I vårt val av skolor valde vi medvetet skolor med olika huvudman. Den största skillnaden vi såg mellan skolorna var att på skola B, vars huvudman är en organisation som har ett tydligt ställningstagande rörande en viktig samhällsfråga, uppgav 25 % fler att huvudmannen hade betydelse vid valet av skola. Skola B hade inte någon högskoleförberedande kurs, däremot väver de in vissa högskoleförberedande drag i den ordinarie undervisningen. Vi funderar på om detta kan ha någon betydelse för att 10 % färre uppger att de skulle söka vidare till högskola. Vi kan inte se att det skulle finnas något samband mellan val av huvudman och vidare studier på högskola. Vår förförståelse är att åldern till viss del kan ha betydelse för människors benägenhet till fortsatta studier.
Vi såg i vårt resultat att eleverna på skola A i genomsnitt var 5 år äldre än eleverna på skola B. Vår uppfattning var att åldern hade en större betydelse vid antagningen av elever på skola A, de prioriterar äldst med lägst utbildning först. Vi tror även att äldre elever i större utsträckning läser in sin gymnasiekompetens av anledningen att de är inriktade på att läsa vidare på högskola. Detta stämmer också med det resultat som vi har fått in, där 10 % fler på skola A uppger att de skulle läsa vidare. En del av resultatet står dock i motsats till vår förförståelse och det är gällande social bakgrund. Resultatet visar att eleverna från skola A, som i större utsträckning hade en icke akademisk bakgrund, trots det uppgav att de tänkte söka vidare till högskolan i större utsträckning än skola B. Som nämnt ovan tror vi att en bidragande faktor till detta kan ha med åldern att göra. Resultatet visar dock att det är en större andel elever på skola B som har en eller båda föräldrar med utländsk bakgrund. Enligt litteratur som vi har tagit del av, visar den på att barn med utlandsfödda föräldrar läser vidare i mindre utsträckning jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Däremot anges utbildningsbakgrund ha större påverkan på barns fortgång till högre studier än etnisk härkomst. Resultatet är alltså missvisande i relation till vår förförståelse och till den litteratur som vi presenterat. Vi förvånas även över detta resultat som visar på att det är färre elever på skola B som säger sig vilja söka till högskolan. Av den anledningen funderar vi på vad
55
folkhögskolan kan ha för inverkan på detta resultat. När det gäller information angående högskola som lärarna på båda skolor ger så visar resultatet inte på någon större skillnad mellan skolorna. Därför anser vi inte att detta har någon betydelse för huruvida eleverna tänker söka vidare eller inte. På frågan om eleverna ansåg att deras intresse för högskolestudier hade ändrats sedan de började på folkhögskola, uppgav 40 % på skola A att deras intresse ändrats mycket jämfört med 10 % på skola B. Här ser vi en tydlig skillnad. Vad detta beror på vet vi inte och vi kan till viss del se att våra frågor i enkäten kanske inte varit tillräckliga för att kunna göra en djupare analys. Vad vi kunde erfara från våra intervjuer med lärarna så var propositionen inte av stor betydelse för skolorna. De menade att redan långt innan propositionen kom till så uppmuntrade de sina elever till fortsatta studier. Samtidigt som de uppmuntrar elever till vidare studier så betonar de ändå betydelsen av den ideologi som folkhögskolan vilar på. De understryker vikten av bildningsperspektivet. Läraren på skola A säger att;
Vi inte vill bli en skola som jobbar med, att man är så inriktad på behörighet och omdömen att man tappar bildningsperspektivet… För att kunskap är ingenting utan ett bildningsperspektiv så att säga (lärare, skola A, 2010).
Undersökning visade också att skolorna inte har behövt förändra sig då det gäller sitt utbud vad gäller att ha högskoleförberedande utbildningar. Skola A hade dock college som de kallade för högskoleförberedande. Skola B vävde in vissa högskoleförberedande ämnen i den ordinarie undervisningen.
