Kategoriseringens makt En intersektionell analys av jämställdhetsdiskursen i Kiruna kommuns översiktsplan

Kategoriseringens makt

En intersektionell analys av jämställdhetsdiskursen i Kiruna kommuns översiktsplan

Angelica Borg

Sociologi, kandidat 2021

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

Sammanfattning

I den här uppsatsen utforskas en jämställdhetsdiskurs i en kommunal översiktsplan. Den studerade kommunen är Kiruna kommun i Norrbottens län. Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar:

1. Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen?

2. Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen?

3. Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv?

I uppsatsen görs en diskursanalys med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Analysen visar på komplexa relationer mellan olika sociala kategoriseringar av individer och olika planeringsområden i översiktsplanen samt hur och vilka betydelser dessa fyller jämställdhetsdiskursen samt begreppet jämställdhet med. Det diskursteoretiska ramverket bidrar till att skapa förståelse för dessa komplexa relationer genom att ekvivalenskedjor kan formuleras och att jämställdhetsdiskursens form och innehåll därmed kan analyseras. Analysen behandlar också vilka element som får sin slutliga betydelse i översiktsplanen och varför samt hur förbindelserna mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden sker. Analysen och diskussionen visar vidare, genom några exempel, på relevansen av intersektionella analytiska ansatser samt hur jämställdhetsdiskursen skulle kunna (re)producera maktrelationer i det samhälle där diskursen rör sig och hur detta kan bidra till att vissa (grupper av) människor privilegieras medan andra exkluderas.

Nyckelord: intersektionalitet, jämställdhet, diskursanalys, diskursteori, översiktsplanering

Abstract

In this degree project a gender equality discourse is explored in a comprehensive plan adopted in the Swedish municipality of Kiruna, located in Norrbotten county. The purpose of this degree project is to, with an intersectional approach, analyse how a gender equality discourse could originate in a comprehensive plan and subsequently discuss how the gender equality discourse could contribute to the (re)production of relations of power, superiority and subordination in society. These were the research questions:

1. Which associations between social categorisations and planning departments can be identified in the gender equality discourse?

2. What are the characteristics of the associations identified in the gender equality discourse?

3. How could these associations be understood based on an intersectional perspective of power?

In this degree project a discourse analysis is made based on Laclau and Mouffes discourse theoretical concepts discourse, articulation, moment, nodal point, the discursive field, element, floating significant and equivalence chain. The analysis indicates complex relations between social categorisations and differing planning departments and which meanings the gender equality discourse and the concept of gender equality is being filled with in the comprehensive plan. The discourse theoretical framework contributes to a deeper understanding of these complex relations through the formulation of equivalence chains and therefore enables the possibility to analyse the gender equality discourse form and content, which elements acquire their definite meaning and why but also how the associations are made in the comprehensive plan. Furthermore, the analysis and the discussion indicate a few ways that the gender equality discourse could (re)produce power relations in the community where the discourse exists and how this could contribute to the privileging of some (groups of) individuals and the exclusion of others.

Key words: intersectionality, gender equality, discourse analysis, discourse theory, comprehensive planning

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1. Syfte och forskningsfrågor 3

1.2. Disposition 4

2. Tidigare forskning 5

2.1. Arbete med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner 5

2.2. Politiska perspektiv på jämställdhetsintegrering 7

2.3. Reflektioner kring tidigare forskning 9

3. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter 11

3.1. Diskursanalys som teoretiskt ramverk 11

3.1.1. De diskursteoretiska begreppen 13

3.2. Intersektionalitet 16

4. Metodgenomgång 18

4.1. Forskningsstrategi och forskningsdesign 18

4.2. Urvalsmetod och avgränsningar 20

4.3. Insamlingsmetod och beskrivning av empiri 21

4.4. Analysmetod 22

4.4.1. Operationalisering av de teoretiska begreppen 22

4.4.2. Genomförande av analysen 23

4.5. Etiska överväganden 29

4.6. Uppsatsens kvalitet 31

5. Analys av översiktsplanen 33

5.1. Förbindelser mellan olika sociala kategoriseringar och planeringsområden 33 5.2. Hur jämställdhetsdiskursen yttras i översiktsplanen 38 5.3. Ekvivalenskedjor i översiktsplanen visar på förbindelsernas skapelse och relation 40

5.4. De sociala kategoriseringarna i ekvivalenskedjor 45

5.4.1. Exempel 1 Könade barn 45

5.4.2. Exempel 2 Fattiga barn och barn i ekonomiskt utsatta situationer 46

6. Diskussion 50

6.1. Jämställdhetsdiskursens förbindelser och karaktär 50

6.1.1. Förbindelsernas karaktär 51

6.2. Förståelse av relationerna mellan förbindelserna 53

6.3. Artikulation, makt och tillgång till texter 55

6.4. Uppsatsens bidrag inom och utanför diskursen 56

6.5. Förslag på fortsatt forskning 57

Litteraturförteckning 58

Bilagor 63

Tabellförteckning

Tabell 1. Antal träffar i dokumentet för respektive sökord och var de befinner sig i

översiktsplanen 34

Tabell 2. Sammanställning av planeringsområden och förbundna sociala kategoriseringar 35 Tabell 3. Korsreferenser jämställdhet och andra sökord, var i översiktsplanen dessa återfinns

samt vilka sociala kategoriseringar dessa motsvarar 36

Tabell 4. Tecken som fyller jämställdhet med betydelse 40

Figurförteckning

Figur 1. Det diskursteoretiska ramverket 14

Figur 2. Jämställdhetsdiskursen i Kiruna kommuns översiktsplan 42

Figur 3. Ekvivalenskedja för citat 1 i exempel 2 47

Figur 4. Ekvivalenskedja för citat 2 i exempel 2 48

Figur 5. Ekvivalenskedja i citat om kunskap, erfarenheter och synsätt 52 Figur 6. Utvecklad ekvivalenskedja för citat om kunskap, erfarenheter och synsätt 52 Figur 7. Jämställdhetsdiskursen i Kiruna kommuns översiktsplan 54

