När enkäten avslutades skapades en rapport av den insamlade empirin via Karlstad universitets enkätprogram, Survey & Report, där samtliga enkätsvar sammanställdes direkt när respondenterna skickade in sina svar. Enkätens frågor med fasta svarsalternativ sammanställdes automatiskt i stapeldiagram och procentuträkning. De öppna frågorna, 23, 25 och 26, det vill säga frågorna där respondenten själv fick skriva sitt svar, hanterades manuellt. De skrevs ut på papper och sedan försökte jag hitta olika teman i svaren som markerades med olika färger för att få en tydligare översikt. Med hjälp av dessa teman och färger kunde ett tydligt svar på enkätfrågorna hittas (Ejlertsson, 2014, s. 121). Frågorna 7 och 17 är två frågor där respondenterna ska rangordna sina svar. Vid sammanställningen av resultatet på Survey & Report blev staplarna per svarsalternativ i varsitt diagram. Eftersom jag ville att mitt resultat skulle vara så tydligt som möjligt räknade jag om resultatet manuellt genom en uträkning av ett typvärde som sedan räknades om till procent. Denna uträkning är ett
31 medelvärde av alla rangordnade prioriteringar som respondenterna har gjort. Ett exempel utifrån fråga 7, blev respondenterna tillfrågade vilket SO-ämne som får mest undervisningsutrymme. Svarsalternativen var rangordning, 1 (får minst utrymme) till 4 (får mest utrymme). Sammanställningen från Sur-vey & Report skapade tabeller av varje ämne var för sig (se tabellen nedanför). Utifrån dessa tabeller och siffror kunde jag sedan göra en manuell uträkning som såg ut så här: 0,18 * 1=0,18 0,492 * 2 =0,984 0,328 * 3 = 0,987 0,0 * 4 = 0 Principen om medelvärdesberäkning
Siffrorna 1–4 i uträkningen är ett typvärde som multiplicerades med antalet svarande i procent. Summan av dessa blev 2,106. Denna procedur gjordes på resterande SO-ämnena. Summan av alla ämnen blev 9,961. För att få reda på hur mycket undervisningsutrymme religionskunskap fick, dividerades typvär-det för religionskunskap med summan av alla ämnen, 2,106/ 9,961= 0,211. Svaret blev cirka 21 procent. Utifrån dessa uträkningar skapade jag ett nytt och tydligare diagram som visade vad respondenterna hade svarat.
Fråga 9 efterfrågade vilken världsreligion som respondenterna ger mest undervisningsutrymme. Svarsalternativen skulle fyllas i manuellt i procent, exempelvis islam 30, kristendomen, 30 och judendomen 40. Respondenterna som svarade lika mycket, det vill säga 33,3 procent fick inte med kommateck-net och istället blev det 333, vilket gjorde att sammanställningen på Survey & Report inte blev tillförlitlig. Jag fick istället exportera alla svar till Excel där jag manuellt fick sätta ut kommatecknet på 33,3 och sedan göra en ny uträkning. Då mitt huvudfokus i min studie ligger på att jämföra mångkulturella och ho-mogena elevgrupper insåg jag snabbt att de redan färdiga stapeldiagrammen inte gick att använda. Survey & Report sammanställde alla enkätsvar tillsam-mans och skiljde inte på respondenterna med mångkulturella och homogena elevgrupper. Frågorna 9, 11, 13, 18 och 24 ville jag jämföra och fick istället gå in manuellt på varje respondents enkätsvar och dela in de mångkulturella i en
32 kategori och homogena i en annan kategori, och sedan återigen räkna manuellt och skapa egna stapeldiagram via Excel.
För att få alla stapeldiagram enhetliga gjordes resterande diagrammen om i Excel. Resultatet har framställts i både diagram och text. Nio respondenter har noga valts ut efter deras svar och de har getts slumpmässiga namn, A-I. Dessa nio personligheter citeras i uppsatsens resultat -och analyskapitel. Citaten ci-teras ordagrant i resultatkapitlet med eventuella stavfel utefter de svar som respondenterna har gjort i enkäten.
Samtliga enkätfrågor delades in i fyra olika kategorier. Dessa kategorier är
Världsreligionsundervisning, Sociala sammanhållningen, Påverkansfaktorer
och Lärarens uppfattning om ämnet och undervisningen. Enkätfrågorna har se-dan analyserats i den mån det går med hjälp av ramfaktorteorin och viss tidi-gare forskning.
4.5 Forskningsetik
När man genomför en undersökning genom enkäter finns det etiska regler att förhålla sig till. Anledningen till att dessa krav och regler finns är för att perso-nerna som medverkar ska känna sig trygga och skyddade. Jag kommer utifrån
Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning
som Vetenskapsrådet har gett ut, presentera fyra olika grundkrav som jag har följt vid undersökningen och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 5).
Informationskravet innebär att forskaren är skyldig att informera
responden-terna om syftet med undersökningen. Deltagarna måste också känna till att det är helt frivilligt att medverka i undersökningen samt att de när som helst kan avbryta sin medverkan. I ett missivbrev som skickades med i länken till web-benkäten på Facebook-grupperna har jag skrivit en kort beskrivning om vem jag är, vart jag studerar och varför jag genomför studien samt mitt syfte med undersökningen. I missivbrevet framgick det också att deltagandet är helt fri-villigt och att de kan avbryta sin medverkan när som helst. Vidare har jag också skrivit en kort beskrivning av innehållet av frågorna, antalet frågor samt hur lång tid ungefär det tar att besvara enkäten. Fortsättningsvis framgick det att deltagandet är anonymt och mina kontaktuppgifter finns med vid eventuella frågor och funderingar (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). (Se bilaga A)
33
Samtyckeskravet innebär att alla deltagare har rätten att bestämma om de vill
medverka eller inte samt avbryta när de önskar. Forskaren får inte påtvinga eller påverka någon att svara på undersökningen. Det innebär att jag måste få ett samtycke av de berörda deltagarna som vill medverka. Detta har gjorts ge-nom att jag i enkätformuläret har förklarat att gege-nom att de skickar in sitt svar, har de gett sitt samtycke till sin medverkan. Skulle de mot förmodan vilja av-bryta sin medverkan tas deras svar bort från resultatet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9).
Konfidentialitetskravet innebär att enkätsvaren som samlas in ska behandlas
med största möjliga konfidentialitet. Enkätsvaren ska heller inte kunna kopp-las till personen som har besvarat enkätfrågorna. Eftersom jag har skickat ut enkätformuläret digitalt via tre Facebook-grupper har det varit omöjligt för mig att veta vilka personer som har svarat på enkäten. Deltagarna har heller inte behövt uppge några personliga uppgifter i formuläret och därför är det inget jag har behövt oroa mig för (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12).
Nyttjandekravet innebär att deltagarnas svar endast får användas i det
forsk-ningsändamålet som har framkommit i undersökningen. Informationen får inte ges ut till någon annan som sedan använder informationen för exempelvis icke-vetenskapliga syften eller andra syften. Respondenternas svar kommer endast presenteras i resultat och analyskapitlet i denna uppsats (Vetenskaps-rådet, 2002, s. 14).