Resultat hypotes 2 - Vad händer med balansen när arbetet flyttar hem?: En kvantitativ studie om

I det följande avsnittet så kommer resultat och analys för hypotes 2 att redovisas.

“Kvinnor har svårare än män att finna en balans mellan arbete och privatliv vid distansarbete.”

Resultatet kommer att redovisas med hjälp av fem korstabeller, och de kommer att redovisas i samma kronologiska ordning som respondenterna fick svara på dem.

4.2.1 Påstående 1, hypotes 2

Det första påståendet, av de som var kopplade till hypotes 2, som respondenterna fick svara på var “Vid distansarbete blir det svårare för mig att släppa tankar om sysslor som behöver göras i hushållet” och resultatet presenteras i tabell 4.

Tabell 4. Resultat: Påstående 1, hypotes 2

P=0.49

Bland de manliga respondenterna så svarade 42,9 procent “Stämmer till viss del” vilket också var det mest frekvent använda svarsalternativet bland gruppen män. Det svarsalternativ bland män med lägst svarsfrekvens var “Stämmer helt” där endast 7,1 procent ansåg att det passade dem bäst.

“Stämmer till viss del” var även för kvinnor det svarsalternativ som flest ansåg passade bäst då 40 procent av alla kvinnor valde att svara på det viset. Det minst populära svarsalternativet för kvinnor var “Varken eller” vilket endast 3,3 procent valde att svara.

Både flest antal män och kvinnor ansåg att “Stämmer till viss del” var det svarsalternativ som passade bäst in på påståendet. Den största procentuella skillnaden bland svarande kvinnor och män var för svarsalternativet “Stämmer inte alls” där andelen kvinnor uppgick till 23,3 procent medan den för män uppgick till 14,3 procent. Därmed var det 9 procent fler av andelen kvinnor än andelen män som inte alls tyckte att det var svårare att släppa tankar om hushållssysslor vid distansarbete.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet som togs fram var 0,490 vilket överskrider gränsvärdet för p <0,05. Därmed går det inte att säga att finns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor då det är för stor risk för att slumpen kan ha påverkat resultatet. Sammanfattningsvis finns det därmed inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor med avseende på påståendet. Därmed finner inte hypotes 2 något stöd i resultatet för påstående 1.

4.2.2 Analys påstående 1, hypotes 2

Enligt Clark (2000, s. 259) så skulle i teorin en gränsöverskridare ha svårare för att släppa tankar om diverse hushållssysslor som behöver göras när hen arbetar i hemmet. Clark skriver att rollen som gränsöverskridare allt som oftast innehas av kvinnor, i kontrast till män som alltmer ofta antar rollen som gränsbevakare. Ovanstående borde rimligtvis betyda att kvinnor upplever det som svårare än män att släppa tankar om sysslor som måste utföras i hushållet vid distansarbete. Nyss nämnda är dock inget som finner stöd i resultatet. Utifrån resultatet att döma så upplever kvinnor och män i ungefär samma grad svårigheter med att släppa tankar om sysslor som måste göras i hushållet. Därmed skulle det ovanstående gå emot vad Clarks teori om gränsbevakare och gränsöverskridare säger om att en gränsöverskridare har det svårare att särskilja förvärvs- och hushållsarbete. Men i komplement till Clarks teori så bör det även tas i beaktning hur den faktiska uppdelningen av hushållsarbete ser ut i det specifika fallet.

En djupare analys skulle kunna ges genom att koppla resultatet till Nordenmarks (2004, s. 40) resonemang olika sorters könsideologier. Nordenmark redogör för två olika typer för könsideologier där den ena är mer konservativ där kvinnor bör ta ett större ansvar i hushållet och män ska fokusera på förvärvsarbete. I kontrast till den konservativa könsideologien så finns även den mer liberala typen som förutsätter att både män och kvinnor ska ägna lika mycket tid till förvärvs- som till hushållsarbete. Med hänvisning till resultatet och att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kvinnor så skulle det kunna förklaras med hjälp av att Sverige är ett land med starka jämlikhetssträvande normer (Chung & van der Lippe, 2018) vilket går mer i lag med en liberal könsideologi än med en konservativ. Nyss nämnda skulle innebära att det finns en relativt jämställd syn hos både män och kvinnor med avseende på vem som ska bära huvudansvaret för hushållsarbetet.

