Båda intervjuerna har spelats in på mobiltelefonens röstinspelning för att kunna transkriberas. Efter att vi var för sig transkriberat vårt material har vi gjort en sammanfattning av det vi anser är viktigt för vår undersökning. Sedan har vi jämfört de båda intervjuerna med varandra och även jämfört varandras transkribering och
31
sammanfattning för att se om den andre hade uppfattat något annorlunda. Enkäterna har vi sammanställt på fler olika sätt. Först har vi räknat ut alla svaren procentuellt. Detta för att det skulle vara lätt att göra en jämförelse skolorna emellan. Sedan har vi gjort en bivariat analys, detta för att söka ”bevis för eller tecken på att variationen i den ena variabeln sammanfaller med variationen i den andra variabeln” (Bryman, 2002, s. 233). Men också för att visa hur de två variablerna är relaterade till varandra. Vi har också plockat ut de mest relevanta svaren i enkäten som kan kopplas till våra frågeställningar och vårt syfte och jämfört dem med varandra. Vidare har vi räknat ut modalvärde, det vill säga det värde som förekommer oftast i ett svar på en flervalsfråga och medianvärdet, det vill säga mittpunkten på en fördelning av värden, är uträknat när det gäller ålder. Detta gjordes då vi ansåg att ett medelvärde skulle vara missvisande då det är extremt känsligt för om någon skulle vara många år äldre eller många år yngre än de andra. Vi har också slagit samman svarsalternativen på vissa frågor där värderingsgraden har varit utförlig, detta för att det skulle bli enklare att överblicka i resultatet. Detta skriver även Larsen om i sin bok, Metod helt enkelt, (2009).
32
4. Resultat
Vi har delat in vårt resultat i olika kategorier och underrubriker. Detta för att det ska bli lättare för läsaren att kunna ta del av vårt material. När vi citerar så är det alltid lärarna som vi citerar. Vidare kommer vi löpande i texten att jämföra svar från elever med svar från läraren på respektive skola.
4.1. Skola A
Skolans profil är allmänlinje, de har en av landets största och av den anledningen har de inte särskilt många specialutbildningar som andra folkhögskolor har. De har dock en fritidsledareutbildning som är mycket erkänd, enligt läraren. Skolan har 145 elever inskrivna på allmän linje och på skolan arbetar 30 stycken lärare. Medianvärdet på ålder är 25 år. Läraren anser inte att deras huvudman, som är landstinget, har någon påverkan för vilka som söker till skolan och detta stämmer också med de svar som vi har fått av eleverna, där 85 % uppger att huvudmannen inte har haft någon betydelse när de sökte till skolan. Läraren berättar att många av eleverna som kommer till dem i årskurs ett har haft det besvärligt på något sätt, de har inte kommit så långt. ”Vi har ju en rätt så stor grupp som har dåligt självförtroende när det gäller studier och har dålig vana med detta” säger läraren.
33
I vår undersökning visade det sig att av dem som läste på allmän linje var det 85 % som uppgav att anledningen till detta var för att läsa in fullvärdig gymnasiekompetens. Dessa 85 %hade alltså ofullständiga gymnasiebetyg. 10 % uppgav att de behövde komplettera en eller flera behörigheter för att kunna söka till den utbildning de ville. De sista 5 % läste på folkhögskola för att få tillgång till ytterligare en ansökningskvot när de skulle söka vidare till högskola.
4.1.2.
Social bakgrund
Figur 4.1 Elevers sociala bakgrund, skola A
På frågan om någon eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna hade någon akademisk utbildning svarade 50 % att de inte hade föräldrar/vårdnadshavare med akademisk utbildning och resterande 50 % hade en eller båda föräldrar/vårdnadshavare med akademisk utbildning. När det gällde utländsk härkomst hade 25 % av eleverna en eller båda föräldrar som var utlandsfödda.
