DATAINSAMLING

2.3.1  Intervju  som  forskningsmetod    

Bryman   &   Bell   (2013)   skriver   att   intervjuer   troligen   är   den   metod   som   används  mest  frekvent  i  den  kvalitativa  forskningen.  Kvalitativa  intervjuer   skiljer  sig  ofta  gentemot  intervjuer  som  utförs  i  samband  med  kvantitativa   studier.  Tillvägagångssätten  i  den  kvalitativa  forskningen  är  många  gånger   mindre  strukturerade  än  den  kvantitativa.  De  kvantitativa  intervjuerna  har   som  mål  att  skapa  en  hög  reliabilitet  och  validitet  där  forskaren  har  tydliga   och   strukturerade   frågeställningar   som   ska   undersökas.   Den   kvantitativa   intervjun   har   sedan   som   mål   att   komma   fram   till   ett   tydligt   svar   på   dessa   frågeställningar.  Eftersom  vi  inte  har  samma  djupa  insikt  i  programmet  som   dess   deltagare   grundas   uppsatsen   därmed   på   våra   tolkningar   av   deltagarnas  muntliga  redogörelser,  som  därmed  möjliggör  för  oss  att  ta  del   av  ”deras  inre  världar”.  Bryman  &  Bell  (2013)  beskriver  att  i  den  kvalitativa   forskningen   ligger   istället   fokus   på   generella   frågeställningar   där   vikten   ligger   på   intervjupersonernas   egna   uppfattningar   och   tolkningar.   Vi   valde   till  följd  av  detta  att  genomföra  kvalitativa  intervjuer.  Detta  eftersom  vi  ville   undersöka  hur  intervjupersonerna  uppfattat  och  tolkat  frågorna.  Då  vi  haft   som   mål   att   undersöka   mentorskapets   effekt   i   kompetensutvecklingen   av   chefer  ville  vi  ta  reda  på  hur  berörda  personer  har  uppfattat  effekten  av  att  

ingå   i   ett   mentorskapsförhållande.   Vi   ansåg   vidare   att   intervjuerna   skulle   struktureras   på   ett   semi-­‐strukturerat   sätt   för   att   låta   intervjupersonerna   själva  till  viss  del  utveckla,  förklara  och  diskutera  kring  frågeställningarna.   Valet   av   semi-­‐strukturerade   kvalitativa   intervjuer,   innebar   att   vi   hade   en   uppsättning  frågor  som  vi  utgick  ifrån  som  intervjupersonerna  fick  tala  och   reflektera  fritt  kring.  Till  exempel  så  försökte  vi  inte  heller  styra  intervjun,   utan  satt  istället  och  försökte  få  respondenterna  till  att  vidareutveckla  sina   svar   genom   följdfrågor.   Dalen   (2008)   förklarar   att   en   kvalitativ   intervju   bygger   på   att   förstå   världen   utifrån   intervjupersonernas   synsätt   och   tolkningar.   Tolkningen   utformas   först   och   främst   på   informanternas   uttalanden   och   utvecklas   sedan   vidare   genom   en   dialog   mellan   forskaren   och  det  empiriska  materialet.  Det  är  sedan  forskarens  ansvar  att  tyda  den   data   som   samlats   in.   Den   kvalitativa   metoden   fokuserar   även   på   upplevelsedimensionen  och  inte  enbart  på  förklaringar  av  de  förhållanden   som   förekommer.   Vi   använder   oss   i   denna   uppsats   av   relativt   få   antal   respondenter  i  jämförelse  med  en  kvantitativ  studie.  Detta  är  något  som  vi   är   medvetna   om   och   som   även   Merriam   (1998)   menar   kan   påverka   överförbarheten   och   att   den   försämras   eftersom   slutsatserna   inte   blir   representativt  för  större  grupper  eller  populationer.    

