Genus och informationsteknologi

Genus och informationsteknologi

Examensarbete utf¨ort i Informationsteori vid Tekniska H¨ogskolan i Link¨oping

av

Helena Andersson Reg nr: LiTH-ISY-EX-3486

Genus och informationsteknologi

Examensarbete utf¨ort i Informationsteori vid Tekniska H¨ogskolan i Link¨oping

av

Helena Andersson Reg nr: LiTH-ISY-EX-3486

Handledare: Ingemar Ingemarsson Examinator: Viiveke F˚ak

Avdelning, Institution Division, Department

Institutionen för systemteknik

581 83 LINKÖPING

Datum Date 2004-01-21 Språk

Language Rapporttyp Report category ISBN X Svenska/Swedish

Engelska/English Licentiatavhandling X Examensarbete ISRN LITH-ISY-EX-3486-2004

C-uppsats

D-uppsats Serietitel och serienummer _{Title of series, numbering} ISSN Övrig rapport

____

URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/isy/2004/3486/ Titel

Title Genus och informationsteknologi Gender and information technology Författare

Author Helena Andersson

Sammanfattning Abstract

This thesis discusses how the education in the Master of Engineering program can change to become more into line for the students needs, especially for the women, both directly in the education situation and later in their occupational roles. This is done using a gender perspective. Both the education and the occupation today is characterised by masculine norms and values. The education lacks gender perspective and is created by men, for men. The thesis gives concrete proposals on how to change two existing courses to better fit the students. Some of the most important changes are to make the goals of the courses more accessible and visible for the students, make sure that both men and women occurs in teaching positions and have course literature written by women as well as men.

Nyckelord Keyword

Sammanfattning

Examensarbetet handlar om hur civilingenj¨orsutbildningen kan f¨or¨andras f¨or att mer passa studenterna, framf¨orallt de kvinnliga, och deras framtida yrkesroll som ci-vilingenj¨orer. Arbetet betraktar utbildningen och yrket ur ett genusperspektiv. Da-gens utbildning och yrkesroll ¨ar starkt pr¨aglat av manliga normer och v¨arderingar. Utbildningen saknar till stor del genusaspekter och och ¨ar skapad av m¨an, f¨or m¨an. I examensarbetet ges konkreta f¨orslag p˚a hur tv˚a kurser f¨or civilingenj¨orer och ingenj¨orer kan f¨or¨andras f¨or att passa studenterna p˚a dessa utbildningar b¨attre. N˚agra av de viktigare f¨or¨andringarna ¨ar att g¨ora kursens m˚al mer synliga och tyd-liga f¨or studenterna, f˚a in fler kvinnor i kurserna samt att f˚a in mer kurslitteratur som ¨ar skriven av kvinnor.

Nyckelord: Genus, civilingenj¨or, undervisning, pedagogik.

Tackord

Jag vill rikta ett stort tack till alla som hj¨alpt mig under arbetet med mitt examens-arbete. Ingemar Ingemarsson, Viiveke F˚ak, Robert Forchheimer, Anders Forsman och Viveca Asproth ¨ar n˚agra av dessa personer. Jag vill ¨aven tacka alla som jag har intervjuat f¨or den tid som de lade ner p˚a detta.

Slutligen vill jag ¨aven tacka alla som jag har haft sp¨annande och givande dis-kussioner med under tiden.

Inneh˚

all

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . 1 1.1.1 Min bakgrund . . . 1 1.2 Syfte . . . 2 1.3 Metod . . . 2 1.4 Avgr¨ansning . . . 2 1.5 Rapportens uppl¨aggning . . . 3 1.6 Intervjuer . . . 3 1.7 K¨allkritik . . . 3 1.8 K¨onsperspektiv . . . 4 1.9 Definitioner . . . 4

2 Ingenj¨oren i samh¨allet 7 2.1 Begreppet teknik . . . 7 2.2 Yrket . . . 7 2.2.1 Skillnader i arbetet . . . 8 2.3 F¨oretagen . . . 9 2.4 Arbetsmilj¨o . . . 10 3 Civilingenj¨orsutbildningen 11 3.1 Dagens utbildning . . . 11 3.1.1 Androgyna kvinnor? . . . 12

3.1.2 H¨ogskolan - en del av privatlivet? . . . 12

3.1.3 Verklighetsfr¨ammande och elitistiskt? . . . 13

3.2 Att f¨or¨andra utbildningen . . . 14

3.2.1 K¨onsmedveten pedagogik . . . 14

4 Intervjuer med yrkesverksamma 17 4.1 Metod . . . 17 4.2 Resultat . . . 17 4.2.1 Arbetet . . . 18 4.2.2 Utbildningen . . . 18 4.2.3 F¨or¨andringar . . . 19 v

5 Beskrivning av kurser 21

5.1 Perspektiv p˚a datorteknik . . . 21

5.1.1 Intervju med examinator . . . 22

5.1.2 Intervju med studenter . . . 23

5.2 Datavetenskaplig introduktionskurs . . . 23

5.2.1 Intervju med examinator . . . 24

5.2.2 Intervju med studenter . . . 25

6 Diskussion 27 6.1 Pedagogiska problem . . . 28

6.2 Yrkeserfarenheter . . . 29

6.3 Att f¨or¨andra kurserna . . . 31

6.3.1 Perspektiv p˚a datateknik . . . 32 6.3.2 Datavetenskaplig introduktionskurs . . . 33 6.3.3 Slutomd¨ome . . . 35 7 Slutsatser 37 Referenser 39 A Intervjuguide 41 A.1 Yrkesverksamma . . . 41

A.1.1 Information till intervjupersonen . . . 41

A.1.2 Fr˚agor . . . 41

A.2 Examinator . . . 42

A.2.1 Information till intervjupersonen . . . 42

A.2.2 Fr˚agor f¨or Link¨opings universitet . . . 42

A.2.3 Fr˚agor f¨or Mitth¨ogskolan . . . 43

A.3 Studenter . . . 43

A.3.1 Information till intervjupersonen . . . 43

A.3.2 Fr˚agor f¨or Link¨opings universitet . . . 44

Kapitel 1

Inledning

1.1

Bakgrund

Det har gjorts flera unders¨okningar med efterf¨oljande rekommendationer p˚a hur man ska ¨oka andelen kvinnor p˚a tekniska utbildningar [6]. Det ¨ar dock inte lika m˚anga av dessa som f¨oljts upp och f¨or¨andrat kurser eller utbildningar [1]. Det ¨ar m˚anga fr˚agor kvar att besvara: G˚ar det att konkretisera kurser och ge f¨orslag p˚a hur de ska f¨or¨andras? Vad h¨ander med kvinnorna efter avslutad utbildning? Ger utbildningen kvinnor och m¨an lika chanser och m¨ojligheter ute i arbetslivet? G˚ar det att anpassa utbildningen s˚a att den lockar till sig kvinnor, beh˚aller dem och ger dem en r¨attvis chans ute i arbetslivet?

1.1.1

Min bakgrund

Att uppm¨arksamma de problem som kvinnor har p˚a utbildningen sker inte sekund-snabbt. F¨or mig var det n˚agot som l˚angsamt v¨axte fram under flera ˚ar. Jag hade en k¨ansla av att jag inte riktigt passade in, men kunde inte f¨orklara varf¨or. Jag har alltid trivts bra och umg˚atts med b˚ade killar och tjejer p˚a utbildningen. Under de f¨orsta ˚aren pratade jag n¨astan aldrig tjejsaker med mina tjejkompisar utan vi h¨oll oss till skol¨amnen och n¨ar det var killar med gled alltid diskussionerna in p˚a datorer och h¨aftiga tekniska prylar. Jag tyckte att det var j¨attesk¨ont att ˚aka iv¨ag och tr¨affa min familj och f˚a koppla bort skolan helt och prata om mer normala sa-ker. Efter tv˚a ˚ar engagerade jag mig i en stor konferens, datatjej 2001, som skulle h˚allas i Link¨oping och d¨ar 100 kvinnor som l¨aste data p˚a h¨ogre teknisk niv˚a skulle tr¨affas. Jag kommer ¨an idag ih˚ag den fantastiska k¨anslan jag fick n¨ar jag s˚ag 100 kvinnor som l¨aste i stort sett samma utbildning som jag samlade p˚a ett och samma st¨alle. Efter tre ˚ar best¨amde jag mig f¨or att ta ett halv˚ar iv¨ag fr˚an utbildningen och valde att l¨asa Kvinnovetenskap p˚a filosofiska fakulteten. Jag minns att jag i b¨orjan fn¨os ˚at att kvinnor inte skulle ha lika stor chans att bli chefer som m¨an hade eller att de st¨allen d¨ar kvinnor var i majoritet oftast hade l¨agre status ¨an de d¨ar m¨an var i majoritet. N¨ar jag sedan kom tillbaka till civilingenj¨orsutbildningen

hade en f¨orening dragit ig˚ang f¨or de kvinnor som gick p˚a tekniska mansdominerade utbildningar (f¨oreningen Grace) och jag hade ¨aven varit p˚a en till datatjejkonfe-rens. Undan f¨or undan b¨orjade jag se de strukturer som fanns och ¨aven varf¨or jag inte k¨ande att jag passade in riktigt. I och med detta b¨orjade jag arbeta mer aktivt med att ta reda p˚a varf¨or det var som det var och vad som kunde g¨oras ˚at det. Jag blev styrelseledamot i f¨oreningen Grace och under sommaren 2002 gjorde jag ihop med tre andra kvinnor en kartl¨aggning av den forskning som gjorts om genus och programmering, samt gav f¨orslag p˚a vad l¨arare i programmering kunde t¨anka p˚a i undervisningen. Sedan n¨ar jag skulle leta efter examensarbete hittade jag detta som verkade v¨aldigt intressant.

1.2

Syfte

Detta examensarbete syftar till att f¨oresl˚a konkreta f¨or¨andringar p˚a kurser. Detta genom att ta reda p˚a civilingenj¨orers, civilingenj¨orsstudenters samt undervisande l¨arares ˚asikter, tankar och teorier om kvinnor och m¨an i civilingenj¨orsyrket och civilingenj¨orsutbildningen. Jag s¨oker i arbetet svar p˚a f¨oljande fr˚agor:

• ¨Ar civilingenj¨orsyrket genuskodat och i s˚a fall hur d˚a?

• Finns det skillnader p˚a hur yrkesarbetande m¨an och kvinnor utf¨or sina jobb? • ¨Ar dagens civilingenj¨orsutbildning anpassad f¨or att passa s˚av¨al m¨an som

kvinnor?

• Vad finns det f¨or genusaspekter p˚a pedagogiken inom civilingenj¨orsutbildningen i informationsteknologi?

• Hur kan kurser p˚a civilingenj¨orsutbildningen anpassas om de inte redan ¨ar det?

