De sociala kategoriseringarna i ekvivalenskedjor

För att verkligen begripliggöra och visa på syftet med att studera ekvivalenskedjors relevans och förhållande måste också relationen mellan det som i uppsatsen benämns sociala kategoriseringar och kommunens texter utforskas, vilket nu ska göras. I föregående del nämndes två fenomen som fungerar som exempel på hur de sociala kategoriseringarna inom de olika planeringsområdena kan visa på hur en intersektionell ansats i jämställdhetsanalyser kan nyansera senare diskussioner om hur detta bidrar till att (re)producera maktrelationer i samhället.

5.4.1. Exempel 1 Könade barn

Det första exemplet berör vilka sociala kategoriseringar som könas och i vilka sammanhang detta görs. I citat 1 från översiktsplanen sker exempelvis inget könande av barn då klimat, hälsa, miljö och risker diskuteras i översiktsplanen. Jämför detta citat med citat 2 där hållbar

utveckling diskuteras och där barnen blir könade då kommunen skriver flickor och pojkar snarare än barn som i det första citatet. I det tredje citatet finns en könad grupp (kvinnor) men flera andra sociala kategoriseringar som inte könas (personer med funktionsnedsättning, barn, äldre och andra personer i utsatta situationer).

Citat 1

Det är viktigt att både kvinnors och mäns samt barns kunskap, erfarenheter och synsätt används för att skapa ett bredare och bättre beslutsunderlag (Thelin m.fl., 2019, s. 165).

Citat 2

Social hållbarhet är att kvinnor och män, flickar [sic!] och pojkar och alla oavsett kön, identitet och könsuttryck, etnisk bakgrund känner sig inkluderade (Thelin m.fl., 2019, s. 12).

Citat 3

Trafiksäkerheten kan förbättras särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer (Thelin m.fl., 2019, s. 94).

Som Bergström och Boréus (2012) och flera andra påpekat så spelar de ord vi väljer roll, de påverkar maktordningar och får konkreta effekter för de människor som finns i samhället. Att vissa grupper ibland könas och ibland inte kan tolkas som att den mest relevanta sociala kategoriseringen prioriteras inom vissa områden. Det kan alltså vara så att en person i en viss situation har en önskvärd erfarenhet av att vara en viss ålder, identifiera sig med ett visst kön, ha någon specifik funktionsvariation eller liknande. I det första citatet ovan förefaller det alltså vara intressant att höra de som identifierar sig som kvinna eller man enskilt samt alla barn gemensamt skiljt från kvinnor och män eftersom de tre grupperna antas bidra med kunskap, erfarenhet och synsätt som på något eller flera sätt skiljer sig från de andra grupperna. Det innebär också att exempelvis rasism, funkofobi samt eventuell transfobi som grupperna upplever och/eller sexism som barnen upplever inte är intressant i sammanhanget. Grupperna görs homogena där de enda identifikatorer som anses vara relevanta är kön och ålder.

I det andra citatet förefaller det jämfört med det första citatet vara relevant att ta vara på erfarenheter även från könade barn och inte barn som homogen grupp där ålder nedprioriteras till fördel för kön. I det tredje citatet blir det också tydligt vilka sociala kategoriseringar som prioriteras i situationen då kvinnor könas, barn och äldre representerar sin åldersgrupp oavsett könstillhörighet samt att personer med funktionsvariationer och personer som på andra sätt är utsatta representerar och reduceras till sin funktionsvariation eller utsatthet. Detta kan tolkas

som att andra sociala kategoriseringar är mindre viktiga för att förstå hur människor upplever sina livsvillkor i den föreslagna kontexten. Här blir det återigen relevant att begrunda de konsekvenser detta har för översiktsplaneringen och samhället, exempelvis vems behov som redan anses vara tillgodosedda och varför eller vilka människor som blir över när alla individer som ingår i någon av de sociala kategoriseringarna är medräknade. Det är också relevant att betänka hur avgörandet ska läggas och av vem när det har betydelse att använda de sociala kategoriseringarna och när de kan vara lämpliga respektive olämpliga att använda (jfr med JA-delegationens, 2014, s. 103 diskussion om vem som gör problemformuleringen och vilka implikationer det kan ha).

5.4.2. Exempel 2 Fattiga barn och barn i ekonomiskt utsatta

situationer

Det andra exemplet är ett något kortare sådant men ändå mycket relevant eftersom de behandlar hur olika grupper kan uppfattas värderas genom de ord som används för att beskriva dem samt vad som därmed kan göras för att förändra deras situation. I följande citat beskrivs två situationer som berör fattigdomens relevans i Sverige och i Kiruna kommun.