Av dessa var det 60 % av eleverna med utlandsfödda föräldrar med akademisk bakgrund som uppgav att de skulle söka vidare. Endast 20 % av dem med ickeakademisk bakgrund uppger att de tänker söka vidare. Resterande 20 % var elever
0 5 10 15 20 25
Föräldrar med akademisk bakgrund Utlandsfödda föräldrar
A n tal e le ve r Skola A Båda En Ingen
34
till utlandsfödda föräldrar med icke akademisk bakgrund, de tänkte inte söka vidare till högskola.
4.1.3.
Folkhögskola och Högskola
Figur 4.2 Elevers koppling till högskola, skola A. Förkortning som används i
diagrammet är fhsk som betyder folkhögskola
På frågan om eleverna tycker att skolan informerar om högskolan så svarade 5 % att de inte alls tyckte det, 45 % tyckte att folkhögskolan informerade lite om högskolan, 40 % tycker ja ganska mycket och 10 % tycker ja, mycket. Läraren berättar att de alltid innan skolstarten intervjuar eleverna som ska börja i årskurs ett. Då tar de upp och informerar om skolans omdömessystem och behörighetskraven till högskolan. Sedan informerar de också vid terminsstarten om högskola och vilka grundläggande behörigheter som krävs för att kunna söka vidare. ”Det är ju rätt mycket prat om det i alla fall, regelbundet”. Likt vad citatet säger tycker läraren att det pratas allmänt om omdömen och
0 5 10 15 20 25 Upplever du att fhsk informerar om högskolan Har intresset för högskolan ändrats sedan
du började på fhsk
Tänker du söka vidare efter fhsk A n tal e le ve r Skola A Vet ej Nej Ja
35
behörigheter även mellan eleverna och på så vis kan de hjälpa varandra att få svar på frågor som de har.
Av eleverna svarar 75 % att intresset för vidare studier hade ändrats sedan de började på folkhögskolan, dock i lite olika omfattning . Återstående 25 % svarade att de inte tyckte att deras intresse hade ändrats.
I propositionen 2001/02:15 står att målet är att 50 % av en årskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning innan 25 års ålder. På vår fråga om detta har påverkat skolan att ha en mer präglad uppgift i att förbereda för högskolestudier på något sätt, svarade läraren:
Nej... i slutet av terminen när vi gjort vår utvärdering... då brukar ungefär 75 % säga att de har intresse att läsa vidare.
75 % av eleverna svarar att de tänker söka vidare till högskola, och detta stämmer också precis med vad läraren säger i tidigare citat. 10 % är fortfarande osäkra på om de ska söka vidare och 15 % svarar att de inte tänker söka vidare till högskola. På en följdfråga fick de 15 % som inte ska söka vidare till högskola svara på vad de tänkte göra istället. Av dessa var det 27 % som uppgav att de skulle söka annan utbildning, 20 % skulle söka arbete och 6 % var osäkra på vad de ville göra i framtiden. Notera att detta är svar på en filterfråga därför blir inte det sammanlagda värdet 100 %. Vidare säger läraren,
Vi brottas ju också med detta att vi inte vill bli en skola som jobbar med, att man är så inriktad på behörighet och omdömen att man tappar bildningsperspektivet. Bildningsperspektivet får inte tappas bort även i övriga skolväsendet, för att kunskap är ingenting utan ett bildningsperspektiv.
Läraren berättar också att skolan har ett samarbete med en högskola gällande en form av fortutbildning, men som vi förstod det riktade den sig främst till lärare inom folkhögskolan. Skolan har alltså inget samarbete med någon högskola i avseendet när det gäller eleverna. Däremot berättar läraren att för eleverna i årskurs 3 erbjuds dessa att gå college som skolan säger är högskoleförberedande. Eleverna som läser denna inriktning får bland annat möjlighet till att besöka något universitetsbibliotek samt pröva på hur det är att skriva en tentamen och en vetenskaplig uppsats. De har också en gemensam sökdag då lärarna hjälper till vid ansökningen till högskolan. Dessutom använder sig skolan av studentambassadörer, dock inte det senaste året. Läraren säger vidare att många som kommer till skolan och läser årskurs 3, är färdiga med de flesta grundläggande behörigheterna. Men de behöver ibland kanske lite mer kött på benen för att kunna läsa på högskola. Läraren berättar också att skolan har en naturvetenskaplig inriktning, där de har möjlighet att utfärda behörigheter i bland annat fysik och kemi B. Hon säger att för de elever som läser detta finns det nästa alltid en ambition att läsa
36
vidare på högskolan, ”Ytterst få läser det bara av intresse, utan de vet att de vill utbilda sig inom det”. Läraren säger också att hon anser att deras antagningssystem varken gör det svårare eller lättare när det gäller elevernas ansökan till högskolan.