1.3

Metod

Med utg˚angspunkt i information som samlats in fr˚an ett urval k¨allor (genom litte-raturstudie och intervjuer) drar jag slutsatser om huruvida undervisningen ¨ar bra f¨or b˚ade kvinnor och m¨an eller om den kan f¨or¨andras f¨or att passa dem b¨attre.

1.4

Avgr¨

ansning

Jag har valt att avgr¨ansa rapporten s˚a att den handlar om utbildningar och ar-betsplatser inom teknik som ¨ar mansdominerade, i de flesta fall i h¨og grad. Un-ders¨okningarna har begr¨ansats till att ta upp tv˚a specifika kurser p˚a tv˚a utbildning-ar. En civilingenj¨orskurs vid Link¨opings universitet och en kurs vid Mitth¨ogskolan som l¨ases av flera tekniska utbildningsprogram.

1.5 Rapportens uppl¨aggning 3

1.5

Rapportens uppl¨

aggning

Rapporten inleds med bakgrund, syfte, metod och definitioner inom rapporten. Kapitel tv˚a och tre ¨ar sammanfattningar av den litteraturstudie som jag gjort, d¨ar kapitel tv˚a behandlar kvinnor i arbetslivet och deras situation d¨ar. Kapitel tre beskriver kvinnornas roll i dagens tekniska utbildningar. Kapitel fyra behandlar de intervjuer jag har genomf¨ort med yrkesarbetande. Kapitel fem beskriver de befintliga kurser som jag valt att unders¨oka. Kapitel sex ¨ar ett diskussionskapitel d¨ar resultaten diskuteras och rekommendationer om vad som kan g¨oras f¨or att anpassa utbildningen f¨or att passa s˚av¨al kvinnor som m¨an finns. I det sjunde och sista kapitel besvaras fr˚agorna.

1.6

Intervjuer

Jag har anv¨ant mig av Steinar Kvales intervjuprocess f¨or de kvalitativa intervjuer jag valt att g¨ora [15]. Den kvalitativa intervjun f¨ors¨oker beskriva och f¨orst˚a den intervjuades f˚arh˚allande till ¨amnet. Det viktigaste ¨ar att f¨orst˚a inneb¨orden av vad den intervjuade s¨ager. Den kvantitativa intervjun ¨ar snarare ett s¨att att best¨amma omfattningen av n˚agonting p˚a f¨orhand best¨amt. Jag har genomf¨ort intervjuer med yrkesverksamma civilingenj¨orer samt l¨arare och studenter p˚a de kurser som jag best¨amde mig f¨or att unders¨oka. Intervjuguiden ˚aterfinns i appendix A. Resultaten fr˚an intervjuerna ¨ar inte generaliserbara p˚a grund av det l˚aga antalet intervjua-de. De kan snarare ses som en indikation p˚a hur ¨amnet upplevs av de intervjuade samt ge upphov till id´eer om hur undervisningen b¨or f¨or¨andras. F¨or att f˚a genera-liserbara resultat hade en betydligt st¨orre m¨angd intervjupersoner beh¨ovts, vilket hade resulterat i ohanterbara m¨angder material att bearbeta inom ramen f¨or ett 20 po¨angs examensarbete. Min f¨orhoppning var att intervjua tre kvinnor och tre m¨an fr˚an varje omr˚ade samt en examinator f¨or varje kurs. Tyv¨arr visade det sig vara sv˚arare ¨an jag kunnat f¨orest¨alla mig att f˚a studenter att st¨alla upp. Jag fick tag i tv˚a kvinnor och tv˚a m¨an att intervjua f¨or kursen vid Link¨opings universitet och fyra kvinnor och en man fr˚an Mitth¨ogskolan. Jag hade inga problem med att f˚a examinatorer och yrkesarbetande att st¨alla upp.

1.7

K¨

allkritik

Jag har valt att anv¨anda mig av ett stort antal b¨ocker inom genusomr˚adet f¨or att f˚a en s˚a korrekt och ovinklad bild som m¨ojligt. Dock har den mesta litteraturen varit skriven av kvinnor vilket kan ha p˚averkat resultaten. Detta beror fr¨amst p˚a att det finns s˚a f˚a b¨ocker inom ¨amnet skrivna av m¨an. Tidsramen p˚a detta arbete s¨atter sina sp˚ar i de intervjuer jag gjort med studenter och yrkesverksamma. En unders¨okning med ett st¨orre antal intervjuade hade antagligen givit fler tydligare och mer konvergenta resultat.

1.8

K¨

onsperspektiv

En f¨orsta reaktion p˚a k¨onsperspektiv brukar vara en k¨ansla av att det ”inte st¨ammer”, att det ”inte g¨aller mig” eller att det ”inte ¨ar relevant” [5]. Dessa reaktioner ¨ar do-kumenterade erfarenheter och ¨ar oftast av tre sorter:

Falsifiering betyder att individer inte tar till sig k¨onsperspektiv eller konsekvenser av att b¨orja t¨anka kring k¨on. Denna typ av motst˚and finns ofta i de ¨amnen d¨ar k¨on verkar vara oviktigt eller n¨ar betydelsen av k¨on presenteras f¨or f¨orsta g˚angen. M˚anga g˚anger p˚apekas s˚adant som visar p˚a att m¨an visst diskar eller att kvinnor faktiskt boxas.

Avsk¨armning finns framf¨or allt i situationer d˚a k¨onsfr˚agan redan finns, men sak-nar en del praktiskt eller teoretiskt djup. K¨on har betydelse f¨or andra. Dessa andra kan till exempel vara f¨oreg˚aende generation, andra kulturer eller andra ¨amnen och yrkeskategorier.

Avf¨ardande finns i de flesta situationer och framh˚alls av enskilda individer. De f¨ornekar kategoriskt k¨on, k¨onsteori och k¨onsforskning samt vad dessa begrepp kan l¨ara oss om v˚ar omv¨arld och oss sj¨alva. Avf¨ardande ¨ar den starkaste for-men av motst˚and, men ¨aven den l¨attaste att bem¨ota eftersom f¨ornekandet inte st¨ammer med vetenskapsidealen som ser ¨oppenhet f¨or nya id´eer och kri-tiskt t¨ankande som viktiga.

1.9

Definitioner

Genus ¨ar det sociala k¨onet, till skillnad fr˚an det biologiska. Det ¨ar n˚agot som skapas och inte ¨ar medf¨ott [1]. Genus skapas i samspel mellan biologiskt k¨on och m¨anniskans sociala och kulturella milj¨o.

Informationsteknik ¨ar i dag ett modeord som ofta har en ¨overgripande och vag betydelse och ungef¨ar st˚ar f¨or ’utnyttjandet av datorer och Internet f¨or in-formationshantering’. N¨ar termen b¨orjade anv¨andas hade man behov av att ha ett uttryck som t¨ackte b˚ade datateknik och telekommunikation, eftersom utvecklingen inom dessa omr˚aden alltmer hade b¨orjat att g˚a i samma sp˚ar. D˚a stod informationsteknik f¨or ’teknik som anv¨ands vid insamling, lagring, behandling och spridning av information med elektroniska medel’. [25] Informationsteknologi kommer antagligen fr˚an engelskans Information

techno-logyd¨ar technology st˚ar f¨or s˚av¨al teknik som teknologi. Svenska spr˚aket g¨or skillnad p˚a teknik och teknologi. [24] I rapporten g¨ors ingen st¨orre skillnad p˚a teknik och teknologi.

Ingenj¨or och civilingenj¨or ¨ar uttryck som blandas i rapporten. Den litteratur som jag l¨ast g¨or inte alltid skillnad p˚a dessa begrepp utan anv¨ander begreppet ingenj¨or f¨or en person som genomg˚ar/genomg˚att en h¨ogre teknisk utbildning.

1.9 Definitioner 5 M¨an och kvinnor _{beskrivs i rapporten i mycket generella drag. Jag vill po¨angtera}

att det som g¨aller f¨or m˚anga, eller de flesta, av ett k¨on g¨aller n¨odv¨andigtvis inte f¨or alla. Det ¨ar viktigt att ha i bakhuvudet att det finns stora skillnader kvinnor och m¨an emellan.

Kapitel 2

Ingenj¨

oren i samh¨

allet

2.1

Begreppet teknik

Ulf Mellstr¨om skriver att teknisk kompetens och praktisk f¨ardighet ¨ar en grund-l¨aggande del i den kulturella konstruktionen av en viss sorts manlighet i v˚art samh¨alle [17]. Bilden av m¨an som tekniskt kompetenta och kvinnor som tekniskt inkompetenta inneb¨ar att kvinnor och m¨an placeras som pol¨ara kontraster i tek-nikdiskussionen. Det finns ingenting som tyder p˚a att kvinnor skulle vara mind-re tekniskt kompetenta ¨an m¨an. Kvinnors tekniska kompetens definieras inte all-tid som teknisk kompetens. Detta p˚a grund av teknikens koppling till m¨annens anv¨andningsomr˚aden, en symaskin ses till exempel s¨allan som en teknisk maskin. Kvinnor har s¨allan relationer till maskiner och teknik som en del av sina sociala och kulturella identitet medan m¨an ofta har den relationen i betydligt h¨ogre grad. En viktig faktor bakom den fortsatta mansdominansen inom tekniska yrken ¨ar det v¨albehag som m¨an upplever av teknik [9]. Pojkar har tekniska fritidsintressen i mycket st¨orre utstr¨ackning ¨an flickor har. Bilar erbjuder, till exempel, tekni-ken en speciell m¨ojlighet att st¨arka banden mellan far och son, resultatet blir att ingenj¨orsyrket redan vid tidig ˚alder ses som ett sj¨alvklart karri¨arsval f¨or m˚anga manliga ingenj¨orer. De kvinnliga ingenj¨orerna har inte samma besatthet av tek-niken. De har oftare en tendens att l¨amna f¨altet eller f¨orlora i karri¨arh¨anseende eftersom de aldrig tillh¨orde ”teknikklubben” p˚a riktigt.

2.2

Yrket

Ingenj¨orsyrket inneh˚aller b˚ade praktiskt orienterad maskulinitet och en mer teore-tisk orienterad relation [17]. Den prakteore-tiska betonar en handfast relation till mekanik och maskiner medan den teoretiska bygger p˚a en professionellt kalkylerande ratio-nalitet. Yrket ¨ar starkt kopplat till ˚aterskapandet av en karri¨arsorienterad livsstil med en tydlig uppdelning av arbetsliv och familjeliv, d¨ar det ¨ar mannens karri¨ar som styr familjens liv.

