Resultat hypotes 3

I det följande avsnittet kommer resultatet och analys för hypotes 3 att redovisas.

“Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö än män vid distansarbete”.

Resultatet för hypotes 3 kommer att redovisas med hjälp av fyra olika korstabeller och de kommer att redovisas i samma kronologiska ordning som respondenterna fick svara på respektive påstående.

4.3.1 Påstående 1, hypotes 3

Det första påståendet som var kopplat till hypotes 3 var När jag arbetar hemifrån så arbetar jag i och resultatet presenteras nedan i tabell 9.

Tabell 9. Påstående 10, hypotes 3.

P=0,858

Av de kvinnliga respondenterna svarade 40 procent att de arbetade på ett “hemmakontor”

vilket även var det mest förekommande svarsalternativet bland kvinnor. Svarsalternativet

“vardagsrummet” utgjordes av 36,7 procent av de kvinnliga respondenterna vilket var det näst mest förekommande svaret bland kvinnor. Det minst förekommande svarsalternativet bland kvinnor var “köket” vilket utgjordes av 23,3 procent.

Av de manliga respondenterna svarade 40,5 procent att de arbetade på ett “hemmakontor”

vilket var det vanligaste svaret bland män tillsammans med svarsalternativet

“vardagsrummet” som också utgjordes av 40,5 procent. Det minst förekommande

46

svarsalternativet bland män var “köket “som 19 procent av alla manliga respondenter hade valt att svara.

Både för kvinnor och män så var det mest frekventa svarsalternativet hemmakontoret. Det procentuella antalet bland män som svarade “hemmakontoret” var 0,5 procent högre än för kvinnorna, dock så är det en minimal skillnad och inga slutsatser om skillnader kan dras.

Den största procentuella skillnaden gällande svarsfrekvensen mellan kvinnor och män var svarsalternativ “köket” där den procentuella andelen var 4,3 procent högre för kvinnor än för män. Svarsalternativet “köket” var dock även det svarsalternativ som till antalet hade minst svarande. Sett till de procentuella andelarna så var det 3,8 procent fler män än kvinnor som valde att svara ”vardagsrummet”.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,858 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Följaktligen finner inte hypotes 3 något stöd i resultatet för påstående 1. Sett till hur den procentuella fördelningen av svar ser ut mellan män och kvinnor så har de svarat väldigt liknande vilket i sig kan ses som en indikation på att det inte finns några direkta skillnader, vilket också kan förklaras av det höga p-värdet.

4.3.2 Analys påstående 1, hypotes 3

Männens mest vanligt förekommande arbetsplats vid hemarbete var både hemmakontoret och vardagsrummet då det fanns en jämn fördelning mellan de båda. Att hemmakontoret var ett av de två alternativ som män svarade skulle kunna kopplas till vad Hultén (2000, s.28 f) menar då hon skriver att män tenderar att skaffa hemmakontor för att för att kunna stärka sina gränser mellan arbete och hushållsarbete. Nyss nämnda görs genom att inreda fysiska kontor i hemmet och på så sätt få möjligheten att arbeta ostört från oväsen och andra distraktioner från hushålls- och omsorgsarbete. Däremot så fanns det ingen direkt skillnad i fråga om hur många män och kvinnor som arbetade i ett hemmakontor vilket går emot vad Hultén skriver i fråga om att detta är något som typiskt män gör.

Hultén skriver att kvinnornas vanligaste arbetsplats tenderar att vara vardagsrummet för att på så vis lättare kunna kombinera förvärvsarbetet med hushålls- och omsorgsarbetet. Resultatet i tabell 9 går därmed emot vad Hultén (2000, s. 28 f) menar när hon skriver att kvinnornas mest frekvent förekommande arbetsplats vid hemarbete är vardagsrummet. Dock är skillnaden mellan antal kvinnor som har ett hemmakontor och de som arbetar i vardagsrummet väldigt liten.

Sett till vad Hultén skriver om att kvinnornas mest vanligt förekommande arbetsplats vid hemarbete är vardagsrummet så är det något som inte går att bekräfta utifrån resultatet.

