Ekvivalenskedjor i översiktsplanen visar på förbindelsernas skapelse och relation

Nästa steg i analysen var att identifiera ekvivalenskedjorna för respektive textstycke som tidigare bedömts vara mest intressanta att analysera. Detta innebar att totalt 147 element

identifierades som alla bidrar till att fylla nodalpunkten jämställdhet med betydelse i översiktsplanen. Dessa kan ses i tabell 4 där uppfattningen är att ju fler gånger ett ord nämns desto mer bidrar det i processen att fylla jämställdhetsdiskursen med betydelse, det vill säga desto starkare är ekvivalenskedjan mellan jämställdhet och respektive ord. Detta baseras på ett antagande om att företeelser och fenomen som kommunen anser är viktiga kommer att nämnas fler gånger i texten än företeelser eller fenomen som upplevs vara mindre viktiga. Antalet betydelser som jämställdhet skulle kunna fyllas med är däremot många fler, det vill säga att det diskursiva fältet är stort men det är omöjligt att säga hur stort trots att det inte heller är oändligt (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Tabell 4. Tecken som fyller jämställdhet med betydelse

Antal gånger ordet nämns

Ord

8 inkludering

7 alla

6 tillgänglighet, plats för alla

5 kvinnor och män, attraktivitet, kön

4 strategi, kunskap, kollektivtrafik

3 arbetsmarknad, könsidentitet, Agenda 2030, mål 5, mål 10, lokalbefolkning, socioekonomiska förutsättningar, geografi, fritid, ekonomiska

förutsättningar, barn

2 utbildning, delaktighet, könsuttryck, etnisk bakgrund, hållbarhet, pojkar och flickor, hälsa, folkhälsa, fysiska förutsättningar, resurser, anläggningar, ålder, funktionsnedsättning, unga

1 social hållbarhet, innovation, människovärde, inflytande, mångfald, social tillväxt, ekonomisk tillväxt, minskad inpendling, normbrytande,

underteckna dokument, CEMR, samhällsutveckling, mäns våld mot kvinnor, jämställdhetspolitik, måluppfyllelse, samverkan, struktur, utbud, stadsomvandling, utmaning, hållbar utveckling, privat sektor, offentlig

sektor, könssegregation, underrepresenterat kön, jämn könsfördelning, tillverkningsbranschen, vård- och omsorgsbranschen, arbetsgivaransvar, kompetensförsörjning, besöksnäring, konkurrenskraft, sysselsättning, arbetstillfällen på landsbygden, mål 3, mål 4, Plan- och bygglagen, samhällsutveckling, goda sociala levnadsförhållanden, människovärde, jämställdhetspolitiska mål, vision, integration, friluftsliv, motion, grönområde, närområde, bil, skola, planeringsprocess, erfarenhet, social hållbarhet, funktioner, offentlig miljö, orten, företagande,

kompetensförsörjning, närmiljö, bostad, kulturutbud, föreningsliv,

samhällsservice, vård och omsorg, teknik, utvecklingsländer, mål 1, mål 2, ekonomiska resurser, sociala resurser, etnicitet, religion, politisk ställning, planeringens utgångspunkter, transportsystem, trafiksäkerhet, kvinnor, äldre, funktionsnedsatta, personer i utsatta situationer, användbarhet, livsmiljö, rörelseförmåga, orienteringsförmåga, åtgärd, hälsoutmaning, sjukdom, hälsorisk, livslängd, barnfattigdom, utländsk bakgrund, svensk bakgrund, ekonomiskt utsatta hushåll, bostadsbyggnation, bostadspriser, trygghet, segregation, cykling, promenad, vardagsaktivitet, rörelsemönster, motion, social miljö, mötesplats, bostadsområde, fysisk utformning, flöde, vuxna, detaljplanering

Bilden i figur 2 visar vilka de 21 främsta tecknen som ger jämställdhet betydelse i översiktsplanen är när en intersektionell ansats används, av platsskäl kommer framför allt dessa tecken att fokuseras i uppsatsen även om de andra tecknen också är intressanta för hur jämställdhetsdiskursen utvecklas. Dessa ekvivalenskedjor är framtagna genom de respektive ekvivalenskedjor som framkom i analysen av vartdera textstycket, vilket visas genom de sammankopplingar som görs mellan de olika elementen och momenten som rör sig kring jämställdhet. En kort tolkning av dessa följer sedan.

Figur 2. Jämställdhetsdiskursen i Kiruna kommuns översiktsplan

Det förefaller alltså vara så att jämställdhet laddas med betydelser om att kommunen ska vara

inkluderande för olika typer av människor (Thelin m.fl., 2019, exempelvis s 13; 40; 117;

119). Alla blir därmed också ett intressant tecken i ekvivalenskedjan, betydelsen av ordet görs inte klar i översiktsplanen men används mycket i denna och tolkas därför ha en central roll i betydelsegörelseprocessen. Det är exempelvis inte klargjort om alla innebär personer av alla könsidentiteter eller av alla som identifierar sig med de binära könen man eller kvinna: “[...] att kvinnor och män, flickar [sic!] och pojkar och alla oavsett kön, identitet och könsuttryck, etnisk bakgrund känner sig inkluderade” (Thelin m.fl., 2019, s. 12). Vidare verkar

tillgänglighet inom översiktsplanen innebära främst två möjliga betydelser, fysisk och mental

tillgänglighet eller ekonomisk tillgänglighet. Den fysiska och mentala tillgängligheten hänvisar exempelvis till resurser och anläggningar ska vara tillgänglighetsanpassade för olika funktions- och kunskapsnivåer (Thelin m.fl., 2019, s. 12; 165). Ekonomisk tillgänglighet innefattar exempelvis kollektivtrafik, bostäder och fritidsaktiviteter som människorna har råd att betala (Thelin m.fl., 2019, s. 12; 165). Detta innebär också en förståelse av att vissa barn kan leva i extra pressade situationer där barn till personer med utländsk bakgrund beskrivs som fattiga medan barnen med svensk bakgrund beskrivs vara i en ekonomiskt utsatt situation (Thelin m.fl., 2019, s. 165).