Ingenj¨orsyrket har g˚att fr˚an att vara praktiskt manligt till att bli administrativt och intelligent [2]. F¨or¨andringarna har i viss m˚an lett till att yrket ¨ar mindre man-ligt pr¨aglat ¨an tidigare, men samh¨allets bild av det ¨ar fortfarande styrt av starka dikotomier. Det ¨ar ett yrke pr¨aglat av teknik och inte m¨anniskor, stora system och h˚ardvara i samband med m¨aktiga institutioner i st¨allet f¨or sm˚askaliga mjuka fe-nomen i intimsf¨aren. T¨ankandet ¨ar abstrakt och objektivt snarare ¨an k¨anslom¨assigt enagerande och med helhetssyn. De till antalet st¨orsta ingenj¨orsomr˚adena, h˚ ardvaru-och systeminriktade, ¨ar fortfarande helt mansdominerade ardvaru-och de mindre, socialt inriktade och milj¨oinriktade omr˚adena ¨ar k¨onsblandade med kvinnor i en mer eller mindre stor minoritet. De mansdominerade omr˚adena ¨ar de som har den traditio-nellt st¨orsta prestigen och makten i svensk ekonomi. Arbetet st¨aller ofta krav p˚a heltid och ¨overtid, p˚a skiftg˚ang och p˚a l˚anga resor med kort varsel. Uppbrott som dessa ¨ar en v¨asentlig del av av en svensk manlig ingenj¨ors levnadsbana. Kvinnliga ingenj¨orer, med ansvar f¨or hus och hem, har sv˚arare att leva upp till f¨oretagets m˚anga krav. Den nya generationens kvinnliga ingenj¨orer f¨orv¨antar sig att bli be-handlade som j¨amnlikar och att n˚a framg˚ang i sitt arbete. Ofta upplever de ett kar-ri¨arsglapp n¨ar de f˚att barn. De har f˚a m¨ojligheter att l¨ara sig n˚agot nytt. M¨annen ¨ar ocks˚a frustrerade, men inte i samma grad. M˚anga manliga ingenj¨orer ser den manliga arenan f¨or arbete och teknik som en arena f¨or utmaningar och konkurrens. Det ¨ar d¨ar de l¨agger ner mest energi. Hemlivet ˚a andra sidan st˚ar f¨or stabilitet och ro d¨ar kvinnorna finns. Helst ska de tv˚a sf¨arerna h˚allas is¨ar alternativt att hustrun st˚ar f¨or markservicen och fr¨amjar mannens karri¨ar.

2.2.1

Skillnader i arbetet

De flesta intervjuade i en studie h¨avdar att det inte ¨ar n˚agon skillnad p˚a det arbete som produceras av kvinnor och m¨an, se Blomqvist [3]. De som pekar p˚a skillna-der g¨or det efter viss tvekan och h¨avdar att det ¨ar skillna-deras personliga uppfattningar och inte allm¨angiltiga teorier. En skillnad som tas upp i databranschen ¨ar att kvinnor g¨or ett noggrannare arbete och ¨ar ordentligare ¨an m¨an. H¨ar ¨ar det vik-tigt att se upp med tolkningen av begreppet noggrannhet. I intervjuerna f¨orklarar f¨oretagets ledning noggrannhet som att g¨ora som man blir tillsagd och inte komma med ”smarta l¨osningar” eller ”hitta p˚a egna id´eer”. Det tolkas ¨aven som att vara seri¨os, ambiti¨os, bra, duktig och logisk i motsats till ”flummig” och ”skitsnackan-de”. Kvinnor anses ¨aven, som tidigare n¨amnts, ha en st¨orre prestigel¨oshet ¨an m¨an. Olikheterna som n¨amnts anses inte ha olika v¨arde, produktionen gynnas av att de b˚ada arbetss¨atten kombineras. Denna unders¨okning visar inte p˚a att m¨ans och kvinnors arbetsprodukter skulle skilja sig ˚at n¨amnv¨art. En annan unders¨okning som Blomqvist refererar till visar p˚a att kvinnor ¨ar mer inriktade p˚a att anpassa datasystem till anv¨andarna och att g¨ora system som fungerar ¨an vad m¨an ¨ar. Hon tycker sig inte kunna dra n˚agra slutsatser om att det f¨orh˚aller sig s˚a utifr˚an sin studie.

En unders¨okning om inl¨arning och kunskapsutveckling f¨or att bli en kompe-tent och v¨ardefull medarbetare p˚a ett dataf¨oretag har gjorts av Minna Salminen-Karlsson [22]. Ledningen p˚a f¨oretaget hade problem med att inte kvinnorna

engage-2.3 F¨oretagen 9 rade sig i sin kompetensutveckling p˚a alla informella s¨att som de ans˚ag att m¨annen anv¨ande sig av. Salminen-Karlsson uppt¨ackte att m˚anga av kvinnorna inte iden-tifierade sig som att vara p˚a v¨ag mot att bli mer v¨ardefulla f¨or f¨oretaget och att de identifierade sig med f¨oretaget p˚a ett annat s¨att ¨an vad m¨an gjorde. Kvinnorna s˚ag inte p˚a n˚agot konkret s¨att var, hur eller varf¨or det var viktigt att engagera sig i kompetensutveckling, vad som var acceptabelt att g¨ora under kontorstid och vilka ambitioner det kunde hj¨alpa dem att f˚a.

2.3

F¨

oretagen

M˚anga f¨oretag i databranschen anses ha plattare strukturer ¨an de traditionella hierarkiena. S˚adana strukturer har f˚att namnet adhocratier och ¨ar en innovativ organisationsform som b¨ast klarar sig i en dynamisk omgivning [3]. En adhocrati undviker den byr˚akratiska strukturen och ist¨allet kombineras kunskap och erfa-renhet flexibelt s˚a att ny kunskap genereras. Drivkraften f¨or detta ”nya” s¨att att organisera ¨ar fr¨amst informationsteknologin. Den f¨oruts¨atter decentralisering av ansvar och befogenheter och mindre, snabbt anpassningsbara produktionsenheter. Detta leder till att mellanchefer tas bort och visst arbete utf¨ors av datorer. Pro-duktionen beror p˚a de anst¨allda och deras engagemang i f¨oretaget snarare ¨an det ekonomiska kapitalet.

Christine Roman har gjort en unders¨okning av kvinnors arbetsvillkor och k¨ons-situationer p˚a kunskapsf¨oretag [19]. Kvinnorna som ingick i unders¨okningen hade v¨albetalda och sj¨alvst¨andiga arbeten i privata tj¨anstef¨oretag: dataf¨oretag, marknads-unders¨okningsf¨oretag, reklamf¨oretag och organisationsbyr˚aer. Unders¨okningen vi-sar p˚a att kvinnorna i allm¨anhet trivdes med sina arbetsuppgifter och k¨ande att de passade in d¨ar. Uppfattningarna p˚a arbetsplatserna var att kvinnorna skulle sk¨ota sina privata liv utan att de inkr¨aktade p˚a deras arbeten - allts˚a arbeta igen f¨orlorad arbetstid.

Martha Blomqvists unders¨okning om kvinnor i kunskapsf¨oretag visar p˚a att fler kvinnor, det vill s¨aga en j¨amn k¨onsf¨ordelning, i organisationen ger ett ¨oppnare arbetsklimat pr¨aglat av samarbete [3].

Silvia Gherardi och Barbara Poggio skriver att organisationer inte ¨ar genusl¨osa [10]. N¨ar kvinnor kommer in i traditionellt manliga organisationer hamnar de i en dubbelblind situation d¨ar de ska ta upp de manliga beteendem¨onstrena samtidigt som de ska beh˚alla sina s¨arskiljande kvinnliga karakt¨arsdrag.

M˚anga f¨oretagsledare vill ha in mer kvinnliga beteenden och framst¨aller dessa som positiva [2]. Men alla kvinnor passar inte i denna roll, s˚a resultatet blir inte alltid positivt. M¨annen f˚ar forts¨atta med sina t¨avlingar, sin emotionella distans och hierarkin medan kvinnorna f¨orv¨antas visa upp en samarbetande, icke-framh¨avande och lyssnande attityd. Det ¨ar kvinnorna som ska f˚a arbetsgrupperna att fungera smidigt och manliga kollegor och kunder att m˚a bra. F¨oretagen beh¨over kvinnliga beteenden men de uppfattas som medf¨odda och bel¨onas inte alltid med h¨ogre l¨on, mer inflytande eller befordran till ledande och sj¨alvst¨andigt arbete.

2.4

Arbetsmilj¨

o

I de arbetsgrupper som ¨ar starkt mansdominerade (mindre ¨an 25% kvinnor p˚a sj¨alvst¨andiga kvalificerade befattningar) f¨orekommer problem med hur kvinnor k¨anner sig behandlade [19]. Kvinnorna i dessa grupper utesluts ofta fr˚an informella sammanhang och ibland till och blir med ¨oppet motarbetade av vissa manliga kolle-gor. M˚anga av dessa kvinnor har ¨aven en kombinerad yrkes- och familjeorientering, det vill s¨aga att de f¨ors¨oker kombinera familjelivet hemma med en karri¨ar.

En annan studie visar att manliga kunder har l¨attare f¨or att framst˚a som kom-petenta i f¨orh˚allande till kvinnor [3]. Kunderna f˚ar en chans att visa att det ¨ar de som kan allt. De f¨orklarar mer f¨or kvinnor ¨an f¨or m¨an p˚a grund av en f¨orest¨allning om att kvinnor ¨ar okunnigare ¨an m¨an. Detta leder till att kvinnan kan g¨ora ett b¨attre jobb med den st¨orre m¨angden information. Situationen anses inte vara pro-blematisk f¨or kvinnor utan ses snarare som en f¨ordel eftersom de kan hantera den utan att hamna i strid. I bland kan dock underordningen g˚a f¨or l˚angt s˚a att kvinnan inte blir tagen p˚a allvar. Den visar att p˚a arbetsplatser med stor manlig dominans har kvinnorna sv˚art att komma med i g¨anget och st˚ar ofta utanf¨or den manliga gemenskapen s˚av¨al professionellt som informellt.

Kvinnor i mansdominerade yrken k¨anner ofta att de m˚aste bevisa sin r¨att att vara d¨ar och tillh¨ora f¨oretaget genom att arbeta extra h˚art [11]. De k¨anner sig ¨aven ofta utfrusna fr˚an social gemenskap och kamratskap och kan g˚a miste om viktig information eller ”skvaller” som sprids mellan medarbetarna.

