webbaserade systemet STONE som r¨attar diagnostiska prov automatiskt. En slut- uppgift med att skriva ett enkelt script r¨attas och godk¨anns av laborationsassi- stenterna. Projektet examineras av projekthandledaren och genom slutkonferensen. Kommunikationsdelen examineras av kommunikationsl¨ararna, d¨ar vissa obligato- riska tr¨aningsmoment finns. Det ¨ar meningen att alla ska klara kursen och den har i stort s¨att hundraprocentig genomstr¨omning.
Uppgifterna till kursen v¨aljs av institutionerna som medverkar som handleda- re. Fr˚an b¨orjan var tanken att det skulle vara mer utredande uppgifter, men vissa institutioner har gjort mer laborationsprojekt av det. Det var ¨aven t¨ankt att stu- denterna skulle f˚a ”h¨ojdarl¨arare” som handledare, s˚adana som ˚aterkommer som f¨orel¨asare i h¨ogre ˚arskurser, men nu n¨ar kursen har g˚att n˚agra ˚ar ¨ar det ¨aven ok¨anda doktorander som h˚aller i uppgifterna. De utredningsuppgifter som finns ¨ar i m˚anga fall v¨aldigt ¨oppna och det g˚ar att l¨osa dem p˚a olika s¨att. Det ¨ar me- ningen att grupperna sj¨alva ska s¨oka och hitta material och skriva om det som de tycker verkar intressant inom omr˚adet. Laborationsuppgifterna d¨aremot har oftast bara ett s¨att eller en metod som kan anv¨andas. Examinatorn hade ingen personlig kontakt med studenterna i denna kurs.
5.1.2
Intervju med studenter
De tre kvinnorna som g˚ar kursen ¨ar uppdelade p˚a tv˚a projektgrupper. Projekt- rollerna4
alterneras inom grupperna p˚a uppmaning fr˚an kursledningen. Kursen var inte s˚a belastande. Endast en av de fyra intervjuade studenterna visste att det fanns m˚al uppsatta f¨or kursen och hade tittat p˚a dem. Trots att kursen omfattar en pro- jektdel som inneh˚aller skrivandet av en rapport k¨ande ingen av de intervjuade att deras spr˚akliga f¨orm˚aga hade f¨orb¨attrats. N˚agra tyckte att de hade l¨art sig lite om vad de skulle t¨anka p˚a n¨ar de h¨oll f¨oredrag. Kursen uppfattades som verklighetsan- knuten, vissa tyckte att projektet var verklighetsanknutet medan andra tyckte att STONE-systemet var f¨orberedande f¨or universitetsstudierna och d¨armed verklig- hetsanpassade. Alla var n¨ojda med hur kursen examinerades. Jag fr˚agade ¨aven om anv¨andarv¨anlighet betonades eller bel¨onades i kursen, men ingen av studenterna visste vad som menades med begreppet anv¨andarv¨anlighet. Studenterna hade inte upplevt n˚agot behov av personlig kontakt med l¨arare eller examinator, men trodde att det skulle g˚a att ordna om det beh¨ovdes.
5.2
Datavetenskaplig introduktionskurs
Mitth¨ogskolans kurs heter Datavetenskaplig introduktionskurs och ¨ar p˚a fem po¨ang. Dess m˚al ¨ar att:
. . . ge en introduktion till det datavetenskapliga omr˚adet med alterna- tiva inriktningar. [14]
4
Kursen inneh˚aller operativsystem och n¨atverk, algoritmer, datastrukturer, filsy- stem, databaser, programspr˚ak och moment fr˚an alternativa till¨ampningsomr˚aden. Efter kursen ska studenten
• vara orienterad om funktion och arkitektur hos ett operativsystem • vara orienterad om principerna f¨or n¨atverk och datakommunika-
tion
• vara orienterad om algoritmer och datastrukturer • vara orienterad om olika principer f¨or datalagring
• vara orienterad om olika tekniska till¨ampningsomr˚aden. [14] Det ¨ar 50 timmar5
schemalagd undervisning plus en tentamen p˚a fem timmar [13]. Av dessa 50 timmar ¨ar 32 f¨orel¨asningar och de resterande 18 timmarna ¨ar laborationer. Det egna arbetet ber¨aknas ta ca 160 timmar. S˚av¨al examinator som laborationshandledare ¨ar m¨an. Kursen inneh˚aller f¨oljande obligatoriska moment: laborationer med godk¨anda redovisningar, hemuppgifter och godk¨and tentamen. Kurslitteraturen heter Computer Science: An Overview och ¨ar skriven av J. Glenn Brookshear.
