommuner sker larmmottagning, matdistribution eller städning av en entreprenör. Alingsås har för att öka valfriheten infört ett kundvalssystem inom hemtjäns-ten. Fr o m 2006 kommer det finnas möjlighet att välja annan utförare än kommunen. Mölndal har avtal med externa företag som på uppdrag av den enskilde utför serviceinsatser som städ, tvätt och inköp utefter ett värde-bevis som utfärdats av handläggaren dvs "Boservice". I vissa av Göteborgs stadsdelar har särskilda ”service-lag” etablerats medan andra helt ägnar sig åt omsorg. I Lilla Edet beviljas inte snöskottning och andra trädgårds-göromål som bistånd men möjlighet
finns att få det utfört för en subven-tionerad kostnad av den så kallade yttre hemtjänsten som administreras av arbetsmarknadsenheten.
I vissa kommuner diskuteras också möjligheten till förenklad biståndsbe-dömning samt ökat inflytande för den enskilde över beviljade hemtjänstin-satser inom den beslutade bistånds-tiden. Detta prövas inom SDN Askim där en servicemeny, som den enskilde kan välja från, har tagits fram.
Även på andra områden arbetar GR-kommunerna lite olika. I t ex Alingsås arbetar vissa av hemtjäns-tens arbetslag även inne på särskilt boende. I Lerum finns sedan 2005 ett psykiatriteam inom hemtjänsten. I
Stenungsund arbetar man så att varje hemtjänstdistrikt har två enhetsche-fer. En ansvarar för personal/budget och en annan ansvarar för bistånds-handläggning. I Kungsbacka bedrivs försöksverksamhet inom ett hemser-viceområde som innebär att brukare med demens i ordinärt boende ges timmar utöver vad som framgår av biståndsbeslutet. Tanken är att mer tid, specialutbildad personal och stor kontinuitet på personalsidan skall ge större trygghet och välbefinnande för brukaren och öka möjligheterna till kvarboende.
En vanlig rehabiliteringsform för äldre är hemrehabilitering. Syftet är att hjälpa äldre att återvända till det egna hemmet efter en sjukhusvistel-se. Genom rehabiliterande arbetssätt försöker man använda vardagssitua-tionerna för funktionsuppehållande träning. Hemrehabiliteringen kan se olika ut i de olika kommunerna men det är ofta hemtjänsten som är arbe-tets bas. Hemtjänstpersonalens orga-nisation, arbetsledning, utbildning och kompetens är därför av stor vikt. Satsningar på hemrehabilitering för-väntas ge minskat behov av korttids- och dagrehabplatser samt minskad efterfrågan på platser i särskilt boen-de. Detta antas leda till bättre kvalitet för de äldre och mindre kostnader för äldreomsorgen. Flera kommuner har olika rehabprojekt och det kan t ex handla om ”Rehabpiloter”, som utbildats för att föra ut rehabkunskap i sina respektive hemtjänstlag.
Lerum har framgångsrikt arbetat med hemrehabilitering i samverkan med bl a Göteborgs Universitet. I projektet har man på detaljnivå mätt
individens insatsbehov före och efter genomgången hemrehabiliteringsperi-od. Resultatet har visat att deltagarna kunnat klara sig hemma med relativt lite insatser efter genomgången hem-rehabilitering. Vårdbehovet minskade under perioden från i snitt 9,16 tim-mar per person och vecka till 3,41 timmar per person och vecka.
5 .2 .1 .Tid
Hemtjänstbistånd redovisas till SCB i antal timmar per månad och i många kommuner baseras hemtjänstens bud-get på ersättning per timme. Hade kommunerna kunnat jämföra kost-nad per timme hade detta varit myck-et intressant men problemen är att kommunerna har många olika sätt att redovisa antalet timmar. Vissa kom-muner redovisar utförd tid medan andra redovisar biståndsbedömda timmar. Då det finns en diskrepans mellan dessa två sätt att mäta tid saknas jämförelse i rapporten. I den biståndsbedömda tiden ingår inte indirekt tid och kringtid förutom i Mölndal där den antas vara ca 35 % av den totala tiden. Denna andel ingår i likhet med delegerade insatser enligt HSL i redovisad beviljad tid.
Flera av GR-kommunerna prövar olika IT-baserade lösningar för att mäta tiden. Vissa lösningar hand-lar om att effektivisera planeringen av de beslutade insatserna genom schemasystem och andra handlar om att i efterhand följa upp beslutad eller utförd tid samt indirekt vård-tagartid. Lilla Edets system bygger på att utförd tid registreras för att senare sammanställas, analyseras och
användas vid planering. I Lerum har hemtjänstgrupperna börja arbeta med handdatorer där den utförda tiden kommer att ligga till grund för både den enskildes avgift och hemvårds-gruppernas budget.
