Forskaren Christina Gustafsson (1999, s. 43, 46) har utvärderat en högstadie-skolas arbetsformer, där lärare på skolan upplever stort avstånd mellan läro-planens mål och hur den riktiga verkligheten ser ut. I undersökningen tolkar hon en pedagogisk verklighet utifrån ett ramfaktorteoretiskt resonemang. Slutsatsen av Gustafssons undersökning visar brister i Dahllöfs och Lundbergs ramar och hon menar att värderingen av ramfaktorer görs i relation till andra ramar. Det kunde innebära att lärare exempelvis hade ett visst antal timmar att förhålla sig till i ett visst ämne, men det var sedan upp till varje elev och lärare att ha en personlig uppfattning om detta var tillräckligt. Vidare gjordes denna värdering i relation till andra ramar, som oftast för lärare, var innehållet i ämnet som skulle behandlas. En annan komplikation är att både ramfaktor-teoretikerna tolkade ramarna utifrån ett mikroperspektiv men drog slutsatser i ett makroperspektiv, detta innebar att tolkningen av ramarna endast berörde den enskilda individen men istället tydde ramarna utifrån en hel klass.
26
RAMAR PROCESS RESULTAT
Ytterligare kritik mot Dahllöfs modell som förklarar sambandet mellan resul-tatet och ramarna är att den egentliga arbetsprocessen inte ser ut som mo-dellen visar. Gustafsson menar att Dahllöfs verkliga tankekedja går åt andra hållet, det vill säga, istället för Dahllöfs modell som visas nedanför menar Gus-tafsson att Dahllöf analyserar resultatet för att komma fram till vilka ramar som har en påverkan på arbetsprocessen.
→ →
(Gustafsson, 1999, s. 48).
Gustafssons slutsats av ramfaktorteorin är att det är ett användbart verktyg vid analyser av undervisning och dess utformning. Dock menar hon att ramar som är mer komplicerade kräver kompletterande forskning för att förstå situ-ationen och man bör fundera över vem som avgör vilka ramfaktorer som är ram och för vem (Gustafsson, 1999, s. 56). Lärare begränsas och hämmas inte enbart av ramar. En del ramfaktorer har lärare inflytande över och kan ge möj-lighet till förändring, som exempelvis fortbildning, val av läromedel, fördelning av ekonomiska resurser eller schemaplaneringar (Imsen 1999, s. 309–310). Utifrån den teori som har beskrivits och empirin från undersökningen kom-mer resultatet troligtvis peka på att ramfaktorer har betydelse för undervis-ning i religionskunskap. Med detta menar jag att undervisundervis-ningen kan se olika ut beroende på vilka ramfaktorer som finns att förhålla sig till, såsom mång-kulturella klasser, homogena klasser, vad lärare har för kunskaper och egna erfarenheter. Dock tros resultatet visa att de olika ramarna kan skilja sig mel-lan olika klasser och lärare på olika skolor. Precis som Gustafsson skriver, att en ramfaktor kan innebära en ram på en skola eller klass, men behöver nöd-vändigtvis inte innebära en ram på en annan plats. Det är själva definitionen av vad varje lärare anser att en ram innebär.
27
4 METOD
Detta avsnitt består av sex delar. Forskningsmetod beskriver metoden som har använts i undersökningen. Urval avhandlar hur respondenterna har valts ut.
Datainsamlingsmetoder beskriver hur jag har gått tillväga vid enkätens
ut-formning. I databearbetning och analysmetod beskrivs hur bearbetningen av källmaterialet har analyserats. Forskningsetik tar upp de etiska aspekter jag har förhållit mig till, och till slut diskuteras undersökningens tillförlitlighet i avsnittet Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
4.1 Forskningsmetod
I den vetenskapliga artikeln ”Classroom Factors and Attitude toward Six World Religion" från Storbritannien, har en enkätundersökning gjorts på hur 2879 elever i årskurs nio från 22 olika grundskolor uppfattar religionskunskapsun-dervisningen i de sex världsreligionerna, kristendom, islam, judendom, budd-ism, hinduism och sikhism. Frågor som ställdes handlade bland annat om stu-diebesök av religiösa platser, vilka läromedel som används i undervisningen, diskussioner, rollspel samt vilka religioner de har blivit undervisade i. Resul-tatet sammanställdes med hjälp av olika tabeller, men också i text och siffror i den löpande texten (K. Kay & Smith, 2006, s. 114).
