Vad händer med balansen när arbetet flyttar hem?: En kvantitativ studie om män och kvinnors Work Life Balance vid distansarbete.

(1)

Paolo Carlstedt-Borg & Viktor Elfman

Vad händer med balansen när arbetet flyttar hem?

En kvantitativ studie om män och kvinnors Work Life Balance vid distansarbete

What’s happening with the balance when the work is transferred home?

A quantitative study about men and women’s Work Life Balance when teleworking

Arbetsvetenskap C-uppsats

Termin: VT-2021

Handledare: Josef Ringqvist

(2)

Förord

Tillsammans vill vi passa på att tacka alla respondenter som har ställt upp och svarat på våra enkäter under studiens gång. Utan er skulle inte uppsatsen ha varit möjlig att genomföra.

Likaså vill vi ge ett stort tack till alla kontaktpersoner som har tagit sig tid att hjälpa oss distribuera enkäten. Vi skulle även vilja rikta ett stort tack till vår handledare Josef Ringqvist som under processens gång har hjälpt oss med att bolla idéer samt varit väldigt engagerad och hjälpsam.

Vi har båda varit delaktiga i studiens alla delar. Innan vi har gått vidare från en del så har båda varit delaktiga i att färdigställa texten för att den ska hålla en standard som vi båda är nöjda med. Vi har båda läst igenom vad den andre har skrivit och därmed är arbetet som redovisas en produkt av ett gott samarbete.

(3)

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka hur individer generellt upplever att deras Work Life Balance påverkas av hemarbete kontra kontorsarbete samt undersöka om det finns några könsskillnader. Vi ville undersöka om människor rent generellt upplever att de påverkas av att integrera sina arbeten i hemmet. Studiens undersökningsmetod är en kvantitativ enkätundersökning. I uppsatsens teoretiska referensram så redogörs det för bland annat Sue Campbell Clarks gränsteori, könsideologier och andra teorier som kopplats till uppsatsens syfte. Viktiga begrepp redogörs löpande i texten. Totalt deltog 102 deltagare i studien varav 60 var kvinnor och 42 var män. Deltagarna valdes ut med hjälp av ett icke-sannolikhetsurval och mer specifikt med ett snöbollsurval där vi via kontaktpersoner nådde ut till företag som sedan spred enkäten internt till kollegor och andra anställda.

Av resultatet framkommer det att det inte fanns några signifikanta skillnader med avseende på hur en människas Work Life Balance påverkas av att arbeta hemifrån kontra på kontoret.

Däremot så framgick det att män i högre grad än kvinnor upplever att det är deras ansvar att ta hand om hushålls- och omsorgsarbetet under arbetstid när de arbetar hemifrån. Utöver nyss nämnda så kunde inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor redovisas. Sett till hur deltagarna i studien har svarat på enkäterna så var svarsfördelningen mellan män och kvinnor relativt lika och det fanns heller inte där några stora indikationer på några skillnader mellan män och kvinnor.

Nyckelord: Work Life Balance, hemarbete, gränser, kön, arbetsliv, privatliv, arbete, hushållsarbete.

(4)

Innehållsförteckning

1.0 Inledning ... 1

1.1Syfte ... 3

1.2 Hypoteser ... 3

1.3 Uppsatsens disposition ... 3

1.3.1 Avgränsningar ... 4

2.0 Teoretisk referensram ... 5

2.1 Work Life Balance ... 5

2.2 Sue Campbell Clarks gränsteori ... 6

2.3 Distansarbete ... 9

2.4 Nackdelar med distansarbete ... 10

2.5 Kön ... 12

2.6 De olika könens förutsättningar vid hemarbete ... 16

3.0 Metod ... 18

3.1 Val av Metod ... 18

3.2 Urval ... 19

3.3 Datainsamling ... 19

3.4 Konstruktion av enkätformulär ... 20

3.4.1 Svarsalternativ ... 21

3.4.2 Pilotstudie ... 22

3.5 Tillvägagångssätt ... 23

3.6 Bortfall ... 23

3.7 Validitet och reliabilitet ... 24

3.8 Databearbetning ... 27

4.0 Resultat ... 31

4.0.1 Utgångspunkt för resultat och analys ... 31

4.1 Resultat hypotes 1 ... 32

4.1.1 Analys hypotes 1 ... 33

4.1.2 Sammanfattning hypotes 1 ... 33

4.2.1 Påstående 1, hypotes 2 ... 34

4.2.2 Analys påstående 1, hypotes 2 ... 36

(5)

4.2.10 Analys påstående 5, Hypotes 2 ... 44

4.2.11 Sammanfattning hypotes 2. ... 44

4.3.8 Analys påstående 4, hypotes 3. ... 52

4.3.9 Sammanfattning hypotes 3 ... 53

5.0 Sammanfattande diskussion ... 54

5.1 Slutsatser ... 54

5.1.1 Hypotes 1 ... 54

5.1.2 Hypotes 2 ... 54

5.1.3 Hypotes 3 ... 55

5.2 Diskussion ... 56

6. Referenslista ... 57

7. Bilagor ... 59

7.1 Bilaga 1: Samtyckesblankett och informationsbrev ... 59

7.2 Bilaga 2: Enkätformulär ... 61

(6)

1

1.0 Inledning

År 2019 så hade Sverige en sysselsättningsgrad på 82,1 procent (Eurostat, 2021). Statistiken ovan är baserad på människor inom åldersgruppen 20 till 64 där det tydligt framgår att en kraftig majoritet av Sveriges befolkning inom de angivna åldrarna på något sätt arbetar. Att väldigt många människor, inte minst i Sverige, arbetar har medfört att arbete utgör en väldigt stor del av väldigt många människors liv. Noon, Blyton och Morrell (2013, s. 341) skriver just att människor tenderar att se på arbete som en del av sina liv snarare än som något avskilt från övriga livet. Följaktligen så indikerar nyss nämnda att människor hamnar i en sits där deras liv inte definieras endast av deras arbete eller deras privatliv utan av båda delar. I frågan om hur dessa delar interagerar med varandra och hur de påverkar en människa så har begreppet Work Life Balance uppstått som ett försök till förklaring.

Fenomenet Work Life Balance blev först uppmärksammat i takt med industrialismens framfart. En stark bidragande faktor ska ha varit att arbetsdagens längd utökades till tolv timmar (Noon et al. 2013, s. 345). Faktumet att arbetsdagarna blev längre kom att resultera i att det fanns mindre tid att spendera i hemmet med familjen. Livspusslet kom att kretsa runt arbetet och det fanns därmed väldigt lite utrymme till andra aspekter av livet. En tydlig obalans kom att skapas mellan arbetslivet och privatlivet (Noon et al. 2013, s. 345). Det normala blev att människor och familjer “levde för att arbeta” istället för att “arbeta för att leva”.

Under 1900-talets Sverige förändrades arbetsmarknaden drastiskt då kvinnornas sysselsättningsgrad ökade på grund av politiska förändringar i det svenska samhället. En bidragande faktor var att Sverige hade implementerat en väl fungerade familjepolitik (Ekonomifakta, 2021). Till följd av en utbyggnad av familjepolitiken i det svenska hemmet som bland annat familjeförsäkring vilket tillämpades för att både män och kvinnor hade samma rätt att vårda barn. Med hjälp av de mer familjevänliga politiska ändringarna i samhället fanns det nu större möjligheter för kvinnor att engagera sig i förvärvsarbete.