Utifrån resultatet så finns det inga konkreta skillnader mellan män och kvinnors

47

arbetsmiljömässiga situation när de arbetar hemifrån. Faktum är att hemmakontoret är det vanligaste alternativet både för kvinnor och för män. Sett till både hur svarsfrekvensen är fördelad mellan män och kvinnor samt till p-värdet som ficks fram så finns det inga tendenser som pekar på några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor med avseende på hur deras arbetsmiljömässiga situation ser ut när de arbetar hemifrån.

4.3.3 Påstående 2, hypotes 3

Det andra påståendet som var kopplat till hypotes 3 som respondenterna fick svara på var

“Jag har en fungerande arbetsplats i hemmet” och resultatet redovisas nedan i tabell 10.

Tabell 10. Påstående 2, hypotes 3.

P=0,524

Av de kvinnliga respondenterna svarade 36,7 procent av respondenterna “stämmer till viss del” vilket var det vanligaste svarsalternativet gällande påstående 2 för kvinnor. Det minst frekventa svarsalternativet för kvinnor var “stämmer inte alls” samt “varken eller” som båda utgjordes av 6,7 procent.

Bland de manliga respondenterna var det mest frekventa svarsalternativet “stämmer till viss del” vilket utgjordes av 38,1 procent av alla män. Det minst frekventa svarsalternativet bland män var “stämmer inte alls” och utgjordes av 0 procent vilket betyder att ingen av respondenterna kunde identifiera sig med det svarsalternativet. Utöver ovanstående var det svarsalternativ med minst procentuell svarsfrekvens bland män “varken eller” som utgjordes av 4,8 procent.

Den procentuella andelen var 1,4 procent högre för män jämförelsevis med kvinnor gällande svarsalternativet “stämmer till viss del”. Svarsalternativet “stämmer inte alls” hade störst procentuell skillnad mellan kvinnor och män då det skilde 6,7 procent. Dock beror detta på att

48

det inte var några manliga respondenter som hade valt det svarsalternativet därav 0 procent samt 0 manliga respondenter och det överlag var väldigt få som svarade ”Stämmer inte alls”.

Bortsett från svarsalternativet “varken eller” var det inga stora procentuella skillnader mellan hur män och kvinnor valde att svara.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,524 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Följaktligen finner inte hypotes 3 något stöd i resultatet för påstående 2. Svarsfördelningen för män och kvinnor skiljer sig överlag väldigt lite där det enda som sticker ut är att 6,7 procent av alla kvinnor valde att svara ”Stämmer inte alls”

samtidigt som den procentuella andelen män för samma svarsalternativ var 0.

4.3.4 Analys påstående 2, hypotes 3

Männens mest frekvent använda arbetsplatser vid hemarbete visade sig vara både hemmakontoret och vardagsrummet då de fick lika många svar vardera. Resultatet gällande männens val av hemmakontor samt att de anser att det är en fungerande arbetsplats vid hemarbete kan kopplas, för de män som har ett hemmakontor, till vad Hultén (2000, s.28 f) skriver då hon menar att män tenderar att skapa ett hemmakontor för att kunna stärka sina gränser mellan arbete och hushållsarbete. Kopplat till Clark (2000, s.756) så skulle nyss nämnda indikera att män tenderar att stärka sina fysiska gränser. Likaså beskriver Hultén (2000, s.28 f) att män tenderar att skaffa sig en större flexibilitet i det avlönade arbetet genom att skaffa sig två utrustade arbetsplatser, i större utsträckning än kvinnor. Detta görs genom att inreda ett fysiskt kontor i hemmet och på så sätt få möjligheten att arbeta ostört från oväsen och andra distraktioner från hushålls- och omsorgsarbete. Däremot så styrker inte resultatet vad Hultén skriver om i sin teori gällande mannen och kvinnans arbetsplats i hemmet, då både män och kvinnor har svarat väldigt likartat.