1. Inledning

Sedan 1994 är jämställdhetsintegrering den främsta strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige och ett antal projekt har genomförts för att strategin ska implementeras i kommuner och regioner (Lindholm, 2011). Det finns ett övergripande jämställdhetspolitiskt mål i Sverige om att “kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv” (Jämställdhetsmyndigheten, 2021a) samt sex stycken jämställdhetspolitiska delmål; (1) jämn fördelning av makt och inflytande mellan män och kvinnor; (2) ekonomisk jämställdhet; (3) jämställd utbildning; (4) jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete; (5) jämställd hälsa samt (6) mäns våld mot kvinnor ska upphöra (Jämställdhetsmyndigheten, 2021b). Jämställdhetsintegreringsstrategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska anläggas i all politisk verksamhet som påverkar människors livsvillkor för att ett jämställt liv ska kunna uppnås. Idén är att jämställdhet kan skapas där besluten fattas, där resurser fördelas till olika områden och normer skapas, exempelvis i myndighetsutövning. Därför anses jämställdhetsperspektivet i integreringsstrategin vara en viktig del av det dagliga arbetet för att jämställdhetsfrågor inte ska hamna i skymundan eller bli en fråga bland de många andra (Arbetsmarknadsdepartementet, 2019). Införandet av jämställdhetsintegrering som strategi utgör kontexten för denna uppsats och har påverkat förutsättningarna för att jämställdhetsdiskurser ska skapas, dels som en nationell diskurs, dels som diskurs inom olika områden i samhället (se exempelvis Martinsson m.fl., 2016).

Regeringen har genom Sveriges kommuner och regioner (tidigare Sveriges kommuner och landsting) gjort satsningar som riktats speciellt till kommuner och regioner för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta har gjorts genom aktiviteter såsom kartläggningar med jämställdhetsperspektiv (exempelvis könsuppdelad statistik), utbildningsinsatser för politiker, chefer och deras medarbetare samt införande av jämställdhetsperspektiv i styrsystem (Regeringens skrivelse 2016/17:10). Ett område där jämställdhetsintegrering har skett är inom den kommunala översiktsplaneringen vars syfte enligt Boverket (2020a, är en vägledning för att förändra och behålla den fysiska miljön inom en kommuns geografiska område. Det är förhållandevis fritt vad som ska ingå i en översiktsplan och omfattningen av dessa kan därför skilja stort såväl som vilka områden, exempelvis markanvändning, hållbarhet och transport, som en kommun väljer att ta med i planen (Boverket, 2020a). De områden som behandlas i en översiktsplan och hur de beskrivs påverkar utformningen av den fysiska miljön. De fysiska miljöerna kan antas påverka förutsättningarna och forma möjligheterna för socialt liv inom kommunens gränser. Ett exempel är att utformningen av offentliga platser kan hindra

människor från att samlas eller vila. Det kan också vara så att platser blir omöjliga att vistas på till följd av allergier, rörelsehinder, språk eller regleringar vilket kan innebära utmaningar att alla människor ska kunna delta i det sociala livet på lika villkor (Edin, 2017).

De fysiska miljöerna och därmed möjligheterna till social interaktion kan antas påverkas av jämställdhetsdiskurser, det vill säga uppfattningen om betydelsen av begreppet jämställdhet som finns inom översiktsplaneringens kontext. Jämställdhetsdiskursen kan skapas på varierande sätt i olika lokala kontexter och uttrycken för den kan också se olika ut mellan exempelvis olika kommuner. En analys av jämställdhetsdiskursen skulle kunna synliggöra hur olika grupper privilegieras respektive osynliggörs inom planeringen vilket skulle kunna leda till att dessa grupper också upplever utanförskap och/eller diskriminering i sina vardagsliv.

Larsson och Jalakas (2008) skriver att olika grupper i samhället har varierande möjligheter att utöva inflytande på översiktsplaner och deras innehåll. Det kan vara mycket svårt för de mest utsatta att göra skillnad, till exempel på grund av funktionsvariationer och kunskaper i språk, genom de samråd som översiktsplanerna skickas ut på innan de slutgiltigt beslutas om.

Därmed kan ett intersektionellt¹ perspektiv på jämställdhet bidra med förståelse för hur olika gruppers positioner i planeringen förändras och påverkas av sociala kategoriseringar² såsom kön, rasifiering, ålder och funktionsvariationer. Jämställdhetsdiskursen kan enligt Larsson och Jalakas (2008) ha stor påverkan på det vardagliga livet för invånarna i en kommun. Därför är det motiverat att studera jämställdhetsdiskursen och de betydelser av begreppet som konstrueras inom kommunal översiktsplanering.

I den här uppsatsen analyseras Kiruna kommuns översiktsplan som av flera anledningar kan vara intressant att studera. Kommunen befinner sig exempelvis mitt i en stadsomvandling där hela stadskärnan ska flyttas till följd av gruvexpansionen (Kiruna kommun, u.å.).

Kommunen menar att stadsomvandlingen innebär unika möjligheter att transformera staden vilket medför att översiktsplaneringen är särskilt relevant och intressant att studera under denna tid (Thelin fl., 2019, s. 40). Vidare finns forskning som tyder på att Kiruna karaktäriseras av en stark maskulinitet samt uppfattningar om att platsen befinner sig i modernitetens periferi där familje- och levnadstraditioner inte följt utvecklingen i de större städerna (Rönnblom och Sandberg, 2015; Nordin, 2008; och Eriksson, 2017). Enligt Nordin

2Sociala kategoriseringar används här som ett samlingsbegrepp för exempelvis kön/genus, klass, etnicitet, ålder, funktionsvariation, sexuell läggning, könsidentitet- och uttryck, religion och så vidare enligt

Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) 1 kap. 1 §; Björk och Hedenus (2015, s. 28); de los Reyes och

1 Intersektionalitet innebär i korthet att olika sociala kategoriseringar uppfattas samverka och skapa förutsättningar som skiljer sig från analyser där exempelvis kön isoleras från andra sociala kategoriseringar.

Detta utvecklas i 3.2 Intersektionalitet.