Då det gäller vår egen profession så kan vi säga att resultatet från de båda skolorna var beklämmande. Skola A hade dragit in studie- och yrkesvägledartjänsten förra året då det hade varit besparing på skolan. De bjöd in studie- och yrkesvägledare att komma till skolan två gånger per år till eleverna och det var då fullbokat hos denne vid dessa tillfällen. På skola B var en lärare anställd på 6 % av sin tjänst för studie- och yrkesvägledning. Dock hade han ingen utbildning för detta. Samtidigt betonas vikten av att eleverna erbjuds tillgång till en studie- och yrkesvägledare, detta för öka antalet sökande till högskolan enligt Grundtvigs rapport. Egen förförståelse visar också på att tillgång till studie- och yrkesvägledare är av stor vikt då dessa kan hjälpa eleverna att få sitta med på en föreläsning på högskolan och ta del av den. Detta gör att eleven får större insyn i hur högskolan undervisar samtidigt som det avdramatiserar högskole- och universitetsvärlden.
Vi har i vårt resultat kommit fram till att huvudmannens ideologi för vilka som söker sig till respektive folkhögskola var av stor betydelse. Vidare motsade vårt resultat vår egen
56
förförståelse och vissa delar av den lästa litteraturens förståelse för att den sociologiska bakgrunden skulle ha betydelse för huruvida eleverna var intresserad av att läsa vidare på högskola. Där visade det sig vara så att fler på skola A, som hade färre elever med akademikerföräldrar, jämfört med skola B, skulle söka vidare till högskola. I Skola B där fler hade utlandsfödda föräldrar jämfört med skola A, var det färre som skulle söka vidare till högskola. Detta bekräftas också av viss litteratur vi tagit del av, medan det motsägs av annan litteratur. Till slut visade vårt resultat att båda skolor har högskoleförberedande inslag, en skola har det integrerat i undervisningen medan den andra skolan har det i en separat kurs. Båda skolor säger sig också uppmuntra eleverna till att söka vidare till högskola och detta tror vi kan ha en betydande roll när eleverna funderar på sina fortsatta studier. Gällande femtioprocentsmålet så uppnår båda skolorna detta mål med råge om man ska se till den procent som säger sig vilja fortsätta läsa på högskolan, på skola A var det 75 % som svarade att de skulle söka vidare till högskola och på skola B var det 65 %. Detta resultat är dock bara en uppskattning då dessa elever ännu inte har börjat på högskolan.
När det gäller felmarginal i vår undersökning så kom vi fram till att det kunde ha blivit ett annat resultat om vi hade tagit med fler personer i vår undersökning. Dessutom har vi upplevt metodlitteraturen som delvis motsägelsefull. Larsen (2009) menar å ena sidan att man vi rätt typ av urval, sannolikhetsurval, kan göra vissa generaliseringar, oberoende av antalet som deltagit i studien, dock med en viss grad av osäkerhet. Vidare skriver hon att vid statistiska analyser bör storleken på urvalet vara minst 30 individer. Vi tycker också att det står i motsättning till vad Bryman skriver gällande homogena och heterogena grupper. Han menar att om gruppen är homogen behövs inte ett lika stort antal som vid en heterogen grupp. Vi anser att våra respondenter i enkäten har bestått av en homogengrupp och anser av den anledningen att vårt urval inte behövt vara större än det varit. Vi är dock medvetna om att ifall urvalet varit större hade studien haft större validitet och reliabilitet.
57
7.
Källförteckning
Ahrne, Göran, Roman, Christine och Franzen, Mats (2003) Det sociala landskapet – en
sociologisk studie av Sverige från 1950 – talet till början av 2000 – talet. Bokförlaget
Korpen
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, Liber ekonomi Ekholm, Mats och Fransson, Anders (2008) Praktisk intervjuteknik. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag
Ericson, Björn (2005) Breddad rekrytering - med förhinder? Ett möte mellan olika
utbildningstraditioner. Borlänge, Förlags AB Björnen
Giddens, Anthony (2001) Sociologi. Studentlitteratur
Gustavsson, Bernt (2009) Folkhögskolans praktiker i förändring. Studentlitteratur Karlsson, Lars (2007) Psykologins grunder. Upplaga 4:1. Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö, Gleerups utbildning AB
Nilsson, Björn (1993) I ord och handling. Aspekter på samtal Andra upplagan, Lund, Studentlitteratur Statens Offentliga Utredningar 1990:66. Det fria bildningsarbetet.
