• No results found

Ahlström,  Gunilla  (2002).  Mentorskap:  erfarenheter  för  personlig  och   professionell  utveckling.  Malmö:  Liber  

 

Svensson,  Peter  (2011).  Teorins  roll  i  kvalitativ  forskning.  Ahrne,  Göran  &   Svensson,  Peter  (red.)  i  Handbok  i  kvalitativa  metoder.  Malmö:  Liber    

Alvehus,  J  (2013).  Skriva  uppsats  med  kvalitativ  metod:  en  handbok.   Stockholm:  Liber  

 

Alvesson,  M  &  Sköldberg,  K  (2008).  Tolkning  och  reflektion:   vetenskapsfilosofi  och  kvalitativ  metod.  Lund:  Studentlitteratur    

Bandura,  A  (1977).  Social  learning  theory.  Englewood  Cliffs,  N.J.:  Prentice   Hall  

 

Bergman,  G  (2003).  Ord  med  historia:  [etymologisk  ordbok  med  över  2500   ord  och  deras  ursprung].  Stockholm:  Prisma  

Bryman,  A  (2002).  Samhällsvetenskapliga  metoder.  Malmö:  Liber  ekonomi    

Bryman,  A  &  Bell,  E  (2013).  Företagsekonomiska  forskningsmetoder.   Stockholm:  Liber  

Corner,  J  (2014)  The  fast  are  eating  the  slow:  mentoring  for  leadership   development  as  a  competitive  method.  Emerald  Group  Publishing  Limited.   VOL.  46  NO.  1  

 

Dalen,  M  (2008).  Intervju  som  metod.  Malmö:  Gleerups  utbildning    

Darmer, P & Freytag, P. (1995). I: Darmer, P & Freytag, P (red.) Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.  

Denscombe,  Martyn  (2000).  Forskningshandboken:  för  småskaliga   forskningsprojekt  inom  samhällsvetenskaperna.  Lund:  Studentlitteratur    

Fletcher,  S  (1998).  Attaining  self-­‐actualisation  through  mentoring.  European   Journal  of  Teacher  Education.  VOL.  21  NO.  1,  ss.109-­‐118.    

 

Graneheim,  U.  H.  &  Lundman,  B.  (2004).  Qualitative  content  analysis  in   nursing  research  concepts,  procedures  and  measures  to  achieve  

trustworthiness.  Nurse  Education  Today,  24  (2),  105-­‐112.  

Graziano,  A.  &  Raulin,  M.  (2013).  Research  methods:  a  process  of  inquiry.  8th   ed.  Boston:  Pearson  

Hartman,  J  (2001).  Grundad  teori:  teorigenerering  på  empirisk  grund.  Lund:   Studentlitteratur    

 

Herrbacha.  M.  K  &  Richebe,  N  (2011).  Undesired  side  effects?  The  

promotion  of  none  –  comittment  in  formal  vs.  Informal  mentorships.  The   International  Journal  of  Human  Resource  Management,  Vol.  22,  No.  7,  ss.   1554–1569  

 

Hobson,  A,  Malderez,  A  &  Tomlinson  P  (2009).  Mentoring  beginning   teachers:  What  we  know  and  what  we  don’t.  VOL.31  ss.  207-­‐216    

Holloway,  Immy  &  Wheeler  (2010).  Qualitative  research  in  nursing  and   healthcare.  3.,  [updated]  ed.  Chichester,  West  Sussex:  Wiley-­‐Blackwell    

Holmberg,  U  (2001).  Handledning  i  praktiken:  om  hur  man  skapar  en  lärande   process.  Uppsala:  Konsultförl./Uppsala  Publ.  House  

Holme,  M  &  Solvang,  K  (1997).  Forskningsmetodik:  om  kvalitativa  och   kvantitativa  metoder.  Lund:  Studentlitteratur  

Hultman,  J  &  Sobel,  L  (2005).  Mentorn:  en  praktisk  vägledning.  Stockholm:   Natur  och  kultur/Fakta  etc.  

 

Ingersoll,  R  &  Strong,  M  (2011).  The  impact  of  induction  and  mentoring   programs  for  beginning  teachers:  A  critical  review  of  the  research.  Review  of   educational  research,  VOL  81.  NO.  2.  ss.  201-­‐233.    