2.3.2  Semi-­‐strukturerade  intervjuer  

Darmer  &  Freytag  (1995)  beskriver  semi-­‐strukturerade  intervjuer  som  en   del   av   den   kvalitativa   forskningsmetodiken.   En   semi-­‐strukturerad   intervju   utgår  från  en  checklista  med  ämnen  där  det  är  intervjuarens  ansvar  att  se   till   att   samtliga   ämnen   på   listan   tas   upp   i   intervjun.   Ordningsföljden   av   frågor   eller   ämnen   i   den   semi-­‐strukturerade   intervjun   är   till   stor   del   betydelselös.   Detta   eftersom   det   är   lämpligast   att   intervjun   utgörs   av   en   pågående   dialog   mellan   intervjuaren   och   intervjupersonen.   Darmer   &   Freytag   (1995)   säger   också   att   den   semi-­‐strukturerade   intervjun   lämnar   utrymme  för  följd-­‐/  och  tilläggsfrågor  med  hänsyn  till  vad  intervjupersonen   väljer   att   prata   om.   Innan   genomförandet   av   intervjuerna   skickade   vi   ut   intervjufrågorna  till  respondenterna  ungefär  24  timmar  i  förväg.  Detta  med   förhoppning   att   dels   minimera   risken   att   respondenterna   skulle   misstolka  

frågorna  och  dels  för  att  respondenterna  skulle  skapa  förståelse  kring  vad  vi   ville  att  intervjun  skulle  handla  om.  Risken  för  misstolkning  ansåg  vi  skulle   minska   då   respondenterna   fick   en   möjlighet   att   läsa   igenom   och   skapa   förståelse  kring  våra  frågor.  Vi  ansåg  att  då  vi  skickade  ut  frågorna  i  förväg   hade   vi   som   förhoppning   att   respondenterna   skulle   få   möjlighet   att   förbereda   sig   men   samtidigt   såg   vi   risken   med   att   de   vinklar   sina   svar.   Vi   såg  dock  en  fördel  med  detta  i  att  få  mer  utförliga  svar  då  respondenterna   fått   tid   att   reflektera   vilket   skulle   innebära   att   vi   skulle   få   ut   mer   av   intervjuerna   Vi   ansåg   att   tiden   respondenterna   fick   som   förberedelse   var   tillräcklig  för  dem  att  skapa  förståelse  kring  vad  vi  ville  få  ut  av  intervjun.      

Valet   av   vilken   typ   av   kvalitativ   intervju   forskaren   vill   använda   sig   utav,   skriver  Darmer  &  Freytag  (1995)  grundar  sig  i  vad  forskaren  vill  skaffa  sig   för  typ  av  kunskap.  Intervjuerna  som  använts  i  denna  uppsats  är  fokuserade   intervjuer.  Fokuserade  intervjuer  kännetecknas  av  att  de  ämnar  ge  kunskap   om   en   bestämd   samling   teman   som   intervjuaren   ser   till   att   intervjun   ska   handla   om.   Damer   &   Freytag   (1995)   skriver   vidare   att   fokuserade   intervjuer  kan  ses  som  en  synonym  till  semi-­‐strukturerade  intervjuer.  Det   är   viktigt   att   intervjun   behandlar   bestämda   ämnen,   samtidigt   som   flexibiliteten   bevaras   så   att   intressanta   aspekter   som   dyker   upp   under   intervjun  kan  utforskas.  Intervjuarna  ska  se  till  att  försiktigt  styra  dialogen  i   intervjun,  styrningen  ska  dock  göras  så  försiktigt  att  respondenten  inte  är   rädd  för  att  ibland  ta  över  styrningen.  Detta  ansåg  vi  kunde  leda  till  att  nya   aspekter  uppdagas  samtidigt  som  djupare  förståelse  i  valt  ämne  kan  skapas.        

