6.3 Att f¨or¨andra kurserna
6.3.1 Perspektiv p˚ a datateknik
Perspektiv p˚a datateknik ligger p˚a en mycket grundl¨aggande niv˚a och det ¨ar me- ningen att alla studenter ska klara den.59
Studenterna uppfattar inte heller kursen som s¨arskilt belastande.60
Det ¨ar b˚ade m¨an och kvinnor som h˚aller i f¨orel¨asningarna och bland laborationsassistenterna ¨ar k¨onsf¨ordelningen j¨amn. Bland de handledare som finns ¨ar d¨aremot k¨onsf¨ordelningen mycket oj¨amn. Detta kan vara en slump ef- tersom institutionerna har b˚ade kvinnor och m¨an p˚a kvalificerade poster. De flesta kvinnorna som ing˚ar i kursen som l¨arare kommer fr˚an institutionen Tema p˚a den filosofiska fakulteten medan de flesta handledare och l¨arare fr˚an tekniska h¨ogskolan ¨ar m¨an.61
Det ¨ar positivt att det finns kvinnor som medverkar som handledare och laborationsassistenter. Mitt f¨orslag ¨ar att f¨ors¨oka se till s˚a att alla institutioner har b˚ada k¨onen representerade som handledare, eftersom det finns resurser till det
51 4.2.2 p˚a sid 18 52 3.2.1 p˚a sid 14 53 3.1.3 p˚a sid 13 543.2 p˚a sid 14 55 3.2.1 p˚a sid 14 56 4.2.2 p˚a sid 18 573.2.1 p˚a sid 14 58 3.1.2 p˚a sid 12 59 5.1.1 p˚a sid 22 60 5.1.2 p˚a sid 23 615.1 p˚a sid 21
6.3 Att f¨or¨andra kurserna 33 p˚a institutionerna, och forts¨atta att ha en j¨amn k¨onsf¨ordelning bland laborations- assistenterna. Visserligen ¨ar det 25% kvinnliga handledare, men 60% av dessa ¨ar fr˚an den filosofiska fakulteten och inte fr˚an den tekniska. D¨ar skulle det beh¨ovas en manlig handledare och alla institutioner p˚a tekniska h¨ogskolan beh¨over ha en kvinnlig handledare.
De m˚anga olika examinationsmomenten fungerar bra i kursen. Olika ¨amnesdelar som examineras p˚a olika s¨att och ingen skriftlig tentamen finns.62
Studenterna upplevde inte att deras spr˚akliga f¨orm˚aga hade f¨orb¨attrats s¨arskilt mycket. N˚agra tyckte att de hade f˚att l¨ara sig vad de skulle t¨anka p˚a n¨ar de h¨oll f¨oredrag.63
H¨ar g˚ar det att trycka mer p˚a rapportskrivningen och niv˚an p˚a spr˚ak och stil. Inom projektgrupperna roterades rollerna p˚a uppmaning av kursledning- en.64
I verkligheten ¨ar det inte s¨akert att projektgrupper roterar p˚a detta s¨att, men jag tycker att det verkar vara ett bra alternativ i en s˚a grundl¨aggande kurs. D˚a kan det vara bra att rotera runt s˚a att alla f˚ar k¨anna p˚a vad de olika rollerna inneb¨ar. Det kan vara bra att t¨anka p˚a gruppindelningen s˚a att inga kvinnor eller m¨an ¨ar ensamma om sitt k¨on i gruppen. Att som i detta fall dela upp de tre tjejerna p˚a tv˚a grupper ¨ar ingen bra id´e.65
Det finns en rekommenderad kursbok som rapporterna ska skrivas enligt. Den ¨ar skriven ihop av en man och tre kvinnor.66
Studenterna hade inte haft n˚agot behov av personlig kontakt med examinator eller l¨arare, men trodde att det skulle g˚a att ha om det beh¨ovdes.67
I kursen utf¨ors datoruppgifterna enskilt av studenterna.68
Detta ¨ar bra och ger en b¨attre f¨orst˚aelse f¨or vad de handlar om. Studenterna var inte s¨arskilt medvetna om kursm˚alen.69
En l¨ank fr˚an hemsidan och en genomg˚ang av m˚alen p˚a f¨orsta f¨orel¨asningen r¨acker inte till f¨or att f˚a studenterna informerade. En genomg˚ang av m˚alen som f¨orel¨asningen ska besvara skulle f¨ormodligen hj¨alpa till.
