De mindre betydelsefulla kriterierna

Nedan redovisas resultat och analys kring de undersökta kriterier som hamnar i klustret av mindre betydelsefulla kriterier; datorvana, ideell arbetslivserfarenhet, aktiv fritid, speciella fritidsintressen, skolbetyg samt körkort.

Enligt våra tolkningar av arbetsgivarnas svar anser majoriteten att datorvana är en förutsättning för att klara ett vägledarjobb. Trots att de, i sina motiveringar, framhäver vikten av denna kunskap har kriteriet inte rangordnats högt på flertalet av de nämnda arbetsgivarnas respektive listor. Deras motivering för den låga rangordningen, trots vikten av datorvana, lyder att datorkunskaper är en sådan självklarhet i dagens samhälle att detta inte ifrågasätts. En annan motivering, från en av de arbetsgivare som tidigare beskrivit utbildningen som ett krav för att bli kallad till anställningsintervju, lyder att om man har en studie- och yrkesvägledarexamen har man följaktligen tillräckliga datorkunskaper. En minoritet av de intervjuade arbetsgivarna anser inte att datorvana är en viktig kunskap, då de menar att dessa kunskaper kan förvärvas inom organisationen. Flertalet arbetsgivare berättar även om interna datorsystem som de använder sig av, vilka man får lära sig först när man blir anställd. De två intresseföreningarna resonerar, likt flertalet arbetsgivare, kring att datorvana är en färdighet av stort värde för

arbetssökande till vägledningstjänster. Dock har dessa föreningar, olikt majoriteten av arbetsgivarna, prioriterat färdigheten högt på deras kriterielistor, då de inte ser

datorvana som en självklarhet som icke behöver ifrågasättas. Då det i den litteratur vi byggt vår kriterielista på endast kort nämns datorvana som ett meriterande kriterium är vår analys att författarna antingen inte lägger någon större vikt vid detta kriterium eller att även de ser datorvana som en självklarhet.

Att ideell arbetslivserfarenhet inte väger tyngre för att den är just ideell, när det gäller kallande till anställningsintervjuer för vägledartjänster, är något som vi anser att vår studie visat. Ett fåtal intervjupersoner nämner att just ideell arbetslivserfarenhet kan

29

bidra med ett plus i kanten, resterande påstår att det är av obetydande vikt. Flertalet intervjupersoner – däribland båda föreningsrepresentanterna – hänvisar till att all erfarenhet är bra, men att det inte gör skillnad om erfarenheten har anskaffats ideellt. Vi tolkar detta som att det spelar större roll vad för sorts arbete som utförts ideellt av den arbetssökande, än att det utförda arbetet var just ideellt. Detta kriterium nämns inte explicit i teorin utan tillkom utifrån våra tolkningar av författarnas syn på engagemang. Då vi dessutom endast hade en källa som behandlar engagemang; Andréasson,

Rosenberg och Lindstrand (2007), är vår tolkning att kriteriet inte är av betydande vikt vare sig utifrån teorin eller utifrån intervjupersonernas prioriteringar.

Huruvida aktiv fritid är av vikt eller inte vid kallande till anställningsintervju är samtliga intervjuade arbetsgivare ense om; vi placerar detta anställningsbarhetskriterium i slutet på samtliga prioriteringslistor för intervjupersonerna och tolkar det som att detta kriterium är mindre betydelsefullt. Dock adderar samtliga att det, fastän det inte är av stor vikt i detta sammanhang, är positivt med fritidsintressen. Vissa arbetsgivare, till exempel Arbetsgivare C16, motiverar detta med att aktiv fritid bidrar till en positiv helhetsbild och att det är bra för individen att ”inte sitta här och jobba dygnet runt utan ha någonting annat och växla tankarna lite ibland”. De två intresseföreningarna anser vi ha de mest utstickande svaren av samtliga intervjupersoner. Representanten för SVF, å ena sidan, uppger att denne tror, utan motivering, att aktiv fritid är av total irrelevans för arbetsgivare. Å andra sidan tror representanten för LR att arbetsgivare lägger stor vikt vid huruvida den arbetssökande har en aktiv fritid eller ej. Denna föreställning

motiveras, av den sistnämnda representanten, med att arbetsgivare idag borde bry sig om att anställda håller sig friska och att de genom aktiv fritid löper mindre risk för utbrändhet, vilket minskar kostnaderna för arbetsgivarna. Representanten för detta fackförbund för syvare prioriterar själv denna punkt på tredje plats på sin kriterielista.

Vår tolkning är att speciella fritidsintressen, enligt denna studies deltagande intervjupersoner, är av icke existerande relevans vid kallande till anställningsintervju för vägledartjänster, då samtliga medverkande avfärdar denna punkt. Mer utförliga

motiveringar än så ges inte.

Nästa kriterium berör skolbetyg, vilket samtliga intervjupersoner, inklusive föreningsrepresentanterna, finner mindre relevant. Det nämns dock av ett fåtal

intervjupersoner att bra betyg kan ge fördelaktigt utfall, medan en annan menar att man

30

kan vara en bra vägledare trots dåliga skolbetyg. Vi tolkar resultatet som att

intervjupersonerna i vår studie inte anser att skolbetyg är av stor betydelse när det gäller kallande till anställningsintervju för vägledningstjänst. Vi placerar således detta

kriterium bland de mindre betydelsefulla. Flera intervjupersoner nämner dock att skolbetyg kan användas för att till exempel kontrollera att man har fullständig studie- och yrkesvägledarexamen. Därför anser vi att det, trots kriteriets relativa irrelevans, kan vara betydande att skolbetyg bifogas ansökningshandlingarna, i de fall arbetsgivaren så önskar.

I likhet med föregående kriterium som hamnade bland de mindre betydelsefulla, framstår även körkort som mindre betydelsefullt, enligt våra tolkningar av

intervjupersonernas svar. Nästan samtliga intervjupersoner i vår studie anser att körkort är oväsentligt för vägledare, frånsett ett fåtal arbetsgivare som beskriver att deras verksamhetsområde är beroende av bilburen rörlighet. För detta kriterium saknas större utrymme i den litteratur vi byggt vår kriterielista på. Vi kan således inte analysera kriteriets resultat i förhållande till teorin. Representanterna för SVF samt LR är eniga om att körkort endast torde påverka möjligheten att bli kallad till anställningsintervju i de fall där delade tjänster förekommer.