Som en av f˚a kvinnor p˚a f¨oretaget ¨ar kvinnan ofta utsatt och p˚apassad, hon f˚ar aldrig riktigt koppla av och vara sig sj¨alv - och hon f˚ar absolut inte vara kvinna [2]. Hon kanske inte alltid beh¨over arbeta h˚art f¨or att f˚a sin n¨arvaro noterad, men hon m˚aste jobba betydligt h˚ardare f¨or att f˚a sina prestationer noterade och erk¨anda. Hon f˚ar inte heller g¨ora lika m˚anga misstag som hennes manliga arbetskamrater. Kvinnor f˚ar oftast inte var med i teknikklubben p˚a jobbet. De praktiska kunskaper-na som utg¨or en koppling och fungerar som intr¨ade i klubben ¨ar i m˚anga fall inte s¨arskilt viktiga f¨or arbetet utan fungerar som en mekanism f¨or utest¨angning fr˚an en manlig ingenj¨orsgemenskap. Alla m¨an har inte heller denna kunskap fr˚an b¨orjan, men de blir inte testade p˚a samma s¨att som kvinnorna utan kan l¨ara sig den efter hand. Kvinnors kompetens testas p˚a mer eller mindra jobbiga s¨att och deras brist p˚a engagemang st¨anger dem ute. Manlig umg¨angeskultur pr¨aglar arbetsplatsen och kvinnor k¨anner sig som g¨aster eller inkr¨aktare i de vardagliga interaktionerna som tenderar att bekr¨afta manliga sj¨alvbilder.

Kapitel 3

Civilingenj¨

orsutbildningen

Vill man ers¨atta en ¨over hundra ˚ar gammal utbildning f¨or m¨an och av m¨an med en modern utbildning f¨or b˚ada k¨onen beh¨ovs s˚av¨al genusper-spektiv som m˚almedvetenhet och l˚angsiktigt arbete. [23, sid. 170]

3.1

Dagens utbildning

Symbolen f¨or samh¨allets teknikfokusering ¨ar ingenj¨oren i arbete [23]. Att utbilda sig till civilingenj¨or inneb¨ar att g˚a den l¨angsta och mest avancerade tekniska ut-bildningen. Civilingenj¨orens roll ¨ar att s¨akra utvecklingen av ny teknik och forma framtiden i ett teknikberoende samh¨alle. Studenterna har av tradition varit, och ¨ar fortfarande, till st¨orsta delen m¨an och utbildningen har utvecklats fr˚an m¨ans behov och preferenser. Studierna betraktas som h˚arda d¨ar mycket ¨ar schemalagt och exa-minationen ¨ar skriftliga tentamen d¨ar en viss procent misslyckande ¨ar regel. ¨Aven fritiden kretsar runt utbildningen och studentlivet. En vanlig bild av teknologen ¨ar som festprisse med h¨og alkoholkonsumtion och overall. M˚anga fester ¨ar manli-ga1

och f¨or n˚agra ˚ar sedan uppm¨arksammades grova sexistiska s˚anger som sj¨ongs p˚a fester. Den studentikosa teknologens normer f¨orenas l¨attare med en manlig ¨an med en kvinnlig identitet [16]. En kvinnlig student som j¨amf¨orde sin utbildning vid Chalmers med v¨arnplikten ans˚ag att ”D¨ar g¨or man karlar av pojkarna. H¨ar f¨ors¨oker man g¨ora det av flickorna ocks˚a”.

En h˚ard studietakt verkar uppmuntra en inst¨allning om att varje problem bara har en l¨osning [16]. En studie som gjordes med kvinnliga studenterna i ˚Abo visade p˚a mycket gemensamt med andra studier om kvinnliga teknologer. Den konstatera-de ¨aven, genom j¨amf¨orelser med konstatera-de manliga stukonstatera-denterna, att konstatera-de flesta upplevelser inte ¨ar kvinnospecifika utan gemensamma f¨or b˚ade m¨an och kvinnor p˚a utbildning-en.

1

De som festar p˚a ett s¨att som liknar teknologens utanf¨or studentv¨arden ¨ar till st¨orsta delen m¨an.

Utbildningen kan allts˚a antas bli b¨attre f¨or alla om man lyssnar p˚a och tillm¨otesg˚ar de kvinnliga studenternas ¨onskem˚al. . . . Det kan till och med h¨anda att de manliga studenterna drar st¨orre f¨ordel av reformerna ¨an de kvinnliga [23, sid. 151]

3.1.1

Androgyna kvinnor?

Det har visat sig att kvinnliga studenter ofta k¨anner sig fr¨ammande p˚a ingenj¨ors-utbildningen p˚a grund av intressen, behov och beteendem¨onster, men trots det-ta trivs de flesdet-ta och ¨ar n¨ojda med sin utbildning [23]. Det ¨ar dock fler kvinnor ¨an m¨an som riktar kritik mot utbildningen och upplever den som en barri¨ar. Un-ders¨okningar visar att personer som s¨oker sig till teknik ¨ar ofta konvergenta2

medan de som s¨oker sig till humaniora ¨ar mer divergenta3

. De kvinnliga studenterna reage-rar oftast negativt p˚a konvergens. Det finns ¨aven forskare som h¨avdar att det finns en tendens till att ingenj¨orsutbildningen f¨orst¨arker konvergenta karakt¨arsdrag och att detta ¨ar n˚agot som kvinnliga studenter inte gillar [21]. En unders¨okning visar p˚a att kvinnor som studerar till ingenj¨orer ¨ar mer androgyna ¨an andra kvinnor. En annan unders¨okning sl˚ar fast att kvinnliga ingenj¨orsstudenter inte ¨ar lika starkt socialiserade till omsorgsv¨arden som kvinnor i allm¨anhet. ¨Aven d˚aliga kunskaper om vad ingenj¨orsyrket inneb¨ar g¨or att kvinnorna k¨anner sig os¨akra.

Kvinnorna har inte samma intressen eller m˚al med sin utbildning som m¨annen har [20]. I f¨orsta hand vill de g¨ora nytta och arbeta f¨or att f¨orb¨attra samh¨allet, medan m¨annen i h¨ogre grad ¨ar inriktade p˚a ett prestigefyllt, v¨alavl¨onat och intel-lektuellt stimulerande arbete.

3.1.2

H¨

ogskolan - en del av privatlivet?

Kvinnor prioriterar privatlivet h¨ogre ¨an vad m¨an g¨or och m¨annen har l¨attare f¨or att l˚ata h¨ogskolan bli en del av privatlivet [21]. M¨annen har ofta ett st¨orre intresse f¨or studierna i sig medan kvinnorna snarare ser det som uppgifter som ska g¨oras. Verklighetsanknytningen som kvinnorna efterlyser saknas.

M¨an och kvinnor p˚averkas olika av den likriktningsprocess som p˚ag˚ar under stu-dierna [16]. Kvinnorna, som ¨ar avvikare fr˚an normen, drabbas h˚ardast. En finl¨andsk studie visar att efter 4–5 ˚ars studier hade kvinnornas s¨akerhet i karri¨arvalet mins-kat. De v¨arderade sin f¨orm˚aga l¨agre ¨an de gjorde i b¨orjan av studietiden. En v¨ast-tysk unders¨okning visade p˚a samma sak. M¨annen vinner och kvinnorna f¨orlorar i bekymmersl¨oshet och k¨anslom¨assig stabilitet. De kvinnliga studenterna blir mindre menl¨osa, l¨attare nedst¨amda och mindre t¨avlingslystna. F¨or de manliga studenterna g¨aller motsatsen.

De kvinnliga studenterna kl¨ar sig ofta neutralt och ”okvinnligt” f¨or att inte skyl-ta med sin kvinnlighet [23]. De tycker att det ¨ar sk¨ont att ha en ”sskyl-tadig” pojkv¨an p˚a grund av att de d˚a l¨amnas ifred av sina manliga studiekamrater. Kvinnorna vill

2

S¨oker och ser endast en l¨osning p˚a problemet.

3

3.1 Dagens utbildning 13 bli sedda som arbetskamrater och inte som n˚agra som kan uppvaktas (vilket ofta h¨ander) [20].

Studenterna ¨ar troligen mottagligast f¨or nya intryck under det f¨orsta studie˚aret [16]. Under de f¨orsta veckorna g¨or de nyantagna nya erfarenheter som ber¨attar n˚agot om vad som ¨ar viktigt i det liv som ligger framf¨or dem [7].

3.1.3

Verklighetsfr¨

ammande och elitistiskt?

Kvinnliga ingenj¨orsstudenter st¨oter p˚a en hel del problem i utbildningen [23]: • M˚anga utbildningar ¨ar mycket tekniska och har ingen n¨armare kontakt med

ingenj¨orsverkligheten de f¨orsta studie˚aren.

• Uppgifterna ¨ar ofta f¨or l˚angt ifr˚an verkligheten och kan endast l¨osas p˚a ett s¨att.

• L¨arob¨ockerna har ofta m¨an i ¨ovningsuppgifter och exempel.

• Kvinnorna m˚aste g˚ang p˚a g˚ang bevisa f¨or sina manliga studiekamrater och l¨arare att de klarar (i synnerhet de tekniska) momenten i utbildningen. • Elitism pr¨aglar utbildningen och tentamenstillf¨allena ses som tillf¨allen att

”s˚alla agnarna fr˚an vetet” och de som inte klarar tentamen l¨amnas ˚at sitt ¨ode. Det ¨ar viktigt att vara smart och utbildningen ses som en utmaning som kr¨aver att studenterna ska anstr¨anga sig till det yttersta. Detta f¨or sj¨alva utmaningens skull, p˚a grund av att f¨orm˚agan att ta sig an och klara utma-ningar ¨ar n˚agot beundransv¨art i sig. Detta drag verkar kvinnliga studenter uppskatta betydligt mindre ¨an manliga.

Link¨opings universitet genomf¨orde projektet ”Studenter genusgranskar sin utbild-ning” 01/02 [8]. Inom projektet deltog 11 kvinnliga studenter fr˚an de program p˚a tekniska h¨ogskolan med mycket sned f¨ordelning av m¨an och kvinnor.4

Granskning-en visade att det var ovanligt med kvinnliga f¨orel¨asare och lektionsassistGranskning-enter. De f˚a som studenterna har kommit i kontakt med har, i de flesta fall, f˚att mycket bra kritik. Kvinnorna har introducerat kursen och sig sj¨alva p˚a ett s¨att som studenter-na har uppskattat. M¨annen som f¨orel¨aste anv¨ande ofta ett spr˚ak som de manliga studenterna hade l¨attare ¨an de kvinnliga att f¨orst˚a. Laborationerna var ett annat problem som togs upp. De kr¨avde ofta en f¨orkunskap som aldrig tidigare tagits upp, utan som f¨orv¨antades finnas d¨ar i alla fall. I m˚anga fall har m¨an oftare ¨an kvinnor denna tysta kunskap. Ett konkret exempel ¨ar programmeringsvana. Ibland upplev-des inte laborationsmomenten som att de passade ihop med kursens teoretiska del och detta upplevde de kvinnliga studenterna som mer frustrerande ¨an vad de man-liga gjorde. Bland kurslitteraturen finns det f˚a b¨ocker som ¨ar skrivna av kvinnor. En genomg˚ang av civilingenj¨orsprogrammet Informationsteknologis litteraturlista visade att 4 b¨ocker av 90 var skrivna av kvinnor, tre av dessa b¨ocker handlade om kommunikation.