Vilka delar av kursen som var verklighetsanknutna r˚adde det viss oenighet om bland studenterna.70
Projektarbetet svarade vissa och andra svarade att STONE- systemet var verklighetsanknutet. Projekten har valts ut med tanke p˚a att de ska visa vilka omr˚aden som en civilingenj¨or ska kunna jobba inom.71
6.3.2
Datavetenskaplig introduktionskurs
Undervisningen och uppgifterna l˚ag p˚a en enkel och grundl¨aggande niv˚a,72
vilket ¨ar bra. Problemet jag ser ¨ar att kursen anv¨ander olika examinationsmoment beroende
62 5.1.1 p˚a sid 22 63 5.1.2 p˚a sid 23 64 5.1.2 p˚a sid 23 655.1.2 p˚a sid 23 66 5.1 p˚a sid 21 67 5.1.2 p˚a sid 23 685.1.2 p˚a sid 23 69 5.1.2 p˚a sid 23 70 5.1.2 p˚a sid 23 71 5.1.1 p˚a sid 22 725.2 p˚a sid 23
p˚a n¨ar den ges.73
Detta tycker jag verkar konstigt och kan skapa f¨orvirring bland studenterna. Min rekommendation ¨ar att kursen ska se likadan ut n¨ar den ¨an ges och p˚a vilket campus den ¨an ges vid.
Alla l¨arare i denna kurs ¨ar m¨an,74
vilket inte ¨ar helt bra. Studenterna beh¨over se att det finns kvinnor inom detta omr˚ade ocks˚a. Antingen som laborationshandleda- re, f¨orel¨asare eller g¨astf¨orel¨asare. H¨ar sker examinationen p˚a tre olika s¨att, genom laborationer, inl¨amningsuppgifter/projektuppgift och en skriftlig tentamen.75
Det blir f¨or m˚anga moment som examinerar p˚a ungef¨ar samma sak. Mitt f¨orslag ¨ar att den skriftliga tentamen tas bort om inl¨amningsuppgifterna anv¨ands eller att den beh˚alls om ett projektarbete g¨ors om en specifik del i kursen.
Studenterna k¨ande inte att deras spr˚akliga f¨orm˚aga utvecklades och ¨aven exa- minatorn h¨oll med om detta.76
Att i st¨allet f¨or inl¨amningsuppgifterna anv¨anda sig av en projektuppgift ¨ar antagligen, precis som examinatorn p˚apekade b¨attre f¨or den spr˚akliga utvecklingen. ˚A andra sidan gav inl¨amningsuppgifterna studenterna en tydligare bild av vad de f¨orv¨antades kunna till tentamen och fungerade som en typ av kursm˚al vilket ¨ar positivt.
Projektarbetet kan fungera som en f¨orberedelse till arbetslivet och dess pro- jektgruppsbaserade arbetss¨att. N¨ar projektarbeten g¨ors ¨ar det viktigt att t¨anka p˚a att informera studenterna om hur projekt och projektarbete fungerar. Att det finns olika roller och vilka krav som st¨alls p˚a enskilda gruppmedlemmar. Det ¨ar ¨aven viktigt f¨or handledare/examinator att vara uppm¨arksam p˚a hur kvinnorna i grupperna behandlas och vilka roller de tar p˚a sig. Detta b¨or givetvis ske ¨aven i en s¨arskild kurs, men skadar inte att p˚apeka f¨or studenterna varje g˚ang. Det ¨ar ¨aven viktigt att t¨anka p˚a sammans¨attningen av grupperna s˚a att ingen student ¨ar ensam om sitt k¨on i en grupp.