5.2.1
Intervju med examinator
Kursen g˚ar i flera varianter. Den utvecklades vid ¨Ostersunds campus och ges fort- farande d¨ar, i h¨ostas startades den upp i Sundsvall och ges h¨ar som campusvariant eller distanskurs. Campusvarianten ges dessutom b˚ade under h¨ostterminen och v˚arterminen. Det var 50 studenter som l¨aste campuskursen under f¨orsta perioden, av dessa var 7 stycken kvinnor. I denna omg˚ang av kursen var det informations- teknologi-, medieteknik- och datateknikutbildningen som l¨aste den tillsammans med frist˚aende program och frist˚aende 20-po¨angsblock. P˚a v˚aren g˚ar kursen f¨or ingenj¨orsutbildningarna och civilingenj¨orerna l¨aser en modifierad variant av den senare under h¨osten. Det ¨ar olika l¨arare som h˚aller i kursen vid olika tillf¨allen. Det l¨aggs ner lika mycket resurser p˚a studenterna fr˚an de olika utbildningarna. I en kursomg˚ang r¨aknas de som g˚ar den som en klass och inga skillnader g¨ors.
Materialet som anv¨ands i kursen bygger till stor del p˚a det som anv¨ands och utvecklats i ¨Ostersund. De inl¨amningsuppgifter som anv¨ands ¨ar ¨aven de till st¨orsta delen utvecklade i ¨Ostersund, vissa har ¨andrats, tagits bort eller lagts till. De som har lagts till har examinatorn hittat i kursboken. Laborationsuppgifterna har utvecklats i Sundsvall av en laborationshandledare i kursen. I ¨Ostersund bestod laborationen av att plocka is¨ar en dator och identifiera delarna. Sedan skulle datorn monteras ihop och ett operativsystem skulle installeras. Det fanns inga resurser f¨or detta i Sundsvall, d¨arf¨or utvecklades dessa laborationsuppgifter. Examinatorn tyckte ¨aven att det var viktigt att ge studenterna tillf¨alle att prova p˚a att konstruera algoritmer rent praktiskt i st¨allet f¨or att bara f˚a teorin.
5¨
5.2 Datavetenskaplig introduktionskurs 25 Det finns en kursplan d¨ar kursens m˚al beskrivs och examinatorn informerar om m˚alen p˚a f¨orsta f¨orel¨asningen. Examinationen sker genom laborationer, skrift- lig tentamen och inl¨amningsuppgifter. Vissa perioder kursen g˚ar byts inl¨amnings- uppgifterna ut mot ett projektarbete d¨ar en grupp ska f¨ordjupa sig i och redovisa f¨or ett kapitel ur kursboken p˚a ett seminarium. Inl¨amningsuppgifterna ¨ar indivi- duella n¨ar de anv¨ands. Just denna kursomg˚angs uppgifter ¨ar inte f¨ardigr¨attade ¨an. Det visade sig att inl¨amningsuppgifterna, som var till f¨or att f˚a studenterna att l¨asa kursboken och f¨orbereda sig inf¨or tentan, ¨aven gav examinatorn ˚aterkoppling p˚a vad studenterna hade l¨art sig och f¨orst˚att och vad som beh¨ovde repeteras p˚a f¨orel¨asningarna. Laborationsmomentet sker i grupper om tv˚a och tv˚a. Detta tj¨anar alla p˚a enligt examinatorn. Studenterna f˚ar n˚agon att bolla id´eer med och rent ad- ministrativt blir det f¨arre uppgifter att r¨atta och f¨arre datorer upptagna. Huruvida m¨an eller kvinnor missgynnas i programmeringsgrupperna eller projektgrupperna kunde inte examinatorn svara p˚a.
Kursen st¨aller grundl¨aggande krav p˚a hur laborationsrapporter och inl¨amnings- uppgifter ska se ut. Studenternas spr˚akliga f¨orm˚aga utvecklas antagligen mer n¨ar projektuppgiften anv¨ands ¨an vid inl¨amningsuppgifter. Examinatorn ¨ar tillg¨anglig f¨or studenterna utanf¨or f¨orel¨asningstid och svarar p˚a fr˚agor.