Kvinnor som tidigare hade stått för det primära ansvaret i hemmet med avseende på barn och andra hushållssysslor möttes nu av en ny verklighet. Det fanns nu en möjlighet att passa vidare ansvaret för barnen under dagarna. Möjligheterna och en väl fungerande familjepolitik bör därmed beaktas som en viktig faktor till kvinnornas expansion på den svenska arbetsmarknaden (Ekonomifakta, 2021).

På liknande vis som industrialismen satte sin prägel på dåtidens arbetsmarknad så har digitaliseringen i dagens samhälle satt sin prägel på nutidens. Parviainen, Tihinen, Kääriäinen och Teppola (2017) drar parallellen mellan digitaliseringens påverkan nu och hur den kommer att påverka vår arbetsmarknad på lång sikt med hur industrialismen en gång i tiden satte sin prägel på arbetsmarknaden. Den digitala omvandlingen har slagkraft att förändra hur vi arbetar, skapa nya och förändra befintliga roller inom organisationer samt hur organisationer arbetar i stort, både internt och externt (Parviainen et al. 2017). Med avseende på hur digitaliseringen har och kommer förändra hur vi arbetar så är det av intresse för den aktuella

(7)

2

studien att prata om vart människor idag utför sitt arbete. Med hjälp av tekniska och digitala hjälpmedel så är det idag möjligt att skapa och underhålla kontakter i större utsträckning än tidigare. Idag är det möjligt att med hjälp av tekniken att komma i kontakt med människor som arbetar på andra sidan stan, andra länder, kontinenter samt andra tidszoner (European Commission 2018 [EC], s.158). Till följd av nyss nämnda så bidrar digitaliseringen även med möjligheter att människor kan utföra sitt arbete på andra platser än på det stationerade kontoret. Möjligheterna blir större och tillvägagångssätten mer flexibla och som det ser ut idag så finns det många som kan utföra sitt arbete hemifrån, istället för på sitt kontor eller på den normala arbetsplatsen.

Med avseende på tidigare forskning gällande Work Life Balance så skriver Crosbie och Moore (2004) att företag och myndigheter har börjat införa hemarbete i syfte att underlätta för anställda att hitta en balans mellan arbete och privatliv. Vidare så har hemarbete porträtterats som ett motgift mot exempelvis stress som anställda kan tänkas uppleva då de inte lyckas med att kombinera arbete och privatliv (Crosbie & Moore 2004). Dock så går det inte med säkerhet att säga att hemarbete faktiskt bidrar till en individs upplevda grad av Work Life Balance. Crosbie och Moores (2004) studie visade inte på att hemarbete nödvändigtvis behöver bidra positivt till en individs upplevda balans mellan arbete och privatliv. Tvärtom så fanns det de som upplevde att arbeta hemifrån bidrog till en känsla av att arbetet tog över deras liv i än högre grad än när de utförde arbetet på sitt kontor.

Det är rimligt att tänka att många människor inte tänker på sitt hem som en bas för att utföra förvärvsarbete. Mer troligt är att människors snarare ser sitt hem som en plats där de utför andra sysslor, exempelvis hushållsarbete. En inte alltför vågad tanke är att människor har olika grader av ansvar för diverse sysslor kopplade till våra hem och privatliv. När arbetet flyttas från den normala arbetsplatsen och ska utföras i hemmet så flyttas arbetet därmed närmare uppgifter och förpliktelser som tidigare har utförts efter arbetsdagens slut och som är kopplade till våra liv utanför arbetet. Nordenmark (2004, s. 25) definierar hushållsarbete som

“arbete som utförs i syfte att sköta hem och andra familjemedlemmar”. Hushållssysslorna anses därtill vara emotionellt krävande samt att de innehar låg flexibilitet då de måste utföras regelbundet vilket resulterar till att de riskerar att uppfattas som rutinmässiga och betungande vilket skulle kunna skapa en konflikt med förvärvsarbetet (Nordenmark, 2004, s.22 ff)

Utifrån ett historiskt perspektiv så har kvinnor tagit ett större ansvar i fråga om hushållssysslor (Nordenmark 2004, s. 27). Även fast Sverige i skillnad till många andra länder anses vara ett av de mer jämställda så finns det även här stora klyftor mellan män och kvinnor med avseende på hushållsarbete. Under 1990-talet gjordes konsekventa mätningar av hur hushållsarbetet fördelas med avseende på kön. Mätningarnas resultat visade att män tenderar att ta mer och mer ansvar men att kvinnor fortfarande tar den största delen av ansvaret (Nordenmark 2004, s. 26). Till följd av nyss nämnda är det rimligt att påstå att hemmet är mer av en sekundär arbetsplats för kvinnor än för män. Något som skulle kunna anses som problematiskt när arbetet flyttar hem är att både det primära och det sekundära arbetet

(8)

3

kommer att infalla på samma plats. Vilket för kvinnor skulle kunna vara mer problematiskt då de traditionellt sett tar ett större ansvar i hemmet än vad män gör. Möjligheten att balansera arbete och privatliv skulle därmed för en kvinna tänkas vara svårare än vad det skulle vara för en man.

1.1 Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur individer generellt upplever att deras Work Life Balance påverkas av hemarbete kontra kontorsarbete samt undersöka om det finns några könsskillnader.

1.2 Hypoteser

Hypotes 1

●Det blir svårare för individen att finna en balans mellan arbete och privatliv vid distansarbete kontra kontorsarbete

Hypotes 2

●Kvinnor har svårare än män att finna en balans mellan arbete och privatliv vid distansarbete.

Hypotes 3

●Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö än män vid distansarbete

1.3 Uppsatsens disposition

Uppsatsen är uppdelad i fem olika huvudkapitel med underrubriker för att på så sätt underlätta för läsaren. De fem olika huvudkapitlen kommer att redogöras i följande ordning: inledning, teoretisk referensram, metod, analys och resultat samt sammanfattande diskussioner och slutsatser. I det första kapitlet som går under rubriken inledning tar läsaren del av studiens bakgrund och syfte. På så sätt får läsaren en inblick i vad studien avser att undersöka. I det andra kapitlet som går under rubriken teoretisk referensram får läsaren möjlighet att läsa in sig på och ta del av tidigare teorier, forskning och bilagor som ligger till grund för studien.

Utifrån teorin i teoridelen så har tre hypoteser formulerats (se ovan) som ämnas verifieras eller falsifieras i studiens resultatdel. Den teoretiska referensramen följs upp av det tredje kapitlet som går under rubriken metod där läsaren får en överblick angående hur material har samlats in, studiens reliabilitet och validitet, och i största allmänhet hur studien har utförts. I det fjärde kapitlet, analys och resultat, kommer all insamlade data att behandlas, hur den ser ut samt en analys av insamlade data kopplad till de teorier som ligger till grund för uppsatsen.