4

Utbildningsprogrammen som kvinnorna gick p˚a och granskade var: Teknisk fysik- och elektro-teknik, Dataelektro-teknik, Informationsteknologi och Datavetenskapliga programmet.

3.2

Att f¨

or¨

andra utbildningen

P˚a grund av att tekniken har h¨og status och eftersom kvinnor anses vara mindre tekniska ¨an m¨an uppfattas l¨att reformerna f¨or att ta tillvara p˚a kvinnornas intressen som n˚agonting som skulle g¨ora utbildningen mindre teknisk och d¨armed ge den l¨agre status [23].

Det har gjorts m˚anga unders¨okningar om hur kvinnors situation p˚a civilin-genj¨orsutbildningar, speciellt inom data, kan f¨orb¨attras [1]. Vad som framg˚ar ¨ar att f¨or att kvinnorna ska trivas ¨ar det viktigt att kurserna h˚alls p˚a r¨att niv˚a, att examinationen b¨or ske med hj¨alp av inl¨amningsuppgifter och laborationer snarare ¨an tentamen. Det ¨ar ¨aven viktigt att ha kvinnor som f¨orebilder, till exempel som laborationsassistenter, l¨arare och forskare. Kvinnliga g¨astf¨orel¨asare fr˚an industrin ¨ar ett annat s¨att att visa p˚a att det finns andra kvinnor inom omr˚adet och att de inte ¨ar ensamma. ¨Aven personlig kontakt med f¨orel¨asare och examinatorer har visat sig vara viktigt f¨or kvinnor. Kvinnor st¨aller h¨ogre krav p˚a sig ¨an vad m¨an g¨or och uppmuntran och ber¨om ¨ar d¨arf¨or inget som universitetet ska sn˚ala med. Det har ¨aven visat sig att grupp- och projektarbeten inte alltid gynnar kvinnorna, som ibland f˚ar ta p˚a sig en roll som sekreterare eller h˚alla i gruppens sociala aktiviteter och f¨orb¨attra gruppsammanh˚allningen. Att programmera i grupper ¨ar inte bra i nyb¨orjarkurser, ofta ¨ar det en som hela tiden skriver koden och den andra sitter bredvid. Det ger en djupare f¨orst˚aelse f¨or ¨amnet om programmeringen sker enskilt. De sista ˚aren har ingenj¨orsrollen kommit att omformas i arbetslivet [23]. Arbetet kr¨aver inte l¨angre enbart teknisk kompetens utan ¨aven social kompetens, helhetssyn och resultatinriktning. Ingenj¨oren har g˚att fr˚an att vara chef och arbetsledare till att vara en medlem av ett team. Detta inneb¨ar att nya kompetenser m˚aste l¨aras ut. Utbildningen ger idag oftast d˚alig tr¨aning p˚a spr˚akf¨ardigheter och kvinnliga studenter klagar ¨over att deras spr˚akliga f¨orm˚aga f¨ors¨amras under teknikstudierna. Salminen-Karlsson beskriver kvinnornas dagliga erfarenheter genom en metafor.

. . . som att g˚a i en sko av fel form och storlek: kanske skaver den inte i b¨orjan utan f¨orst sedan hon g˚att en bit p˚a v¨agen, kanske m¨arks skavningen bara vid vissa tillf¨allen, eller s˚a finns den alltid d¨ar och g¨or g˚angen l˚angsammare. Men det ¨ar sv˚art att peka p˚a enskilda detaljer som g¨or att skon inte passar; i st¨allet kr¨avs kanske en mer genomgripande omdesign f¨or att skon ska bli bekv¨am. [23, sid. 153]

3.2.1

K¨

onsmedveten pedagogik

. . . varje g˚ang en l¨arare inte f¨orh˚aller sig till k¨on i sin g¨arning kommer det som l¨ars ut, och det studenterna l¨ar sig, att oavsiktligt ˚aterskapa f¨orest¨allningar om kvinnor och m¨an som motverkar en str¨avan mot j¨amst¨alldhet. [5, sid. 5]

Det ¨ar inte helt riskfritt att undervisa med k¨onsmedvetenhet [5]. K¨onsf¨orest¨allningarna kan f¨orst¨arkas eller nya kan skapas, p˚a grund av uppm¨arksamheten som riktas mot

3.2 Att f¨or¨andra utbildningen 15 omr˚adet. Att undervisa med en k¨onsmedveten pedagogik inneb¨ar att l¨araren syn-ligg¨or och problematiserar betydelsen av k¨on i all verksamhet inom h¨ogskolan. Det inneb¨ar ¨aven att tillgodose l¨arandet hos s˚av¨al kvinnor som m¨an vid varje moment i utbildningen. Den konkreta undervisningen och pedagogiken b¨or ¨aven ifr˚agas¨attas och f¨or¨andras s˚av¨al praktiskt som till struktur och inneh˚all. Den k¨onsmedvetna pedagogiken b¨or ¨aven utvidga s¨attet vi f¨orst˚ar och ser p˚a verkligheten, belysa upp-fattningen om vad vetenskap ¨ar kritiskt och f¨or¨andra maktrelationer mellan m¨an och kvinnor. N¨ar en kurs planeras b¨or l¨araren t¨anka p˚a fyra T:

Tid. Informera om litteratur och schema vid kursstarten.

Tydlighet. M˚alen och metoderna ska vara f¨orst˚aeliga och konkreta.

Tillg¨anglighet. Ge information aktivt och l˚ata studenterna ha en m¨ojlighet att p˚averka.

Trov¨ardighet. Koppla samman kursens inneh˚all med studenternas livssamman-hang.

Val av kurslitteratur ¨ar viktigt, eftersom studenterna p˚averkas av den litteratur de l¨aser. Det ¨ar viktigt att se ¨over kursplaner och litteraturlistor ur ett k¨onsperspektiv och f¨ora in det p˚a kurser d¨ar de saknas. Titta p˚a hur kvinnor och m¨an represen-teras i litteraturen, om det b˚ade finns kvinnor och m¨an som skrivit kurslittera-turen och uppdatera kursplaner och kurslistor kontinuerligt s˚a att litteratur men k¨onsperspektiv inte faller bort.

I undervisningssituationen b¨or l¨araren ge kvinnorna lika mycket uppm¨arksamhet som m¨annen f˚ar, samtidigt som det g¨aller att inte ta m¨annens utrymme helt.

Kapitel 4

Intervjuer med

yrkesverksamma

Syftet med dessa intervjuer ¨ar att ta reda p˚a om m¨an och kvinnor utf¨or sina arbeten olika. Det verkar som att det inte skiljer n¨amnv¨art i arbetsprodukter, men att kvinnor ¨ar noggrannare och ordentligare ¨an m¨annen, se stycke 2.2.1 p˚a sidan 8. Resultatet av intervjuerna ska tolkas f¨or att se om utbildningen kan anpassas f¨or att b¨attre f¨orbereda kvinnor och m¨an f¨or sitt yrkesliv. N˚agra funderingar som jag vill belysa f¨oljer h¨ar:

• De produkter som kvinnor och m¨an l¨amnar ifr˚an sig har samma kvalitet och funktion, men s¨attet de blir gjorda p˚a varierar.

• Kvinnor t¨anker mer p˚a anv¨andningen av slutprodukterna i sitt arbete ¨an vad m¨an g¨or.

4.1

Metod

Jag valde att ge intervjupersonerna information om att intervjuerna skulle ing˚a i ett examensarbete om hur ingenj¨orer utf¨orde sitt arbete och om det gick att anpassa utbildningen s˚a att studenterna blev b¨attre f¨orberedda f¨or yrkeslivet. De fick allts˚a ingen information om genusaspekten p˚a examensarbetet. Intervjuerna skedde p˚a f¨oretagen, i sm˚a konferensrum eller p˚a kontor. De spelades in p˚a band och renskrevs senare av mig. De utskrivna intervjuerna skickades till de intervjuade f¨or godk¨annande och eventuella korrigeringar. Fr˚agorna som st¨alldes ˚aterfinns i appendix A.1.

4.2

Resultat

Jag intervjuade personer p˚a tre olika it- och telekomf¨oretag i Link¨oping, tre m¨an och tre kvinnor. Valet av personer skedde genom kontakt med chefer p˚a respektive

f¨oretag som rekommenderade personer att intervjua. De intervjuade hade studerat till civilingenj¨orer i teknisk fysik och elektroteknik, industriell ekonomi, datateknik respektive informationsteknologi. Gemensamt f¨or alla tre f¨oretagen var att de hade f˚a kvinnor och m˚anga m¨an. Bland de intervjuade var tv˚a stycken utvecklare, tv˚a chefer och tv˚a hanterade kundkontakter. De hade tagit examen mellan 1995 och 2002 och hade arbetat p˚a sitt f¨oretag sedan strax efter examen eller sedan 2000.

4.2.1

Arbetet

Genom intervjuerna fick jag fram att det finns till en viss del skillnader p˚a hur olika personer utf¨or samma uppgifter. Men detta framkom f¨orst efter ett f¨orsta spontant nekande och lite funderande. De olika synpunkterna som kom fram var att det ¨ar graden av erfarenhet som kan g¨ora skillnad. Erfarna utvecklare g¨or saker annorlunda ¨an nya utvecklare. En annan reflexion var att vissa ¨ar mer praktiskt lagda och testar olika l¨osningar medan andra ¨ar mer teoretiska och l¨aser in sig p˚a ett omr˚ade innan de g¨or n˚agonting. Det kan ¨aven skilja mellan om personen ¨ar planerande och strukturerande eller mer impulsiv och sj¨alvst¨andig. Noggrannheten hos olika personer varierar ocks˚a, vissa ¨ar noggrannare med sina uppgifter ¨an andra. En annan synpunkt var skillnaden mellan individer, alla ¨ar olika och har olika roller. De flesta har sin egen rutin f¨or att organisera sina uppgifter, framf¨or allt p˚a grund av att alla vill styra ¨over sitt eget arbete. Men som en av de intervjuade p˚apekade:

. . . vi ¨ar oftast inne och skriver i varandras kod. . . s˚a det m˚aste vara en viss stil p˚a det. . . det f˚ar inte vara f¨or personligt. D˚a kan man inte arbeta med varandras jobb.