5 .2 .2 . .Fördelning .av .antalet .
timmar
När vård och omsorg i allt större utsträckning förväntas tillgodoses i hemmet ställer det stora organisato-riska krav på kommunerna. Vid ett vårdbehov på drygt 100 timmar i månaden passeras den punkt då det skulle kosta mindre att erbjuda en plats i särskilt boende med somatik inriktning, enligt den mätning som redovisades i ”Nyckeltal inom äldre-omsorgen 2002”. Motsvarande mät-ning har inte gjorts för 2005 men utfallet antas bli ungefär det samma om mätningen skulle göras om. I diagram 28 redovisas fördelningen av hemtjänstbistånd i olika intervall. Hur väl utvecklat anhörigstöd som finns i respektive kommun kan tänkas påver-ka intervallen med lågt antal timmar per månad. Med stort stöd från anhö-riga behövs insatser från hemtjänsten först när behovet är relativt stort och timmar i snitt per person blir därmed högre. Tillgången till platser i särskilt boende kan tänkas påverka antalet personer i intervallet 120 timmar eller mer. Även hur särskilt boende är lokaliserat, i centralorten eller små boenden i olika delar av kommunen, kan påverka de äldres önskemål om att bo kvar hemma trots mycket stort behov av insatser. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
120- eller fler timmar 50-119 timmar 10-49 timmar
0-9 timmar enbart mat, larm eller snöröjning Lilla Edet Tjörn Ale Göteborg Partille Härryd a Kungä lv Kungsback a Öckerö Stenungs und Mölndal Lerum Alingsås
Diagram 28: Fördelning av antal hemtjänstbistånd procent
Diagram 29 visar hur många timmar hemtjänst varje vårdtagare har i snitt i de olika kommunerna vilket kan tolkas som ett slags mått på vård-tyngd. Snittet är 2005 ca 28 timmar.
5 .2 .3 . .Antal .personer .med .
hemtjänst
Diagram 30 visar antal personer som får hemtjänstinsatser i förhållande till antal personer som är 80 år eller
äldre. Tillsammans med diagram 29 går det att se om kommunen ger lite hjälp till många personer eller om få personer får mycket hjälp. 0 5 10 15 20 25 30 35
40 antal timmar hemtjänst i snitt per person
Lilla Edet Tjörn Ale Götebor g Partille Härryda Kungä lv Kungsbacka Öckerö Stenungsun d Mölnda l Lerum Alingsås GR-snitt Diagram 29: Hemtjänsttimmar i snitt per person med hemtjänst
antal timmar 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6
antal personer med hemtjänst i förhållande till 80-w
Tjörn Lerum Öckerö Alingsås Lilla Edet Mölndal Ale Kungä lv Kungs backa Stenungs und Partille Götebor g Härryda GR-snitt Diagram 30: Antal personer med hemtjänst i förhållande till antal 80-w andel/inv. 80-w
5 .2 .4 . .Kostnader .för
.hem-tjänst
I diagram 31 visas utvecklingen av snittkostnad per person med hem-tjänst. Diagrammet redovisar total-kostnad för hemtjänsten i förhållande till antalet personer som har hem-tjänstinsatser. Antalet personer inklu-derar inte insatser till personer som har enbart trygghetslarm,
matdist-ribution eller snöröjning. Uppgiften avser antal personer med hemtjänst 1:e oktober redovisade till SCB, till skillnad från kostnaderna som avser helår. Då servicehus inte redovisas separat har Ale och Kungälv valt att betrakta detta som ordinärt boende med hemtjänst. Antal personer som fick hemtjänst 1: e oktober har 2005 minskat ca 7 % mot 1999 för de kommuner som var med i
nyckeltal-sarbetet det året. Diagrammet visar att utvecklingen, av snittkostnad över tid, går åt olika håll mellan kom-munerna. Detta beror inte enbart på effektiviteten i hemtjänsten utan förklaringen kan vara att vårdtyng-den varierat mellan åren. Hemtjänst-timmar i snitt som kan sägas vara vårdtyngden för 2005 visas i diagram 29 men uppgifter för tidigare år finns inte att jämföra med.
I diagram 32 redovisas snittkostnad för hemtjänst per person inklusive alla insatser, d.v.s. även mat, larm och
snöröjning. Den indirekta vårdtiden påverkar kostnaderna för hemtjänst och i årets rapport finns ingen
mät-ning av detta. Det kan handla om pla-nering, dokumentation, färdtid etc. och varierar mellan kommunerna. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
snittkostnad per person 2005 snittkostnad per person 2003 snittkostnad per person 2001
Aling sås Götebor g Partille Härryd a Kungä lv Tjörn Mölnda l Lerum Öckerö Kungs backa Lilla Edet Stenungsun d Ale
Diagram 31: Utveckling snittkostnad per person med hemtjänst (exkl. personer med enbart mat, larm och snöröjning)
Tkr 0 20 40 60 80 100 120
kostnad per person i snitt
Aling sås Götebor g Härryd a Mölnda l Partille Kungsbacka Öckerö Kungä lv Lilla Edet Tjörn Ale Stenu ngsund Lerum medel Diagram 32: Snittkostnad hemtjänst per person med insats (alla insatser)
Tkr