4.1.4.
Folkhögskolan och omvärlden
Läraren tror att deras kurser kanske hade sett annorlunda ut om folk hade haft råd att studera bara för nöjes skull. Men de har inte behövt förändra sig eftersom deras allmänna linje är mycket populär, så propositionen har inte gjort att de har behövt ändra sin profil. Hon tror också att det kanske främst beror på att det blir viktigare och viktigare för människor att få behörighet till högskolan.
Vi har haft ett enormt söktryck, jag tror det var mellan 3,5 – 4 sökande per plats. Så vi är ju jättepopulära. Vi brukar ligga runt 3 sökande per plats men nu var det högre.
Vidare säger läraren att de märkt en viss skillnad i budgeten när det gäller den nya regeringen, att de satsar mer på yrkeshögskolor och detta får ju inte folkhögskolan någon del av. På vår fråga hur de prioriterar när de antar sökande svarade läraren att de tar in äldst med lägst utbildning i första hand. Eftersom det är så många yngre som söker så måste man sålla, fortsätter hon, då tar man några med tidigare missbruksproblematik, några med ADHD, andra som har dyslexi, Aspergers syndrom och hjärnskada i vuxen ålder. Detta är som hon kallar det ömmande fall, men självklart ska också de utan diagnos eller tidigare problematik bli antagna. Man gör en mix, fortsätter läraren, och sedan lottar man så att det ska bli en jämn fördelning av olika grupper, de vill ha en så mångsidig och mångkulturell skola som möjligt, det är det som är deras mål. Läraren säger ” Vi vill ju att det ska vara en stor blandning av människor
för man lär sig väldigt mycket av varandra” Intresse och mognad är också en viktig del
i uttagningen. Finns inte intresset så vet hon av tidigare erfarenhet att de hoppar av utbildningen.
37
Angående styrdokument fanns ett antal sådana dels från staten, vilket statens uppdrag till folkbildningen är. Dels regionens uppdrag, via kulturnämnden, till folkbildningen som handlar om att verka i en storstad, om integration och småföretagarutbildningar. Skolans har också en styrelse som bestämmer vad skolan ska ägna sig åt. Om styrelsen bestämmer att skolan ska ägna sig åt en verksamhet för dyslektiker, då måste skolan göra det. Skolans styrelse är en politiskt vald styrelse efter regionens politiska utseende. Hur många mandat vart och ett parti har i regionen avgör antalet platser som det partiet får i skolans styrelse. Läraren berättar också att skolan har sitt egna måldokument som de gör själva och som de har att rätta sig efter också. Dessa är gjorda som ett måldokument för varje linje. Största delen av bidraget till skolan kommer från statsbidrag och en liten del kommer från regionen, via folkbildningen.
4.1.6.
Tillgång till studie- och yrkesvägledning
De hade ingen studie- och yrkesvägledare som arbetade på skolan just nu och då vi undrade varför så svarade läraren att det var på grund av indragningar som varit. Den tidigare anställda studie- och yrkesvägledaren hade avskedats då det blev besparingar inom personalen. Nu bjöd de istället in en studie- och yrkesvägledare som kom till skolan vid ett par tillfällen per termin så att eleverna kunde gå till henne/honom. Så skulle de lösa problemet även i år.
4.2. Skola B
Skola B har cirka 100 elever på allmän linje och har till skillnad ifrån skola A en rörelse som huvudman, och är en så kallad rörelsefolkhögskola. Median ålder bland eleverna är 20,5 år. Skolans huvudman har en mer uttalad ståndpunkt än vad region och lanstingsfolkhögskolor har. Denna prägel påverkar därför i större utsträckning vilka elever det är som söker sig till skolan. Av de tillfrågade eleverna uppger 60 % att skolans huvudman inte haft någon betydelse för deras val av folkhögskola, vilket
38
innebär att det för 40 % har betydelse i någon utsträckning. Läraren som vi intervjuat på skolan uppger dock att detta inte avsevärt påverkar vilka elever det är som söker sig till skolan.