Det femte kapitlet går under rubriken sammanfattande diskussion och slutsatser. I det femte kapitlet så kommer därmed slutsatser som har dragits utifrån analys och resultatet att redogöras för. Det kommer att redogöras för huruvida hypoteserna har verifierats eller falsifierats för att sedan kopplas till studiens syfte. Utöver detta så kommer även styrkor, svagheter och diskussioner gällande de centrala delarna i studien äga rumt, samt förslag på vidare forskning inom det berörda arbetsområdet.

(9)

4

1.3.1 Avgränsningar

För studien så var en av avgränsningarna som gjordes att endast respondenter som utför någon form av distansarbete minst en gång i veckan kunde delta. Personerna som studien riktar sig mot ska därmed ha ett yrke som gör det möjligt för dem att arbeta på distans. Befattningen som individerna har under distansarbetet kommer inte upplysas då det inte uppfyller någon form av syfte i studien, det vill säga att det för den aktuella studien inte spelar någon roll om personen i fråga är chef, verkställande direktör eller en vanligt anställd.

(10)

5

2.0 Teoretisk referensram

Till en följd av den höga globala konkurrensen, en högre förändringstakt än vi tidigare sett samt allt kortare produktlivscykler har det skapats ett enormt konkurrensutsatt företagsklimat (Bolman & Deal 2019, s. 157). Som en följd av den höga konkurrens som i dagsläget finns på arbetsmarknaden krävs det att arbetstagare gör sig attraktiva gentemot arbetsgivare, exempelvis genom att arbeta hårdare men också vara mer anpassningsbara och hänga med i organisationens samt omvärldens förändringstakt (Bolman & Deal 2019, s. 157). Det som sker när individerna måste lägga mer tid och energi på arbetet är att det blir mindre tid över till andra delar. Det kan exempelvis bli svårare att finna en balans mellan arbete och fritid, familj samt andra personliga intressen. Ett begrepp som fångar upp debatten kring balansen mellan arbete och andra aspekter av livet är Work Life Balance.

2.1 Work Life Balance

Work Life Balance kan förklaras som att individen försöker balansera arbetet med fritiden utan att någon av dessa delar överlappar varandra. Fenomenet Work Life Balance ter sig olika för oss människor och det kan skilja sig från person till person och den enes situation är sällan den andres lik (Noon et al. 2013, s. 342). Det vanligaste problemet är att tiden inte räcker till då arbetet överlappar fritiden eller fritiden överlappar arbetet. Konsekvensen blir då att individen måste prioritera antingen det ena eller det andra på bekostnad av det andra som då får komma i andra hand. Det finns dock andra aspekter som också påverkar en individs grad av upplevd Work Life Balance. Enligt Jahoda och Warr (1982, 1987 refererat i Noon et al.

2013, s. 342) kan en person som är arbetslös känna obalans som följd av att hen får för mycket fritid och för lite struktur i livet. Det kan även vara så att en individ med ett lågavlönat arbete kan känna av en problematik till följd av att hen måste arbeta fler timmar för att få ihop sin ekonomi. I takt med att individen måste arbeta fler timmar minskar också möjligheten att spendera tid på aktiviteter kopplade till fritiden och privatlivet vilket i sin tur kan leda till en låg grad av upplevd balans.

I diskussionen om Work Life Balance läggs det vanligtvis mest fokus på balansen mellan arbete och familjeliv vilket Noon et al. (2013, s.343) delar upp i två delar. Den första delen är att pressen från arbetet leder till problematik med avseende på att få ihop tid med familjen.

Den andra delen är att fokus på familjen eller andra måsten kopplade till fritiden eller familjelivet resulterar i komplikationer med arbetslivet (Noon et al. 2013, s. 343).

I den aktuella studien så kommer begreppet Work Life Balance främst att studeras utifrån Clarks gränsteori. I tillägg till gränsteorin så kommer även andra faktorer som kön att vara en bakgrundsvariabel av vikt, men även inom könsaspekten så kommer eventuella olikheter samt likheter att ha sin utgångspunkt i det som Clark redogör för. Utöver nyss nämnda så kommer studien även kort redogöra för hur könsideologier fungerar och hur de kan påverka oss människor att agera och bete oss på ett visst sätt. Följaktligen så kommer vi titta på vad olika

(11)

6

beteenden till följd av könsideologier kopplade till bland annat Clarks gränsteori kan ha för påverkan på män och kvinnors Work Life Balance.

2.2 Sue Campbell Clarks gränsteori

En teori som förklarar hur individer interagerar med, men även avgränsar arbetsliv och familjeliv är Sue Campbell Clarks gränsteori (2000, s.750 f). I sin teori så ser Clark familje- och arbetsliv som två separerade sfärer. Gränsteorin förklarar hur individerna hanterar gränsdragningen mellan dessa olika sfärer (se figur 1). För att kunna få en djupare förståelse delar Clark, som tidigare nämnt, upp familjeliv och arbetsliv i olika sfärer och menar att vi människor dagligen pendlar mellan dessa. Clark menar på att dessa sfärer är väldigt olika, men att de ändock påverkas av varandra. Balansen mellan arbetslivet och familjelivet påverkas av hur integration och relationer samspelar med varandra. Ett exempel kan vara hur fritidsrelaterade sysslor kan utföras under arbetstid och vice versa då detta leder till att gränserna mellan arbetet och fritiden kan suddas ut. Ett motsatt exempel kan vara att individen befinner sig på sin arbetsplats när hen arbetar vilket reducerar möjligheten att utföra fritidsrelaterade sysslor under arbetstid som i sin tur leder till att gränserna blir tydligare.

Figur 1. En visuell förklaring till Clarks gränsteori (Clark, 2000, s.754).

Ett viktigt begrepp som Clark lägger fokus på i sin teori är begreppet domän. Med domän menar Clark (2000, s.753 ff) världar som individer associerar med olika regler, mönster och beteenden. Exempel på domän skulle kunna vara hemmet och jobbet. För att tydliggöra begreppets innebörd så har Clark en metafor där hon menar att en domän kan ses som ett land.

Följaktligen kan arbete och familj ses som två olika länder. Mer noggrant beskriver Clark att familj och arbete, likt två närliggande länder ur ett geografiskt perspektiv, är olika domäner som påverkar varandra där (Clark 2000, s.751). Clark menar att för vissa individer är transaktionen mellan arbete och hemmet smidig som mellan två grannländer som delar valuta, kultur och språk. För andra individer är det betydligt svårare då det innebär att man beblandar sig mellan olika domäner och sfärer som präglas av olika kulturer och måsten. Clarks (2000,

(12)

7

s.751) land-metafor bygger på att när två länder förenas så kan det uppstå konflikter. Det faktum man talar olika språk och innehar olika kulturer kan komma att leda till skillnader i exempelvis hur olika uppgifter utförs och verkställs.

Clark (2000, s.761) redogör för att Work Life Balance inte bara innefattar en individ utan är beroende av andra aktörer som tillsammans förhandlar om gränserna mellan olika domäner.