Kvale   &   Brinkmann   (2009)   skriver   att   den   kvalitativa   forskningsintervjun   har   som   mål   att   skapa   förståelse   utifrån   respondenternas   synvinkel   och   erfarenheter.   Vid   kvalitativa   intervjuer   får   intervjuaren   en   roll   som   medskapare  till  intervjuns  resultat  genom  sin  möjlighet  att  interagera  och   ställa  följdfrågor  till  respondenten.  Av  den  anledningen  försökte  vi  undvika   att   ställa   ledande   frågor   för   att   låta   intervjupersonen   själv   förklara   sina   upplevelser  och  för  att  få  så  utförliga  svar  som  möjligt.  Förmågan  att  kunna   ställa   frågor   är   viktig,   men   det   är   också   viktigt   att   vara   en   god   lyssnare,  

något   som   vi   försökte   tänka   på.   Larsen   (2009)   skriver   om   nackdelar   med   kvalitativa   metoder.   En   nackdel   är   att   forskaren   inte   kan   göra   allmänna   antaganden  vid  kvalitativa  undersökningar.  Det  kan  också  ta  längre  tid  att   bearbeta   insamlad   information   efteråt   eftersom   forskaren   inte   har   färdiga   svarsformulär   som   är   ikryssade.   Kvalitativa   metoder   kan   därför   vara   mer   tidskrävande  än  kvalitativa  metoder  när  det  kommer  till  att  sammanställa   data   och   jämföra   svar.   En   annan   nackdel   är   att   människor   inte   alltid   talar   sanning   i   intervjuer.   Larsen   (2009)   skriver   att   det   finns   större   risk   att   människor   är   oärliga   när   intervjupersonen   sitter   framför   dem,   än   när   de   anonymt   fyller   i   en   enkät.   Intervjueffekten,   eller   kontrolleffekten   är   ytterligare   en   aspekt   som   vi   såg   som   negativ.   Det   vill   säga   att   vi   eller   tillvägagångsättet  i  intervjun  kan  påverka  vad  som  sägs  i  intervjun.  Det  kan   hända   att   respondenten   svarar   så   som   personen   tror   att   intervjuarna   vill,   att  respondenten  svarar  för  att  göra  ett  gott  intryck  eller  för  att  dölja  brist   på   kunskap.   Om   detta   skulle   vara   fallet   blir   inte   den   insamlade   informationen  speciellt  värdefull.  För  att  i  så  stor  mån  som  möjligt  undvika   detta   utgick   vi   från   en   intervjuguide   som   vi   ansåg   vara   opartisk   och   objektiv.    

Under  intervjuerna  med  programmets  samordnare  valde  vi  att  inte  spela  in   samtalet,   detta   med   förhoppning   att   respondenterna   skulle   prata   fritt   om   ämnet   utan   att   behöva   tänka   på   vad   de   sade.   Vi   hoppades   även   att   personerna  skulle  tala  mer  fritt  i  intervjun  om  de  inte  behövde  tänka  på  vad   de  uttalade  sig  om.  Eftersom  vi  valde  att  de  första  intervjuerna  skulle  vara   ostrukturerade   ansåg   vi   den   metoden   vara   lämpligast   eftersom   respondenterna   då   kunde   tala   så   öppet   som   möjligt   om   ämnet.   Vi   valde   även  att  dela  upp  uppgifterna  i  intervjun.  Eftersom  vi  var  två  personer  som   intervjuade   valde   vi   att   den   ena   personen   skulle   ställa   de   utformade   frågorna   medan   båda   skulle   ha   möjlighet   att   ställa   följdfrågor.   Vidare   så   valde  vi  att  båda  skulle  anteckna  vad  intervjupersonerna  sa,  så  att  vi  skulle   undvika  att  missa  viktig  information  som  respondenterna  uttalade  sig  om.   Vi  såg  en  risk  i  att  missa  information  då  vi  inte  spelade  in  intervjuerna.  Vi   ansåg   dock   att   denna   risk   minimerades   då   vi   fick   tillåtelse   att   kontakta  