Kurslitteraturen ¨ar p˚a engelska,77
vilket kan ge mer tr¨aning i spr˚ak, men ¨aven f¨orvirra de svenska begrepp inom datateknikomr˚adet som finns. Att det endast finns en bok, som dessutom ¨ar skriven av en man ¨ar inte n˚agot som ¨ar bra. Det vore b¨attre om det fanns n˚agra olika b¨ocker att v¨alja mellan och bland dessa minst en som var skriven av en kvinna. Den personliga kontakten som finns mellan studenter och examinator ¨ar bra och studenterna uppskattade den mycket.78
Att arbeta i par under den grundl¨aggande programmeringen ¨ar inte helt bra, visserligen kan studenterna bolla id´eer mellan sig, men eftersom det ¨ar den ena som skriver in koden och d˚a slutligen formulerar den kan den andra personen l¨att hamna efter och inte f˚a lika stor f¨orst˚aelse. En b¨attre id´e skulle vara att studenterna f¨orst tv˚a och tv˚a l¨agger upp ett f¨orslag p˚a l¨osning och sedan s¨atter sig vid olika datorer och sj¨alva skriver in koden. F¨or ¨aven om inte kursen s¨arskilt fokuserar p˚a programmeringsbiten ¨ar det bra att sj¨alv f˚a skriva in koden.
¨
Aven om examinatorn informerar om kursens m˚al och de finns skrivna s˚a ¨ar inte
73 5.2.1 p˚a sid 24 745.2.1 p˚a sid 24 75 5.2.1 p˚a sid 24 76
5.2.1 p˚a sid 24 och 5.2.2 p˚a sid 25
77
5.2 p˚a sid 23
6.3 Att f¨or¨andra kurserna 35 studenterna s¨arskilt medvetna om dem.79
Jag f¨oresl˚ar att m˚alen tydligt l¨aggs in p˚a hemsidan och att de m˚al som varje f¨orel¨asning syftar till att l¨ara ut presenteras p˚a f¨orel¨asningen. Detta ger studenterna aktiv information under kursens g˚ang. Det ¨ar bra att studenterna f˚ar prova p˚a den teori de l¨ar sig p˚a kursen. Som jag ser det hade det optimala varit att ha laborationer med konstruktioner av algoritmer och is¨arplockande och ihops¨attande av en dator med i kursen.80
6.3.3
Slutomd¨ome
Ingen av de b˚ada kurserna har f˚att studenterna s¨arskilt medvetna om kursm˚alen. Detta kan bero p˚a flera saker. F¨orsta terminen ¨ar allt nytt och m˚anga studenter har inte skapat sig en ordentlig bild av universitetslivet. Just d¨arf¨or tycker jag att det ¨ar extra viktigt att trycka p˚a att det finns m˚al f¨or kursen och att det underl¨attar mycket att ha dem i huvudet. F¨orel¨asningarna kan ¨aven de f˚a en tydligare struktur och ge studenterna mer utbyte om alla ¨ar medvetna om det som kommer upp p˚a f¨orel¨asningarna och varf¨or det tas upp.