En annan koppling som går att göra är till psykologiska gränser och begreppet permeability som beskrivs som gränser som är kategoriserade på grund av deras genomtränglighet. Clark (2000, s.756 f) förklarar att permeability skulle kunna utgöras av ett kontor då det utgörs av fysiska gränser i form av väggar och dörrar. En arbetsplats i exempelvis köket eller vardagsrummet är mer öppen och lättillgänglig vilket bidrar till att det är lättare att bryta de fysiska gränserna genom att någon annan individ kommer in och stör.

Hultén (2000, s.28 f) beskriver även i sin bok att en kvinnas vanligaste arbetsplats tenderar att vara i vardagsrummet i syfte att kunna kombinera lönearbetet med hushålls- och omsorgsarbetet. Resultatet i tabell 15 visar på att kvinnornas mest frekvent förekommande arbetsplats vid hemarbete är ett hemmakontor vilket inte går i lag med vad Hultén skriver. En förklaring skulle kunna vara att samhällets könsroller och könsideologier har förändrats.

Nordenmark (2004, s.40) beskriver könsideologier som att det är en individs referenspunkt i

49

fråga om hur män och kvinnor bör bete sig. Nordenmark lyfter framför allt två könsideologier, den mer konservativa och den mer liberala. Eftersom den mer liberala tillåter mer egalitärt synsätt och jämbördigt arbete gällande hemmet och förvärvsarbetet så kan det leda till att kvinnan inte i lika stor utsträckning väljer att arbeta i vardagsrummet eller köket för att kunna kombinera hushållet med lönearbetet. Det kan vara så att män i större utsträckning söker sig till vardagsrummet nu än vad de gjorde förr vilket i sådana fall skulle kunna förklara varför män och kvinnor har svarat så pass lika som de har gjort. Då både hushålls- och omsorgsarbete är två sysslor som utifrån den mer liberala könsideologin delas mer jämnt mellan män och kvinnor. Eftersom p-värdet överstiger 0,05 så finns det inte några signifikanta skillnader vilket gör att hypotes 3 inte finner något stöd i resultatet för påstående 2.

4.3.5 Påstående 3, hypotes 3

Det tredje påståendet som var kopplat till hypotes 3 som respondenterna fick svara på var

“Min arbetsplats i hemmet gör det enklare för mig att hålla isär arbete och privatliv” och resultatet visas nedan i tabell 11.

Tabell 11. Påstående 3, hypotes 3.

P=0,154

Det mest frekvent förekommande svarsalternativet bland kvinnor var “varken eller” vilket 28,3 procent av de kvinnliga respondenterna valde att svara. Det svarsalternativ som minst kvinnliga respondenter hade svarat var “stämmer inte alls” vilket utgjordes av 10 procent. Av alla kvinnliga respondenter valde 26,7 procent svarsalternativet “stämmer till viss del” vilket var det näst mest förekommande svarsalternativet bland kvinnliga respondenter. Värt att nämna är att 10 procent av alla kvinnliga respondenter svarade “stämmer inte alls” medan det inte fanns några manliga respondenter som hade valt det svarsalternativet.

50

Det mest frekventa svarsalternativet bland män till var “stämmer till viss del” som utgjordes av 33,3 procent av alla manliga respondenter. Det minst förekommande svaret bland manliga respondenter var “stämmer inte alls” som utgjordes av 0 procent av alla manliga respondenter.

Svarsalternativen “varken eller” och “stämmer hel” var de minst populära svarsalternativen bland män, med 19 procent vardera.

För män så var den procentuella andelen 6,6 procent högre än för kvinnor gällande svarsalternativet “Stämmer till viss del” vilket dock var det vanligaste bland män. Den största procentuella skillnaden var på svarsalternativet “stämmer inte så bra” där den procentuella andelen var 10,3 procent högre bland män än kvinnor. Gällande kvinnornas mest valda svarsalternativ “varken eller” så utgjordes den procentuella andelen kvinnor av 9,3 procent mer än andelen män. I övriga svarsalternativ var den procentuella skillnaden väldigt liten.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,154 som överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att risken för att resultatet har påverkats av slumpen är för stor. Därmed går det inte att säga att det utifrån resultatet finns några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det aktuella påståendet. Följaktligen finner inte hypotes 3 något stöd i resultatet för påstående 3. Däremot så var p-värdet som togs fram relativt lågt och det finns med avseende på hur deltagarna har svarat små tendenser till skillnader mellan män och kvinnor.