Det faktum att en majoritet av alla kvinnor och strax under 50 procent av alla män ansåg att det i någon grad var svårt att släppa tankar om sysslor i hushållet vid distansarbete kan vara en indikation på att det finns en relativt stark jämställdhet mellan könen. Därmed kan det vara så att den rimligaste förklaringsfaktorn till resultatet ligger i att det finns en utbredd liberal könsideologi bland deltagarna. Medan ett resultat som hade redogjort för kraftiga skillnader mellan män och kvinnor tydligare hade kunnat kopplats till rollerna gränsbevakare och gränsöverskridare.

Med avseende på p-värdet som låg på 0,490 så kan det ha påverkats negativt av till antalet ett relativt litet urval. Då det faktiskt fanns relativt stora skillnader med avseende på hur stor del kvinnor kontra män som valde att svara “Stämmer inte alls” så kan det ses som indikation på att det faktiskt kan finnas skillnader. Genom att ha ett större urval så hade chansen för att finna signifikanta skillnader ökat.

4.2.3 Påstående 2, hypotes 2

Den andra frågan som var kopplad till hypotes 2 var “När jag arbetar på distans blir det lättare för mig att skilja mellan arbetstid och övrig tid” och resultatet presenteras nedan i tabell 5.

Tabell 5. Resultat: Påstående 2, hypotes 2.

P=0.32

Bland de manliga respondenterna så var det flest som valde att svara “Varken eller” vilka utgjordes av 42,9 procent. Det svarsalternativet som var minst populärt bland män var

“Stämmer helt” som ingen hade svarat.

För kvinnor så valde 45 procent att svara “Varken eller” vilket, likt för män, var det mest populära svarsalternativet. Det minst populära svarsalternativet för kvinnor var “Stämmer helt” där endast 1,7 procent av kvinnorna ansåg att detta svarsalternativ passade bäst.

Det vanligaste alternativet för båda grupperna var alltså “Varken eller” där den procentuella andelen kvinnor var 3,1 procent högre än den procentuella andelen män. Totalt av alla respondenterna så var det 44 procent som valde att svara “Varken eller”. Den största procentuella skillnaden var bland de som hade svarat “Stämmer inte så bra” där den andelen svarande var 15,7 procent högre för män än för kvinnor. Något som sticker ut är att både män och kvinnor, bort sett från ”Varken eller”, har högst svarsfrekvens på de svarsalternativ som betyder att de i någon grad anser att det inte blir lättare att skilja på arbetstid och övrig tid när de arbetar hemifrån.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte (se tabell 5). P-värdet beräknades till 0,32 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket

betyder att risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Därmed finner inte hypotes 2 något stöd i resultatet för påstående 2.

4.2.4 Analys påstående 2, hypotes 2

Clark (2000, s. 757) redogör för begreppet flexibility och skriver att det handlar om hur flexibla en individs psykologiska gränser är. Det vill säga att de expandera eller minska beroende på efterfrågan från en annan domän. Om en individs gränser har hög flexibility så skulle därmed en individ som arbetar hemifrån ha väldigt lätt för att tänka på både privatliv och därmed svårt att avgränsa sig till endast ett område.

Ett till flexibility närliggande begrepp som Clark (2000, s. 756 f) diskuterar är permeability som avgör hur genomträngliga en individs gränser är, med avseende på fysiska gränser.

Fysiska gränser kan exempelvis vara att individen stänger in sig på ett “hemmakontor” för att kunna lägga fokus på sitt arbete.

Det som tenderar att ske när en individs gränser dels har en hög grad av flexibility, dels en hög grad av permeability är att det skapas blending. Kombinationen av flexibility och permeability kan leda till att individen hamnar i en gråzon mellan arbete och privatliv och de båda delarna beblandar sig med varandra (Clark 2000, s. 757). Nyss nämnda kan leda till att individen får det svårt att särskilja arbete och privatliv från varandra. Clark redogör aldrig för någon konkret koppling mellan varken permeability, flexibility eller blending sett till kön. Däremot skriver hon att kvinnor tenderar att ha lättare för överskrida gränser än vad män gör, vilket mer konkret skulle kunna vara att pendla mellan arbete och privatliv.