Citat 1

Hunger och fattigdom (1 och 2) är inget vi förknippar med de flestas vardag i Sverige, men inte ens i Kiruna kommun är ekonomiska och sociala resurser rättvist och jämlikt fördelat. (Thelin m.fl., 2019, s. 21)

Citat 2

Barnfattigdom finns i största delen bland barn med utländsk bakgrund men Kiruna kommun har fler barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll än riket och länet. (Thelin m.fl., 2019, s. 165)

Kommunen menar i citat 1 att fattigdom är något som förknippas med utlandet, det är inget som upplevs som vardag i Sverige och i Kiruna vilket visas i ekvivalenskedjan i figur 3. En intressant aspekt är här att kommunen skriver att inte ens Kiruna kommun är förskonat från ojämlika förhållanden, det är möjligt att de här syftar till ett påstående om att lönsamheten inom flera branscher i kommunen är hög och att löneläget i kommunen är högre än genomsnittet i riket (Thelin m.fl., 2019, s. 46; 54; 118). Den höga lönsamheten och löneläget i kommunen skulle kunna vara en orsak till uppfattningen att det är mindre sannolikt för hushåll i Kiruna kommun att vara i svåra ekonomiska situationer än i resten av Sverige.

Figur 3. Ekvivalenskedja för citat 1 i exempel 2

Kommunen skriver också att dessa ekonomiskt pressade situationer förekommer bland annat i hushåll med barn i kommunen (citat 2) vilket illustreras i figur 4.

Figur 4. Ekvivalenskedja för citat 2 i exempel 2

Barn med utländsk bakgrund beskrivs i citat 2 som fattiga medan barn med svensk bakgrund beskrivs som att de är i en ekonomiskt utsatt situation. En möjlig tolkning av detta är att kommunen beskriver barn med utländsk bakgrund som fattiga eftersom ordet fattigdom associeras med utlandet och inte Sverige (citat 1/figur 3). Barn med svensk bakgrund “måste” då beskrivas med andra ord än fattigdom och beskrivs då i stället som att de är i ekonomiskt utsatta situationer. Ytterligare en aspekt som är intressant här är att kommunen skriver men att det är det fler barn med svensk bakgrund som är i ekonomiskt svåra situationer än i övriga Sverige. Detta skulle också kunna vara en referens till att det upplevs som att det bör vara

mindre risk för fattigdom och ekonomiskt utsatta situationer i kommunen tack vare hög lönsamhet och höga löner.

Att skriva på ett sätt som gör skillnad på barn med utländsk bakgrund och svensk bakgrund skulle kunna få sociala, ekonomiska och fysiska konsekvenser både för de enskilda barnen och för samhället i stort. Ett exempel på detta gäller hur dessa barn bemöts i kontakter med samhället och hur samhället engagerar sig i att hjälpa dessa barn ur den ansträngda situationen. Ett barn som anses vara fast i fattigdom eller i en ekonomiskt utsatt situation skulle också kunna förvärva färre kunskaper från skolan om föräldrarna inte har möjlighet att hjälpa barnen men det kan också få konsekvenser såsom försämrad hälsa på grund av att föräldrarna inte har råd att köpa hälsosammare mat eller mediciner. Detta är något som kommunen har sett sker i kommunen, de beskriver exempelvis att övervikt, fetma, ohälsosamma kostvanor och karies är vanligare bland barnen i Kiruna än i övriga Sverige (Thelin m.fl., 2019, s. 165). De sociala konsekvenserna skulle kunna vara att barnen blir utsatta bland vänner eftersom de inte har möjlighet att i lika stor utsträckning köpa (dyrare) presenter till vänners födelsedagskalas och liknande. Det är också möjligt att fattigdom påverkar även senare i livet; kommunen har exempelvis noterat att invånarna lever kortare liv än i resten av Sverige (Thelin m.fl., 2019, s. 165). I citat 2 har kommunen delvis påbörjat en intersektionell analys och slutsatsen att frekvensen av ekonomisk utsatthet skiljer sig mellan barn med utländsk respektive svensk bakgrund visar på fördelar med en intersektionell ansats eftersom kommunen med denna kunskap kan planera riktade åtgärder som förhoppningsvis gynnar barnen och förbättrar deras situation.

6. Diskussion

I denna del återpresenteras uppsatsens syfte och forskningsfrågor vilka sedan diskuteras. Därefter diskuteras uppsatsens bidrag till och påverkan på den studerade diskursen och uppsatsen avslutas sedan med några förslag på vidare forskning.

Syftet med uppsatsen har varit att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Dessa var de tre frågeställningarna:

1. Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen?

2. Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen? 3. Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionell maktperspektiv?