4.2.1.
Anledning till att ha börjat på folkhögskola
På skolan är det 75 % av eleverna som har ofullständiga gymnasiebetyg och som läser på folkhögskolan av den anledningen. 20 % behöver komplettera en eller flera behörigheter, och 5 % vill få tillgång till ytterligare en ansökningskvot.
4.2.2.
Social Bakgrund
Figur 4.3 Elevers sociala bakgrund, skola B
Av de tillfrågade eleverna var det 30 % vars föräldrar/vårdnadshavare som inte hade någon akademisk utbildning och 70 % där en eller båda föräldrarna/vårdnadshavaren
0 5 10 15 20 25
Föräldrar med akademisk bakgrund Utlandsfödda föräldrar
A n tal e le ve r Skola B Båda En Ingen
39
hade någon akademisk utbildning. 60 % av eleverna hade ingen förälder/vårdnadshavare som var utlandsfödd. 40 % hade en eller båda föräldrar/vårdnadshavare med utländsk härkomst.
Av dessa var det 25 % av eleverna med utlandsfödda föräldrar med akademisk bakgrund som ska söka vidare och 25 % med icke akademisk bakgrund som ska. Dessutom såg man att bland eleverna med utlandsfödda föräldrar som hade akademisk utbildning, var det en så stor andel som ca 40 % som var osäkra på om de skulle söka vidare
4.2.3.
Folkhögskola och Högskola
Figur 4.4 Elevers koppling till högskolan, skola B. Förkortning som används i
diagrammet är fhsk som betyder folkhögskola
0 5 10 15 20 25 Upplever du att fhsk informerar om högskolan Har intresset för högskolan ändrats sedan
du började på fhsk
Tänker du söka vidare efter fhsk A n tal e le ve r Skola B Vet ej Nej Ja
40
Gällande hur skolan informerar om högskola gentemot eleverna berättar läraren att man alltid har så kallad studierådgivning med alla elever när de börjar på skolan. Detta sker enskilt och lärarna på allmän linje delar på ansvaret. Vid studierådgivningen informerar läraren om vad som krävs för att komma in på högskolan gällande behörighetskrav och folkhögskolans omdömessystem. Dessutom sker liknande information i storgrupp om vilka ämnen som finns för eleverna att välja på under studietiden på folkhögskolan samt vad grundläggande behörighet till högskolan innebär, och lite om olika kvotgrupper. Dessutom informeras det om när det är öppet - hus dagar på det närliggande universitetet. Då sätter skolan upp anslag om detta och eleverna uppmanas att gå dit på besök. Av eleverna uppger 55 % att de tycker att folkhögskolan informerar om högskolan lite grann. 20 % tycker att det görs ganska mycket och ytterligare 20 % tycker att det informeras mycket. 5 % tycker inte alls att det informeras. På frågan om högskolan har något specifikt samarbete med någon högskola eller universitet visar det sig att så inte är fallet. Anledningen till detta uppger läraren vara för att skolan egentligen inte har känt något riktigt behov av det. Vidare säger läraren att ett samarbete kan vara många saker, och att det beror på vad man lägger i den betydelsen. ”Ett
samarbete kan ju vara alltifrån att man skickar dit elever på en sådan här dag eller vad det nu är för någonting”. Läraren säger sig också tro att samarbetet mellan
folkhögskola och högskola nog är ”tightare” på mindre orter, där också högskolorna är mindre. Han säger vidare att det egentligen inte är något aktivt val som skolan gjort att inte ha något samarbete men som ovan nämnt att skolan helt enkelt inte känt något större behov av det. Däremot berättar han att skolan brukar använda sig av så kallade studentambassadörer. Det innebär att det kommer studenter ifrån högskola/universitet och berättar lite om hur det är att läsa på högskolan och delger sina erfarenheter till folkhögskoleeleverna. Oftast försöker skolan också få dit någon studentambassadör som själv har läst på folkhögskola tidigare. Detta brukar också vara mycket uppskattat av eleverna. Läraren säger att han tycker detta är ett bra system att det kommer, till och med, kanske någon gammal elev som går ut i klasserna och informerar. På frågan om hur eleverna anser att intresse för att söka till högskolan har ändrats sedan de började på folkhögskola, svarar 70 % att de tycker det, mer eller mindre. 