Sett till resultatet (se tabell 5) så finns det en trend som visar på att de flesta, både män och kvinnor, ansåg att det var till någon viss grad svårt att särskilja arbetstid från övrig tid vid distansarbete. I tillägg så kunde, som tidigare nämnt, inga signifikanta skillnader redovisas med avseende på kön och därmed borde rimligtvis de avgörande faktorerna till resultatet ej vara kopplade till könsskillnader. Följaktligen skulle det kunna vara så att blending kan uppstå i lika stor omfattning för män som för kvinnor. Nyss nämnda skulle leda till att både män och kvinnor riskerar att hamna i en gråzon mellan arbetstid och övrig tid vid distansarbete vilket hade förklarat varför män och kvinnor valde att svara så pass lika som de gjorde. En rimlig analys skulle därmed kunna vara att blending kan uppstå i lika stor grad för både män och kvinnor, och är oberoende av vare sig individen har svårt eller lätt för att pendla över gränser eller inte.

4.2.5 Påstående 3, hypotes 2

Det tredje påståendet som var kopplat till hypotes 2 var “Att få gå till arbetet hjälper mig att handskas med problem som jag upplever i mitt privatliv” och resultatet presenteras nedan i tabell 6.

Tabell 6. Resultat: Fråga 3, hypotes 2.

P=0,648

Av alla de manliga respondenterna så valde flest, 40,5 procent, att svara “Stämmer inte alls”.

Det svarsalternativet med lägst frekvens bland män var “Stämmer helt” som endast utgjordes av 2,4 procent.

Av alla de kvinnliga respondenterna så valde 40 procent att svara “Stämmer inte alls”.

Svarsalternativet med lägst frekvens bland kvinnorna var “Stämmer inte så bra” vilket utgjordes av 5 procent.

För både gruppen med kvinnor och gruppen med män så var det mest frekvent använda svarsalternativet “Stämmer inte alls”. Den största procentuella skillnaden i svarsfrekvens mellan män och kvinnor var “Stämmer inte så bra” där den manliga andelen var 6,9 procent högre än för kvinnor. För övriga svarsalternativ så skiljde sig grupperna väldigt lite i fråga om procentuella skillnader. De alternativen med de högsta procentuella skillnaderna var även de alternativ som väldigt få hade valt att svara.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet som togs fram var 0,648 vilket överskrider gränsvärdet för p <0,05. Därmed fanns det inte några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor då det är för stor risk för att slumpen kan ha påverkat resultatet. Sammanfattningsvis finns det därmed inga signifikanta

skillnader mellan män och kvinnor med avseende på det aktuella påståendet. Därmed finner inte hypotes 2 något stöd i resultatet för påstående 3.

4.2.6 Analys påstående 3, hypotes 2

Att få gå till jobbet kan enligt Hoschschild (1997, s. 44) fungera som en tillflyktsort från verkligheten som finns där hemma. När människor upplever att hemmet och privatlivet är en plats fylld med krav och att ständigt vara närvarande för att se efter andras behov så kan arbetsplatsen och kollegor komma att spela en viktig roll. En tidigare studie gjord av Hochschild (1997, s. 44) visar att kvinnor är mer sårbara inför stress som är relaterad till hemmet och familjen än stress relaterad till arbetet. Därmed kan det för kvinnor uppstå en problematisk situation om de inte kan lämna hemmet under dagarna för att spendera sin tid på arbetsplatsen med kollegorna.

Som tidigare nämnt så fanns det inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor.

Däremot så fanns det i antal svarande några intressanta skillnader mellan män och kvinnor.