(2008) och Eriksson (2017) ses norra Norrland som bakåtsträvande och att platsen inte är välkomnande för förändring och nyansering av traditionella värden som kan gälla exempelvis genus och integration. Att kommunen befinner sig i en utforskande och föränderlig fas samtidigt som det verkar finnas uppfattningar om platsen som bakåtsträvande och traditionell medför att det kan vara av intresse att studera de uttryck för jämställdhet som finns i kommunens översiktsplan.

Enligt de los Reyes och Mulinari (2005) uppfattas olika sociala kategoriseringar inom intersektionalitetsbegreppet påverka och påverkas av makt i samhället. Bergström och Boréus (2012) beskriver, utifrån Lukes (2005), tre olika maktdimensioner i och genom text som alla är intressanta i den här uppsatsen. Den första maktdimensionen beskriver Bergström och Boréus som synlig vilket exempelvis innebär att det ofta finns nedskrivet i textform eller dramatiserat i scener. Ett relevant exempel för den här uppsatsen är det politiska beslutet att införa jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå ett jämställt samhälle i Sverige, vilket även gjorts i flertalet andra länder (Prop. 1993/94:147). Den andra maktdimensionen är osynlig vilket enligt Bergström och Boréus innebär exempelvis icke-beslut, ignorerande av vissa frågor eller försök att på olika sätt styra vilka frågor som (inte) kommer upp på dagordningen. Även denna maktdimension är relevant för uppsatsen, även om det kan vara svårare att upptäcka vad som inte finns i en översiktsplan. Den sista maktdimensionen, skriver Bergström och Boréus, är makten över tanken vilket innebär möjlighet för en grupp människor att få andra människor att agera på det sätt som den ena gruppen vill men som kanske inte alls gynnar den andra gruppen. Denna maktdimension kan antas vara mycket central för uppsatsen eftersom texter och bilder i en översiktsplan kan påverka villkoren och utgångspunkterna för möjliga och önskade sociala interaktioner inom kommunens gränser.

Val i utformningen av platser påverkar vilka handlingar som kan genomföras på platsen och kan resultera i att människor på olika sätt blir uteslutna (Edin, 2017; Larsson & Jalakas, 2008).

1.1. Syfte och forskningsfrågor

Syftet med uppsatsen är att med ett intersektionellt perspektiv analysera hur en jämställdhetsdiskurs kan skapas i en kommunal översiktsplan samt att diskutera hur detta kan bidra till att (re)producera makt-, över- och underordningar i samhället. Syftet uppfylls med hjälp av tre frågeställningar:

1. Vilka förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden kan identifieras i jämställdhetsdiskursen?

2. Vad karaktäriserar de förbindelser som kan identifieras i jämställdhetsdiskursen?

3. Hur kan dessa förbindelser förstås utifrån ett intersektionellt maktperspektiv?

1.2. Disposition

I denna första del har problemformulering, syfte och forskningsfrågor formulerats. I nästkommande del presenteras tidigare forskning om intersektionella perspektiv på jämställdhetsintegrering med utgångspunkt i temana arbete samt politik. I den därpå följande delen presenteras det teoretiska ramverket som består av en beskrivning av diskursanalys som teoretiskt begrepp samt en kortare genomgång av det centrala begreppet intersektionalitet.

Därefter följer en metodgenomgång där redogörelser för forskningsstrategi och -metod, urvalsmetod och avgränsningar, insamlings- respektive analysmetod samt en diskussion kring etiska överväganden och uppsatsens kvalitet. Sedan analyseras Kiruna kommuns översiktsplan med utgångspunkt i de tre frågeställningarna som rör förbindelser mellan sociala kategoriseringar och planeringsområden, vad som karakteriserar dessa samt hur de kan förstås med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring analysen och uppsatsens bidrag till diskursen samt några förslag på vidare forskning.

2. Tidigare forskning

I kommande två delkapitel presenteras tidigare forskning om intersektionella perspektiv på jämställdhetsintegrering inom kommuner och regioner i Sverige. En längre genomgång av begreppet intersektionalitet finns i 3.2 Intersektionalitet i denna uppsats. Innebörden av begreppet skulle kunna sammanfattas kort i att olika maktordningar såsom kön, rasifiering, etnicitet, klass, funktion och så vidare på olika sätt samverkar på ett sätt som skapar maktordningar som är skilda från de maktordningar som exempelvis kön skulle kunna skapa själv. Det innebär också ett synsätt där inga maktordningar någonsin kan existera för sig själva, de finns alltid i samverkan med varandra (se exempelvis de los Reyes och Mulinari, 2005). Genomgången tar sin utgångspunkt i två teman, arbete samt politik, som kunde urskiljas i läsningen av texterna. Uppdelningen i dessa teman innebär en förenkling av området varför det är viktigt att vara medveten om att det sällan finns tydliga gränser mellan temana, varken i praktiken, forskningen eller den kategorisering som gjorts här. I de genomgångna texterna som presenteras är ett gemensamt drag att de fokuserar på diskurser och performativitet i texter och handling.

2.1. Arbete med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner

Den nationella politik som utformas måste också implementeras i kommunernas och regionernas verksamhet och det finns en del forskning om hur människor i dessa organisationer upplever och påverkas av jämställdhetsintegrering som strategi. Att mycket arbete sker i projektform är en aspekt av detta som enligt JA-delegationen (2014, s. 90f) innebär risk för att arbetet saknar långsiktiga perspektiv och blir expertstyrt, teknokratiskt och inriktat på sig själv samt att det präglas av ad hoc-lösningar. En annan aspekt är att det enligt exempelvis Lykke (2016) och Martinsson m.fl. (2016) finns en utbredd myt om att Sverige redan är jämställt vilket påverkar hur arbetet med jämställdhetsfrågor sker och inte sker.