30 % uppger att intresset inte har ändrats. Vi frågar också om och hur skolan har förändrat sin praxis sedan propositionen 2001/02:15 kom till. Läraren verkar inte riktigt känna till propositionen och kan inte heller märka av att det skett någon förändring inom skolan och hur de jobbar sedan den kom till. Han nämner att det inte finns några särskilda
41
direktiv som har gått ut specifikt till folkhögskolan vad han känner till. Däremot säger han att skolan allt mer betonar vikten gentemot eleverna av att göra högskoleprovet och att det är fler av deras elever som också gör det. Vi berättar vidare om det så kallade femtioprocentsmålet och vad det innebär, och frågar om inte detta även borde omfatta eleverna inom folkhögskolan. Läraren håller med men säger att skolan alltid uppmuntrat eleverna att gå vidare till högre studier och att detta alltså inte är något förhållningssätt som kommit till eller förändrats sedan propositionen kom till. Skolan har heller ingen uttalad högskoleförberedande kurs. De elever som gör högskoleprovet brukar få tid till att träna på detta innan, genom att skolan drar ut gamla prov som eleverna kan öva på. Han nämner vidare att det naturligtvis finns vissa högskoleförberedande moment i den ordinarie undervisningen, Han berättar att de elever som tillexempel läser engelska B får prova på hur det är att skriva en så kallad akademisk uppsats. Samtidigt försöker skolan i den ordinarieundervisningen ”titta uppåt” som han uttrycker det men de har som sagt ingen särskild högskoleförberedande kurs. Av de tillfrågade eleverna uppger 65 % att de planerar att söka till högskolan. 10 % svarade nej och 25 % vet ej. Av de som svarade att de inte tänkte söka till högskolan uppgav ungefär hälften att de skulle söka någon annan utbildning som inte var inom högskolan. Den andra hälften uppgav att de skulle söka arbete. Läraren uppger att hans erfarenhet är att ca 75 % av eleverna från allmän linje går vidare till fortsatta studier efter folkhögskolan. Han säger dock att detta både innefattar högskola, KY- utbildning och annan folkhögskola. Återigen betonar läraren att han och de övriga lärarna uppmuntrar eleverna att skriva högskoleprovet för att eleverna på så vis ska få tillgång till ytterligare en sökkvot när de söker till högskolan. Vi frågar vidare om läraren anser att antagningssystemet gynnar eller gör det svårare för folkhögskolans elever att komma in på högskolan än eleverna från det ordinarie skolsystemet. Han säger sig inte tycka vare sig det ena eller andra,”…
det är ju en liten kvotgrupp och den är väldigt chansartad…” Vidare säger han att de
har många elever ifrån folkhögskolan som går vidare till högre studier och samtidigt anser han att med tanke på att det är färre som söker ifrån folkhögskolekvoten, jämfört med gymnasiet, är det logiskt att det är på det viset. Läraren berättar att många som söker sig till skolan har ambitionen att söka vidare. Samtidigt säger han att det inte hör till vanligheten att dessa elever är ute efter någon särskild kurs för detta, utan att de oftast bara behöver komplettera ett år.
42
Vi har ju många som kommer och som vill in på högskolan men jag har inte den erfarenheten att de är ute efter egentligen någon speciell kurs för detta, utan de behöver komplettera ytterligare ett år då (lärare, 2010).
4.2.4.
Folkhögskolan och omvärlden
Vi frågar vidare om hur den ekonomiska situationen och utbildningsmarknadens efterfrågan påverkar den ideologiska ståndpunkt som folkhögskolan som skolform har.