respondenterna   vidare   om   vi   behövde   ytterligare   information.   I   de   resterande   intervjuerna   med   programmets   mentorer   och   adepter   valde   vi   istället   att   spela   in   intervjuerna.   Detta   eftersom   vi   till   stor   del   kommer   grunda   vår   analys   av   programmet   på   adepternas   uppfattning   av   programmet.  Vi  resonerade  som  så  att  det  skulle  kännas  betryggande  att  ha   intervjuerna  ordagrant  inspelade,  då  vi  fick  möjlighet  att  lyssna  flera  gånger   på   intervjuerna   om   vi   känt   behov   av   detta.   Efter   att   vi   frågat   om   vi   fick   intervjua   utvalda   personer,   det   vill   säga   de   personer   som   deltog   i   programmet,   blev   vi   inbjudna   och   gjorde   därmed   ett   val   att   besöka   respondenterna   på   deras   arbetsplatser,   med   förhoppning   att   de   skulle   känna   sig   trygga   i   sin   naturliga   miljö.   Något   som   vi   lade   märke   till   var   respondenternas   kroppsspråk   och   inställning.   Vad   vi   kunde   tyda   så   var   respondenterna   väldigt   öppna   och   hade   en   positiv   inställning   till   våra   besök.   De   gestikulerade   med   armarna   och   satt   inte   ihopkrupna   med   armarna  i  kors.  De  talade  om  valt  ämne  med  inlevelse  och  vi  kunde  tydligt   se  att  de  var  intresserade  av  ämnet  vi  ställde  frågor  kring.    

2.3.3  Observationer  

Bryman  &  Bell  (2013)  skriver  att  kvalitativ  forskning  många  gånger  innebär   att   forskaren   utför   ett   mindre   antal   ostrukturerade   intervjuer   eller   undersöker   genom   observation.   Bryman   (2002)   skriver   att   observationer   kan  vara  öppna  eller  dolda,  deltagande  eller  icke-­‐deltagande.  Vilken  typ  av   observation   som   genomförs   bestäms   dels   av   om   observatören   väljer   att   berätta  att  han  eller  hon  är  där  i  forskningssyfte  eller  inte.  Repstad  (2007)   skriver   att   när   sociala   relationer   ska   undersökas   bör   forskaren   besöka   organisationen  och  bedriva  observationer.  Forskaren  får  en  direkt  inblick  i   det  sociala  samspelet  då  observationerna  sker  på  personer  i  deras  naturliga   miljö.     Vi   blev   under   en   av   intervjuerna   med   en   av   programmets   samordnare   inbjudna   att   närvara   vid   ett   av   de   gemensamma   möten   som   hålls  för  programmets  deltagare.  Vi  gjorde  därmed  ett  val  att  besöka  denna   gemensamma  träff  för  att  observera  dess  upplägg.  Då  vi  valde  att  observera   fick  vi  möjlighet  att  bilda  vår  egen  uppfattning  om  dessa  träffar.  Vi  har  i  våra   observationer  valt  att  berätta  att  vi  är  där  som  forskare  och  därmed  utfört  

en   öppen   och   deltagande   observation.   Vi   valde   att   göra   en   öppen   observation   då   vi   med   förhoppning   ansåg   att   vår   närvaro   inte   skulle   påverka  den  gemensamma  träffen  som  hölls  i  programmet.  Då  vi  även  var   på  plats  och  befann  oss  i  ”händelsernas  centrum”  blev  observationerna  även   deltagande.   Denscombe   (2000)   beskriver   en   nackdel   med   deltagande   observationer  där  respondenterna  kan  känna  sig  iakttagna  och  hämmade  av   forskarens  närvaro.  Under  vår  observation  upplevde  vi  att  bemötandet  från   programmets   deltagare   var   genomgående   tillmötesgående   och   trevligt.   Vi   märkte  tydligt  av  deltagarnas  engagemang  och  deras  positiva  inställning  till   att  vi  var  där  då  de  uppmärksammade  oss  med  frågor  och  intresse  kring  vad   vår  undersökning  handlade  om.