I de fall n¨ar jag m¨arkte att de j¨amf¨orde sig med n˚agon annan och hittade olikheter s˚a var det en j¨amf¨orelse med n˚agon av samma k¨on. N¨ar produkterna var klara gick det inte att se vem som har gjort vilken bit i den. Flera p˚apekade ¨aven att det teknikm¨assigt inte var s˚a stor skillnad mellan olika individer.

Tv˚a av de intervjuade hade ¨aven mer praktiska moment i sitt arbete. De an-svarade f¨or att skicka utrustningar till m¨assor och liknande.

4.2.2

Utbildningen

Det var en av de intervjuade som inte jobbade med det hon hade utbildat sig inom. N¨ar hon gjorde sitt examensarbete uppt¨ackte hon att det inte var s˚adant som hon ville arbeta med. Hon s˚ag inga problem med att jobba inom ett annat omr˚ade ¨an det hon var utbildad inom. Alla intervjuade tyckte om att utbildningen varit bred och att de hade f˚att v¨alja inriktning efter flera ˚ar med baskunskaper. ¨Aven om de inte anv¨ande vissa kunskaper s¨arskilt ofta s˚a fanns de ¨and˚a d¨ar i bakhuvudet. Flera p˚apekade att de hade haft nytta av en annan delm¨angd av kurserna p˚a utbildningen om de hade valt ett annat arbete. Utbildningen har gett:

4.2 Resultat 19 I f¨oretagen arbetades det ofta i projektgrupper och flera p˚apekade att detta hade varit nyttigt att ha med sig eller att det hade varit bra med fler s˚adana arbeten p˚a universitetet. Att jobba i projekt med personer fr˚an andra utbildningar tyckte en person hade varit mycket bra, eftersom hon i arbetslivet beh¨ovde samarbeta med personer med olika bakgrund och erfarenheter. Att jobba med olika personer i olika grupper borde ¨aven det ing˚a i utbildningen. ¨Aven mer fokusering p˚a de olika rollerna i projektgrupper och vilka krav som st¨alls p˚a en medarbetare i en projektgrupp borde finnas med i utbildningen. Det var ¨aven viktigt att kunna skriva rapporter.

En av de intervjuade ans˚ag att intresset var en viktig faktor i hur bra arbetet utf¨ordes. Om ens fritidsintressen hade stor koppling till arbetet s˚a gjordes oftast ett b¨attre arbete.

Det ¨ar i viss m˚an de teoretiska ¨amnena fr˚an de f¨orsta ˚aren som f¨orsvinner i arbetet och det som anv¨ands dagligen ¨ar kurserna fr˚an utbildningsprofilen. Vissa frivilliga kurser anv¨andes inte alls, men de var sk¨ona avbrott fr˚an allt faktainpres-sande under utbildningen. Det framkom att programmeringsundervisningen i vissa fall hade varit svag. Bara den grundl¨aggande programmeringen hade l¨arts ut, inte sambanden och f¨orm˚agan att sj¨alv s¨atta upp system. De programmeringsspr˚ak som anv¨andes i arbetslivet l¨ardes inte ut inom utbildningens ramar. Programmerings-undervisningen var v¨aldigt teoretisk och inte s¨arskilt praktisk.

Det finns en anda av att allt ska vara teoretiskt och ingenting praktiskt p˚a universitetet, s¨arskilt inom programmering och elektronik. Det ¨ar tr˚akigt, jag ville till¨ampa kunskaperna.

En annan ˚asikt var att civilingenj¨orer borde kunna l¨asa och f¨orst˚a ritningar och att detta borde g˚as igenom p˚a utbildningen.

4.2.3

F¨

or¨

andringar

Efter intervjuerna h¨ande det att intervjupersonerna spontant ber¨attade om sina ˚asikter om hur utbildningen skulle kunna f¨orb¨attras.

Utbildningen skulle bli b¨attre om den varvade praktiska obligatoriska saker med teorin. De f¨orsta tv˚a ˚aren ger verktyg f¨or att kunna g˚a vidare i de senare ˚arskurserna. F¨orel¨asarna borde rimligtvis vara intresserade av ¨amnet de f¨orel¨aser i och kunna v¨acka intresse f¨or det hos studenterna. De kanske skulle kunna visa ett problem och s¨aga att det h¨ar problemet kommer ni att kunna l¨osa i 3:an-4:an, men f¨or att kunna l¨osa problemet m˚aste ni ha verktygen. Den h¨ar kursen ger er n˚agra av dem.Och sen kan problemet arbetas p˚a och l¨osa bit f¨or bit i kurserna f¨or att bibeh˚alla intresset. Till slut ¨ar problemet l¨ost. Det ¨ar mycket korvstoppning i b¨orjan, och man vet inte vad man ska ha den till.

Det ¨ar synd att undervisningen h˚alls p˚a en s˚an teoretisk niv˚a och inte ¨ar mer inriktad p˚a till¨ampning. Man borde komma runt det och ta in

f¨orel¨asare fr˚an industrin, r¨att folk - inte chefer utan utvecklare som har koll p˚a och ¨ar intresserade av sitt jobb. Det ¨ar bra med mer koppling mot industrin.

Det ¨ar inte heller alla g˚anger samma saker som beh¨ovs i industrin som det forskas om p˚a universiteten:

I verkligheten f¨ors¨oker man konstruera elektronik som inte str˚alar s˚a mycket och som heller inte p˚averkas av str˚alning (EMC). Hur man designar f¨or att klara dessa krav forskas det ytterst lite p˚a, trots att det ¨ar mycket viktigt f¨or industrin.

Jag pratade vidare med den intervjuperson som sagt att det var erfarenheten som spelade roll f¨or hur man utf¨orde sitt jobb. Vi pratade om skillnader mellan hur m¨an och kvinnor utf¨or sitt arbete och jag fick svaret att m¨an oftare ¨an kvinnor har mer erfarenhet n¨ar de b¨orjar. Detta p˚a grund av att de har suttit mer framf¨or datorerna och programmerat och pysslat p˚a fritiden.

Kapitel 5

Beskrivning av kurser

Jag har valt att titta p˚a tv˚a grundl¨aggande kurser som till viss del ska ge en introduktion till ¨amnet. Detta p˚a grund av att ett flertal forskare h¨avdar att det ¨ar den f¨orsta tiden som grunden f¨or hela utbildningen pr¨antas in.1

Jag har d¨arf¨or valt att studera tv˚a introduktionskurser till datateknik, en vid Mitth¨ogskolan och en vid Link¨opings universitet. Detta sker genom intervjuer med examinatorer och studenter samt en unders¨okning av kursplan och kursbeskrivning. Jag har ¨aven studerat det material som funnits p˚a kursernas hemsidor.

5.1

Perspektiv p˚

a datorteknik

Kursen i Link¨oping heter Perspektiv p˚a datateknik f¨or D och ges under h¨osten f¨or de nyantagna p˚a civilingenj¨orslinjen Datateknik. Den ¨ar p˚a fem po¨ang och ska:

. . . - ge kunskaper och f¨ardigheter i de aktuella datorsystemen, som anv¨ands under utbildningen - ge kunskaper om arbetss¨att som p˚averkar studierna f¨or att ¨oka den personliga effektiviteten till framg˚angsrika stu-dier - ge f¨ardigheter i att skriva brukstexter, s¨arskilt rapporter, samt kunskaper i muntlig framst¨allning och kritisk granskning - f˚a perspektiv p˚a anv¨andning av datateknik f¨oretr¨adesvis inom ett tekniskt samman-hang [12]

Kursen inneh˚aller en introduktion till de datorsystem och dess mjukvara som stu-denterna kommer att anv¨anda senare i utbildningen samt hur universitetets In-ternetbaserade studentsystem fungerar. Den inneh˚aller ¨aven seminarier och f¨ore-l¨asningar om inl¨arning, studieplanering och gruppdynamik. Kursen l¨ar ¨aven ut muntliga framst¨allningar och hur tekniska rapporter skrivs samt hur ett fackspr˚ak utvecklas och f¨or¨andras. Denna del genomf¨ors via ett projektarbete med avslutande gemensam rapport och presentation.

1_{Se 3.1.2 p˚a sidan 12.}

Jag unders¨okte hur m˚anga timmar som ¨ar schemalagda f¨or kursen och det var 78 timmar2

varav 46 i f¨orsta perioden och 32 i andra. Av dessa var 22 timmar f¨orel¨asning (d¨ar det enligt schemat medverkade kvinnliga f¨orel¨asare p˚a 8 timmar), 18 timmar seminarier som kvinnor h¨oll i och 14 timmar laboration, d¨ar 2 klasser hade kvinnor som laborationsassistenter och 2 hade m¨an. Dessutom fanns det 10 timmar extra schemalagd tid i PC-salar f¨or rapportskrivandet, 6 timmar ¨ovning inf¨or slutpresentationen och 8 timmar slutpresentation. Kursen inneh˚aller de obli-gatoriska momenten: individuella uppgifter i datorsystem, moment i Kommunika-tion samt deltagande i projekt och dess obligatoriska moment.

Kurslitteraturen varierar lite beroende p˚a vilket projekt gruppen har f˚att till-delat. De b¨ocker som finns listade ¨ar skrivna av s˚av¨al kvinnor som m¨an. De flesta projekt har ingen listad kurslitteratur p˚a hemsidan som ska ing˚a i rapporten. Det finns endast en bok som alla har som kurslitteratur och det ¨ar Lathund f¨or rap-portskrivning av Magnus Merkel, Ulrika Andersson, Malin Lundquist och Britta

¨

Onnegren. Projektrapporten ska vara skriven enligt instruktionerna i denna bok. Personalen som finns ¨ar: 4 laborationsassistenter f¨or datoravsnittet varav 2 m¨an och 2 kvinnor. Projekthandledarna hade f¨oljande f¨ordelning:

Institutionen f¨or tema 3 kvinnor. Institutionen f¨or systemteknik _{3 m¨an.} Institutionen f¨or medicinsk teknik 3 m¨an. Matematiska institutionen 4 m¨an och 1 kvinna.

Institutionen f¨or fysik och m¨atteknik, biologi och kemi 5 m¨an. Institutionen f¨or datavetenskap 1 kvinna och 2 m¨an.

Det finns s˚av¨al m¨an som kvinnor i olika kvalificerade positioner p˚a de flesta insti-tutionerna.

5.1.1

Intervju med examinator

Totalt ¨ar det 145 studenter som l¨aser kursen. Av dessa ¨ar tre stycken kvinnor. Tidigare ˚ar har det varit fler kvinnor som valt/blivit antagna till utbildningen. F¨orutom att kursens m˚al finns l¨ankade fr˚an hemsidan, g˚as kursens struktur igenom av examinatorn vid kursuppstarten. Detta p˚a grund av de m˚anga olika moment som kursen inneh˚aller. Studenterna f˚ar inte sj¨alva v¨alja projekt utan blir tilldelade ett. Detta b˚ade f¨or att visa p˚a vilket stort f¨alt en D:are3

kan jobba inom och f¨or att studenterna inte ska v¨alja n˚agot de redan kan.