Aktörerna som har störst och mest inflytande kallas för gränsbevakare (Clark 2000, s.761). En gränsbevakare är en individ som upprätthåller och stärker gränserna, både för sig själv och andra. Exempel på gränsbevakare på arbetsplatsen kan vara arbetsledare eller en chef och i hemmet tenderar det till att vara mannen. Det motsatta till gränsbevakare enligt Clark (2000, s.259) är gränsöverskridare vilket kan beskrivas som en individ som gör frekventa övergångar mellan familjedomänen och arbetsdomänen.

Begreppen gränsbevakare och gränsöverskridare anses vara viktiga begrepp att ta med sig in i djupare diskussioner kring vilka olika gränser som finns samt hur dessa påverkar oss. Dessa begrepp kan även ge oss en djupare förståelse för hur pendlandet mellan gränser kan komma att påverka oss. Det vill säga att en person som är mer av en gränsöverskridare och arbetar på distans skulle kunna få det mer jobbigt att särskilja förvärvs- och hushållsarbete. Samtidigt skulle en gränsbevakare ha det lättare för att lägga all sin fokus på exempelvis förvärvsarbetet.

Att det sedan är kvinnor mer ofta än män som tenderar att vara gränsöverskridare och därmed pendlar mer mellan förvärvs- och hushållsarbetet skulle kunna vara en grund för att kvinnor har svårare att uppnå en god balans vid distansarbete, exempelvis i hemmet.

Clarks (2000, s.756) teori om gränser beskriver att varje individ är med och skapar sig olika världar och domäner. Clark förklarar att gränserna som finns mellan arbetslivet och privatlivet utgörs av fysiska, psykologiska och tillfälliga gränser. Tillfälliga och fysiska gränser utgörs av tid och rum. Fysiska gränser kan ses som gränsen mellan arbetsplatsen och övriga platser i vardagen, det vill säga exempelvis hemmet eller kontoret. Ett exempel gällande tillfälliga gränser kan vara tiden som markerar arbetsdagens slut och aktiviteter kopplade till familjelivets början. De psykologiska gränserna kan beskrivas som tankar som tar plats inom ett utav domänen, men inte i det andra. Clarks teori förklarar hur samverkan mellan dessa olika gränser samt när individen pendlar över gränserna påverkar den inre balansen hos individen samt hur och varför konflikter kan uppstå. För att få en djupare förståelse om de psykologiska gränserna går det att dela upp dem. Clark delar upp dem i tre olika delar:

Permeability, Flexibility samt Blending.

Permeability innebär att gränserna är kategoriserade på grund av deras genomtränglighet. Ett exempel är om individen har ett kontor i hemmet där dörrar och väggar kan ses som de fysiska gränserna. De fysiska gränserna kan rivas ner då familjemedlemmar har möjlighet att komma in frekvent och störa individen. På så sätt rivs både fysiska och temporära gränser (Clark 2000, s. 756 f).

(13)

8

Flexibility innebär att de psykologiska gränserna är flexibla och kan expandera eller minska beroende på efterfrågan från andra domäner. Ett exempel är ifall en individ utför arbetet i hemmet, på så sätt kan individen tänka på arbetet hemma och familjen på jobbet (Clark 2000, s. 757)

Blending innebär att flexibility och permeability sker vid gränsen samtidigt. Genom denna kombination av flexibility och permeability skapas blending som kan förklaras som en gråzon mellan arbete och familj där individen blandar arbetslivet med familjelivet (Clark 2000, s.

757).

Enligt Clark (2000, s.758) bestämmer permeability, flexibility och blending styrkan på gränserna. En stark gräns enligt Clark utgörs av gränser som inte tillåter blending, samtidigt som svaga gränser tillåter blending. Clark refererar dock till annan populärlitteratur när hon skriver att svaga gränser har visat sig vara de mest funktionella gränserna för oss människor.

Hall och Richter (1988, refererad i Clark 2000, s. 758) menar att när gränserna mellan arbets- och familjelivet blir otydliga kan situationen som uppstår upplevas problematisk av individen.

När gränserna blir otydliga så kan det resultera i att individen får det svårare att fördela tid mellan arbets- och privat-/familjeliv samt när och var arbetet och familjeansvaret ska äga rum.

Clark (2000, s.758) menar att när två domäner är relativt jämna, det vill säga att det ena inte dominerar det andra, kan svaga gränser främja arbets- och familjebalansen. Likaså kan starka gränser främja arbets- och familjebalansen när domäner är olika. Ett exempel gällande svaga kontra starka gränser kan vara att individens arbetssituation begär att individen ska vara flexibel i sitt familjeliv för att kunna arbeta ytterligare timmar. Ovanstående förklaringar gällande domäner skulle kunna vara att individen prioriterar arbete istället för att ta hand om eventuella hushållssysslor. Därmed är det möjligt att tänka sig att den starka domänen anses vara det domän som begränsar den andra. I det ovanstående exemplet så gestaltas arbetsdomänen som det starka och familjelivet som det svaga. På så sätt måste individen anpassa sitt familjeliv efter sitt arbete, men individen har på så sätt inte möjlighet till samma flexibilitet genom att anpassa arbetet utefter familjelivet om det skulle behövas. Ovan nämnda redogör för att när en individs gränser mellan olika domäner/sfärer försvagas så kan det resultera i en situation som av individen upplevs som problematisk. Det vill säga en situation där individen inte på ett tillfredsställande sätt kan disponera sin tid mellan sitt arbete och sitt privatliv.

I takt med att arbetet flyttas hem så riskerar individens gränser att försvagas, det vill säga gränsernas permeability stärks, på grund av att den ena sfären rent logiskt kommer att integreras i den andra. Följaktligen så skulle distansarbete som utgörs från hemmet kunna leda till att vederbörandes gränser försvagas vilket skulle kunna resultera i en sämre upplevd balans.

(14)

9

Clark (2000, s.766 f) syftar även på att individen själv kan arbeta för att förbättra familje- och arbetslivet. Om individen strävar efter att öka sitt deltagande i både familj- och arbetslivet och lär sig att integrera centrala delar av både arbets- och familjeliv, skapa relationer med kollegor och vänner samt utveckla sin kunskap inom båda sfärerna kan individen uppleva en känsla av bättre balans. Kort sammanfattat menar Clark (2000, s.767) att en individ kan uppnå detta genom att tillåta arbetet och hemmet bli en mer väsentlig del av deras identitet.

2.3 Distansarbete och dess fördelar

Med dagens nya teknologi tillåts allt fler människor att arbeta på distans, speciellt kunskapsarbetare vilket är människor som arbetar kunskapsbaserat bland annat läkare, programmerare eller advokater (European Commission 2018 [EC], s.158). Med hjälp av tekniska hjälpmedel som datorer, internet och mobiltelefoner har arbetet utvecklats och idag är det möjligt att arbeta från olika platser eller till och med från olika tidszoner.

Sverige är exempelvis ett land som har ökat signifikant i möjlighet för distansarbete (EC 2018, s.158 f). Under år 2008 var det cirka 18 procent av de som utgjorde den totala sysselsättningen som hade möjlighet till distansarbete varav fyra procent oftast arbetade hemifrån. 14 procent beskrev att de arbetade på distans ibland. Genom att titta på år 2016 (EC 2018, s.159) går det att se en tydlig ökning i antal som arbetar på distans då 33 procent av alla sysselsatta i Sverige hade en möjlighet att utöva sitt arbete på distans. Av dessa 33 procent så var det fem procent som oftast utövar sitt arbete på distans och 28 procent som hade möjlighet att arbeta på distans vid vissa tillfällen.