Då min studie undersöker hur lärare påverkas, planerar och utformar sin undervisning utifrån tre världsreligioner i olika elevsammansättningar, var Kay och Smiths enkätmetod bäst lämpad att använda sig av i undersökningen. Deras metod är också ett bra alternativ för att få ett bredare resultat att analy-sera. Enkätundersökningen kommer dock endast rikta sig till lärare och inte elever.
Enkätundersökning är en kvantitativ forskningsmetod som är kopplad till den positivistiska vetenskapsteorin som bygger på stor räckvidd och att kunna se helheten, inte enbart enskilda fall eller skolor (Patel & Davidson, 2019, s. 53). Enkätundersökningar sammanställs med numeriska beskrivningar i form av exempelvis cirkeldiagram och stapeldiagram (Dimenäs, 2007, s. 82). Eftersom jag har undersökt vad som ligger till grund för lärares val av undervisnings-stoff har jag valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa variabler. En kvantitativ variabel har numeriska mätvärden som mäter exempelvis ålder
28 och hur länge respondenterna har arbetat inom yrket. Den kvalitativa varia-beln har ett klassificeringssystem, alltså icke-numeriska och handlar om ex-empelvis kön, yrkesbefattning och hur mycket undervisningsutrymme varje religion får (Ejlertsson, 2014, s. 122).
Enkäten består av både fasta och öppna svarsalternativ men till största del av fasta svarsalternativ (Ejlertsson, 2014, s. 7). Valet att använda denna metod för empiriinsamling baserade sig på viljan att nå ut till så många lärare som möjligt på kort tid. Eftersom undersökningen berör religionskunskap som oft-ast förknippas som ett känsligt ämne, var enkät ett bättre alternativ än exem-pelvis intervju. Genom enkätundersökningar kan lärare vara anonyma till skillnad från exempelvis en intervju, där man oftast sitter och besvarar frågor ansikte mot ansikte (Björkdahl Ordell, 2007, s. 85).
Det finns olika typer av enkäter, postenkät, gruppenkät, enkät till besökare och webbenkät. Den typ av enkät som jag har valt att använda mig av är webbenkät som är ett digitalt frågeformulär som besvaras direkt genom datorn och skickas ut via en direktlänk på Facebook (Ejlertsson, 2014, s. 10).
Fördelen med att använda sig av webbenkäter via en Facebookgrupp är att man dels når ut till många lärare på väldigt kort tid, dels att en mängd sam-hällsorienterade lärare finns på en och samma plats. Av egna erfarenheter har jag sett att många lärare lider av tidsbrist, något som bekräftas av Patel & Da-vidsson (2019). Därför är webbenkäter en stor fördel då respondenterna kan välja att besvara enkäten när de får tillfälle (Patel & Davidsson, 2019, s. 95). Andra fördelar med webbenkäter är att det är relativt enkelt att sammanställa enkätsvaren som numera görs automatiskt via ett datorprogram. Nackdelar med webbenkäter är att det ofta är problem med stort bortfall, samt att jag inte med säkerhet vet vem som har besvarat enkäten (Patel & Davidson, 2019, s. 94).