Projektarbeten, som b˚ada kurserna ibland inneh˚aller, ¨ar bra. Dels efterfr˚agas det ofta av studenter och dels anv¨ands det mycket i arbetslivet. Som jag tidigare p˚apekat ¨ar det viktigt att t¨anka p˚a sammans¨attningen av gruppen och hur de olika rollerna inom gruppen f¨ordelas. Det ¨ar viktigt att f˚a hela gruppen medveten om att det ¨ar allas uppgift att f˚a gruppen att fungera som en enhet, s˚av¨al praktiskt som socialt. De inblandade l¨ararna och handledarna har som uppgift att se till att alla i gruppen drar sitt str˚a till stacken och att ingen flyter med utan att g¨ora n˚agonting. Datavetenskaplig grundkurs g˚ar igenom hur datorn ¨ar uppbyggd och hur den fungerar fr˚an en ¨ande till den andra. Det ¨ar bra att ha en kurs som g¨or det i b¨orjan av utbildningen s˚a att senare kurser kan utg˚a fr˚an denna och f¨orklara de olika delarna mer ing˚aende. En grundl¨aggande ¨oversiktskurs ger mycket hj¨alp senare under utbildningen n¨ar olika kurser ska s¨attas i sitt sammanhang. Det hj¨alper att ha en kurs att se tillbaka p˚a och se hur och var olika delar passar in, p˚a samma s¨att som det hj¨alper att ha en sv˚arl¨ost uppgift som f¨oljer studenterna genom alla kurser f¨or att till sist vara l¨ost.
Att som i Perspektiv p˚a datateknik presentera studenterna f¨or skolans labora- tionsmilj¨o och datorsystem ¨ar nyttigt. Det ¨ar ¨aven bra att den tar upp studieteknik och att ett projektarbete g¨ors. Att visa p˚a s˚a m˚anga olika arbetsomr˚aden ger mo- tivering till utbildningen.
Att hitta relevant och uppdaterad kurslitteratur skriven av s˚av¨al m¨an som kvin- nor kan vara ett problem inom vissa omr˚aden. En snabb s¨okning p˚a webbplatserna pricerunner [18] och bokpris [4] visar att det finns b¨ocker inom ¨amnet computer science skrivna av b˚ade m¨an och kvinnor. Jag valde ut titlarna Computer science och de d¨ar ¨aven ordet introduction eller invitaiton to ingick. P˚a pricerunner fann jag totalt tio olika b¨ocker, varav fem var skrivna av enbart m¨an, en skriven av en kvinna, tv˚a skrivna av m¨an och kvinnor ihop samt tv˚a vars namn jag inte kunde
79
5.2.1 p˚a sid 24 och 5.2.2 p˚a sid 25
identifiera som m¨an eller kvinnor. P˚a bokpris sorterade jag fram sexton b¨ocker in- om ¨amnet d¨ar jag ist¨allet f¨or invitaiton fick med orden elements of, foundations of och first course. H¨ar var ˚atta b¨ocker skrivna av m¨an, tv˚a b¨ocker av samma kvinna och sex f¨orfattare skrev bara ut sina initialer eller hade ett odefinierbart namn. En examinator har f¨orhoppningsvis mer information ¨an vad jag har om vilka b¨ocker som finns och kan h˚alla sig uppdaterad p˚a de b¨ocker som finns. Inom omr˚aden d¨ar det inte finns n˚agra morderna l¨arob¨ocker skrivna av individer av b˚ada k¨onen ¨ar det l¨ampligt att examinatorn informerar om det vid kursstart och p˚a litteraturlistan. Detta visar att l¨araren f¨ors¨okt f˚a in ett k¨onsperspektiv.
Kapitel 7
Slutsatser
Att civilingenj¨orsyrket ¨ar genuskodat har framkommit tydligt ur den litteratur jag har l¨ast. Det ¨ar starkt pr¨aglat av manliga normer och v¨arderingar. Under de senaste ˚aren har dock trenden sv¨angt lite s˚av¨al ute i arbetslivet som inom utbildningarna. P˚a f¨oretagen l¨aggs mer fokus p˚a projektarbeten och betoningar l¨aggs p˚a att f˚a in fler kvinnor och kvinnliga beteenden. Det ligger trots detta en fortsatt stark aura av manlighet kring arbetet och kvinnor f¨orv¨antas sm¨alta in och anpassa sig till den manliga normen. M˚anga kvinnor har sv˚art att komma in i den kultur som finns p˚a f¨oretagen och blir l¨att uteslutna ur de mer informella sammanhangen.
