Mellan åren 1998 och 2001 genomförde jag sju diakonala inventeringar på uppdrag av församlingar i Stockholmsområdet och i Göteborg. Den diakonala inventeringen har två huvudsakliga syften. För det första skall den spegla den diakonalt inriktade verksamhet som församlingen bedriver men även den verksamhet som medarbetare och förtroendevalda ser som önskvärd.
För det andra skall den ge en bild av den sociala situationen i den aktuella församlingens närområde och de förväntningar som närområdets represen-tanter riktar mot församlingen. Dessutom skall bilden av den lokala sociala situationen relateras till mer generella tendenser i samhället.65
En diakonal inventering är ingen total genomlysning vare sig av det arbete som bedrivs inom församlingen eller av behov och insatser i försam-lingens närområde. Vad som är möjligt inom ramen för en diakonal invente-ring är att spegla eller reflektera den rådande situationen och de behov den alstrar såsom dessa beskrivs av enskilda företrädare för församling och för närområde. Dag och Stål (1998) har pekat på ett särskilt problem för stu-dier av detta slag. Ett bakomliggande syfte, menar de, är att finna svaret på två frågor. För det första: vilka sociala/diakonala uppgifter genomförs i för-samlingen? För det andra: är det som görs tillräckligt, eller måste något mer göras? Att besvara såväl frågan om vilka sociala behov som finns i närområdet som när dessa kan anses vara tillgodosedda, är förbundet med
65 Aktuella rapporter från exempelvis Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och
Integrations-en rad svårigheter. BedömningIntegrations-en av huruvida det församlingsarbete som utförs kan betraktas som tillräckligt måste bygga på en värdering av vad diakonalt arbete skall inrymma, samt vilka människor och vilka problem det diakonala arbetet skall inriktas mot.
Om det diakonala arbetet skall lösa alla människors bekymmer då vågar vi på-stå att det inte är tillfyllest. Om det diakonala arbetet endast skall ge rum åt vissa missbrukare som råkar komma till ett café som kyrkan startat, ja, då kan det arbete som utförs vara tillfyllest. (Dag & Stål 1998:6)
De diakonala inventeringar jag genomfört lyfter framför allt fram hur med-arbetare och förtroendevalda i församlingarna beskriver det arbete som be-drivs, samt om och i sådana fall på vilket sätt de menar att arbetet bör utvecklas för att bli mer ”tillfyllest”.
Inventeringarna har genomförts i församlingar inom olika kontexter. Två av de sju diakonala inventeringarna genomfördes i Stockholms båda city-församlingar. Inventeringen i Adolf Fredriks församling genomfördes under våren 1998. Medarbetarlaget omfattade 18 fast anställda, därav fyra präs-ter och en heltidsanställd diakon. Folkmängden i församlingen uppgick vid 1999 års slut till 6 998 personer varav 76,1 procent var kyrkotillhöriga.
Önskemålet om en översyn av församlingens diakonala verksamhet hängde samman med ett arbete i Stockholms stift som syftade till att diakonala pastoraler skulle utarbetas inom samtliga församlingar. I Adolf Fredriks för-samling var tanken att den diakonala inventeringen skulle ge underlag för en sådan pastoral, samt att denna pastoral i sin tur skulle utgöra en del av det övergripande målskrivningsarbete som församlingen hade påbörjat. In-venteringen av den diakonala verksamheten i S:ta Clara kyrka inom Stock-holms Domkyrkoförsamling genomfördes under hösten 1998. Inom Domkyrkoförsamlingen uppgick befolkningen vid slutet av år 1999 till 4 105 personer, och 75,3 procent var kyrkotillhöriga. Befolkningen inom det geografiska område som tidigare utgjorde S:ta Clara församling beräkna-des uppgå till cirka 700 personer. Medarbetarlaget omfattade 9 personer, därav tre präster, en diakon samt en diakoniassistent. Bakgrunden till utred-ningen var att kyrkorådet nåddes av signaler om att miljön runt S:ta Clara kyrka utvecklats i en negativ riktning. Framför allt hyresgäster i till kyrkan angränsande fastigheter ansåg att såväl bruk av droger som handel med droger och stöldgods skedde alltmer öppet i området. Uppdraget var att utreda huruvida verksamheten i S:ta Clara kyrka på något vis bidrog till det hårda klimatet i stadskärnan.