Ett större urval skulle därmed kunnat innebära att en större chans för att finna signifikanta kopplas till vad Hultén (2000, s. 28 f) skriver. Hultén skriver att män tenderar att stärka sina gränser mellan hushållsarbetet och lönearbetet genom att ha ett fysiskt kontor i hemmet där mannen kan arbeta ostört från oväsen och distraktioner från andra krav och uppgifter som är kopplade till hushållet. Likaså går det att koppla det aktuella resultatet till begreppet permeability vilket beskrivs som att gränserna är kategoriserade på grund av deras genomtränglighet där i detta fall hemmakontoret utgör en fysisk gräns mellan arbetslivet och familjelivet vilket i sin tur leder till att männen har lättare att avgränsa sig från familjelivet och arbetslivet. Eftersom P-värdet översteg 0,05 går det inte att säga att resultatet är signifikant därmed går det inte att verifiera det tredje påståendet i hypotes 3.

Sett till resultatet så valde fler kvinnor att svara ”varken eller” med avseende på om deras arbetsplats i hemmet gör det lättare att hålla isär arbets- och privatliv. En förklaring skulle kunna vara att kvinnorna har högre krav och förväntningar ställda sig själva än vad män har i

51

fråga om att kombinera förvärvsarbetet med hushållsarbetet och omsorgsarbetet (Hultén, 2000, s.29). I tabell 11 syns det att procentuellt fler kvinnor än män väljer att ha sin arbetsplats i köket vid hemarbetet. En liten skillnad men ändock en skillnad. En bidragande faktor till nyss nämnda skulle kunna vara att kvinnorna möts av förväntningar från övriga familjemedlemmar eller utifrån egna förväntningar på sig själv ska utföra bisysslor vid sidan av förvärvsarbetet (Hultén, 2000, s.29). En annan möjlig teori skulle kunna vara att kvinnorna stationerar sig i vardagsrummet för att kunna kombinera förvärvsarbetet med hushållsarbetet och omsorgsarbetet (Hultén, 2000, s.28). Clark (2000, s.756 f) förklarar att när kvinnans arbetsplats vid distansarbete integreras i hemmet så görs detta på ett sådant sätt att hon placerar sig strategiskt för att på ett smidigt sätt utföra både arbetsuppgifter och hushållssysslor. Återigen är resultatet inte signifikant eftersom p-värdet översteg 0,05 därmed finner inte hypotes 3 något stöd i resultatet för påstående 3.

4.3.7 Påstående 4, hypotes 3

Den fjärde frågan som var kopplad till hypotes 3 som respondenterna fick svara på var “Jag upplever att det är mitt ansvar att ta hand om hushålls- och omsorgsarbetet, även under arbetstid, när jag arbetar på distans” och resultatet visas nedan i tabell 12.

Tabell 12. Påstående 4, hypotes 3.

P=0,047

Det mest frekventa svarsalternativet gällande kvinnliga respondenter var “stämmer inte alls”

vilket utgjordes av 51,7 procent av alla kvinnliga respondenter. Svarsalternativet “stämmer helt” hade lägst svarsfrekvens bland kvinnorna och utgjordes endast av 5 procent. 16,7 procent av de kvinnliga respondenterna valde att svara “stämmer till viss del”.

52

Det mest förekommande svarsalternativet bland männen var “stämmer till viss del” som utgjordes av 33,3 procent av alla män. Det minst förekommande svarsalternativet bland män var “stämmer helt” vilket utgjordes av 2,4 procent av alla manliga respondenter. 19 procent av alla män valde att svara “stämmer inte alls”.