2

Med timmar avses akademiska timmar, det vill s¨aga pass ´a 45 minuter, som oftast f¨orekommer i block om tv˚a.

3

5.2 Datavetenskaplig introduktionskurs 23 Examinationen sker inom de olika momenten. Datordelen anv¨ander sig av det webbaserade systemet STONE som r¨attar diagnostiska prov automatiskt. En slut-uppgift med att skriva ett enkelt script r¨attas och godk¨anns av laborationsassi-stenterna. Projektet examineras av projekthandledaren och genom slutkonferensen. Kommunikationsdelen examineras av kommunikationsl¨ararna, d¨ar vissa obligato-riska tr¨aningsmoment finns. Det ¨ar meningen att alla ska klara kursen och den har i stort s¨att hundraprocentig genomstr¨omning.

Uppgifterna till kursen v¨aljs av institutionerna som medverkar som handleda-re. Fr˚an b¨orjan var tanken att det skulle vara mer utredande uppgifter, men vissa institutioner har gjort mer laborationsprojekt av det. Det var ¨aven t¨ankt att stu-denterna skulle f˚a ”h¨ojdarl¨arare” som handledare, s˚adana som ˚aterkommer som f¨orel¨asare i h¨ogre ˚arskurser, men nu n¨ar kursen har g˚att n˚agra ˚ar ¨ar det ¨aven ok¨anda doktorander som h˚aller i uppgifterna. De utredningsuppgifter som finns ¨ar i m˚anga fall v¨aldigt ¨oppna och det g˚ar att l¨osa dem p˚a olika s¨att. Det ¨ar me-ningen att grupperna sj¨alva ska s¨oka och hitta material och skriva om det som de tycker verkar intressant inom omr˚adet. Laborationsuppgifterna d¨aremot har oftast bara ett s¨att eller en metod som kan anv¨andas. Examinatorn hade ingen personlig kontakt med studenterna i denna kurs.

5.1.2

Intervju med studenter

De tre kvinnorna som g˚ar kursen ¨ar uppdelade p˚a tv˚a projektgrupper. Projekt-rollerna4

alterneras inom grupperna p˚a uppmaning fr˚an kursledningen. Kursen var inte s˚a belastande. Endast en av de fyra intervjuade studenterna visste att det fanns m˚al uppsatta f¨or kursen och hade tittat p˚a dem. Trots att kursen omfattar en pro-jektdel som inneh˚aller skrivandet av en rapport k¨ande ingen av de intervjuade att deras spr˚akliga f¨orm˚aga hade f¨orb¨attrats. N˚agra tyckte att de hade l¨art sig lite om vad de skulle t¨anka p˚a n¨ar de h¨oll f¨oredrag. Kursen uppfattades som verklighetsan-knuten, vissa tyckte att projektet var verklighetsanknutet medan andra tyckte att STONE-systemet var f¨orberedande f¨or universitetsstudierna och d¨armed verklig-hetsanpassade. Alla var n¨ojda med hur kursen examinerades. Jag fr˚agade ¨aven om anv¨andarv¨anlighet betonades eller bel¨onades i kursen, men ingen av studenterna visste vad som menades med begreppet anv¨andarv¨anlighet. Studenterna hade inte upplevt n˚agot behov av personlig kontakt med l¨arare eller examinator, men trodde att det skulle g˚a att ordna om det beh¨ovdes.

5.2

Datavetenskaplig introduktionskurs

Mitth¨ogskolans kurs heter Datavetenskaplig introduktionskurs och ¨ar p˚a fem po¨ang. Dess m˚al ¨ar att:

. . . ge en introduktion till det datavetenskapliga omr˚adet med alterna-tiva inriktningar. [14]

4

Kursen inneh˚aller operativsystem och n¨atverk, algoritmer, datastrukturer, filsy-stem, databaser, programspr˚ak och moment fr˚an alternativa till¨ampningsomr˚aden. Efter kursen ska studenten

• vara orienterad om funktion och arkitektur hos ett operativsystem • vara orienterad om principerna f¨or n¨atverk och

datakommunika-tion

• vara orienterad om algoritmer och datastrukturer • vara orienterad om olika principer f¨or datalagring

• vara orienterad om olika tekniska till¨ampningsomr˚aden. [14] Det ¨ar 50 timmar5

schemalagd undervisning plus en tentamen p˚a fem timmar [13]. Av dessa 50 timmar ¨ar 32 f¨orel¨asningar och de resterande 18 timmarna ¨ar laborationer. Det egna arbetet ber¨aknas ta ca 160 timmar. S˚av¨al examinator som laborationshandledare ¨ar m¨an. Kursen inneh˚aller f¨oljande obligatoriska moment: laborationer med godk¨anda redovisningar, hemuppgifter och godk¨and tentamen. Kurslitteraturen heter Computer Science: An Overview och ¨ar skriven av J. Glenn Brookshear.

5.2.1

Intervju med examinator

Kursen g˚ar i flera varianter. Den utvecklades vid ¨Ostersunds campus och ges fort-farande d¨ar, i h¨ostas startades den upp i Sundsvall och ges h¨ar som campusvariant eller distanskurs. Campusvarianten ges dessutom b˚ade under h¨ostterminen och v˚arterminen. Det var 50 studenter som l¨aste campuskursen under f¨orsta perioden, av dessa var 7 stycken kvinnor. I denna omg˚ang av kursen var det informations-teknologi-, medieteknik- och datateknikutbildningen som l¨aste den tillsammans med frist˚aende program och frist˚aende 20-po¨angsblock. P˚a v˚aren g˚ar kursen f¨or ingenj¨orsutbildningarna och civilingenj¨orerna l¨aser en modifierad variant av den senare under h¨osten. Det ¨ar olika l¨arare som h˚aller i kursen vid olika tillf¨allen. Det l¨aggs ner lika mycket resurser p˚a studenterna fr˚an de olika utbildningarna. I en kursomg˚ang r¨aknas de som g˚ar den som en klass och inga skillnader g¨ors.

Materialet som anv¨ands i kursen bygger till stor del p˚a det som anv¨ands och utvecklats i ¨Ostersund. De inl¨amningsuppgifter som anv¨ands ¨ar ¨aven de till st¨orsta delen utvecklade i ¨Ostersund, vissa har ¨andrats, tagits bort eller lagts till. De som har lagts till har examinatorn hittat i kursboken. Laborationsuppgifterna har utvecklats i Sundsvall av en laborationshandledare i kursen. I ¨Ostersund bestod laborationen av att plocka is¨ar en dator och identifiera delarna. Sedan skulle datorn monteras ihop och ett operativsystem skulle installeras. Det fanns inga resurser f¨or detta i Sundsvall, d¨arf¨or utvecklades dessa laborationsuppgifter. Examinatorn tyckte ¨aven att det var viktigt att ge studenterna tillf¨alle att prova p˚a att konstruera algoritmer rent praktiskt i st¨allet f¨or att bara f˚a teorin.

5_¨

5.2 Datavetenskaplig introduktionskurs 25 Det finns en kursplan d¨ar kursens m˚al beskrivs och examinatorn informerar om m˚alen p˚a f¨orsta f¨orel¨asningen. Examinationen sker genom laborationer, skrift-lig tentamen och inl¨amningsuppgifter. Vissa perioder kursen g˚ar byts inl¨amnings-uppgifterna ut mot ett projektarbete d¨ar en grupp ska f¨ordjupa sig i och redovisa f¨or ett kapitel ur kursboken p˚a ett seminarium. Inl¨amningsuppgifterna ¨ar indivi-duella n¨ar de anv¨ands. Just denna kursomg˚angs uppgifter ¨ar inte f¨ardigr¨attade ¨an. Det visade sig att inl¨amningsuppgifterna, som var till f¨or att f˚a studenterna att l¨asa kursboken och f¨orbereda sig inf¨or tentan, ¨aven gav examinatorn ˚aterkoppling p˚a vad studenterna hade l¨art sig och f¨orst˚att och vad som beh¨ovde repeteras p˚a f¨orel¨asningarna. Laborationsmomentet sker i grupper om tv˚a och tv˚a. Detta tj¨anar alla p˚a enligt examinatorn. Studenterna f˚ar n˚agon att bolla id´eer med och rent ad-ministrativt blir det f¨arre uppgifter att r¨atta och f¨arre datorer upptagna. Huruvida m¨an eller kvinnor missgynnas i programmeringsgrupperna eller projektgrupperna kunde inte examinatorn svara p˚a.

Kursen st¨aller grundl¨aggande krav p˚a hur laborationsrapporter och inl¨amnings-uppgifter ska se ut. Studenternas spr˚akliga f¨orm˚aga utvecklas antagligen mer n¨ar projektuppgiften anv¨ands ¨an vid inl¨amningsuppgifter. Examinatorn ¨ar tillg¨anglig f¨or studenterna utanf¨or f¨orel¨asningstid och svarar p˚a fr˚agor.

Programmeringsuppgifterna kan l¨osas p˚a flera olika s¨att och s˚a l¨ange en l¨osning ¨ar tillr¨ackligt bra blir den godk¨and. Grundkraven som finns ¨ar att koden ska vara kommenterad och att variabler ska ha vettiga namn. Koden ska ¨aven vara skriven p˚a ett snyggt s¨att. Inl¨amningsuppgifterna ¨ar olika, vissa finns det bara ett svar till andra kan man formulera p˚a flera olika s¨att.

Kursen riktar sig till studenter som ska jobba med programmering eller datorer p˚a ett djupare plan. Den handlar om att f¨orst˚a konstruktionen av en dator och hur datorer och datasystem fungerar. Programmeringsuppgifterna finns till f¨or att studenterna praktiskt ska f˚a prova p˚a att konstruera algoritmer i st¨allet f¨or att bara f˚a teori om dem.

