Rapporterna från England och Schweiz grundas på offi ciella uppdrag och har gjorts i samverkan med både nationellt och internationellt tongivande institu- tioner. Arbetssätt och uttryckssätt skiljer sig åt, men när vederbörlig hänsyn tas till detta ser man någorlunda god överensstämmelse mellan de tre rappor- terna.
ENGLAND
Defra project report IS0205, 2006.
Williams, A.G., Audsley, E. and Sandars, D.L. (2006) Determining the
environmental burdens and resource use in the production of agricultural and horticultural commodities. Main Report. Defra Research Project IS0205.
Bedford: Cranfi eld University and Defra. Available on www.silsoe.cranfi eld. ac.uk, and www.defra.gov.uk.
Grödorna gås igenom var för sig: vete, raps, potatis, tomater, fodersäd. Vidare viktigare animalieprodukter. Normal produktion och ”organic” jäm- föres.
Den kvantitativa bakgrunden fås från en kunskapssyntes: tillväxtmodeller, databaser, ”erfarenhet” särskilt vad gäller den ekologiska nischen (Elm Farm). All kunskap har länkats samman till ett helt och olika odlingssegment (arealer – markkvalitet) har anpassats så att helheten stämmer för engelsk produktion. Beräkningen gäller primärt ”stockless” produktion utan vall och stallgödsel. Om detta fi nns krediteras växtodlingen så arealbehovet minskar.
”Organic crop production”: 2 gröngödslingsgrödor i en 6-årig växtföljd samt en mellangröda. Gröngödslingsårens förlorade produktion kommer inte till synes i produktionssiffror, men väl i arealbehov. Man måste alltså göra en bedömning separat för arealen.
Gränser för studien: tillverkning av inputs (men inte byggande av input- fabriker), matjordslagret hålles stabilt (näringsbalans), produkter i stabilt lager på gård.
Några kvävedata: ammoniumnitrat 41 MJ/kg N, 7,2 kg GHG/kg N.
SCHWEIZ
Garrard, G., Nemecek, T. 2002. Ökologische Beurteilung des Ökoprogramms zur Extensoproduktion von Getreide und Raps mittels Ökobilanzierung. Eidgenössiche Forschungsanstalt für Agrarökologie und Landbau, Bern.
Undersökningen rör främst det schweiziska programmet Extenso: i stort sett odling utan bekämpningsmedel, men ”konventionell”, IP och ”Bio” ingår.
(En parentes: detta Extenso-program är i princip konventionell odling utan bekämpningsmedel, en kombination som är av intresse. Det innebar skörde- sänkningar på 13-21 % i spannmålsodlingen.)
Dataunderlaget kommer från ett nätverk av ekologiska gårdar drivet främst av de ekologiska försöksanstalterna. Det måste ha kompletterats med andra gårdar. Man har alltså skördat provparceller på praktiska fält (1992- 1996) och noterat vilka åtgärder som är gjorda. Grödorna höstvete, höstkorn och höstraps har omfattats. Detta innebär att man inte kartlagt odlingssyste- met utan ryckt några grödor ur sitt sammanhang. Av datamaterialet framgår att ”Bio” fått höga givor stallgödsel. Det är självklart så att i odlingssystemen fi nns vallar och kanske gröngödsling som krävt areal och resurser men inte specifi cerats i rapporten. Detta måste tas hänsyn till vid tolkningen
Det fi nns ingen specifi kation av vilket energivärde som använts för mine- ralgödsel, men en kvantifi ering från diagram ger värden på ca 60 MJ/ kg N. Det fi nns en brasklapp i rapporten att underlaget är föråldrat.
Tabell bil. 4;1
Utdrag ur resultat från miljöberäkningar på jordbruksproduktion, England (Williams et al 2006), Schweiz (Garrard et al 2002) samt denna rapport.
k= konventionellt, ip= integrerad produktion, o.= ”organic” eller ekologiskt MJ= energianvändning i MJ/ton
GHG= CO2ekv i kg/ton
Eutrof= eutrofi ering PO4-ekv/ton Land= hektar för att producera 1 ton N, kg= mineralgödsel i kg N/ha St.göd= fastgödsel i ton/ha Fl.göd= fl ytgödsel i ton/ha
England Schweiz Denna rapport
Höstvete Raps Potatis Höstvete Höstkorn ts
k. o. k. o. k. o. ip o. ip o. ip o Ton/ha 8,0 4,6 3,9 1,9 49 32 6,7 4,2 6,5 4,1 5,1 2,8 Per ton MJ 2460 1740 5390 4020 1260 1280 2800 2200 2900 2200 1860 1880 GHG 804 786 1710 1620 215 199 300 300 300 270 300 340 Eutrof 3,1 9.3 8.4 14,8 1,1 1,2 4 11 7 15 Land 0,14* 0,44* 0,31 0,85 0,02 0,06 Per ha N kg 200 ** 195 ** 170 ** 132 0 115 108 *** St.göd 4 5 Fl.göd 50 38
* För höstvete räknas på ”godkänd brödvete”, vilket starkt påverkar siffrorna.