 

Kellis,  D  &  Ran,  Bing  (2012)  Modern  leadership  principles  for  public   administration:  time  to  move  forward.  European  Journal  of  Teacher   Education.  Vol.  13,  ss.  130-­‐141  

Kirkpatrick,  S  &  Locke,  E  (1991)  Leadership:  Do  traits  matter?.  Academy  of   management  executive.  Vol.  5  No.  2  ss.  48-­‐60  

Kram,  K  (1985).  Mentoring  at  work:  developmental  relationships  in   organizational  life.  Glenview,  Ill.]:  Scott  Foresman  

Kvale,  S  &  Brinkmann,  S  (2009).  Den  kvalitativa  forskningsintervjun.  Lund:   Studentlitteratur

 

 

Larsen,  A  (2009).  Metod  helt  enkelt:  en  introduktion  till  samhällsvetenskaplig   metod.  Malmö:  Gleerup  

 

Merriam,  S  (1998).  Qualitative  research  and  case  study  applications  in   education.  San  Francisco:  Jossey-­‐Bass  

 

Murray,  M  &  Owen,  M  (1992)  Modernt  mentorskap.  Studentlitteratur:  Lund  

Nilzon,  K  (2004).  Att  vara  mentor:  om  coaching  på  jobbet.  Höganäs:   Kommunlitteratur  

 

Olsson,  H  &  Sörensen,  S  (2011).  Forskningsprocessen:  kvalitativa  och   kvantitativa  perspektiv.  Stockholm:  Liber  

Patel,  R.  &  Davidsson,  B.  (2003)  Forskningsmetodikens  grunder,   Studentlitteratur  Lund  

 

Poulsen,  K  (2013)  Learning  opportunities  for  mentees,  for  mentors,  for   organisations  and  for  society.  Mentoring  programmes.  Vol.  14,  ss.  225,  256    

Ragins,,  R,  &  Cotton  L  (1999).  Mentor  functions  and  outcomes:  A   comparison  of  men  and  women  in  formal  and  informal  mentoring   relationships.  Journal  of  Applied  Psychology,  (84),  ss.  529-­‐550.    

Repstad,  P  (2007).  Närhet  och  distans:  kvalitativa  metoder  i   samhällsvetenskap.  Lund:  Studentlitteratur  

 

Rubenowitz,  S  (2004).  Organisationspsykologi  och  ledarskap.  Lund:   Studentlitteratur    

 

Sarv,  H  (1997).  Kompetens  att  utveckla:  om  den  lärande  organisationens   utmaningar.  Stockholm:  Liber  

 

Shenton,  A  (2004)  Strategies  for  ensuring  trustworthiness  in  qualitative   research  projects  [22]  ss.  63-­‐75  

 

Sveningsson,  S  &  Alvesson,  M  (2010).  Ledarskap.  Malmö:  Liber    

Uhl-­‐Bien,  M,  Riggo,  R,  Lowe,  K,  Carsten,  M  (2013)  Followership  theory:  A   review  and  research  agenda  [25]  ss.  83-­‐104  

 

Wikström,  C.  (2007).  Vinnande  mentorskap-­‐  en  praktisk  handbok.  Halmstad:   Ekerlids  Förlag  

 

Elektroniska  källor  

Clutterbuck,  D  (1998).  Learning  alliances  :  tapping  into  talent.  [Elektronisk   resurs].  Unspecified  

  http://www.fco.nu/data/public-­‐se/artikel_visa.asp?ID=917&typ  [26-­‐03-­‐ 14]     Forskningsrådet;  Tillgänglig:   <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf>[26-­‐05-­‐14]     <Tillgänglig: http://www.svenskchefsforening.se/text/stress-­‐och-­‐hoga-­‐ krav-­‐pa-­‐tillganglighet-­‐arbetssituationen-­‐for-­‐forsta-­‐linjens-­‐chefer.>   [Elektronisk]  [02-­‐04-­‐14]    

Hildingsson  Kerstin  &  Krafft  Charlotta  (2001)  Höga  krav  och  lite  stöd  –  En   beskrivning  av  chefers  arbetsvillkor.  [Elektronisk]    

<Tillgänglig:  http://www.saco.se/forskning-­‐-­‐kunskap/publikationer-­‐fran-­‐ saco/rapporter/hoga-­‐krav-­‐och-­‐lite-­‐stod/>  Alfa  Print  Sundbyberg  [02-­‐04-­‐ 14]  

   

Bilagor  

Bilaga 1 - Intervjuguide - Mentor

Presentation av oss, vilken utbildning vi läser och undersökningens syfte samt utformning. Genomgång av intervjuns upplägg och tala om att intervjun kommer att spelas in. Informera om att intervjun är frivillig och att respondenterna kan avsluta eller avbryta samtalet. Informera om valet att vara anonym och att personen inte kommer att kunna identifieras i uppsatsen. Inspelningarna kommer endast att användas i denna uppsats. Fråga om det respondenten har några funderingar innan vi börjar.

Bakgrund

• Berätta lite om dig själv och din arbetssituation.

