som inte ¨ar uttalad, utan bara f¨orv¨antas finnas hos studenterna.14
Studenternas spr˚akliga f¨orm˚aga utvecklas inte, utan g˚ar till och med bak˚at ibland.15
Dagens ingenj¨orer beh¨over mer tr¨aning i spr˚ak p˚a grund av den internationalisering som sker i samh¨allet och ¨aven i och med den nya roll som ingenj¨oren f˚att (medlem i ett team snarare ¨an som arbetsledare)16
. En personligare kontakt med f¨orel¨asare och examinator efterfr˚agas ofta av kvinnliga studenter.17
Det saknas kvinnliga l¨arare och lektionsassistenter och litteraturlistan inneh˚aller n¨astan enbart b¨ocker skrivna av m¨an.18
Det har ¨aven visat sig att grupp- och projektarbeten inte alltid gynnar kvinnor, som ofta f˚ar rollen som sekreterare eller se till att gruppen fungerar soci- alt.19
Att undervisa k¨onsmedvetet kan vara ett s¨att att f¨or¨andra utbildningen till det b¨attre. Genom att tillgodose l¨arandeprocessen hos varje enskild student i alla kursmoment anpassas utbildningen till individuella behov. N¨ar en kurs planeras b¨or planeraren t¨anka p˚a tid, tydlighet, tillg¨anglighet och trov¨ardighet.20
6.2
Yrkeserfarenheter
Jag fick inte fram s˚a mycket som jag hade trott och ¨onskat av intervjuerna med arbetande civilingenj¨orer. Intervjuerna visade inte p˚a n˚agra specifika skillnader mellan hur m¨an och kvinnor utf¨orde sitt arbete eller att kvinnor oftare hade slut- produkten i sikte ¨an m¨annen.21
Detta kan bero p˚a flera saker, till exempel p˚a att utbildningen st¨oper alla i samma form.22
Enligt min uppfattning ¨ar det ¨aven att kvinnornas situation p˚a utbildningen har uppm¨arksammats mer under de senaste ˚aren, n¨ar de intervjuade redan tagit, eller var p˚a v¨ag att ta examen. Det kan vara s˚a att de inte har tagit till sig ett k¨onsperspektiv p˚a utbildningen eller p˚a arbetet.23 Givetvis kan det ¨aven vara s˚a att det inte heller hade funnits n˚agra skillnader om utbildningen hade varit mer flexibel. Vad som visat sig i litteraturen ¨ar att m¨an och kvinnor p˚ab¨orjar utbildningen med olika m˚al.24
De eventuella skillnader som fanns mellan olika individer berodde snarare p˚a hur l˚ang erfarenhet av arbetet per- sonerna hade.25
Erfarenheten kunde ha betydelse f¨or hur jobbet utf¨ordes men ¨aven om personen ifr˚aga var praktiskt eller teoretiskt lagd. En ˚aterkommande uppgift i intervjuerna var att utbildningen hade varit mycket teoretisk och inte s¨arskilt praktisk och att verklighetsanknytning saknades.26
De intervjuade tyckte att detta
14 3.1.3 p˚a sid 13 153.2 p˚a sid 14 16 3.2 p˚a sid 14 17 3.2 p˚a sid 14 18 3.1.3 p˚a sid 13 193.2 p˚a sid 14 20 3.2.1 p˚a sid 14 21 4.2.1 p˚a sid 18 223.1 p˚a sid 11 23 1.8 p˚a sid 4 24
3.1.1 p˚a sid 12 och 2.1 p˚a sid 7
25
4.2.2 p˚a sid 18
var tr˚akigt och menade p˚a att de g¨arna sett mer praktisk och verklighetsanknu- ten undervisning. Detta har ¨aven framkommit fr˚an litteraturstudien.27
Detta kan g¨oras genom att anv¨anda fler exempel fr˚an industrin och vardagslivet men ¨aven som kom fram genom intervjuerna,28
ta in f¨orel¨asare fr˚an industrin som arbetar med det aktuella ¨amnet dagligen. I och med detta f˚as en n¨armare kontakt med in- genj¨orsverkligheten, vilket ¨ar n˚agot som efterfr˚agas av de kvinnliga studenterna.29 Som g¨astf¨orel¨asare ¨ar det viktigt att ta in b˚ade m¨an och kvinnor, s˚a att studen- terna ser att det finns s˚av¨al duktiga kvinnor som m¨an inom omr˚adet.30
Det kan ¨aven vara viktigt att f¨orklara hur och varf¨or olika teorier anv¨ands. Att, som en av de intervjuade sade,31
l˚ata en klurig uppgift med m˚anga olika delmoment f¨olja studenterna genom de f¨orsta ˚arens kurser f¨or att v¨acka intresse och f¨orst˚aelse f¨or ¨amnena, tycker jag ¨ar en mycket bra id´e. Detta ¨ar n˚agot som studenterna, s¨arskilt de kvinnliga, efterfr˚agar.32
Flera p˚atalade ¨aven vikten av projektutbildning, att l¨ara sig hur grupper fun- gerar och vad som kr¨avs av gruppmedlemmar.33
Denna undervisning ¨ar i m˚anga fall bristf¨allig och kan leda till att kvinnor ofta f˚ar en sekreterarroll och uppgiften att f˚a gruppen att fungera socialt.34
De programmeringsspr˚ak som l¨ars ut och anv¨ands inom utbildningen b¨or ¨aven anv¨andas utanf¨or universitetets v¨aggar, p˚a f¨oretag. De intervjuade ans˚ag att s˚a inte alltid var fallet.35
D˚a andra programmeringsspr˚ak anv¨ands ¨ar det viktigt att syftet med detta v¨al f¨orklaras f¨or studenterna. Detta ger en trov¨ardighet till kursen och ¨ar viktig f¨or att f˚a en k¨onsmedveten pedagogik.36
En intressant aspekt som framkom vid en av intervjuerna var den om att m¨annen hade mer erfarenhet av datorer och programmering med sig i bagaget n¨ar de b¨orjade p˚a f¨oretaget.37
Detta kan kopplas ihop med uttalandet om att en person utf¨orde sitt arbete b¨attre om det h¨orde ihop med fritidsintressena. Fr˚an litteraturstudien framkommer att m¨an oftare ¨an kvinnor har detta genuina teknik- intresse.38
Det har ¨aven visat sig vid programmeringskurser att m¨an har mer tysta f¨orkunskaper ¨an kvinnor.39
Detta torde bero p˚a att m¨annen i m˚anga fall har sysslat med programmering tidigare och d˚a antagligen p˚a fritiden. Kvinnor har ett st¨orre behov av att skilja p˚a studier och fritid ¨an vad m¨annen har.40
Om detta kopplas tillbaka till erfarenhetens betydelse f¨or hur arbetet utf¨ors, ses tendenser till att m¨an kan t¨ankas utf¨ora arbetet b¨attre p˚a grund av deras l¨angre erfarenheter.
27 3.1.3 p˚a sid 13 28 4.2.3 p˚a sid 19 293.1.3 p˚a sid 13 30 3.2 p˚a sid 14 31 4.2.3 p˚a sid 19 32 3.1.2 p˚a sid 12 334.2.2 p˚a sid 18 34 3.2 p˚a sid 14 35 4.2.2 p˚a sid 18 363.2.1 p˚a sid 14 37 4.2.3 p˚a sid 19 38 2.4 p˚a sid 10 39 3.1.3 p˚a sid 13 403.1.2 p˚a sid 12
6.3 Att f¨or¨andra kurserna 31