Kommunen förefaller ha en breddad förståelse för kön när de skriver om det, eftersom det i de flesta sammanhang verkar innefatta en uppfattning om kön som en upplevelse som inte begränsas av fysiska eller biologiska faktum. Kommunen skriver exempelvis ofta könsidentitet och könsuttryck (som tolkas som en förståelse av kön som möjligt icke-binärt) ungefär lika ofta som de skriver kön (som då tolkas som binärt, män och kvinnor). Ett exempel på detta är i följande citat där kommunen använder binära kön men också verkar bredda förståelsen genom att använda könsidentitet: “En jämställd och jämlik arbetsmarknad ger förutsättningar för att offentlig sektor och näringsliv kan rekrytera kvinnor och män, personer med olika könsidentitet, könsuttryck samt etnisk bakgrund” (Thelin m.fl., 2019, s. 8). Detta tolkas också som en del av att kommunen menar att det finns plats för alla i kommunen (Thelin, 2019, s. 7; 13; 40; 117; 165). Ett annat exempel på detta är följande citat där kommunen gör tydligt att det är de binära könen man och kvinna som använts i statistiken: “Kvinnor och män, som är de två könsidentiteter som har använts i statistiken, har olika hälsoutmaningar samt olika ekonomiska förutsättningar för t.ex. val av transportmedel” (Thelin m.fl., 2019, s. 118). Dessa citat kan tolkas som att kommunens ambition är att problematisera och utmana den binära uppdelningen av kön i män respektive kvinnor men också en möjlig uppgivenhet kring att statistiken inte visar på en bredare förståelse av kön.

Strategier menar kommunen är viktig för arbetet med att öka jämställdheten och för att ett

jämställt samhälle ska kunna uppnås. Detta arbete ska göras både på kommunal nivå som blir övergripande för hela kommunen men arbetsgivare ska också arbeta med strategier för att uppnå jämställdhet. Detta kopplar an till arbetsmarknaden som kommunen menar är könssegregerad och har mycket arbete kvar innan det är jämställt men det berör också folkhälsa och funktionsanpassningar (Thelin m.fl., 2019, s. 45f; 164f). Kommunen positionerar sig också till den regionala jämställdhetsstrategin och Agenda 2030 (Thelin m.fl., 2019, s. 21; 27; 119). Kunskap ger jämställdhet betydelse genom att kommunen menar att det är viktigt att ha kunskap om befolkningen så att det går att vidta åtgärder som förbättrar deras situation men också att de får delta i att planera dessa åtgärder så att relevansen av dessa kan säkerställas och effekterna av arbetet leder till att samhället blir mer jämställt (Thelin m.fl., 2019, s 117; 164f). Kollektivtrafik nämns exempelvis i samband med att kommunen beskriver ett jämställt och inkluderande samhälle (Thelin m.fl., 2019, s. 164f) vilket bidrar till att fylla jämställdhet med betydelse.

Som redan nämnts så positionerar sig kommunen i förhållande till Agenda 2030 där det verkar som att mål 5 (jämställdhet) och mål 10 (minskad ojämlikhet) är de mest relevanta när det gäller jämställdhet. Jämställdhet kopplas delvis också ihop med andra mål såsom

exempelvis mål 1 (ingen fattigdom) och 2 (ingen hunger) men dessa nämns färre gånger (Thelin m.fl., 2019, s. 21; 27; 119). Lokalbefolkningen förefaller vara viktig för kommunen eftersom de vill ha kunskap om exempelvis deras hälsa och möjligheter till fritid, bostad, arbete och utbildning vilket antas bidra till att samhället blir mer jämställt (Thelin m.fl., 2019, s. 117; 165) men kommunen verkar också koppla detta till geografiska förutsättningar. Ett exempel på detta är hur arbetsmarknaden står sig i konkurrens med branschen men också hur och var den lokala befolkningen bor och lever (Thelin m.fl., 2019, s. 45f; 54; 117; 165). Där görs det också viktigt att vara insatt i hur de socioekonomiska och ekonomiska förutsättningarna fördelas inom kommunen eftersom det antas påverka möjligheterna till att göra samhället mer jämställt (Thelin m.fl., 2019, s. 12; 13; 94; 117; 165). Avslutningsvis menar kommunen också att barnen har en central roll för jämställdhet, barnen är också intressanta eftersom de inte könas till skillnad från de vuxna men i likhet med de äldre. Barnen antas bidra med ett speciellt perspektiv på samhället som behövs för att jämställdheten ska öka men också för att kommunen vill ge dem utrymme att leva och utvecklas i kommunen med förhoppningen att de ska tycka att det är attraktivt att bo där (Thelin m.fl., 2019, s. 12; 94; 164f). Attraktivitet är något som också den tidigare forskningen tagit upp där uppfattningen är att kommunen måste använda jämställdhet för att locka grupper och/eller individer men även organisationer till kommunen. Detta skulle enligt den tidigare forskningen kunna vara en konsekvens av införandet av nyliberala styrningsideal (Rönnblom & Sandberg, 2017; Callerstig, 2011b; Andersson & Hedlund, 2011).