Två diakonala inventeringar genomfördes i innerstadsförsamlingar. Un-der våren 1999 genomfördes en inventering i S:t Matteus församling, belägen på Norrmalm i Stockholm. Folkmängden uppgick vid 1999 års slut till 25 212 personer varav 78,8 procent var kyrkotillhöriga. Med-arbetarlaget omfattade 37 fasta tjänster av vilka sex var prästtjänster och fyra diakontjänster, de senare med en omfattning av 2,75 heltidstjänster.
I församlingen hade en ny diakontjänst inrättats. Syftet med uppdraget var att ge ett underlag för utformning och inriktning av den nya tjänsten. Våren 2000 genomfördes en diakonal inventering i Karl Johans församling i stads-delen Majorna i Göteborgs innerstad. Folkmängden uppgick vid 1999 års slut till 18 438 personer varav 76,4 procent var kyrkotillhöriga. Medarbetar-laget omfattade 24 fast anställda, därav fyra präster och två diakoner (1,75 heltidstjänster) samt ytterligare två diakoner på andra tjänster än diakon-tjänster. Bakgrunden till uppdraget var förestående pensionsavgångar. Både kyrkoherden och församlingspedagogen skulle avgå under kommande vår.
Kyrkorådet bedömde detta som ett lämpligt tillfälle för en översyn av för-samlingens verksamheter och tjänster.
Två diakonala inventeringar genomfördes i Stockholms ytterstadsom-råden. Under hösten 1999 genomfördes en inventering i Brännkyrka för-samling. Folkmängden uppgick vid 1999 års slut till 35 867 personer va-rav 76,7 procent var kyrkotillhöriga. Medarbetarlaget omfattade 35 personer, därav 8 präster och två heltidsanställda diakoner (varav en församlings-syster). Att detta uppdrag kom till stånd, berodde på att ett nytt kyrkoråd tillträdde. De nya ledamöterna såg ett behov av att omprioritera inom för-samlingens verksamheter och av att utveckla det diakonala arbetet. Hösten 2000 utfördes en diakonal inventering i Farsta församling. Befolknings-mängden var vid årets slut 1999 43 566 personer och 75,5 procent var kyrkotillhöriga. Medarbetarlaget omfattade 42 fast anställda, därav tio präs-ter och fem diakoner (en nyinrättad tjänst var vid tillfället inte tillsatt).
Syftet med inventeringen var att tjäna som plattform och utgångspunkt för församlingens arbete att under de kommande två åren utforma församlings-instruktioner.66
En sista diakonal inventering genomfördes våren 2001 i en av Stock-holms kranskommuner, i Österåker Östra Ryds församling. Befolkningen uppgick till 31 701 personer och 84,4 procent var kyrkotillhöriga. Med-arbetarlaget omfattade 45 anställda, därav sex präster och tre diakoner (en tjänst vakantsatt). Syftet med inventeringen var att tydliggöra och analy-sera diakonins förutsättningar i församlingen, och att avge synpunkter och förslag till hur den diakonala verksamheten mot bakgrund av dessa skulle kunna utvecklas.
För att sammanfatta, så har sju detaljerade lokalstudier genomförts i församlingar, som även om de återfinns inom två storstadsregioner, har olika karaktär. Från de små cityförsamlingarna som kännetecknas av få bofasta men en omfattande dagbefolkning, till de stora ytterstadsförsamlingarna som i sin tur kännetecknas av en mindre andel välbeställa församlingsbor och en större andel med sämre socioekonomiska villkor, bland annat i miljon-projektets förorter, samt församlingen i en av Stockholms kranskommuner med många pendlare och en ökande inflyttning av unga barnfamiljer.
Se not 12.