Chung och van der Lippe (2018) skriver att distansarbete och inte minst arbete hemifrån kan bidra till en bättre balans mellan arbete och privatliv. Genom att individen på egen hand får bestämma vart och i än högre grad när hen ska arbete så kan det leda till att individen upplever en större känsla av kontroll. Rent praktiskt så betyder det att individen har möjlighet att vara mer anpassningsbar och lättare för att kunna pendla mellan arbete och privatliv vid behov. Det faktum att distansarbete i många fall ger individen en större möjlighet att påverka hur hen ska disponera sin tid har också visats kunna ha en positiv inverkan på en individs balans mellan arbete och privatliv.

Golden, Veiga och Simsek (2004) anser även dom att det finns fördelar med distansarbete och att arbete hemifrån. De skriver att distansarbete ger individen en möjlighet att ändra sitt vanliga arbetsmönster vilket kan hjälpa individen att kombinera sitt arbete med deras privatliv. Att arbeta på distans, exempelvis i hemmet, kan tänkas exkludera moment som tidskrävande interaktioner med kollegor eller plötsliga uppmaningar från överordnade.

Distansarbete reducerar dessutom exempelvis tiden som krävs för att förbereda sig för att åka till jobbet och för många så utesluter det även restiden som krävs för att ta sig till sitt arbete.

Istället för att spendera tid på ovanstående exempel så kan individen istället disponera denna tid på att exempelvis spendera några minuter extra vid frukostbordet med sin familj eller ta hand om diverse hushållssysslor (Golden et al. 2004). På så sätt ges individerna en större

(15)

10

tidsbuffert, vilket kan resultera i att mer tid kan spenderas med familj och inom privatlivet utan att i lika stor utsträckning behöva kompromissa med tiden som läggs på arbetet.

I vanliga fall så arbetar människan någonstans mellan 08:00 på morgonen till 17:00 på kvällen vilket för många inte alltid är kompatibelt med hur individens privatliv ser ut. Chung och van der Lippe (2018) skriver att för många individer kan det bli svårt att kombinera fasta arbetstimmar med att exempelvis hämta barn från skolan, tandläkarbesök eller andra måsten som sträcker sig utanför arbetet. En större autonomi i fråga om när, hur och var arbetet skall utföras skulle däremot underlätta för individen att kombinera sitt arbete med krav och måsten inom privatlivet. Nyss nämnda är några exempel på situationer som kan vara svåra för en individ att kombinera med fasta arbetstider och som enligt Chung och van der Lippe (2018) kan bidra till konflikter mellan arbets- och privatlivet. När individen däremot får ta kontroll över sina arbetstimmar och blir mer flexibel i fråga om vart, när och hur arbetet ska utföras så får därmed individen också större kontroll över sina gränser. När individen har kontroll över sina gränser och det blir lättare att pendla mellan arbete och privatliv så kan det också leda till att tidigare konflikter som uppstod på grund av att individen inte kunde kombinera sitt arbetsliv med sitt privatliv inte längre uppstår.

Tidigare forskning har visat att svaga gränser är mer eller mindre önskvärda i relation till hur den specifika individens livssituation ser. Exempelvis så har det visat sig att svaga gränser kan vara fördelaktiga i frågan om familjesituationer där barn finns med i ekvationen (Peters, Tijdens & Wetzels 2004). Det ger individen en möjlighet att kombinera sin arbetsdag på ett sådant sätt att hämta barn från skolan, köra barn till olika aktiviteter kan ske mer friktionsfritt gentemot arbetsrelaterade förpliktelser. Enligt Chung och van der Lippe (2018) kan ovanstående exempel leda till att individen upplever en bättre balans mellan arbets- och privatlivet.

2.4 Nackdelar med distansarbete

Flexibla arbetsformer och distansarbete kan dock medföra en del problem för individen. Ett utav de största problemen är svårigheterna med att förena arbetslivet med familjelivet vilket i sin tur potentiellt kan leda till utbrändhet (EC 2018, s, 159). Genom att hela tiden behöva vara tillgänglig gentemot arbetet och arbeta utöver den normala arbetstiden finns det en överhängande risk för att individens privatliv påverkas negativt. Att ständigt behöva vara tillgänglig gentemot sitt arbete resulterar i sin tur att det blir svårare för individen att koppla bort arbetsrelaterade krav vilket kan leda till ökad stress samt andra hälsorelaterade skador.

En annan faktor som kan bidra till nyss nämnda är när individen upplever problem med hur arbetstiden ska disponeras (EC 2018, s.159). Dock går problemet med disponering av arbetstiden att kringgå genom att individen själv får möjligheten att påverka sin arbetstid. På så vis ökar individens förutsättningar för att få nödvändig vila från arbetet. Det som anses bäst för individen för att kunna kombinera en god hälsa, familjeliv och arbetsliv är genom en växling mellan distansarbete och den normala arbetsplatsen (EC 2018, s.159). Genom denna

(16)

11

växling skapar individen en känsla av autonomi som i sin tur skulle kunna förebygga en obalans mellan arbete och privatlivet.

Som tidigare nämnt så finns det fördelar med svagare gränser som individen lättare kan pendla över. Däremot så finns det också forskning som visar på att svaga gränser kan ha en negativ effekt på en individs Work Life Balance och det finns därmed en tvådelad mening kring hur svaga gränser och exempelvis blending kan komma att påverka en individ. Allen, Johnson, Kiburz och Shockley (2013) skriver att när en individ arbetar hemifrån så kan de psykologiska och fysiska gränserna mellan arbete och privatliv komma att försvagas. Gränser som i vanliga fall ger individen en känsla om när och hur hen ska tillägna sig arbetet samt när hen ska tillägna sig familj och privatliv. Risken finns att när gränserna försvagas och det blir svårare för individen att separera arbets- och privatliv är att konflikter uppstår mellan de båda delarna.

Diskussionen rörande distansarbete och om det främst är positivt eller negativt är en högst tvådelad sådan. Golden et al. (2004) skriver att individer som arbetar på distans och inte minst hemifrån tenderar att i större utsträckning bli avbrutna eller störda av sin omgivning.

Individen kan uppleva en upptrappning av familjerelaterade krav, som till viss del kan komma från individen hen själv. Exempelvis kan uppkomsten av dessa familjerelaterade krav kopplas till att de fysiska gränserna som Clark (2000) skriver om raseras. När de fysiska gränserna försvinner och individen sätter arbetet i samma kontext som privatlivet så kan individen uppleva att det är hens skyldighet att engagera sig mer i aktiviteter som sker i hemmet, vilket kan resultera i en konflikt med arbetet (Golden et al. 2004).