Debattinlägg om folkbildningen och folkhögskolan i framtiden, Stockholm,
Utbildningsdepartementet
Statens Offentliga Utredningar 1993:85. Ursprung och utbildning. Social
snedrekrytering till högre utbildning. Stockholm, Utbildningsdepartementet
Statens Offentliga Utredningar 1995:141. Folkbildning och vuxenstudier. Rekrytering,
omfattning, erfarenheter Stockholm, Utbildningsdepartementet
Statens Offentliga Utredningar 2004:30. Folkbildning i brytningstid Stockholm, Utbildningsdepartementet
58
Trondman, Mats (1993) Bilden av en klassresa, Stockholm, Carlsson Bokförlag AB Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer, Lund, Studentlitteratur,
Internetadresser
Fakta om folkbildning 2010
http://www.folkbildning.se/Rapporter-publikatoner/ Fakta-om-folkbildning/ 2010-11- 29
Folkbildning 2010 Årsskrift om folkbildningen i samhället 2010
http://www.folkbildning.se/Rapporter-publikatoner/Ovriga-rapporter/ 2010-11-29
Folkbildningsrådet, Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsgivning, 2009 http://www.folkbildning.se/Folkhogskolor/Studerandefragor/ 2010-11-29
Folkbildningsrådet, Riktlinjer för studieomdömen, 2001
http://www.folkbildning.se/Folkhogskolor/Studerandefragor/ 2010-11-29
Folkhögskola.nu, 15 frågor och svar om folkhögskolan, 2010
http://www.folkhogskola.nu/Kurskataloger-och-faktablad/ 2010-11-29
Grundtvigrapport nr 3, Samverkan folkhögskola-högskola. Brobygge från två håll. Kjell Malmgren, (2006 )
http://www.ufn.gu.se/samverkan/Grundtviginstitutet/rapporter/ 2010-11-29
Regeringens proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1647 2010-11-29
59
Bilagor
Bilaga 1 Studieomdöme
Vad ska studieomdömet ge information om?
Studieomdömet avser den studerandes förmåga att bedriva studier och syftar till att bedöma den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Därmed avses i första hand de moment i fortsatt utbildning som har huvudsakligen teoretisk prägel. Studieomdömet har sin främsta betydelse vid ansökan till högskola och universitet, varvid folkhögskolestuderande med intyg om grundläggande behörighet samt studieomdöme utgör en egen urvalsgrupp.Studieomdöme ska i första hand sättas på sådana allmänna kurser som efter ett eller flera år kan leda fram till grundläggande behörighet. Detta följer av studieomdömets användning vid urval till fortsatta studier vid högskola/universitet.
Hur går omdömessättningen till?
Bedömningen ska grundas på iakttagelser från så många bedömare som möjligt och i varierande typer av arbetsuppgifter och arbetssituationer. Skriftlig eller muntlig kunskapskontroll kan endast ge en liten del av det underlag som krävs. Studieomdömet är resultatet av en gemensam bedömning som görs av den pedagogiska personalen. De närmare formerna för hur denna gemensamma bedömning går till i praktiken utarbetas av varje skola. Slutligen är det skolan som sådan som är ansvarig för de avgivna studieomdömena. Studieomdömet kan inte överklagas till Folkbildningsrådet eller till annan instans utanför skolan.
60
Endast ett sammanfattande studieomdöme ges till den studerande. Härvid ska användas endera av beteckningarna:
Utmärkt studieförmåga (4) Mycket god studieförmåga (3) God studieförmåga (2)
Mindre god studieförmåga (1)
Genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår ska ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5 %. För genomsnittsberäkningen används de siffervärden som anges ovan för respektive skalsteg.
Vad vägs in i begreppet studieförmåga?
För att nå studieomdömets syfte ska följande faktorer beaktas
• Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa • Förmåga till analys, bearbetning och överblick
• Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier • Social förmåga
Folkbildningsrådet följer omdömessättningen
Folkbildningsrådet har beslutat att årligen samla in resultatet av skolornas omdömessättning för att följa utvecklingen och ta ställning till eventuella åtgärder vid avvikelser från rekommendationen. Syftet med riktlinjerna och uppföljningen är att skapa jämförbarhet mellan skolorna och att undvika alltför stora förskjutningar i studieomdömesskalan över tid. Ett annat syfte med riktlinjerna är att tydliggöra för de studerande vad som är grunden för omdömessättningen. Under de år Folkbildningsrådet samlat in resultatet av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7. Detta riktvärde är resultatet av den fördelning på de olika skalstegen som tidigare rekommenderats (Utmärkt 15 %, Mycket god 45 %, God 35 % och Mindre god 5 %). Rekommendationen om den procentuella fördelningen har nu upphört. Däremot kvarstår alltså riktvärdet 2,7. (Folkbildningen, Riktlinjer för studieomdömen)
61