• Hur kommer det sig att du sökte till mentorskapsprogrammet? Vad hoppas du få ut av att delta?

• Har mentorskapsprogrammet uppfyllt dina förväntningar? På vilket sätt? Utveckla.

Tillvägagångssätt

• Personer har olika behov och detta är något som även bör avspeglas vad gäller styrningen och ledarskapet från mentorn. Hur går du tillväga i ditt arbete som mentor för att utveckla adeptens ledarskap? Anser du att du har anpassat ditt ledarskap gentemot adepten? I så fall på vilket sätt?

• I teorin vi grundar arbetet på, nämns det att ett mentorsförhållande har bäst förutsättningar att lyckas om mentorn och adepten är relativt olika varandra. Vad är dina tankar kring det? Hur anser du att de bästa förutsättningarna ser ut? Hur ser du några för och/-eller nackdelar på att blanda deltagare från offentlig och privat sektor? Motivera

• Ahlström beskriver att det ställs högre krav på personerna i en

mentorsskapsrelation jämfört med traditionella utbildningar. Exempelvis genom att det oftast inte finns några utformade mål från början. Hur har du och din adept arbetat fram målen och hur ser tillvägagångssättet ut för att nå dem? Utveckla

• Uhl-Bien talar om vikten av att fokus läggs på adepten och att mentorn låter adepten ta ett betydande ansvar för att utbytet av relationen ska bli positivt. Hur tycker du att relationen med din adept ser ut? Ger du honom/henne stort inflytande?

• Hur ofta ses ni? Hur har träffarna gått till? Vad har ni diskuterat? Har du fått ut något av dessa möten?

• Hur upplever du de gemensamma träffarna i programmet och vad har du fått ut av dessa möten så här långt?

Uppföljning

• Anser du att det finns något i mentorskapsprogrammet som behöver förbättras, utvecklas eller arbetas mer med?

Finns det ytterligare någon aspekt angående mentorskapet som du tycker är värt att belysa?

Kan vi kontakta dig för vidare information? Några frågor? Tack för din medverkan.

Bilaga 2 - Intervjuguide - Adept

Presentation av oss, vilken utbildning vi läser och undersökningens syfte samt utformning. Genomgång av intervjuns upplägg och tala om att intervjun kommer att spelas in. Informera om att intervjun är frivillig och att respondenterna kan avsluta eller avbryta samtalet. Informera om valet att vara anonym och att personen inte kommer att kunna identifieras i uppsatsen. Inspelningarna kommer endast att användas i denna uppsats. Fråga om det respondenten har några funderingar innan vi börjar.

Bakgrund

• Berätta lite om dig själv och din arbetssituation.

• Hur kommer det sig att du sökte till mentorskapsprogrammet? Vad hoppas du få ut av att delta?

• Har mentorskapsprogrammet uppfyllt dina förväntningar? På vilket sätt? Utveckla.

Tillvägagångsätt

• I teorin vi grundar arbetet på, nämns det att ett mentorsförhållande har bäst förutsättningar att lyckas om mentorn och adepten är relativt olika varandra. Vad är dina tankar kring det? Hur anser du att de bästa förutsättningarna ser ut? Hur ser du några för och/-eller nackdelar på att blanda deltagare från offentlig och privat sektor?

• Ahlström beskriver att det ställs högre krav på personerna i en

mentorsskapsrelation jämfört med traditionella utbildningar. Exempelvis genom att det oftast inte finns några utformade mål från början. Hur har du och din adept arbetat fram målen och hur ser tillvägagångssättet ut för att nå dem? Utveckla

• Uhl-Bien talar om vikten av att fokus läggs på adepten och att mentorn låter adepten ta ett betydande ansvar för att utbytet av relationen ska bli positivt. Hur tycker du att relationen med din mentor ser ut? Ger han/hon dig stort inflytande?

• Hur skulle du beskriva relationen mellan dig och din mentor? Hur upplever du din mentor? Hur ofta ses ni? Hur har träffarna gått till? Vad har ni diskuterat? Har du fått ut något av dessa möten?

• Hur har du upplevt de gemensamma träffarna i programmet? Vad har du fått ut av dessa möten?

• Anser du att mentorskapsprogrammet har bidragit till att utveckla ditt ledarskap? På vilket sätt? Utveckla och motivera.

• Kan du se några nackdelar/risker med ett mentorskap alternativt ett mentorskapsprogram? Motivera

Uppföljning

• Anser du att det finns något i mentorskapsprogrammet som behöver förbättras, utvecklas eller arbetas mer med?

Finns det ytterligare någon aspekt angående mentorskapet som du tycker är värt att belysa?

Kan vi kontakta dig för vidare information? Några frågor? Tack för din medverkan.

Related documents