Myten om att Sverige redan är jämställt påverkar också de uppfattningar om och betydelser av jämställdhet som skapas i de organisationer som ska arbeta jämställdhetsintegrerat. Något som kan påverka uppfattningar om jämställdhet och vilka betydelser begreppet laddas med är utbildning. Utbildning om jämställdhetsfrågor och jämställdhetsintegrering har enligt Callerstig (2011a) och Sjöberg Forssberg (2016) gjorts centralt för arbetet med jämställdhetsintegrering. Callerstig (2011a) menar att det finns två sätt att se på utbildning och den roll som den bör spela i arbetet med jämställdhetsintegrering: antingen ses jämställdhet

som en kunskapsfråga med utgångspunkt i påståendet att det är brist på kunskap om jämställdhet eller som en attitydfråga med utgångspunkt i påståendet att den nuvarande attityden inte bidrar till ett jämställt samhälle. Utbildning kan i det första fallet användas som argument för att lösa problemet brist på jämställdhet eftersom det där finns ett antagande om att mer kunskap leder till ett jämställt samhälle. I det andra fallet kan utbildning användas som redskap för att förändra attityder, det vill säga att det finns ett antagande om att utbildning förändrar attityder som leder till att samhället blir mer jämställt även om det motsatta också riskerar att ske (Callerstig, 2011a).

För de som arbetar med jämställdhetsfrågor i organisationerna verkar makt och motstånd vara en väsentlig del av arbetet. Ursprungen till motståndet kan ha flera olika anledningar, exempelvis de som nämndes i förra stycket om utbildning. En annan anledning kan vara att de som arbetar med jämställdhetsfrågor inte är i en fördelaktig maktposition för att kunna åstadkomma verkliga förändringar för att uppnå jämställdhet (Amundsdotter m.fl., 2015;

Linghag m.fl., 2016; Spets, 2011; Sjöberg, 2011; Sjöstedt Landén & Olofsdotter, 2016).

Ofördelaktiga maktpositioner kan bero på bland annat att frågorna inte prioriteras inom organisationen eller att de som arbetar med jämställdhetsfrågor inte har mandat att fatta besluten som krävs för att åstadkomma förändring. Att i en sådan situation arbeta med intersektionella perspektiv på jämställdhetsfrågor kan medföra extra mycket motstånd, speciellt om organisationens ledare inte äger, tar ansvar för och engagerar sig i jämställdhetsarbetet som Sjöberg (2011) beskriver. Enligt Mulinari (2016) finns det också grupper i samhället som använder makt och motstånd för att verka för att betydelsen av jämställdhet inte ska vidgas till att inkludera fler än vita män och kvinnor som lever enligt de flesta rådande samhällsnormerna (se också JA-delegationen, 2014).

Platsens betydelse förefaller också vara relevant för jämställdhetsarbetet och möjligheten att ha en intersektionell förståelse av jämställdhet (Rönnblom & Sandberg, 2015; 2017). Det handlar dels om hur jämställdhet tolkas in i en plats och hur det inverkar på utformningen av främst offentliga platser men dels också om hur jämställdhet används som argument för olika platsers varande och icke-varande. Här menar Larsson och Jalakas (2008) att ett misstag som ofta görs är att grupper av människor antas vara alltför homogena vilket leder till att platser utvecklas med en särskilt strikt bild av hur platsen ska användas och av vilka. De menar att det skulle vara mer fördelaktigt om heterogena gruppers erfarenhet av att röra sig på offentliga platser ligger till grund för hur en plats utvecklas. Detta kan tolkas som en uppmaning till att anlägga ett intersektionellt perspektiv på jämställdhetsarbetet. Det är

möjligt att detta upplevs vara lättare att göra jämfört med att ha en intersektionell utgångspunkt i politiken.

2.2. Politiska perspektiv på jämställdhetsintegrering

Eftersom jämställdhetsintegrering i grunden är en politisk strategi ter det sig också passande att presentera tidigare forskning som fokuserar på politiska perspektiv på jämställdhetsintegrering i svenska kommuner och regioner. Ett antal projekt har genomförts och utvärderats (se exempelvis Lindholm, 2011) och det är en förhållandevis stor del av forskningen som sätter jämställdhetsintegrering i relation till neoliberala styrningsideal såsom New Public Management. Det finns också olika idéer om hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska få störst effekt samt på vilka grunder förändringar i organisationer ska ske. Ett exempel på detta är en diskussion om huruvida jämställdhet (-sintegrering) är en fråga om kunskap eller om åsikt eftersom det leder till skilda metoder för implementering (se exempelvis Callerstig, 2011a samt 2.1 Arbete med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner). Dessa resonemang utvecklas i de två följande avsnitten.

Intersektionella perspektiv på politikens innehåll och utformning

Forskning om jämställdhetspolitikens innehåll och utformning har ofta en kritisk ambition eller karaktär och diskussioner har förts om huruvida det som presenteras som jämställdhetspolitiskt uppfyller kraven för att vara politiska. En anledning till denna icke-politik verkar vara att det finns en stark konsensuskultur kring betydelsen av begreppet jämställdhet vilket enligt exempelvis Rönnblom (2008a; 2008b; 2011) kan medföra att begreppet i sig blir oanvändbart när det inte ifrågasätts. Alnebratt och Rönnblom (2019) diskuterar detta vidare och reflekterar över huruvida något som det rått konsensus om i över 20 år över huvud taget kan vara politiskt. Rönnblom (2008a; 2008b; 2011) menar att detta är ett exempel på en avpolitiseringsprocess som innebär att jämställdhet reduceras till en administrativ fråga och verksamhet som sker genom till exempel utbildning och utformning av dokument. Enligt Rönnblom kan det också innebära att jämställdhet, trots de motsatta ambitionerna, blir en särskild fråga att arbeta med som inte ryms i de dagliga uppgifterna.

Trots att det politiska innehållet möjligen saknas så fylls begreppet jämställdhet, enligt Hudson och Rönnblom (2007) med andra innebörder genom artikuleringar om genus, sexualitet, klass och rasifiering i utformning av dokument. De menar att detta leder till att jämställdhet blir en möjlighet endast för de homogena, statiska grupper som artikulerats i

dokumentet som sedan ska användas i kontexter som inte har grund i verkligheten. En annan möjlig följd av detta menar Rönnblom och Hudson är att normer om genus, sexualitet, klass och rasifiering inte kan ifrågasättas inom arbetet med jämställdhetsintegrering eller att jämställdhetsarbete bakas in i arbetet med hållbarhetsfrågor.