Inledningsvis går det att tyda att Work Life Balance är ett väldigt mångfacetterat fenomen med många olika faktorer som kan påverka balansen i individens liv. Olika aktörer och individer påverkar Work Life Balance beroende på hur de förhåller sig och pendlar mellan dessa olika domäner. Genom att utgå ifrån Clarks nämnda gränsteori kan individen uppnå en stabil balans genom att lyckas undvika att pendla alltför mycket fram och tillbaka mellan de fysiska, tillfälliga och psykiska gränserna genom att vara en gränsbevakare. Genom att inte lyckas hitta den optimala balansen i livet och undvika pendlandet mellan olika domäner kan en sådan individ beskrivas som en gränsöverskridare. I detta fall bryter gränsöverskridaren gränserna mellan familjelivet och arbetslivet och skapar blending. Genom att arbetet flyttat hem så finns det en risk att det blir allt svårare för individerna att kunna upprätthålla gränser och hålla isär familjelivet och arbetslivet. I kombination med tidigare redogjorda negativa aspekter av distansarbetet leder till vår första hypotes:

Det blir svårare för individen att finna en balans mellan arbete och privatliv vid distansarbete kontra kontorsarbete

(17)

12

2.5 Kön

En avgörande faktor till varför Work Life Balance från början blev ett så vida omtalat begrepp kan vara kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. Tidigare fanns det en väldigt distinkt arbetsfördelning mellan kvinnor och män (Nordenmark 2004, s. 36). Den utbredda normen var att mannen agerade som breadwinner och kvinnan som homemaker. Upprepade försök med hjälp av otaliga teorier har gjorts för att försöka analysera det könssegregerade arbetet mellan män och kvinnor och Nordenmark (2004, s. 40) redogör för något som kallas för subjektiva förklaringsfaktorer.

Subjektiva förklaringsfaktorer handlar om faktorer som är kopplade till strukturella och individuella värderings- och attitydmönster. En utav de mest nyttjade förklaringsfaktorerna kallas för könsideologi. Med könsideologi menas det att vi människor, via socialiseringsprocessen, inhämtar värderingar om kön och könsroller. Följaktligen skapar män och kvinnor utifrån deras inhämtade värderingar en könsstrategi som kommer ligga till grund för hur vi agerar (Nordenmark 2004, s. 40).

Rent praktiskt så fungerar könsideologier som individers referenspunkt i fråga om hur män och kvinnor bör bete sig. Nordenmark (2004, s. 40) redogör för två olika typer av könsideologier där den ena är av mer konservativ karaktär och den andra av mer liberal karaktär. Den med en mer konservativ könsideologi tenderar att ha en mer traditionell syn på kön och hur män kontra kvinnor ska bete sig. Den mer liberala karaktären brukar likställas med att individen har en mer egalitär könsideologi, det vill säga en mer jämställd ideologi (Nordenmark 2004, s. 40 f). De två tidigare nämnda exemplen på könsideologier skiljer sig kraftigt från varandra och de kan båda erbjuda förklaringar till dels varför samhället idag är mer jämställt än det var förr, dels varför det fortfarande finns stora ojämlikheter mellan män och kvinnor. Den konservativa könsideologin präglas som tidigare nämnt av en mer traditionell syn på män och kvinnors beteenden. Män ses som tävlingsinriktade, självständiga och som mest lämpade att inneha ett försörjningsansvar. Kvinnor däremot ses som den med huvudansvar för att sköta hushållssysslor samt ta hand om barn (Nordenmark 2004, s. 40).

Inom den mer liberala könsideologin erkänns män och kvinnor som mer jämställda med i stort sett samma förutsättningar samt att arbets- och familjeliv bör fördelas jämlikt mellan könen.

Att föra med sig den mer liberala könsideologin in i en tid där normen går mot att både män och kvinnor ska arbeta bör ske ganska friktionsfritt. För att underbygga nyss nämnda så finns det forskning som visar på att hushåll med en mer liberal könsideologi tenderar att ha en mer jämn fördelning mellan könen med avseende på hushållsarbete (Nordenmark 2004, s. 41).

Men när den konservativa könsideologin möter en verklighet som alltmer börja skilja sig från individens värderingar om hur män och kvinnor ska bete sig kan det uppstå problem. Inte minst på grund av att de flesta länder idag har en politisk målsättning att utjämna skillnader mellan män och kvinnor i form av tid som ägnas åt förvärvsarbete kontra hushållsarbete (Nordenmark 2004, s. 43).

(18)

13

Könsideologier kan vara ett förslag på förklaring till varför det har varit, men även till stor del fortfarande är, kvinnorna som tar det största ansvaret i hushållet. Risken finns att kvinnornas utveckling på arbetsmarknaden har kommit längre än männens utveckling i hemmet.

Kvinnorna skulle i sådana fall hamna i en position där de fortfarande förväntas utföra majoriteten av hushållsarbetet, men på samma gång ett förvärvsarbete. För den aktuella studien skulle nyss nämnda kunna betyda att kvinnor har svårare att disponera deras tid då de potentiellt i större utsträckning än män har två sfärer som ställer krav på dem.

Kvinnors ökande etablering på arbetsmarknaden har bidragit till en utveckling från det forna familjemönstret då mannen sågs som breadwinner och kvinnan var homemaker. Genom att vara breadwinner var det mannens uppdrag att arbeta och stå för den ekonomiska delen i hushållet. Kvinnan som var homemaker vars roll var att stå för hushålls- och omsorgsarbetet. I dagens samhälle har kvinnans roll på arbetsmarknaden ökat signifikant. Istället för att ha en manlig breadwinner och en kvinnlig homemaker så är numer det normala det som kallas för tvåförsörjarmodellen (Noon et al. 2013, s. 346).

Tvåförsörjarmodellen innebär att båda parterna förväntas bidra till hushållets ekonomi, vilket i sin tur bör påverka fördelningen av hushållsarbetet. Konsekvensen av att de inblandade parterna måste omfördela deras ansvar med avseende på arbetslivet och privatlivet så kan det leda till att förvirring och problem uppstår. Tidigare ägnade kvinnan så gott som endast sin tid till hushålls- och omsorgsarbete och mannen till förvärvsarbete. Den tydliga ansvarsfördelningen medförde att det i hushållet fanns en god balans mellan arbete och familjen då det var tydligt vem som skulle göra vad.

En viktig aspekt som har lyfts upp till diskussion i samband med att både män och kvinnor blir alltmer engagerade i både förvärvs- och hushållsarbete är den om multipla roller (Nordenmark 2004, s. 139). Den är högst relevant för både män och kvinnor men det faktum att kvinnor fortfarande är de som bär huvudansvaret för hushållssysslor och omsorgsansvaret för barn så ligger dess primära tyngd i frågan om hur den påverkar just kvinnor. Det finns en tvådelad uppfattning kring hur multipla roller påverkar oss och vår balans mellan arbets- och privatliv. Den teori som stödjer det faktum att multipla roller berikar oss och vår balans mellan arbete och privatliv kallas för rollexpansionsteorin och dess motsats kallas för rollstressteorin (Nordenmark 2004, s. 140).