Programmeringsuppgifterna kan l¨osas p˚a flera olika s¨att och s˚a l¨ange en l¨osning ¨ar tillr¨ackligt bra blir den godk¨and. Grundkraven som finns ¨ar att koden ska vara kommenterad och att variabler ska ha vettiga namn. Koden ska ¨aven vara skriven p˚a ett snyggt s¨att. Inl¨amningsuppgifterna ¨ar olika, vissa finns det bara ett svar till andra kan man formulera p˚a flera olika s¨att.
Kursen riktar sig till studenter som ska jobba med programmering eller datorer p˚a ett djupare plan. Den handlar om att f¨orst˚a konstruktionen av en dator och hur datorer och datasystem fungerar. Programmeringsuppgifterna finns till f¨or att studenterna praktiskt ska f˚a prova p˚a att konstruera algoritmer i st¨allet f¨or att bara f˚a teori om dem.
5.2.2
Intervju med studenter
Jag intervjuade fyra studenter som l¨aste informationsteknologiutbildningen och en som l¨aste datateknikutbildningen. Bland studenterna r˚adde en viss os¨akerhet om huruvida laborationer och inl¨amningsuppgifter skulle g¨oras enskilt eller i grupp. Vissa gjorde allt sj¨alva, vissa gjorde inl¨amningsuppgifterna sj¨alva och vissa samar- betade p˚a allting. Alla var medvetna om att det fanns m˚al f¨or kursen men endast en av de fem intervjuade studenterna hade tittat p˚a dem. Kursen upplevdes inte som s¨arskilt belastande f¨or fyra av de fem intervjuade. Ingen av studenterna upplevde att kursen utvecklade deras spr˚akliga f¨orm˚aga, men alla var n¨ojda med hur den ex- aminerades. De tyckte att de hade m¨ojlighet till personlig kontakt med examinator och l¨arare och uppskattade det mycket. Uppgifterna i kursen kunde l¨osas p˚a flera olika s¨att, ¨aven om de var mycket grundl¨aggande. De flesta uppgifterna uppfattades som verklighetsanknutna. Studenterna tyckte inte att anv¨andbarhet betonades eller bel¨onades s¨arskilt mycket, men att vissa grundl¨aggande krav st¨alldes p˚a program- meringskoden. Tv˚a av de intervjuade hade anv¨ant sig av kurslitteraturen och tyckte
att den var ganska bra, medan tre inte hade anv¨ant den alls och tyckte att den inte beh¨ovdes f¨or att klara kursen. Det klagades en del p˚a att inl¨amningsuppgifterna inte var f¨ardigr¨attade ¨an och att examinatorn och laborationsassistenterna inte verkade ha s˚a mycket kontakt med varandra.
Kapitel 6
Diskussion
S˚av¨al civilingenj¨orsyrket som utbildningen ¨ar mycket tekniska och h˚arda. De h˚ar- daste tekniska yrkena ¨ar de som av tradition har h¨ogst prestige och makt inom den svenska ekonomin. Det ¨ar dessa som ¨aven ¨ar mest mansdominerade.1
Innan jag b¨orjade med litteraturstudien hade jag satt upp en del hypoteser, som uppkommit vid diskussioner om kvinnor i datautbildningar mellan mig och mina v¨anner. Dessa hypoteser har till viss del ¨aven framkommit ur mina tidigare erfarenheter av genus och datautbildningar.
• Kvinnor passar inte in i de traditionella organisationerna.
• Kvinnor k¨anner sig utanf¨or, eller blir uteslutna ur, den manliga gemenskapen. • Kvinnors ansvar f¨or familjen inkr¨aktar p˚a arbetslivet.
• Kvinnor m˚aste st¨andigt bevisa att de ¨ar minst lika bra som m¨an.
• Kvinnor som l¨aser informationsteknologi har inte samma genuina teknik- intresse som m¨annen.
• Kvinnor som har tagit civilingenj¨orsexamen s¨oker sig i st¨orre utstr¨ackning till andra yrkesomr˚aden.