Jag hittade inga skillnader p˚a hur m¨an och kvinnor utf¨or sina jobb, vare sig i litteraturen eller genom intervjuerna. Det som framkom och som jag tycker det ¨ar v¨art att t¨anka p˚a var att m˚anga m¨an har programmering och datorer som en fritidssyssla och att de p˚a grund av detta har mer erfarenheter av detta omr˚ade. En av de intervjuade trodde dessutom att arbetet blev utf¨ort b¨attre om det ¨aven fanns som fritidsintresse. M˚anga kvinnor vill skilja p˚a skolan/arbetet och fritiden p˚a ett annat s¨att ¨an m¨annen och har inte heller teknikintresset med sig fr˚an barndomen. Civilingenj¨orsutbildningen ¨ar skapad av m¨an, f¨or m¨an. Dagens utbildning har inte riktigt hunnit med att anpassa sig till de nya kraven som st¨alls p˚a en civilin- genj¨or. M˚anga krafter st˚ar bakom detta, bland annat en motvilja f¨or att ers¨atta tekniska kurser med andra som ger mer social kompetens. Det finns f˚a kvinnor inom universitetets tekniska utbildningar. Avsaknaden av kvinnor som f¨orebilder leder till att studenterna inte ser kvinnor som en naturlig del i tekniska sammanhang. Utbildningen st¨oper alla i samma form och ger inte mycket utrymme f¨or olikheter. Utbildningen saknar en hel del genusaspekter. Den mesta kurslitteraturen ¨ar fortfarande skriven av m¨an och de flesta l¨arare ¨ar m¨an. Listan p˚a det den som planerar en kurs ska t¨anka p˚a ¨ar l˚ang och f¨orutom att t¨anka p˚a kurslitteraturen ¨ar de viktigaste sakerna att informera om schema och litteratur vid uppstarten av kursen. Det ¨ar ¨aven viktigt att kursens m˚al ¨ar konkreta och f¨orst˚aeliga samt att studenterna f˚ar information kontinuerligt och har en chans att p˚averka.
N¨ar kurser f¨or¨andras ¨ar det viktigt att se till helheten. Vad ¨ar det som fun- gerar idag och vad kan f¨or¨andras? Utifr˚an de kurser jag unders¨okte m¨arkte jag
att m˚alen l¨att f¨orsvann ur studenternas synf¨alt. M˚anga olika examinationsmoment p˚a en kurs ska bara anv¨andas d˚a det ¨ar olika saker som examineras p˚a de olika momenten. Kurslitteraturen som rekommenderas ska inte enbart vara en bok utan flera olika, skrivna av b˚ade m¨an och kvinnor och b¨ockerna b¨or vara k¨onsneutralt skrivna. Uppenbarligen h˚aller utbildningen och kurserna p˚a att f¨or¨andras, men det ¨ar fortfarande en bit kvar innan de blir anpassade f¨or alla studenter som g˚ar dem.
Referenser
[1] S. Albinsson, H. Andersson, D. Dervisevic, and H. Sj¨ostedt. Genus och pro- grammering. Opublicerad, 2002.
[2] B. Berner. Kvinnor i ingenj¨orsyrket. I B. Berner, red, Vem tillh¨or tekniken? Arkiv f¨orlag, Lund, 2003.
[3] M. Blomqvist. K¨onshierarkier i gungning - Kvinnor i kunskapsf¨oretag. Al- mqvist & Wiksell International, Stockholm, 1994.
[4] Bokpris. S¨ok l¨agsta pris p˚a b¨ocker. http://www.bokpris.com, acc. 15 jan. 2004.
[5] F. Bondestam. K¨onsmedveten pedagogik f¨or universitetsl¨arare. Enheten f¨or ut- veckling av pedagogik och aktivt l¨arande, Uppsala universitet, Uppsala, 2003. [6] G. Brandell. Gender in engineering education. Centre for Women’s studies,
University of Lule˚a, Lule˚a, 1996.