5.2.2

Intervju med studenter

Jag intervjuade fyra studenter som l¨aste informationsteknologiutbildningen och en som l¨aste datateknikutbildningen. Bland studenterna r˚adde en viss os¨akerhet om huruvida laborationer och inl¨amningsuppgifter skulle g¨oras enskilt eller i grupp. Vissa gjorde allt sj¨alva, vissa gjorde inl¨amningsuppgifterna sj¨alva och vissa samar-betade p˚a allting. Alla var medvetna om att det fanns m˚al f¨or kursen men endast en av de fem intervjuade studenterna hade tittat p˚a dem. Kursen upplevdes inte som s¨arskilt belastande f¨or fyra av de fem intervjuade. Ingen av studenterna upplevde att kursen utvecklade deras spr˚akliga f¨orm˚aga, men alla var n¨ojda med hur den ex-aminerades. De tyckte att de hade m¨ojlighet till personlig kontakt med examinator och l¨arare och uppskattade det mycket. Uppgifterna i kursen kunde l¨osas p˚a flera olika s¨att, ¨aven om de var mycket grundl¨aggande. De flesta uppgifterna uppfattades som verklighetsanknutna. Studenterna tyckte inte att anv¨andbarhet betonades eller bel¨onades s¨arskilt mycket, men att vissa grundl¨aggande krav st¨alldes p˚a program-meringskoden. Tv˚a av de intervjuade hade anv¨ant sig av kurslitteraturen och tyckte

att den var ganska bra, medan tre inte hade anv¨ant den alls och tyckte att den inte beh¨ovdes f¨or att klara kursen. Det klagades en del p˚a att inl¨amningsuppgifterna inte var f¨ardigr¨attade ¨an och att examinatorn och laborationsassistenterna inte verkade ha s˚a mycket kontakt med varandra.

Kapitel 6

Diskussion

S˚av¨al civilingenj¨orsyrket som utbildningen ¨ar mycket tekniska och h˚arda. De h˚ ar-daste tekniska yrkena ¨ar de som av tradition har h¨ogst prestige och makt inom den svenska ekonomin. Det ¨ar dessa som ¨aven ¨ar mest mansdominerade.1

Innan jag b¨orjade med litteraturstudien hade jag satt upp en del hypoteser, som uppkommit vid diskussioner om kvinnor i datautbildningar mellan mig och mina v¨anner. Dessa hypoteser har till viss del ¨aven framkommit ur mina tidigare erfarenheter av genus och datautbildningar.

• Kvinnor passar inte in i de traditionella organisationerna.

• Kvinnor k¨anner sig utanf¨or, eller blir uteslutna ur, den manliga gemenskapen. • Kvinnors ansvar f¨or familjen inkr¨aktar p˚a arbetslivet.

• Kvinnor m˚aste st¨andigt bevisa att de ¨ar minst lika bra som m¨an.

• Kvinnor som l¨aser informationsteknologi har inte samma genuina teknik-intresse som m¨annen.

• Kvinnor som har tagit civilingenj¨orsexamen s¨oker sig i st¨orre utstr¨ackning till andra yrkesomr˚aden.

Att kvinnor inte passar in vare sig i hierarkiska organisationerna eller p˚a de mer tek-niska utbildningarna visade sig ur litteraturen.2

De nya, plattare organisationerna ¨ar flexiblare och bygger mer p˚a de anst¨allda ¨an p˚a ekonomiskt kapital. Utbildning-arna ¨ar, liksom organisationsstrukturerna, uppbyggda av m¨an f¨or m¨an.3

Kvinnorna k¨anner sig ¨aven ofta utanf¨or den manliga gemenskapen, s˚av¨al i arbetslivet som un-der studierna.4

De utesluts fr˚an de informella sammanhangen och f˚ar inte riktigt

1

2.2 p˚a sid 7

2

2.3 p˚a sid 9

3

2.2 p˚a sid 7 och 3.1 p˚a sid 11

4_{2.4 p˚a sid 10 och 3.1.1 p˚a sid 12}

vara med i teknikklubben.5

Trots detta trivs kvinnorna bra och tycker att de passar in, s˚av¨al p˚a arbetsplatsen som p˚a utbildningen.6

Ansvaret f¨or hemmet och familjen g¨or att kvinnor ofta kommer efter eller inte kan vara lika flexibla som m¨annen.7 Detta kan leda till att kvinnor inte f˚ar samma m¨ojligheter att avancera eller lika h¨og l¨on som m¨annen. De kvinnor som kommer in p˚a utbildningen m˚aste k¨ampa h˚art och visa att de ¨ar minst lika bra som m¨annen som finns d¨ar. N¨ar kvinnorna sedan kommer ut p˚a arbetsplatserna m˚aste de ¨annu en g˚ang bevisa detta. N¨ar de sedan blir accepterade ¨ar det inte som kvinnor utan som k¨onsneutrala varelser.8

Ur litteraturen framkom ¨aven att kvinnor inte har samma sk¨al att s¨oka till tekniska utbildningar som m¨annen har. De har inte alltid f˚att det genuina teknikintresset som m˚anga m¨an har med sig hemifr˚an, utan ser snarare utbildningen som en chans att anpassa tekniken till anv¨andarna eller g¨ora n˚agonting b¨attre i samh¨allet.9

Jag har inte hittat n˚agonting som s¨ager att kvinnor i st¨orre grad ¨an m¨an s¨oker sig till andra yrken efter examen, men det skulle vara intressant att unders¨oka n¨armare. Detta ligger dock inte inom ramen f¨or examensarbetet s˚asom det ¨ar definierat.

6.1

Pedagogiska problem

Fr˚an litteraturstudien fick jag ¨aven fram en m¨angd pedagogiska problem inom utbildningen och f¨orslag p˚a l¨osningar. Det ¨ar med hj¨alp av dessa som jag ska j¨amf¨ora och f¨oresl˚a konkreta f¨or¨andringar av de kurser som jag tagit upp i kapi-tel 5. Det sv˚ara med att f¨or¨anda utbildningen ¨ar att det kan uppfattas som att den f¨or¨andras p˚a bekostnad av tekniken. Men kanske ¨ar det n¨odv¨andigt att g¨ora dessa f¨or¨andringar i alla fall, f¨or att utbildningen ska svara mer mot dagens och morgon-dagens civilingenj¨orer.10

Jag vill f¨ortydliga att dessa f¨or¨andringar inte bara gagnar kvinnorna utan ocks˚a m¨annen p˚a utbildningarna. Flera forskare p˚apekar detta11 och jag har h¨ort flera m¨an p˚a utbildningen s¨aga sig uppskatta s˚adana f¨or¨andringar och h˚alla med kvinnorna i deras ˚asikter.

P˚a dagens civilingenj¨orsutbildning sker en likriktningsprocess d¨ar konvergens st¨ods.12

Detta inneb¨ar att studenterna st¨ops i en form och inte till˚ats vara an-norlunda och att uppgifterna som ges p˚a utbildningen ofta bara har en korrekt och till˚aten l¨osning. Den h˚arda studietakten st¨odjer ¨aven uppfattningen att uppgifterna endast har en riktig l¨osning.13

Utbildningen ¨ar en utmaning som kr¨aver att stu-denterna ska anstr¨anga sig till sitt yttersta, just f¨or utmaningens skull. F¨orm˚agan att ta sig an utmaningar och klara dem ¨ar mycket beundransv¨art inom utbild-ningen. En koppling till verkligheten saknas oftast, b˚ade i de uppgifter som ska

5

2.4 p˚a sid 10

6_{2.3 p˚a sid 9 och 3.1.1 p˚a sid 12} 7

2.2 p˚a sid 7

8

2.4 p˚a sid 10 och 3.1.3 p˚a sid 13

9_{3.1.1 p˚a sid 12 och 2.1 p˚a sid 7} 10

3.2 p˚a sid 14

11

3.1 p˚a sid 11

12

3.1 p˚a sid 11 och 3.1.1 p˚a sid 12

6.2 Yrkeserfarenheter 29 l¨osas och till senare yrkesverksamma liv. Laborationerna kr¨aver ofta en f¨orkunskap som inte ¨ar uttalad, utan bara f¨orv¨antas finnas hos studenterna.14

Studenternas spr˚akliga f¨orm˚aga utvecklas inte, utan g˚ar till och med bak˚at ibland.15

Dagens ingenj¨orer beh¨over mer tr¨aning i spr˚ak p˚a grund av den internationalisering som sker i samh¨allet och ¨aven i och med den nya roll som ingenj¨oren f˚att (medlem i ett team snarare ¨an som arbetsledare)16

. En personligare kontakt med f¨orel¨asare och examinator efterfr˚agas ofta av kvinnliga studenter.17

Det saknas kvinnliga l¨arare och lektionsassistenter och litteraturlistan inneh˚aller n¨astan enbart b¨ocker skrivna av m¨an.18

Det har ¨aven visat sig att grupp- och projektarbeten inte alltid gynnar kvinnor, som ofta f˚ar rollen som sekreterare eller se till att gruppen fungerar soci-alt.19

Att undervisa k¨onsmedvetet kan vara ett s¨att att f¨or¨andra utbildningen till det b¨attre. Genom att tillgodose l¨arandeprocessen hos varje enskild student i alla kursmoment anpassas utbildningen till individuella behov. N¨ar en kurs planeras b¨or planeraren t¨anka p˚a tid, tydlighet, tillg¨anglighet och trov¨ardighet.20

6.2

Yrkeserfarenheter

Jag fick inte fram s˚a mycket som jag hade trott och ¨onskat av intervjuerna med arbetande civilingenj¨orer. Intervjuerna visade inte p˚a n˚agra specifika skillnader mellan hur m¨an och kvinnor utf¨orde sitt arbete eller att kvinnor oftare hade slut-produkten i sikte ¨an m¨annen.21

Detta kan bero p˚a flera saker, till exempel p˚a att utbildningen st¨oper alla i samma form.22

Enligt min uppfattning ¨ar det ¨aven att kvinnornas situation p˚a utbildningen har uppm¨arksammats mer under de senaste ˚aren, n¨ar de intervjuade redan tagit, eller var p˚a v¨ag att ta examen. Det kan vara s˚a att de inte har tagit till sig ett k¨onsperspektiv p˚a utbildningen eller p˚a arbetet.23 Givetvis kan det ¨aven vara s˚a att det inte heller hade funnits n˚agra skillnader om utbildningen hade varit mer flexibel. Vad som visat sig i litteraturen ¨ar att m¨an och kvinnor p˚ab¨orjar utbildningen med olika m˚al.24

De eventuella skillnader som fanns mellan olika individer berodde snarare p˚a hur l˚ang erfarenhet av arbetet per-sonerna hade.25

Erfarenheten kunde ha betydelse f¨or hur jobbet utf¨ordes men ¨aven om personen ifr˚aga var praktiskt eller teoretiskt lagd. En ˚aterkommande uppgift i intervjuerna var att utbildningen hade varit mycket teoretisk och inte s¨arskilt praktisk och att verklighetsanknytning saknades.26

De intervjuade tyckte att detta

14 3.1.3 p˚a sid 13 15_{3.2 p˚a sid 14} 16 3.2 p˚a sid 14 17 3.2 p˚a sid 14 18 3.1.3 p˚a sid 13 19_{3.2 p˚a sid 14} 20 3.2.1 p˚a sid 14 21 4.2.1 p˚a sid 18 22_{3.1 p˚a sid 11} 23 1.8 p˚a sid 4 24

3.1.1 p˚a sid 12 och 2.1 p˚a sid 7

25

4.2.2 p˚a sid 18