Odlingssystemförsöken (www.odlingssystem.se ) har 18 års försöksdata med fem odlingssystem på tre platser i Skåne. Från dessa hämtas skördedata, ana- lysdata och resursanvändning.
Det stora datamaterialet har hanterats på följande sätt: De sex grödorna i växtföljden summeras var för sig.
Medeltal över de tre försöksplatserna bildas. Resultatet för de två första omloppen blir visas i bilaga 1 tabell 1.
N2O-beräkning göres grödvis över växtföljden enligt princip IPCC 2006, delvis med enligt SNV modifi erade emissionsfaktorer (tabell 2) och med användning av ovannämnda grödvisa medeltal. Skörderestdata hämtas från bestämningar i försöken. Utlakningsberäkning görs med Jordbruksverkets program Stank in Mind. Detta ger en summering för växtföljden för varje odlingssystem och årsmedeltalen för N2O-förluster per odlingssystem använ- des vidare.
Energi- och växthusgasberäkning: Medeltalen över platser och grödor användes. Skördedata har då kondenserats till en siffra per odlingssystem, medeltal skörd per år under perioden. I dessa försök gjordes en inventering av energiinsatser (Törner 1999) för varje odlingssystem. Dessa siffror används. En bedömning är att de inte skulle bli annorlunda i dag, även om årsvariatio- ner m m förekommer. Alla energiinsatser, för utsäde, maskinunderhåll, maski- ner, el osv. har åtsatts ett växthusgasvärde motsvarande det för olja. Det är naturligtvis en mycket förenklad schablon.
Ovan har beskrivits principen. I praktiken har gåtts en genväg vid beräk- ningen av grödmedeltal, dels beroende på att data för perioden 1987-1999 fanns tillgängliga och färdiga, dels på att omloppet 2000-2005 inte fullt ut innehåller samma grödor som de tidigare. Därför gjordes en sammanvägning omloppsvis.
I varje omlopp ingår olika grödor. För att kunna få fram ett medeltal har skördarna för sockerbetor omräknats till torrsubstans. Det har kontrollerats att slutresultatet inte är känsligt för omräkningsfaktorer inom normala värde- internvall.
Av tabell bil. 2:1 framgår vilka energiposter som ingår i beräkningarna. I posten ”Övrigt” ingår fosfor och kalium, bekämpning, torkning, utsäde, kalkning.
Tabell bil. 2:1.
Skördedata 1987-1999 och energidata enligt Törner 1999. Konventionell växtodling, led A, 1988-98
Höstsäd Korn Raps Höstvete Betor Ärt Medel Medel
Skörd dt 53 48 27 53 82 31 52 MJ
Diesel kwh/ha 803 791 1059 803 1013 768 3142
Maskiner " 220 234 308 220 362 226 942
Övrigt " 587 581 441 587 60 473 1637
Ekologisk växtodlining, led E, 1988-98
Höstsäd Åkerböna Korn Gröngödsl Betor Ärt Medel Medel
Skörd dt 29 22 29 0 53 27 29 MJ
Diesel kwh/ha 872 965 907 429 943 907 3014
Maskiner " 248 294 275 147 343 275 949
Övrigt " 494 427 429 295 66 435 1288
Konventionellt med vall och stallgödsel, 1988-98
Korn Vall Vall Höstvete Betor Ärt Medel Medel
Skörd dt 47 90 95 47 80 32 65 MJ
Diesel MJ/ha 3028 3937 3722 3772 5900 2972 3889
Maskiner ” 734 1956 1874 960 1766 714 1337
Övrigt ” 2759 1722 1709 3078 7340 4160 3451
Ekologiskt med vall och stallgödsel, 1988-98
Korn Vall Vall Höstvete Betor Ärt Medel Medel
Skörd dt 29 22 29 0 53 27 29 MJ
Diesel MJ/ha 3649 2594 3289 3329 4536 3174 3429
Maskiner ” 1456 1040 1715 887 1463 788 1225
Övrigt ” 1790 1459 1456 1666 5443 3424 2540
2000-2005
Under det tredje omloppet 2000-2005 har växtföljden modifi erats något och anpassats till de olika platsernas lokala möjligheter. Medeltalen för de olika platserna är som följer(betor, potatis och vallskörd ingår som torrsubstans):
Tabell bil. 2:2
Odlingssystemförsöken 2000-2005
Växtodling Med vall och stallg.
Konv. A Ekol. E Konv. B Ekol. D Speciellt om grödor (jfr tab bil. 2:1 Bollerup 57.9 30.9 86 78.9 E: gröngödsling, blålupin
Önnestad 69.4 45.2 95.9 73.3 Potatis och sockerb. I alla led
Östra Ljungby 33.4 17.6 71.6 45.4 Potatis i alla led. A, E: rajgräsfrö. E: 2 blålupin
SUMMERAT FÖR 3 OMLOPP
Med denna bakgrund blir det följande vägda medeltal för produktion per hektar under perioden 1987 – 2005:
Led A, konventionell växtodling: 51 Led E, ekologisk växtodling: 28 Led B, konventionell med vall och stallgödsel: 72 Led D, ekologisk med vall och stallgödsel: 54
BERÄKNING N2O
Härvid följes proceduren från IPCC, med emissionsfaktorer enligt tabell 2. Beräkning får göras för varje gröda i växtföljden. Utlakning har beräknats med Stank in Mind (Jordbruksverket). Beräkningen har gjorts för en lokal (Bollerup) som får representera helheten. Nedan visas beräkningen för de två sista grödorna i den sexåriga växtföljden för växtodlingsleden A resp E.