[7] K. Ek-Nilsson. Teknikens bef¨al: en etnologisk studie av teknikuppfattning och civilingenj¨orer, volym Etnolore; 21. Etnologiska avdelningen, Uppsala univer- sitet, Uppsala, 1999.
[8] M. Engstr¨om. Studenter p˚a tekniska utbildningsprogram: D, c, it, y. I M. Engstr¨om, A. Haraldsson, T. Mattson, and M. Salminen-Karlsson, red, Studenter genusgranskar sin utbildning. Centrum f¨or undervisning och l¨arande, Link¨opings universitet, Link¨oping, 2003.
[9] W. Faulkner. Teknikfr˚agan i feminismen. I B. Berner, red, Vem tillh¨or tekni- ken?Arkiv f¨orlag, Lund, 2003.
[10] S. Gherardi and B. Poggio. Creating and recreating gender order in organiza- tions. Journal of world buisness, 36(3):245–260, 2001.
[11] E. Gunnarsson and U. Ressner. Fruntimmersg¨ora: kvinnor p˚a kontor och verk- stadsgolv. Prisma, Stockholm, 1985.
[12] Institutionen f¨or datateknik, Link¨opings universitet. Kurshemsida f¨or TDDB82, Perspektiv p˚a datateknik. http://www.ida.liu.se/~TDDB82/, acc. 26 sep. 2003.
[13] Institutionen f¨or informationsteknologi och medier, Mitth¨ogskolan. Datave- tenskaplig introduktionskurs. http://www.itm.mh.se/~janjon/, acc. 4 nov. 2003.
[14] Institutionen f¨or informationsteknologi och medier, Mitth¨ogskolan. Kurs- plan f¨or Datateknik A, Datavetenskaplig introduktionskurs, 5 po¨ang. ftp://forvsvl.forv.mh.se/%7Ekursplaner%5CKursplaner/DATATEKNIK/ Datatekn-A-Datavet-introd.doc, acc. 13 okt. 2003.
[15] S. Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund, 1997. [16] O. Lagerspetz. Kvinnor och m¨an i teknikens v¨arld. Institutet f¨or kvinnoforsk-
ning vid ˚Abo Akademi, ˚Abo, 1990.
[17] U. Mellstr¨om. Teknik och maskulinitet. I B. Berner, red, Vem tillh¨or tekniken? Arkiv f¨orlag, Lund, 2003.
[18] Pricerunner. J¨amf¨or bokpriser. http://www.pricerunner.com, acc. 15 jan. 2004.
[19] C. Roman. Lika p˚a olika villkor. Symposion Graduale, Stockholm, 1994. [20] M. Salminen-Karlsson. Datautbildning - f¨or henne ocks˚a? Teknisk rapport
LIU-IPPPED-O-126, Institutionen f¨or pedagogik och psykologi, Link¨opings universitet, Link¨oping, 1993.
[21] M. Salminen-Karlsson. Att undervisa kvinnliga ingenj¨orsstudenter. Teknisk Rapport LiTH-ISY-R; 2032, Institutionen f¨or systemteknik, Link¨opings uni- versitet, Link¨oping, 1998.
[22] M. Salminen-Karlsson. Doing gender as practice. I E. Gunnarsson, S. Anders- son, A. V¨anje Rosell, A. Letho, and M. Salminen-Karlsson, red, Where have all the structures gone? Center for Women’s Studies, Stockholm University, Stockholm, 2003.
[23] M. Salminen-Karlsson. Hur skapas den nya teknikens skapare? I B. Berner, red, Vem tillh¨or tekniken?Arkiv f¨orlag, Lund, 2003.
[24] Svenska datatermgruppen. Ordlista, version 20. http://www.nada.kth.se/ dataterm/rek.html#a30, acc. 15 sep. 2003.
[25] TNC. Termfr˚agor. http://www.tnc.se/html/2frag.html#, acc. 15 sep. 2003.