Rollexpansionsteorin har utifrån tidigare forskning visat att multipla roller har en positiv effekt på människors välbefinnande (Verbrugge 1986). En individ som klarar av att stark engagera sig i både arbets- och privatliv kommer att på så viss kunna överväga den stress som kan uppstå när individen försöker att kombinera dessa delar av livet. Genom att inneha multipla sociala roller så kommer individen att kunna finna tillfredsställelse och uppmuntran i antingen arbets- eller privatlivet om hen skulle uppleva problem i den andra (Nordenmark 2004, s. 141).

(19)

14

Rollstressteorin i motsats till rollexpansionsteorin menar på att multipla roller kan leda till role overload. När individen innehar en roll som förvärvsarbetare, ansvarstagare för hushållsarbete och eventuellt förälder så finns det en risk att dessa roller tillsammans medför krav och förväntningar i en skala som individen inte klarar av (Nordenmark 2004, s. 140). I samband med att krav och förväntningar överstiger vad individen kan hantera och klara av så ökar även risken för konflikter mellan de olika rollerna. Rollkonflikter kan i sin tur leda till att det blir svårare för individen att finna en god balans mellan arbets- och privatliv.

I dagens samhälle där tvåförsörjarmodellen är den mest vanliga går det att urskilja en större konflikt i arbetslivet och familjelivet då båda parterna inte längre kan fokusera på endast arbetet eller privatlivet utan måste istället kombinera dessa delar. Ett exempel på hur en del tacklar problemet med att kombinera arbetet och privatlivet är att gå ner i antal arbetstimmar.

Speciellt många kvinnor med underhållsberättigade barn väljer att arbeta deltid för att kunna balansera arbetslivet med familjelivet (Noon et al. 2013, s. 346 f). I något som kallas för OECD-länder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) innehar kvinnan i genomsnitt sju av tio deltidstjänster. Dessutom så arbetar en fjärdedel av alla kvinnor deltid (Noon et al. 2013, s. 346 f).

Tidigare redogjordes det för hur uppdelningen med avseende på kön ser ut för deltidsanställningar inom OECD-länder. Som tidigare nämnt så innehas sju av tio deltidstjänster av kvinnor, vilket är en relativt stark majoritet. Anledningarna till att just kvinnor väljer att arbeta deltid kan variera men familjelivet och hemarbete ter sig vara två av de mer fundamentala (Noon et al. 2013, s. 346 f). Men det faktum att kvinnor i högre grad tenderar att söka sig till deltidsanställningar behöver inte ge en rättvis bild av kvinnor och mäns inställning till vare sig heltidsarbete eller hemarbete. Faktum är att för många kvinnor och män så kan arbetet och långa arbetspass fungera som en flykt från verkligheten där hemma (Hochschild 1997, s.45). En verklighet fylld av måsten och plikter som till skillnad från förvärvsarbete inte erbjuder utövaren någon praktisk belöning. På arbetet där föredömligt uppträdande och goda resultat belönas med exempelvis komplimanger och löneförhöjning så finns det inga garantier för att föredömligt uppträdande i hemmet kommer resultera i någon belöning alls. Ett citat från boken “Time Bind” (Hochschild 1997, s. 44) så pratar en kvinna om nyss nämnda.

We used to joke about the old “Mother of the Year Award.”

That doesn’t exist anymore. Now we don’t know a meanin- ful way to reward a parent. At work, we get paid and pro- moted for doing well. At home, when you’re doing the right

thing, chances are your kids are giving you hell for it. (Hochschild 1997, s. 44)

Det finns även viss forskning som menar på att kvinnor är mer sårbara inför problem i hemmet än problem på arbetet (Hochschild 1997, s. 41). Studien menar på att kvinnor blir mer negativt påverkade av stress relaterat till familjen och löper högre risk för depression och

(20)

15

psykiska sjukdomar än av stress kopplad till arbetet. Faktorerna ovan är bara några exempel som bidrar till att människor, och inte minst kvinnor, kan uppleva arbetet som en friplats där de får vila från alla de krav som finns i hemmet (Hochschild 1997, s. 45).

I jämförelse med hemmet så tenderar arbetet att utvecklas till en plats där människor blir stimulerade, får utnyttja sitt kunnande och sitt intellekt samt en plats där de har möjlighet att utvecklas (Eikhof, 2007). Den vardagliga interaktionen med kollegor är också en faktor som kan komma att spela en stor roll. Hochschild (1997, s. 42 f) skriver att kollegor och vänner från arbetet bör anses som lika viktiga i en människas liv som familjen i sig.

När arbetet flyttas och inte längre är stationerat på arbetsplatsen utan i hemmet så försvinner därmed möjligheten att rent fysiskt gå till jobbet. Det är inte längre möjligt att variera den sociala aspekten mellan familj och kollegor/vänner utan blir det blir övervägande familj.

Utifrån nyss nämnda är det inte orimligt att tänka att kvinnor som inte har möjligheten att gå till jobbet får ännu svårare än män att särskilja arbete och privatliv/familj åt vilket i sin tur skulle kunna resultera i att kvinnor upplever en sämre balans än män när de arbetar hemifrån.

Ovan skrivna text bygger och utgår ifrån att kvinnor tenderar att ta ett större ansvar i hemmet än män.

Det finns inget vedertaget svar på frågan hur en människa ska få ihop sitt livspussel. Men av den teoretiska referensramen att döma så finns det goda argument för att gå ner i arbetstid för att få mer tid i hemmet inte är en optimal lösning för alla. Tid för hemmet är viktigt, men på samma gång så är vi människor i behov av många av de saker som ett arbete och en arbetsplats att gå till kan erbjuda. När vi går till arbetet, det vill säga lämnar hemmet och färdas till en arbetsplats så lämnar vi rent fysiskt en domän och går in i en annan. Rimligtvis borde det leda till att berörda gränser blir starkare då vi på jobbet inte på samma sätt blir påminda om hushållsarbete som måste göras som vi rimligtvis kan bli vid distansarbete i hemmet.

När arbetet hittar hem finns det mycket som indikerar att det äldre synsättet på könsrollerna lever kvar. Detta resulterar till att mannen återigen har rollen som breadwinner då han omringas av en mer strukturerad vardag som är fylld av fysiska gränser i form av kontor samt en stabilare Permeability. Kvinnans roll är en blandning av rollen som breadwinner och homemaker då hon inte uppnår samma stabilitet gällande gränsdragningen vilket leder till blending. Kvinnan måste därmed ta ansvar både i sitt förvärvsarbete och i hushållsarbetet. När blending uppstår och kvinnan måste ta en hög grad av ansvar i olika domäner kan det uppstå ett behov av att gå till jobbet för att vila från de krav som finns i hemmet. När möjligheten att få gå till jobbet försvinner och kvinnan blir stationerad i hemmet i kombination med ovan nämnda leder det oss till utgångspunkten för vår andra hypotes. Nyss nämnda i komplement till att traditionella könsideologier lever kvar i vårt samhälle vilket i sig sätter kvinnan som huvudansvarig för hushållsarbete leder till följande hypotes:

(21)

16

Kvinnor har svårare än män att finna en balans mellan arbete och privatliv vid distansarbete.