Det mest förekommande svarsalternativet var “stämmer inte alls” vilket utgjordes av 40,2 procent, det vill säga män och kvinnor sammanlagt. Sett till könen separat så var den procentuella andelen kvinnor 27,9 procent högre än män vilket också var den största procentuella skillnaden mellan män och kvinnor sett till alla svarsalternativ. Ett annat värde som uppmärksammats var det mest frekventa svarsalternativet bland män som var “stämmer till viss del” där den procentuella skillnaden mellan män och kvinnor var 16,6 procent, till männens fördel. Övriga svarsalternativ hade en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Med hjälp av ett Chi2-test så undersöktes det om resultatet som togs fram var signifikant eller inte. P-värdet beräknades till 0,047 vilket inte överstiger gränsvärdet på p <0,05 vilket betyder att resultatet är statistiskt signifikant. Därmed går det att säga att det finns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män med avseende hur de upplever att det är deras ansvar att ta hand om hushållssysslor och omsorgsarbetet under arbetstid när de arbetar på distans. Dock så anses den signifikanta skillnaden inte vara något som verifierar hypotesen då den signifikanta skillnaden som fanns stöder raka motsatsen till “Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö än män vid distansarbete”. Därmed finner inte hypotes 3 något stöd i resultatet för påstående 4.

4.3.8 Analys påstående 4, hypotes 3.

Resultatet i tabell 12 visar att svarsalternativet med högst svarsfrekvens för männen var

”stämmer till viss del”, det vill säga att de upplever att det är deras ansvar att ta hand om hushålls- och omsorgsarbetet under arbetstid när det arbetar hemifrån. Resultatet visade sig även ha ett p-värde som inte överskred 0,05 vilket leder till att det finns en signifikant skillnad. Resultatet för männen gällande tabell 12 går därmed emot det som Nordenmark (2004, s.40) kallar för den konservativa könsideologin som betyder att mannen står för förvärvsarbetet och kvinnan står för det större ansvaret i hushållet. Resultatet går dock även emot den liberala könsideologin som säger att, med avseende på fördelning av förvärvs- och hushållsarbete, det ska finnas en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Rent konkret så kan resultatet sägas gå emot vad alla de teorier med koppling till hur män och kvinnors fördelning med avseende på hushållssysslor omsorgsarbete ser ut. Sett till resultatet så går det emot både de teorier som säger att kvinnor tar och förväntas ta det största ansvaret för hushållet och omsorg i hemmet, men det går även emot de teorier som menar på att det ska finnas en jämställd fördelning mellan män och kvinnor. Resultatet säger dock ingenting om hur den faktiska fördelningen ser ut, utan bara hur deltagarna upplever att det är deras ansvar eller inte.

53

Genom att bara titta på de kvinnliga respondenterna går det att utläsa att det mest frekventa svarsalternativet var att kvinnorna inte alls upplever att det är deras ansvar att ta hand om hushålls- och omsorgsarbetet vid arbete hemifrån. Resultatet skulle kunna kopplas till vad Noon et al (2013, s.346) skriver om utvecklingen från det forna familjemönstret där kvinnorna hade rollen som homemaker och männen som breadwinner. En förklaring skulle återigen kunna vara tvåförsörjarmodellen vilket leder till att de gamla normerna och begrepp som breadwinner och homemaker alltmer tappat fäste och ersatts med två parter som fördelar ansvar mer lika (Noon et al, 2013, s.346). Men som tidigare nämnt så erbjuder teorierna ovan förklaringar till varför det skulle finnas en jämn fördelning mellan kvinnor och män, men inte varför män skulle uppleva att de har ett större ansvar än kvinnor med avseende på att ta hand om hushålls- och omsorgsarbete när de arbetar hemifrån.

4.3.9 Sammanfattning hypotes 3

Utifrån resultatet som erhölls så fanns det inget stöd för hypotes 3 “Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö än män vid distansarbete”.

Med avseende på de tre av de fyra påståendena som respondenterna fick svara på så fanns det inte några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Sett till resultatet för påstående 1 till 3 så var även svarsfördelningen mellan män och kvinnor relativt lika. Med avseende på påstående 4 så fanns det en signifikant skillnad då p <0,05. Dock så kunde inte hypotes 3

“Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö än män vid distansarbete” finna något stöd i resultatet. Resultatet för hypotes 3 säger inte något om att kvinnor skulle ha en sämre arbetsplats än män vid distansarbete och hypotesen kan heller inte verifieras.

54