Tabell bil. 2:3
Exempel på beräkningar för N2O-N, Odlingssystemförsöken. Led A. Konventionell. Höstvete
Kg/ha % N N, kg Em. fakt kg N2O-N kg N2O
Skörd kg 7200 Mineralgödsel, kg N 150 0.008 1.2 1.89 Stallgödsel, total N 0.025 0 0.00 Återgående skörderester 62 0.01 0.62 0.97 Extra(gröng., fånggr.) 0.01 0 0.00 Rötter etc 15 0.01 0.15 0.24 Utlakning 25 0.0075 0.19 0.29 Ammoniakavgång 0 0.01 0.00 0.00 Summa för gröda 2.16 3.39
Summa växtföljd 39500 Sum N2O-N 9.51
Med. År 1.58 Per ton 0.25
Led E. Ekologisk Gröngödsl.
Kg/ha % N N Em. fakt kg N2O-N kg N2O
Skörd kg 0 Mineralgödsel, kg N 0 0.008 0 0 Stallgödsel, total N 0 0.025 0 0 Återgående skörderester 70 0.01 0.7 0.97 Extra(gröng., fånggr.) 180 0.01 1.8 2.83 Rötter etc 24 0.01 0.24 0.50 Utlakning 25 0.0075 0.19 0.29 Ammoniakavgång 0 0.01 0.00 0.00 Summa för gröda 2.93 4.60
Summa växtföljd 20550 Sum N2O-N 6.84
Med. År 1.14 Per ton 0.30
Beräkningen följer IPCC formulär, med emissionsfaktorer enligt tabell 2. Skörderester har kvantifi erats i Odlingssystemförsöken och siffrorna därifrån har skörderelaterats och använts som riktlinjer. Rotmassan är en grov upp- skattning. Utlakningen är beräknad med Stank in Mind (Jordbruksverket), men för en gröda som gröngödsling är underlaget inte starkt och siffran blir osäker.
En annan osäkerhet här är emissionsfaktorn för gröngödsling. Den är satt till 1 %, samma som för skörderester. Men det rör sig om att avslaget kväve- rikt växtmaterial lämnas på ytan att multna 4 gånger under sommaren. Det kunde fi nnas skäl att åtminstone använda faktorn för stallgödsel, 2,5 %. Här fi nns en trolig underskattning av förlusterna från det ekologiska systemet.
Siffrorna för N2O-N medel per år för växtföljden, 1,58 resp 1,14, går vidare till nästa kalkylark.
Tabell bil. 2:4
Beräkning och summering av olika komponenter energi och växthusgas (kalkylark).
Faktor som ej framgår av denna tabell: CO2, g/MJ: 74,4.(siffran gäller diesel men har använts också för maskiner och övrigt).
Odlingssystemförsöken, medel 3 platser, 1987-2005 Konventionellt: A Ekologiskt: E
MJ CO2 kg N2O kg GHG MJ CO2 kg N2O kg GHG
Skörd, kg/ha 5133 2800 Diesel MJ/ha 3142 234 3014 224 Maskiner MJ/ha 942 942 70 949 949 71 Övrigt, MJ/ha 1637 122 1288 96 kg GHG/kgN 3 Kg N 107 3745 321 0 0
Faktor kol N2O-N fr. sep, kalkyl (ej tillv) 1.58 777 1.14 561
1 Markens kolbalans 0 0
9466 426 1098 5251 391 561
Sum GHG kg/ha 1524 952
Summering Konv Eko
MJ/kg 1.86 1.88
Kg GHG/kg 0.30 0.34
Utvidgning till bioenergi. Produktionsskillnaden mellan Konv och Eko kan användas som bioenergi, Max 15 MJ/kg i A75
MJ/ts: Avail. d m, energy and net GHG 2333 23330 1711
10 Energi och växthusgaser MJ/ha GHG/ha, kg MJ/ha GHG/ha, kg
Netto för produktionen, Konv A -13534 -187
Netto för produktionen, Eko E 5251 952
Nettoenergi 67034 36749
I detta sista kalkylark har använts summerade skördedata samt energidata från den specifi ka inventeringen 1999 (Törner). Denna inventering gjordes för de olika grödorna och leden och är alltså anpassad efter skördenivån.
BÖRDIGHETSFÖRSÖKEN
Försöken startades 1957 på 6 platser i Skåne. Utvidgning till Mellansverige och Norrland på 1960-talet. Variabler: 4 kväveintensiteter (0,50,100,150), 4 intensiteter av fosfor kombinerat ed kalium(0, underhåll (U), U+15, U+30), 2 växtföljder ( vf1: kreatursdrift med vall och stallgödsel, vf2: växtodling utan vall och stallgödsel) För beskrivning: Carlgren och Mattsson
För beräkningarna här användes försöksplatsen Örja utanför Landskrona, skördedata sedan 1983, data för fosforgödslingsledet U+15.. www.mv.slu.se, försöksdatabasen.
Specifi ka skördedata, medeltal för höstvete under 6 omlopp.
Dikväveoxid för från mark har beräknats för växtföljden. Utlakning beräknad enligt Stank in Mind är en del av underlaget.
Energidata från Odlingssystemförsöken har använts.
Möjligheterna för bioenergi utgår ifrån jämförelse med noll kväve. Från denna utgångspunkt kan de mer meningsfulla differenserna mellan nivåerna 50 – 100 – 150 N beräknas.