4.2 Urval
Urvalsgruppen för denna undersökning är verksamma lärare i samhällsorien-terande ämnen i årskurserna 1–3 i mångkulturella -och homogena klasser. I denna studie avser verksamma lärare, lärare som arbetar i årskurs 1–3 för till-fället. Enkäterna har skickats ut digitalt via tre Facebookgrupper som heter SO
29 i nuläget 34 745 medlemmar och Årskurs F-3 Tips och idéer (endast för
peda-goger och studenter) som i nuläget har 33 128 medlemmar. I samtliga grupper
kan det finnas behöriga och obehöriga lärare samt lärarstudenter. I undersök-ningen har både behöriga och obehöriga lärare räknats in i resultatet. Anled-ningen till det är att många obehöriga lärare kan ha lång yrkeserfarenhet och därmed haft erfarenhet av olika elevgrupper och det i sin tur ger ett värdefullt underlag för min studie. I enkäten som skickades ut, har ett missivbrev bifo-gats tillsammans med ett meddelande där all information om min studie fram-kommer samt syftet med studien och enkätundersökningen (Patel & Davidson, 2019, s. 97). Vidare har lärare slumpmässigt i gruppen, runt om i landet, svarat på enkäten. Eftersom enkäten bestod av 26 frågor med mestadels fasta svars-alternativ var min förhoppning och önskan att få in cirka 200 enkätsvar.
4.3 Datainsamlingsmetoder
Genomförandet av enkäten har gjorts via Karlstad universitets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. Jag har formulerat 26 olika frågor som har hjälpt mig att besvara mina forskningsfrågor. Min enkät består av två delar, dessa kallas för bakgrundsfrågor och religionsundervisning. Mina bakgrunds-frågor, 1–6 handlar bland annat om kön, ålder och hur länge lärarna har varit verksamma lärare. Genom att respondenterna har fått svara på några bak-grundsfrågor har det hjälpt mig att se eventuella svarskillnader mellan exem-pelvis män och kvinnor eller en viss åldersgrupp. Med hjälp av bakgrundsfrå-gor har jag sedan i min sammanställning delat in svaren i olika bakgrundsva-riabler för att kunna se skillnaden mellan dessa samt använda dem i min ana-lys (Ejlertsson, 2014, s. 86). Enkätfrågorna om religionsundervisning är uppde-lad i tre delar. Frågorna 7–11 kopplas till min första frågeställning som handlar om hur lärare disponerar undervisningstiden mellan de tre världsreligion-erna. Frågorna 12–16 kopplas till min andra forskningsfråga som handlar om hur lärares undervisningsupplägg i mångkulturella och homogena grupper på-verkas, och hur dessa elever får dela med sig av sina erfarenheter. Frågorna 17–22 handlar om de påverkansfaktorer som på ett direkt eller indirekt sätt påverkar religionsundervisningen som även de är kopplade till min andra forskningsfråga. Enkätfrågorna 5, 8, 10 och 11 inspireras av en gammal stu-dentuppsats, Abrahams barn i religionsundervisningen (Forsberg, Susanne, 2019).
30 Frågorna består av olika svarsalternativ där en del frågor ska besvaras med endast ett svar, medan andra frågor har flera svarsalternativ. Vissa frågor kan även besvaras genom att rangordna svaren och andra genom att skriva i pro-centsats. Anledningen till att enkäten till största del består av fasta svarsalter-nativ är på grund av att öppna frågor tar för lång tid för respondenterna att besvara vilket kan öka risken för internt bortfall (Björkdahl Ordell, 2007, s. 91).
För att säkerställa att mina enkätfrågor och svarsalternativ är tydliga och lätt att tolka gjordes en pilotstudie med sex andra lärarstudenter där några också redan arbetar som lärare. Pilotstudien användes för att pröva om enkäten har ett bra upplägg och att den samlar in den information den är ämnad till att göra (Patel & Davidson, 2019, s. 60). Genom pilotstudien fick jag respons och kunde därefter korrigera de frågor som behövdes förtydligas ytterligare. Studenterna fick också ta tid på hur lång tid det tog att besvara enkäten. Detta ansågs vara viktigt då många lärare lider av tidsbrist och därför ville jag säkerställa att en-käten inte tog allt för lång tid att besvara. I mitt missivbrev framgår den unge-färliga tiden som det tar att besvara enkäten.
Enkäten låg ute på Facebook från den 25 mars till 18 april. Min förhoppning var att jag skulle få in cirka 200 enkätsvar. Jag fick in 103 svar.