Inom forskningen anses det finnas en grundläggande konflikt mellan män och kvinnor som skapar ett behov av jämställdhetspolitik men som politiken inte vill ta upp (Andersson, 2015;

Rönnblom, 2011). Genom att inte behandla denna genuskonflikt menar Andersson (2015) att det skapas en kultur där det går att undvika kontroverser om likabehandling och mäns överordning. Även Hudson och Rönnblom menar att genuskonflikter kan undvikas eftersom begreppet jämställdhet inte definieras men ändå leder till konsensus. Detta leder också, enligt Hudson och Rönnblom samt Larsson och Jalakas (2008), till att verksamheter för att öka jämställdheten görs könsneutrala genom att människor tillskrivs attribut i form av aktiviteter eller funktioner såsom arbetare eller cyklist. Detta menar Larsson och Jalakas leder till att människor ses som passiva och bestämda av de behov som de tros ha snarare än de erfarenheter de har av att röra sig i den lokala kontexten.

De riktigt intersektionella perspektiven i forskningen är inte framträdande i de studier som tas upp här utan fokus ligger i stället på hur genus görs genom olika praktiker. Rönnblom (2011) skriver däremot att resonemang kring genus även kan gälla maktordningar som rasifiering och klass men utvecklar inte detta själv. Vidare skriver Rönnblom att den politiska organiseringen antar nya skepnader vilket öppnar för att allt fler människor som tidigare varit marginaliserade kan delta på mer likvärdiga villkor. Även Hudson och Rönnblom (2007) menar att ambitioner att analysera fler maktordningar (såsom klass, rasifiering, sexualitet etc.) bör finnas både i forskning och i de dokument som studerats, det vill säga att de anser att kommuner och regioner bör arbeta med mer intersektionella perspektiv i sina policys. Det verkar alltså som att forskarna anser att en utvidgad förståelse av hur jämställdhet kan definieras och artikuleras skulle vara fördelaktigt, detta både för att utveckla jämställdhetspolitiken och för att förstå hur jämställdhet görs och påverkar olika grupper i Sverige. Hur detta kan ske är däremot starkt beroende av det som beskrivs i nästkommande del, nämligen styrningsideal.

Jämställdhetsintegreringen ramas in av nya styrningsideal

Forskningen verkar gå åt samma håll när det gäller införandet av nyliberala styrningsideal såsom New Public Management, som fokuserar på effektivitet och resultatstyrning, samt hur stor påverkan detta haft på jämställdhetsintegreringen. Detta påverkar också vilka möjligheter

det finns att utvidga jämställdhetsbegreppet till att fyllas med mer mening än kön/genus (Giritli Nygren m.fl., 2016; Alnebratt & Rönnblom, 2019; Andersson & Hedlund, 2011;

Rönnblom, 2008a, 2008b, 2011). Som nämnt i föregående del sker mycket av jämställdhetsarbetet i projekt och andra tillfälliga organiseringar i kommuner och regioner.

Nyliberala styrningsideal skulle kunna vara orsaken till att jämställdhetsarbete, sker på detta motsägelsefulla sätt jämfört med ambitionen med jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsfrågor ska bli en del av det vardagliga arbetet (Sjöberg, 2011; Callerstig, 2011b;

Rönnblom & Sandberg, 2017; Andersson & Hedlund, 2016; Nilsson & Trollvik, 2011). De nyliberala styrningsidealen förefaller också leda till att kommuner och regioner använder jämställdhetsarbete för marknadsföring genom att sätta likhetstecken mellan jämställdhet och att vara en attraktiv kommun/region (Rönnblom & Sandberg, 2017; Callerstig, 2011b;

Andersson & Hedlund, 2011). När det gäller intersektionella perspektiv inom ramen för nyliberala styrningsideal verkar det vara ont om plats, både för forskarna och för kommunerna och regionerna. Det förekommer inte intersektionella perspektiv i speciellt stor utsträckning även om det kan nämnas som en möjlig del av en utökad analys (se till exempel Rönnblom, 2011; Hudson & Rönnblom, 2007). Det förekommer också att forskaren nämner en eller ett par maktordningar i sin analys men utvecklar sällan detta eller använder det för att analysera hur olika maktordningar samverkar (se exempelvis Callerstig, 2011b).

2.3. Reflektioner kring tidigare forskning

En kort sammanfattning av den tidigare forskningen om intersektionella perspektiv på jämställdhetsintegrering i svenska kommuner och regioner är att de intersektionella ansatserna är mycket få och/eller mycket små i de fall de finns. Detta gäller både inom arbetet med jämställdhetsintegrering i de kommuner och regioner som studerats och de intersektionella ansatserna i forskningen hos forskare som studerat kommunerna och regionerna. Forskningen ger intryck av att det antingen inte finns möjlighet, på grund av tidspress eller arbetets omfattning, och/eller vilja att ha en intersektionell ansats i det kommunala/regionala arbetet och forskningen om detta (se exempelvis JA-delegationen, 2014). Intresset verkar finnas främst hos forskarna och enskilda individer inom politik och förvaltning som menar att intersektionella perspektiv är viktiga och därför bör användas i jämställdhetspolitiken. Den forskning som här har presenterats refererar ofta till andra forskare som kan uppfattas ha tolkningsföreträde i frågor som gäller rasifiering, sexualitet och funktion men används inte i någon vidare utsträckning för analys. Detta trots att flera forskare är överens om att olika maktordningar inte går att separera samt att analyser som inte tar hänsyn till flera

maktordningar blir alltför förenklade (se exempelvis de los Reyes & Mulinari, 2005; Ahmed, 2011; Acker, 2006).

Det förefaller vara lättare att introducera och arbeta med intersektionella perspektiv i den lokala och regionala kontexten snarare än i den nationella strategin. En anledning till detta kan vara att de nationella jämställdhetspolitiska målen är könsbinära och avgränsade till kvinnor och män där inga tydligt uttalade samband görs med andra maktordningar. Det är också möjligt att detta beror på att eldsjälar som arbetar med jämställdhetsfrågor har lättare att påverka i en mindre kontext även om det verkar som att de möter på en del motstånd. Detta arbete verkar i det närmaste pågå oberoende av den nationella politiken. Den intersektionella relationen mellan politik och människors lokala kontext är intressant att forska vidare i, exempelvis varför det ger intryck av att vara lättare att implementera intersektionella perspektiv i den lokala kontexten än i den nationella politiska strategin. Annan forskning om intersektionella perspektiv på jämställdhetsintegrering i svenska kommuner och regioner är också motiverad eftersom det är en fråga som påverkar möjligheterna att uppnå ett jämställt samhälle.

3. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter

I denna del presenteras de teoretiska utgångspunkterna där diskursanalys utgör det teoretiska ramverket men även begreppet intersektionalitet redogörs för då det är ett centralt begrepp för uppsatsen. Begrepp kan vara känsliga för nyanser i definitionerna vilket kan leda till att fenomen uppfattas olika men generellt gäller dock att de ger en referensram för hur det empiriska arbetet kan ske (Bryman, 2011, s. 348). Bryman skriver vidare att det är viktigt att definiera begreppen på en lämplig detaljnivå eftersom en för allmän formulering inte är tillräckligt användbar och en för detaljerad formulering blir alltför snäv och fråntas möjligheten att generera ny teori. Den kommande beskrivningen av det teoretiska ramverket håller en förhållandevis hög detaljnivå trots att begreppen i sig kan uppfattas som tämligen abstrakta (Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Svensson, 2019).

3.1. Diskursanalys som teoretiskt ramverk

Diskursanalys är enligt Svensson (2019, s. 18) ett teoretiskt perspektiv som gör vissa antaganden om språkets funktion och meningsskapande roll i vardagslivet. Språk ses som en konkret handling i stället för ett abstrakt system, det vill säga att använda språk är att handla vilket i sin tur påverkar människors sätt att uppleva, tänka på och om, se och känna olika fenomen. Winther och Phillips (2000, s. 56) menar att diskursanalys går ut på att dekonstruera det som anses naturligt. Centralt inom diskursanalys är antagandet om att språket inte endast avbildar världen utan på olika sätt bidrar till att skapa världen. Detta vilar på en stadig socialkonstruktionistisk grund av fyra premisser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11f).

Den första premissen är “en kritisk inställning till självklar kunskap” (Winther Jørgensen &

Phillips, 2000, s. 11) vilket innebär att kunskap om världen inte kan anses vara en objektiv sanning utan endast är nåbar genom kategorier. Dessa kategorier speglar inte kunskapen om världen utan är resultatet av kategoriseringar. Den andra premissen går ut på att synen på och kunskapen om världen är präglad av kultur och historia. Winther Jørgensen och Phillips menar att detta innebär att begrepp och fenomen är kontingenta; de kan förändras och kunde ha varit annorlunda från vad de är och blev. Trots denna möjlighet för förändring skriver Winther Jørgensen och Phillips att kunskap och identiteter är relativt låsta eftersom konkreta situationer ger begränsade möjligheter för handling. Att den sociala världen skapas socialt och diskursivt innebär att den saknar essens, det vill säga att inga människor eller andra ting har några inre essenser av inneboende äkta och stabila karaktäristika. Den tredje premissen är att det finns ett samband mellan sociala processer och kunskap som innebär att kunskapen

produceras i interaktioner där gemensamma sanningar konstrueras och rekonstrueras. Winther Jørgensen och Phillips skriver att den fjärde premissen är att det finns ett samband mellan sociala handlingar och kunskap som gör att vissa handlingar blir naturliga och andra otänkbara.

Språket kan, förutom att skapa verkligheten, ses som en möjlighet till tillträde till verkligheten där den genom diskursen får betydelse. Detta gäller enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 17f) oavsett om det är materiella ting eller andra fenomen. Ett och samma ting eller fenomen kan dock uppfattas olika inom diskursen och ges olika innebörd. Genom att det finns olika innebörder för samma fenomen kan diskursen, genom strid om den innebörd som kan uppfattas som gemensam, förändras. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s.

26f) har olika diskursanalytiska traditioner varierande synsätt på det analytiska fokuset på diskursens roll i hur världen konstitueras. Den diskursanalytiska tradition som används i denna uppsats är den som utvecklats av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, som Winther Jørgensen och Phillips kallar diskursteori. I jämförelse med andra traditioner kan denna tradition uppfattas som extrem i den mening att den är mer övertygad om att diskursen ensamt konstituerar världen. Diskursen uppfattas också vara mer abstrakt än i andra traditioner eftersom diskursteorin inte skiljer på diskursiva och icke-diskursiva sociala handlingar utan att alla handlingar och materiella ting är diskursiva. Diskurser är enligt Winther Jørgensen och Phillips abstrakta inom diskursteorin vilket betyder att diskurserna cirkulerar och på “ett överordnat sätt begränsar våra handlingsmöjligheter” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s.

28). Detta är relevant för uppsatsen eftersom den/de jämställdhetsdiskurser som skapas i översiktsplanen därmed kan antas begränsa handlingsmöjligheter inom kommunen vilket har inflytande på möjligheter till interaktioner och socialt liv i kommunen.

Eftersom Laclau och Mouffes diskursteori kan uppfattas vara så extrem i sin uppfattning av vad som anses vara diskursivt och icke-diskursivt (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) är det också rimligt att fundera kring vilken roll individen har inom diskursen och om individer över huvud taget är intressanta. I inledningen på denna uppsats beskrivs tre maktperspektiv: synlig och osynlig makt samt makt över tanken som på många sätt kan tolkas som att individen är central för att makt ska kunna utövas (Bergström och Boréus, 2012, s. 18f). Att kombinera de tre maktperspektiven och uppsatsens syfte med de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i detta kapitel kan tyckas vara svårt men i denna uppsats uppfattas människor och diskursen snarare som att de förutsätter varandra. Det innebär att ingen diskurs skulle ha skapats om inte människor funnits men också att diskursen finns överallt och har makt över vilka möjligheter människorna har att agera inom diskurser. Detta blir möjligt genom att se diskursiv makt som

hegemonisk och de tre maktperspektiven som att de rör sig inom gränserna för den diskursiva makten. De tre maktperspektiven kan då ses som konkreta uttryck för den mer abstrakta diskursiva makten vilket gör att människan samspelar inom diskursen snarare än att diskurs och individer rör sig i olika kontexter. Det innebär att både människor och diskurs kan uppfattas som agenter och utöva makt. Relationen mellan dessa är däremot inte likställd utan diskursen uppfattas ha makt över människornas möjligheter att utöva makt där människorna inte kan frigöra sig från den diskursiva makten.