Att kvinnor inte passar in vare sig i hierarkiska organisationerna eller p˚a de mer tek- niska utbildningarna visade sig ur litteraturen.2
De nya, plattare organisationerna ¨ar flexiblare och bygger mer p˚a de anst¨allda ¨an p˚a ekonomiskt kapital. Utbildning- arna ¨ar, liksom organisationsstrukturerna, uppbyggda av m¨an f¨or m¨an.3
Kvinnorna k¨anner sig ¨aven ofta utanf¨or den manliga gemenskapen, s˚av¨al i arbetslivet som un- der studierna.4
De utesluts fr˚an de informella sammanhangen och f˚ar inte riktigt
1
2.2 p˚a sid 7
2
2.3 p˚a sid 9
3
2.2 p˚a sid 7 och 3.1 p˚a sid 11
42.4 p˚a sid 10 och 3.1.1 p˚a sid 12
vara med i teknikklubben.5
Trots detta trivs kvinnorna bra och tycker att de passar in, s˚av¨al p˚a arbetsplatsen som p˚a utbildningen.6
Ansvaret f¨or hemmet och familjen g¨or att kvinnor ofta kommer efter eller inte kan vara lika flexibla som m¨annen.7 Detta kan leda till att kvinnor inte f˚ar samma m¨ojligheter att avancera eller lika h¨og l¨on som m¨annen. De kvinnor som kommer in p˚a utbildningen m˚aste k¨ampa h˚art och visa att de ¨ar minst lika bra som m¨annen som finns d¨ar. N¨ar kvinnorna sedan kommer ut p˚a arbetsplatserna m˚aste de ¨annu en g˚ang bevisa detta. N¨ar de sedan blir accepterade ¨ar det inte som kvinnor utan som k¨onsneutrala varelser.8
Ur litteraturen framkom ¨aven att kvinnor inte har samma sk¨al att s¨oka till tekniska utbildningar som m¨annen har. De har inte alltid f˚att det genuina teknikintresset som m˚anga m¨an har med sig hemifr˚an, utan ser snarare utbildningen som en chans att anpassa tekniken till anv¨andarna eller g¨ora n˚agonting b¨attre i samh¨allet.9
Jag har inte hittat n˚agonting som s¨ager att kvinnor i st¨orre grad ¨an m¨an s¨oker sig till andra yrken efter examen, men det skulle vara intressant att unders¨oka n¨armare. Detta ligger dock inte inom ramen f¨or examensarbetet s˚asom det ¨ar definierat.
6.1
Pedagogiska problem
Fr˚an litteraturstudien fick jag ¨aven fram en m¨angd pedagogiska problem inom utbildningen och f¨orslag p˚a l¨osningar. Det ¨ar med hj¨alp av dessa som jag ska j¨amf¨ora och f¨oresl˚a konkreta f¨or¨andringar av de kurser som jag tagit upp i kapi- tel 5. Det sv˚ara med att f¨or¨anda utbildningen ¨ar att det kan uppfattas som att den f¨or¨andras p˚a bekostnad av tekniken. Men kanske ¨ar det n¨odv¨andigt att g¨ora dessa f¨or¨andringar i alla fall, f¨or att utbildningen ska svara mer mot dagens och morgon- dagens civilingenj¨orer.10
Jag vill f¨ortydliga att dessa f¨or¨andringar inte bara gagnar kvinnorna utan ocks˚a m¨annen p˚a utbildningarna. Flera forskare p˚apekar detta11 och jag har h¨ort flera m¨an p˚a utbildningen s¨aga sig uppskatta s˚adana f¨or¨andringar och h˚alla med kvinnorna i deras ˚asikter.
P˚a dagens civilingenj¨orsutbildning sker en likriktningsprocess d¨ar konvergens st¨ods.12
Detta inneb¨ar att studenterna st¨ops i en form och inte till˚ats vara an- norlunda och att uppgifterna som ges p˚a utbildningen ofta bara har en korrekt och till˚aten l¨osning. Den h˚arda studietakten st¨odjer ¨aven uppfattningen att uppgifterna endast har en riktig l¨osning.13
Utbildningen ¨ar en utmaning som kr¨aver att stu- denterna ska anstr¨anga sig till sitt yttersta, just f¨or utmaningens skull. F¨orm˚agan att ta sig an utmaningar och klara dem ¨ar mycket beundransv¨art inom utbild- ningen. En koppling till verkligheten saknas oftast, b˚ade i de uppgifter som ska
5
2.4 p˚a sid 10
62.3 p˚a sid 9 och 3.1.1 p˚a sid 12 7
2.2 p˚a sid 7
8
2.4 p˚a sid 10 och 3.1.3 p˚a sid 13
93.1.1 p˚a sid 12 och 2.1 p˚a sid 7 10
3.2 p˚a sid 14
11
3.1 p˚a sid 11
12
3.1 p˚a sid 11 och 3.1.1 p˚a sid 12
6.2 Yrkeserfarenheter 29