Det var nämligen procentuellt fler kvinnor än män som ansåg att de lättare kunde handskas med problem som de upplever i sitt privatliv när de fick gå till arbetsplatsen vilket verifierar vad Hochschild (1997, s. 45) skriver, men som. Däremot så var det cirka 40 procent av alla kvinnor och 40 procent av alla män som inte alls ansåg att de lättare kunde handskas med problem som de upplever i sitt privatliv när de fick gå till arbetsplatsen. En förklaring till nyss nämnda kan vara att det idag, i takt med digitaliseringen, finns goda möjligheter att behålla nära kontakt med sina kollegor via internetbaserade system (Parviainen et al. 2017). Att ha möjligheten att hålla kontakten med sina i större utsträckning utan att behöva vara stationerad på arbetsplatsen kan fungera som en liknande stressbuffert som det fysiska mötet gjorde tidigare vilket kan ha påverkat att så pass många inte ansåg att de lättare kunde handskas med problem som de upplevde i hemmet när de fick gå till arbetet.

4.2.7 Påstående 4, hypotes 2

Den fjärde frågan som var kopplad till hypotes 2 var “Jag upplever inte att mitt arbete krockar med mitt privatliv när jag arbetar på distans” och resultatet presenteras i tabell 7.

Tabell 7. Resultat: Påstående 4, hypotes 2.

P=0,981

För män så svarade 40,5 procent “Stämmer helt” vilket var det svarsalternativ med högst svarsfrekvens bland män medan endast 7,1 procent svarade “Stämmer inte alls” vilket följaktligen var det svar med lägst svarsfrekvens.

Av alla de kvinnliga respondenterna så valde flest, 38,3 procent, att svara “Stämmer helt”. 8,3 av alla kvinnor valde att svara “Stämmer inte alls” vilket därmed var det minst populära svarsalternativet för kvinnor.

Svarsfrekvensen för både kvinnor och män följer en liknande trend genom att för båda grupperna så var “Stämmer helt” det mest populära resultatet följt av “Stämmer till viss del”

som det näst mest populära resultatet. För båda grupperna var “Stämmer inte alls” det alternativ som var minst populärt där grupperna, både till antal och procentuell andel, uppvisar en relativt liknande svarsfrekvens. Det svarsalternativ som skilde grupperna åt mest var “Stämmer inte så bra” där den procentuella andelen mellan män och kvinnor skiljde sig med 4 procent, vilket dock är en väldigt liten skillnad.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,981 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Följaktligen finner inte hypotes 2 något stöd i resultatet för påstående 4.

P-värdet låg väldigt högt över gränsvärdet p <0,05 vilket kan ses som en indikation på att det rimligtvis inte fanns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. Nyss nämnda kan

relativt tydligt återspeglas i tabell 11 som faktiskt visar på att män och kvinnors svarsfördelning var ganska lika. Ett större urval hade möjligtvis kunnat sänka p-värdet men sett till resultatet i sig så finns det inte heller där något konkret som indikerar att det finns några skillnader med avseende på kön.

4.2.8 Analys påstående 4, hypotes 2

Likt tidigare analysdelar så fanns det inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor.

Men sett till hur grupperna har svarat så finns det ändock med avseende på svarsfrekvensen skillnader som bör diskuteras. Den största skillnaden mellan män och kvinnor var den att procentuellt valde fler kvinnor att svara “Stämmer inte alls” och “Stämmer inte så bra”. Det som talar för att kvinnor skulle kunna uppleva att de i större utsträckning än män upplever att arbete och privatliv krockar vid distansarbete är bland annat Clarks (2000, s. 259) teori om gränsöverskridare. Som tidigare redogjorts för så tenderar kvinnor att pendla mellan gränser i högre utsträckning än män vilket kan resultera i att det blir svårare att särskilja exempelvis arbete och privatliv. Sett till skillnader i resultatet så finns det små indikationer på att kvinnor faktiskt upplever större svårigheter med nyss nämnda än män. Män som ofta innehar rollen som gränsbevakare tenderar att ha starkare gränser vilket resulterar i att de har lättare för att inte pendla mellan gränser vilket i det aktuella fallet är arbete och privatliv.