3.1.1. De diskursteoretiska begreppen

För syftets formulering och de frågeställningar som utformats ansågs diskursteori vara den mest lämpade teorin för att förstå fenomenet. Valet av de teoretiska begreppen som presenteras i denna del motiveras av att de kan användas för att analysera hur och vilken betydelse fenomenet jämställdhet får i kommunala översiktsplaner. Det ger också möjligheter att diskutera vilken makt språket har i den diskurs som skapas i översiktsplanen. I genomgången används Winther Jørgensen och Phillips (2000) främst eftersom de har den mest djupgående genomgången av diskursteori men även Svensson (2019) och Bergström och Boréus (2012) beskriver teorins utgångspunkter. Diskursteori kan beskrivas genom att ett antal antaganden görs och att ett antal begrepp definieras. Ett viktigt antagande är enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 31) att sociala fenomen aldrig kan bli färdigskapade eller totala vilket innebär att betydelser inte kan fastställas definitivt och att det därför pågår en ständig social kamp om definitioner. Därför menar de att diskursanalysens syfte är att

“kartlägga de processer där vi kämpar om hur tecknens betydelse ska fastställas” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 32). Begreppen som kommer beskrivas i följande delkapitel är diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor enligt figur 1.

Figur 1. Det diskursteoretiska ramverket

En diskurs är enligt diskursteorin en precisering av betydelse inom ett visst område såsom det medicinska området, transportområdet eller entreprenörskapsområdet och konstitueras genom vad den inte är (se det diskursiva fältet senare i denna del). Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver att det inom ett område kan finnas flera diskurser som är i konkurrens med varandra, varför diskurser kännetecknas av kamper om betydelsegörande även om flera diskurser också kan samverka eller rymmas inom samma område. Centralt för betydelsebildningsprocessen är artikulation vilket innefattar alla de praktiker som sätter ett tecken (exempelvis ord och bilder) i relation till andra tecken. Artikulation kan ske genom exempelvis text, bild och verbala samtal vilket reproducerar eller utmanar de gällande diskurserna.

Alla tecken får sin betydelse inom diskursen och kallas däri moment. Detta innebär att diskursteorin tar ett steg bort från den traditionella synen på tecknens relation till tingen vilken innebär att orden antas korrespondera direkt med det ting som det beskriver. Med detta diskursteoretiska perspektiv behöver ett ord i strikt mening inte korrespondera med ett ting (till exempel hund) utan får sin betydelse i relation till andra ord (till exempel hund - inte katt) genom artikulation. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 33) liknar processen för betydelsegörandet med ett nät där varje moment är en knut där betydelsen för ett specifikt

moment regleras av dess relation till andra knutar, det vill säga att ett moment får sin betydelse när det sätts i relation till andra moment. Det finns vissa moment som är viktigare för att diskursen ska visa sig tydligt, dessa kallas nodalpunkter eller noder och är privilegierade tecken som andra tecken samlas kring och får sin betydelse från (se figur 1).

Genom att tecken sätts i relation till andra tecken på ett specifikt sätt som moment i diskursen utesluter det andra betydelser som ett tecken skulle kunna ha. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 34) menar att diskurs därmed innebär en reducering av möjligheter av betydelser genom att försöka hindra teckens förändring i förhållande till varandra. De icke gällande betydelserna hamnar i det diskursiva fältet.

Det diskursiva fältet är en intressant plats eftersom det inte är helt tydligt hur det är strukturerat. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 34) ser två möjligheter, den första där det diskursiva fältet är ett ostrukturerat hav av alla möjliga betydelser och den andra där det diskursiva fältet är strukturerat av konkurrerande diskurser. Winther Jørgensen och Phillips menar att dessa går att skilja åt genom att beskriva det ostrukturerade havet av betydelser som det diskursiva fältet medan de strukturerade diskurserna betecknar ett antal diskurser som konkurrerar med den nu gällande diskursen. Eftersom en diskurs preciseras i förhållande till det diskursiva fältet finns det alltid en risk att diskursens entydighet och privilegium kan erodera på grund av andra definitioner av tecken. Därför är alla moment, tecken i en viss diskurs, så kallade element.

Ett element är alltså ett moment som inte har fått sin slutgiltiga betydelse och det pågår kamper om vilken betydelse det ska ha inom diskursen. Ett sätt som diskursen fungerar är därför, enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000), att diskursen försöker förändra elementen till moment genom att bestämma deras betydelse. Denna process kan däremot aldrig helt bli klar, diskursen kommer alltid att finnas på nåd av det diskursiva fältet och element kan aldrig bli färdiga moment. För att återigen likna detta vid Winther Jørgensen och Phillips nät så knyts knutarna i diskursens nät om varefter de ändrar betydelse. Det finns element inom vissa diskurser som är extra känsliga för att betydelsen av dem ska förändras eller att de fylls med många olika betydelser vilka kallas för flytande signifikanter (se figur 1 där den flytande signifikanten har många moment och element knutna till sig). Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 35) beskriver flytande signifikanter som tecken som olika diskurser konkurrerar om att göra till moment. Exempelvis menar Winther Jørgensen och Phillips att alla nodalpunkter är flytande signifikanter eftersom det finns flera diskurser som alla strävar mot att få göra nodalpunkten till moment i den egna diskursen.

3.2. Intersektionalitet

I uppsatsen kommer intersektionalitet användas för att studera hur jämställdhet ibland får en vidare, intersektionell, betydelse och ibland inte. Begreppet utgör en utgångspunkt för att identifiera nyckelord i analysarbetets första fas och används sedan för att förstå hur jämställdhetsdiskursen skapas i den kommunala översiktsplanen samt för att diskutera de maktordningar som bidrar till att upprätthålla och återskapa över- och underordningar i samhället. JA-delegationen (2014, s. 101f) argumenterar för att intersektionalitet är ett relevant begrepp att diskutera i samband med jämställdhet eftersom förståelsen av jämställdhet påverkades starkt av den familjesyn som rådde vid tiden för utformningen av jämställdhetsintegreringsstrategin. Denna familjesyn innebar en uppfattning om familjen som en heterosexuellt monogam, borgerlig, kristen, icke funktionsnedsatt vit kärnfamilj som består av mamma och pappa samt en son och en dotter. Denna uppfattning om familjens sammansättning menar JA-delegationen fördes vidare i förståelsen av och visionen om det jämställda Sverige och jämställdhetsintegrering.

