När all data hade exporterats till statistikprogrammet SPSS så startade analysen av det insamlade materialet. Först och främst kollades materialet igenom så att alla svar hade registrerats korrekt. Därefter togs onödiga tillägg i materialet bort, exempelvis hade vissa respondenter på frågan om ålder svarat “47 år” och där togs följaktligen “år” bort från materialet.
Frågorna som tidigare nämnt var kopplade till en specifik hypotes och materialet för de olika hypoteserna valdes att analyseras med olika metoder.
För frågorna som var ämnade att besvara hypotes 1 så skapades ett index. Anledningen till att ett index skapades för att analysera frågorna för just Hypotes 1 grundar sig i hur frågorna konstruerades. För den aktuella hypotesen i kontrast till hypotes 2 och 3 så är frågorna kopplade till hypotes 1 framarbetade ur ett relativt litet spann av studiens teoridel.
Tankegången bakom konstruktionen för frågorna kopplade till hypotes 1 var den att de gemensamt, utan avseende på någon oberoende variabel, skulle mäta individens upplevda Work Life Balance vid distansarbete. Ejlertsson (2014, s. 96) skriver just att när flera frågor ämnar mäta samma sak så kan det vara lämpligt att slå ihop dessa därmed skapa ett index.
Innan ett index skapas så finns det dock en del faktorer som måste kontrolleras. Först måste det kontrolleras att respondentens svar på de olika frågorna speglar samma sak (Ejlertsson 2014, s. 97). Om en respondent svarar med ett högt värde på påståendet Att arbeta hemifrån gör det svårare för mig att särskilja arbete och fritid så skulle det representera utifrån den
28
aktuella studiens upplägg en låg grad av Work Life Balance. Däremot om samma respondent skulle svara med ett högt värde på påståendet Det är lätt för mig att fokusera på mitt arbete när jag arbetar på distans så skulle det representera en hög grad av Work Life Balance.
Därmed så behövdes de frågorna där ett högt värde representerade en låg grad av Work Life Balance kodas om så att höga svarsvärden representerar en hög grad av Work Life Balance och ett svar med lågt värde representerar motsatsen. När alla svar tillhörande frågor där höga svarsvärden representerade en låg grad av Work Life Balance hade kodats om så frågorna i ett index korrelerar med varandra. Värdet som koefficienten får är en indikation på hur lämpligt det är att skapa ett index med de frågorna som använts för att ta fram koefficienten. Ejlertsson (2014, s. 98) skriver att ett värde på cronbachs alfa över 0,7 brukar ses som tillräckligt för att skapa ett index. Under 0,7 så är samvariationen mellan frågorna för stor och ett index är troligtvis inte den optimala metoden att analysera data med. För den aktuella studien och det aktuella indexet så beräknades cronbachs alfa till 0,79 vilket med hänvisning till nyss nämnda är ett värde som indikerar att ett index kan tänkas fungera bra för att analysera data. Relevanta värden som togs fram maxvärde, minvärde, standardavvikelse samt medelvärdet för alla respondenter.
För hypotes 2 och 3 så skapades inga index utan frågorna analyserades separat. Anledningen till att frågorna valdes att analyseras separat var på grund av att frågorna i sig var kopplade till en större mängd av teorier än frågorna som var kopplade till hypotes 1. Därmed ansågs det mer intressant att studera dessa var och en för sig. För varje påstående så utfördes ett par olika analytiska moment som grundade sig i hur insamlade data såg ut.
Svarsalternativen går att rangordna men det går inte att säga något om huruvida avstånden mellan dem är exakt lika samt att det inte fanns något exakt nollpunkt vilket betyder att skalan ligger på ordinalnivå (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 100 f).
För hypotes 2 och 3 så mättes respondenternas upplevda grad av Work Life Balance samt undersöktes det om det fanns några skillnader med avseende på kön, det vill säga den oberoende variabeln var kön. Kön som variabel uppfyller inte några av kriterierna ovan vilket leder till att den variabeln ligger på nominalnivå. Variabler som ligger på nominal- samt ordinalnivå kallas även för kvalitativa variabler och vid analysen av de två kvalitativa variablerna så redovisades resultatet med hjälp av korstabeller (Barmark & Djurfeldt 2015, s.
165). För att mäta huruvida det fanns några signifikanta skillnader med avseende på kön så gjordes den analysen med hjälp av ett Chi2-test vilket anses vara det mest lämpliga signifikanstestet att använda sig av i samband med korstabeller. Anledningen till att ett
Chi2-29
test lämpar sig väl för att testa signifikansen i samband med korstabeller är på grund av att testet funkar oavsett om skalorna ligger på nominal- eller ordinalnivå (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 143 f). svarsalternativ eliminerat de få visuella skillnader som faktiskt fanns i tabellerna. Utifrån ovan nämnda så gjordes bedömningen att skriva ut svarsalternativen var för sig var det bästa tillvägagångssättet.
För hypotes 3 så fanns det på frågan När jag arbetar på distans så arbetar jag i möjlighet för att ett öppet svar. Det vill säga om inget av de på förhand givna alternativen passade in fick respondenten på egen hand skriva in ett lämpligt svar. Svaren som hade angivits kunde vara exempelvis matsalen eller tv-rummet. För dessa svar så kodades exempelvis matsal som kök eller vardagsrum beroende på om respondenten hade svarat mer utförligt för att ge en mer specifik förklaring. TV-rummet kodades som vardagsrum. Nyss nämnda gjordes för att de öppna svaren, på ett fungerande sätt, också kunde analyseras.
3.9 Forskningsetik
För att kunna utföra studier av vetenskapligt syfte ställs det vissa krav och riktlinjer inom forskningsetiken som består av Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet samt Nyttjandekravet.
Informationskravet uppfylls genom att deltagande respondenter ska bli ordentligt informerade om enkätundersökningen, dess syfte samt att det är frivilligt att delta (Ejlertsson, 2014, s.32).
Informationskrav uppfylldes genom att deltagarna blev väl informerade om vad uppsatsen skulle komma att handla om samt att det var helt frivilligt att delta. Deltagarna kunde ta del av all viktig information i informationsbrevet (se bilaga 1) som de läste igenom innan de kunde svara på enkäten.
Samtyckesbrevet handlar om att respondenterna själva har rätten att bestämma över sin medverkan i studien (Ejlertsson, 2014, s.32). I enkäten behandlades även detta i följebrevet där respondenten själv kunde ta del av samtyckeskravet och fylla i en ruta att den samtycker till att delta i enkätundersökningen.
Det tredje kravet som tas upp i forskningsetiken är konfidentialitetskravet vilket indikerar att respondenterna som deltar i studien inte ska kunna identifieras av utomstående samt att personuppgifter ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga kan ta del av dem (Ejlertsson, 2014, s.32). I enkätundersökningen framgick även detta i följebrevet där
30
respondenten kunde läsa om hur personuppgifterna kommer att bevaras tills uppsatsen är godkänd för att sedan raderas efter att studien har avslutats. Då total anonymitet är svårt att garantera så informerades deltagarna istället med att inga obehöriga skulle kunna ta del av insamlade uppgifter. I enkätundersökningen sågs det till att bakgrundsfrågorna inte innehöll några personuppgifter som kunde avslöja en deltagare identitet.
Det sistnämnda kravet är nyttjandekravet vilket betyder att insamlade uppgifter endast får användas för ändamål som avser den aktuella studien samt som respondenten blivit informerad om vilket också stod med i följebrevet (Ejlertsson, 2014, s.32).
31