Däremot så fanns det inga signifikanta skillnader med avseende på resultatet och sett till hur svarsfördelningen skiljer sig mellan män och kvinnor så är fanns det inga stora skillnader. Det är möjligt att ett större urval hade kunnat redogöra för större skillnader mellan män och kvinnor och därmed också har ökat möjligheten för signifikanta skillnader. Resultatet går därmed inte i linje med Clarks teori om att män som gränsbevakare, med ett starkare upprätthållande av gränser i kontrast till kvinnor som pendlar mer regelbundet mellan gränser.

4.2.9 Påstående 5, hypotes 2

Den femte frågan som var kopplad till hypotes 2 var “Mitt arbete blir lidande på grund av all den tid jag måste spendera på hushållsarbete” och resultatet redovisas nedan i tabell 8.

Tabell 8. Påstående 5, hypotes 2.

P=0,286

Av alla män som deltog i studien så var det en majoritet på 57,1 procent som valde att svara

“Stämmer inte alls”. Det svarsalternativet med lägst antal svarande bland män var “Stämmer helt” som utgjordes av 2,4 procent. Bland resterande män så svarade 11,9 procent “Stämmer till viss del” och 23,8 procent svarade “Stämmer inte så bra”. Det var alltså en stark majoritet av alla män som valde att svara något av “Stämmer inte alls” och “Stämmer inte så bra”.

För kvinnor så var “Stämmer inte alls” det svarsalternativ med högst svarsfrekvens och den utgjordes av 75 procent. Ingen kvinna valde att svara “Stämmer helt” vilket följaktligen var det alternativet med minst svar. Av de resterande kvinnorna så svarade 13,3 procent

“Stämmer inte så bra”. En kraftig majoritet av alla kvinnorna valde alltså till synes att svara antingen “Stämmer inte alls” eller “Stämmer inte så bra”.

Resultatet (se tabell 8) visar väldigt liknande trender för både kvinnor och män i hur de valde att svara. För båda grupperna så var det en övervägande majoritet som valde att svara

“Stämmer inte alls” eller “Stämmer inte så bra” medan ytterst få valde att svara “Stämmer till viss del” eller “Stämmer helt”. Följaktligen skulle nyss nämnda kunna ses som en indikation på att varken män eller kvinnor anser att deras arbete blir lidande på grund av all den tid de måste lägga ner på hushållsarbete. Även fast trenderna var liknande var det ett svarsalternativ som stack ut från de andra. Det som gick att urskilja var att 18 procent fler kvinnor än män svarade ”stämmer inte alls”. Det var alltså betydligt fler kvinnor än män som i högre grad ansåg att deras arbete inte alls blir lidande på grund av all den tid de måste spendera på hushållsarbete.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,286 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att

risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Följaktligen finner inte hypotes 2 något stöd i resultatet för påstående 5.

4.2.10 Analys påstående 5, Hypotes 2

Utvecklingen har gått från stereotypiskt könsrelaterade roller som en manlig breadwinner och en kvinnlig homemaker till vad vi idag kallar för tvåförsörjarmodellen (Noon et al. 2013, s.

346). Nordenmark (2004, s. 139) instämmer i att det idag finns en mer jämställd fördelning mellan män och kvinnor med avseende på hushållsarbete, men att det ändock är kvinnorna som fortfarande bär huvudansvaret. Utifrån resultatet så finns det däremot inget som styrker att det faktiskt skulle vara kvinnorna som fortfarande bär huvudansvaret med avseende på hushållsarbete då 75 procent svarade “Stämmer inte alls”. Åtminstone inte i en sådan utsträckning att det skulle påverka deras arbete vid distansarbete i hemmet. Däremot så upplever heller inte männen att den tid som de måste spendera på hushållsarbete påverkar deras arbete negativt. Av nyss nämnda så skulle en väletablerad tvåförsörjarmodell kunna ge en förklaring till varför män och kvinnor väljer att svara så pass lika.

Könsideologier är en annan faktor som skulle ge förklaring till resultatet. Den liberala

In document Vad händer med balansen när arbetet flyttar hem?: En kvantitativ studie om män och kvinnors Work Life Balance vid distansarbete. (Page 39-50)