** Kväve tillförs via gröngödsling och mellangröda. Syns i arealbehov, inte i produktion. *** Kväve tillförs genom gröngödsling, vars arealbehov inkluderats i skördeberäkningen.
SKÖRDAR OCH AREALBEHOV
Skörd i organiskt jämfört konventionellt i den engelska rapporten är 57 % för höstvete, 50 % för raps och 64 % för potatis. Men arealbehoven för raps och potatis är nästan tre gånger större för organiskt än för konventionellt (vetesiff- rorna är speciella). Det beror på att gröngödslingsarealerna inte tagits hänsyn
till vid skördebestämningen utan de uttrycks på detta sätt. Det ska observeras att det gäller enbart växtodling.
För Schweiz ger organiskt ca 62 % av IP-varianten. Men en stor stallgöd- selgiva till just dessa grödor ligger i bakgrunden, så det är egentligen ett krea- turshållande system.
Odlingssystemförsöken, grunden för denna rapports beräkningar, har ju gett 55 % för ekologisk växtodling och 75 % för odlingen i kreaturshållande system. Då är redan gröngödslingsåret taget hänsyn till. En orsak till den lägre skörden i båda odlingsformerna beror på att ärter och bönor ingår i medel- talen, ett år på en försöksplats även gräsfrö. Totalt sett ger de svenska siff- rorna ett bättre läge för ekologisk produktion än de båda andra rapporterna.
ENERGIINSATS
Något lägre värden för ekologiskt i England (men stor arealinsats) och Schweiz (stallgödsel som tydligen belastats enbart med spridningsinsatsen). Även i den svenska rapporten blir der fördel för ekologiskt i kreaturssystemet.
VÄXTHUSGASER
Sverige och Schweiz ligger nästan lika, England väsentligt högre. Dessa höga engelska siffror diskuteras också i den rapporten, och man gör en jämfö- relse med danska standardsiffror, som är ungefär som Sveriges. Det går inte att ur rapporten utläsa var diskrepansen ligger, men den beror inte på mine- ralgödsel, vars ingående siffra är 7,2 CO2ekv per kg N vid tillverkningen. Huvudresultatet är lika: ingen betydande skillnad mellan systemen mätt per enhet produktion och detta trots att gammalt värde för emissioner från göd- seltillverkning använts.
EUTROFIERING
Det är att notera att det är betydligt större belastning från den ekologiska pro- duktionen enligt både England och Schweiz. Det ingår inte i den svenska rap- porten.
OM GRÄNSDRAGNINGAR FÖR SYSTEMBERÄKNINGARNA
I belastningarna inkluderas tillverkningen av inputs, som gödsel och maskiner, men inte föregående led (byggande av gödselfabriker, maskinfabriker och raf- fi naderier).
I systemjämförelser som dessa är gödselfabriker en belastning för konven- tionellt medan de övriga är en belastning för det mer lågproducerande ekolo- giska.
Uppgifter om energiåtgång och utsläpp för att bygga fabriker är inte till- gängliga, men kostnaderna säger något om relationer.
Ett ungefärligt perspektiv från en internetsökning på aktuella projekt för gödselfabriker:
Iran 2007. Kapacitet 1 miljon ton ammoniak per år. Investering US$ 500 miljoner. Det betyder $ 500 per ton ammoniak i investering, utslaget på 20 år $25 per ton eller ca 0,2 kr per kg kväve. Det blir ca 20 kr/ha att jämföra med ett normalt maskinkapital i jordbruket på ca 3000 kr/ha att avskriva på kanske 10 år.
Ett projekt i Qatar. Kapacitet 2 miljoner ton urea. Investering NOK 3,5 miljarder. Det blir ungefär samma investering per kg N som i föregående exempel.
Det förefaller rätt att inte inkludera byggandet av fabriker i miljöanalyser av denna typ.