2.6 De olika könens förutsättningar vid hemarbete

Med avseende på distansarbete när en individ arbetar hemifrån så finns det olika syn på mannens och kvinnans roll i hemmet. Kvinnor tenderar att få ta det största ansvaret för hushållssysslor och omsorgsarbete medan män har lättare för att strikt hålla sig till arbetet under arbetstid. Det faktum att kvinnor tenderar att bli huvudansvariga för omsorg och hushållet kan resultera i att kvinnan väljer vardagsrummet som arbetsplats i hemmet (Hultén, 2000, s.28).

När kvinnans arbetsplats vid distansarbete integreras i hemmet så görs detta på ett sådant sätt att hon sätts på en plats i syfte att utföra arbetsuppgifter som annars har varit en plats kopplad till hushållsarbete. Kort sagt så befinner sig kvinnan i en situation där hon exponeras för sina vanliga arbetsuppgifter i hushållet men ska nu i tillägg även utföra förvärvsarbete. För att koppla det nyss berörda till Clarks gränsteori så blir kvinnans gränser mellan arbete och hushållsarbete väldigt svaga, det vill säga en hög grad av permeability (Clark 2000, s. 756 f). Män däremot tenderar att skaffa sig en större flexibilitet i det avlönade arbetet genom att skaffa sig två utrustade arbetsplatser. Den ena på kontoret och den andra i hemmet där mannen inreder ett separat kontor där han arbetar på bestämda tider. Mannen som arbetar hemifrån arbetar oftast heltid med möjlighet att tillbringa ett visst antal dagar på kontoret eller ute på fält där han utför kundbesök (Hultén 2000, s.28 f). Män tenderar alltså att stärka sina gränser mellan arbete och hushållsarbete med hjälp av att inreda ett fysiskt kontor där möjligheten finns att arbeta ostört från “oväsen” eller distraktioner från uppgifter och krav kopplat till hushållet. Kvinnan däremot tenderar att sättas i en kontext där gränsdragningen blir alltmer otydlig.

Både kvinnor och män ser ytterligare skäl till distansarbete i hemmet som en lösning på frågan om att kunna upprätthålla egna och andras förväntningar i privat- och arbetslivet. Ett exempel kan vara att män och kvinnor ser omsorgsarbetet som lika viktigt som förvärvsarbetet (Hultén, 2000, s29).

Då det finns olika könsarbetsdelningar i samhället sätts det olika förväntningar på män och kvinnor. Oavsett om kvinnan väljer att utföra distansarbete för att kunna utföra omsorgsarbetet i hemmet eller ifall hon har andra skäl så möts kvinnan av samma förväntningar (Hultén, 2000, s.29). Förväntningarna som kvinnan får möta kan komma från övriga familjemedlemmar, men likaså från kvinnan själv och handlar om att hon ska utföra det mesta av hushållssysslorna. Att kvinnan upplever situationen som att det är hon som ska utföra hushållssysslorna kan leda till att könsrelaterade skillnader mellan kvinnor och män lever vidare.

Texten ovan handlar om att kvinnor tenderar att ha sämre förutsättningar att utföra distansarbetet i hemmet med avseende på deras arbetsmiljö. Män tenderar att ha välutrustade

(22)

17

kontor samt bättre förutsättningar för en starkare gränsdragning mellan arbetslivet och privatlivet. Kvinnor tenderar att utföra distansarbetet i exempelvis vardagsrummet för att kunna utföra sittarbete samtidigt som hon kan utföra hushållssysslor. Kvinnors förutsättningar att skilja förvärvsarbetet och hushållsarbetet är därmed redan från början sämre än vad mäns är. Om situationen är den att kvinnors möjlighet att skilja mellan arbete och privatliv med avseende på deras arbetsmiljö i hemmet är sämre än mäns så skulle det kunna leda till att kvinnor får svårare att uppnå en balans mellan arbets- och privatliv när de arbetar i hemmet.

Därmed anser vi att det är viktigt att undersöka hur kvinnor och mäns arbetsplats i hemmet ser ut samt hur de själva upplever den. Följaktligen leder det oss till vår tredje hypotes:

Kvinnor tenderar att ha sämre arbetsmiljö vid distansarbete.

(23)

18

3.0 Metod

I metodkapitlet kommer tillvägagångssättet för studien att redovisas. Här kommer alla val angående metod, urval, och datainsamling att beskrivas. Därefter kommer avsnittet att behandla konstruktion av enkätformulär, tillvägagångssätt, bortfall samt studiens validitet &

reliabilitet. Avslutningsvis kommer databearbetning och forskningsetiska riktlinjer beskrivas.

3.1 Val av Metod

Ejlertsson (2014, s. 11) skriver att det är syfte och aktuella frågeställningar som ligger till grund för vilken metod som anses vara det mest lämpade för varje specifik undersökning.

Studiens syfte är att undersöka hur individer generellt upplever att deras Work Life Balance påverkas av hemarbete kontra kontorsarbete samt undersöka om det finns några könsskillnader.

Till följd av att studien ämnar studera mer allmänna orsak-verkansamband där begreppet Work Life Balance sätts som BV (beroende variabel) och hur denna påverkas i relation till vår OB (oberoende variabel), kön, så ter sig valet av kvantitativ metod som alltmer rimligt än om valet exempelvis hade fallit på användandet av kvalitativ metod. En kvalitativ metod är ett bättre lämpat tillvägagångssätt när man söker det unika och speciella (Borg & Westerlund 2012, s. 11). I komplement med nyss nämnda att undersöka kvinnor kontra mäns generella upplevelser rörande hur de upplever att deras balans mellan arbetsliv och privatliv påverkas genom att arbeta hemifrån så ansågs en kvantitativ metod som den mest lämpade för den aktuella studien.

I fråga om hur studien skulle komma att samla in data och nå ut till sina respondenter så föll valet på enkäter. Ejlertsson (2014, s. 11 f) redogör för både för- och nackdelar med enkätundersökningar samt ger exempel på hur man bör gå till väga för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Att använda sig utav enkäter bidrar med fördelar sett till både tid och rum. En respondent har stor möjlighet att själv bestämma när och hur fort hen vill fylla i enkäten och därmed finns det möjlighet, om respondenten vill, att sätta sig i lugn och ro när hen känner att det finns tid att fylla i enkäten. Utöver tidsaspekten så är det även en fördel sett utifrån ett geografiskt perspektiv att respondenterna inte behöver vara samlade (Eljertsson 2014, s. 12). Genom användandet av webbaserade verktyg så är det möjligt att nå ut till en stor grupp respondenter oavsett var de befinner sig. En nackdel med användandet av enkäter är dock risken för bortfall (Eljertsson 2014, s. 12). Faktorer som kan bidra till bortfall och då mer specifikt internt bortfall kan vara att enkätfrågorna har formulerats diffust vilket kan leda till att respondenterna inte förstår och väljer att avvika. Därmed är det viktigt att noggrant utforma lättförstådda frågor men som på samma gång speglar det som ämnas att undersökas (Eljertsson 2014, s. 26).

Specifikt valdes enkätundersökningen att göras via webbaserade enkäter genom att distribuera enkäten till respondenterna via mail. En fördel med webbaserade enkäter är att de inte kräver