Genom att ett intersektionellt perspektiv tillämpas kan förståelsen av jämställdhet breddas vilket möjliggör analyser som tar hänsyn till de maktrelationer som påverkar kön, exempelvis klass, rasifiering och ålder (de los Reyes & Mulinari, 2005; Mulinari, 2016). Enligt Jämställdhetsmyndighetens webbsida jämställ.nu (2017) är intersektionalitet ett begrepp som kan användas som analysredskap och verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering för att visa på skillnader inom grupperna män och kvinnor. De skriver att det intersektionella perspektivet är viktigt för att upptäcka maktordningar och levnadserfarenheter som kan göra att satsningar som syftar till att hjälpa en grupp i stället kan stjälpa den eftersom det inte tagits hänsyn till vissa erfarenheter. Därför menar de att analyser alltid ska innehålla kön men inte bara kön, det vill säga inte helt separera kön från andra erfarenheter i analysen. Detta påstående stöds av de los Reyes och Mulinari (2005) som menar att maktordningar och levnadserfarenheter inte går att helt separera från varandra. JA-delegationen (2014, s. 103) skriver att det också är viktigt att begrunda vem eller vilka som definierat problemet och lösningarna och vilka konsekvenser det kan ha för olika grupper utöver att ställa frågor om vem som ska bli jämställd, vilka grupper som inkluderas respektive exkluderas samt vilkas behov som ska lösas genom jämställdhetspolitiken.

Det förefaller finnas två sätt att förstå hur intersektionalitet fungerar. Det ena sättet är att se maktrelationer som åtskilda och som sedan korsas i en individ, något som Björk och Hedenus (2015) menar skapar nya strukturella villkor för individer. De menar exempelvis att en

arbetarklassman måste förstås på ett annat sätt än som endast arbetare och man. Det andra sättet att se på intersektionalitet uppfattar i stället att de olika maktrelationerna rör sig tillsammans där det inte är möjligt att endast vissa maktordningar påverkar en specifik grupp eller individ (de los Reyes & Mulinari, 2005, s. 7f). Vidare skriver de los Reyes och Mulinari att intersektionalitet är ett begrepp som kan användas för att förstå hur olika exempelvis könade och rasifierade praktiker bidrar till att vissa maktpositioner och vissa former av förtryck skapas. de los Reyes och Mulinari (2005, s. 24) menar också att intersektionalitet är ett begrepp som kan “synliggöra och problematisera de sammanlänkningar som är konstitutiva för maktutövandet och bevarandet av ojämlikheten.”

De två sätten att se på intersektionalitet liknar alltså varandra men skiljer sig åt främst genom hur de ser på huruvida olika sociala kategoriseringar kan skiljas åt eller ej. I den här uppsatsen förstås intersektionalitet på det sätt som de los Reyes och Mulinari (2005) beskriver det vilket innebär att förståelsen för jämställdhet rör sig bredare än att innefatta endast kön/genus. Enligt de los Reyes och Mulinari (2005, s. 12) är intersektionalitet ett nödvändigt begrepp i forskning som studerar makt och ojämlikhet. De menar också att de maktordningar som finns i ett samhälle påverkar vilka möjligheter som finns att agera socialt. Det relaterar också till det som senare blir aktuellt i analysen, nämligen kontextualisering, då de los Reyes och Mulinari (2005, s. 19f) beskriver att globala processer och modernisering har förändrat livsvillkoren och förutsättningarna för hur makt kan röra sig över hela jorden och i olika sociala och rumsliga kontexter.

4. Metodgenomgång

I följande del beskrivs de metodval som gjorts baserat på uppsatsens syfte. Först beskrivs och diskuteras forskningsstrategi och -design, därefter urvalsmetod och de avgränsningar som gjorts vilket följs av insamlingsmetod respektive analysmetod. Kapitlet avslutas med en diskussion om de etiska överväganden som gjorts med grund i bland annat Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning samt uppsatsens kvalitet.

4.1. Forskningsstrategi och forskningsdesign

Med utgångspunkt i syftet var det mest rimligt att välja en kvalitativ forskningsstrategi då denna strategi ofta lägger fokus vid ord samt uppfattning, tolkning och förståelse av den sociala verkligheten. Inom strategin ryms också en förståelse av den sociala verkligheten som något föränderligt tack vare individernas “skapande och konstruerande förmåga” (Bryman, 2011, s. 41). Detta påstående var ett centralt antagande för uppsatsen eftersom de individer som skriver kommunala översiktsplaner antas ha makt att påverka den sociala verkligheten för kommunens invånare (se vidare diskussion om detta i 3.1 Diskursanalys som teoretiskt ramverk). Valet av denna forskningsstrategi innebär att analysmetoden främst har varit av kvalitativt tolkande karaktär men även kvantitativa, räknande, moment har förekommit. Den traditionellt teorigenererande ansatsen i kvalitativ forskning har här tonats ned till fördel för en starkare rörelse mellan teori och empiri för att belysa fenomenet jämställdhetsdiskurs.

Trots detta kan inte teorin sägas vara densamma som innan den tillämpats på denna empiri, av den anledningen har teorin utvecklats om än inte genererats på nytt (Bryman, 2011).

Bryman (2011) skriver om olika omständigheter och värderingar som påverkar de val som görs i en studie vilka kan vara medvetna eller omedvetna. För att undvika omedvetna skevheter har det varit viktigt att dokumentera så mycket som möjligt, dels för transparens mot läsarna, dels för att upptäcka och rätta till dessa skevheter. Det är däremot möjligt att det fortfarande finns skevheter som inte upptäckts ännu. Vidare skriver Bryman om medvetna värdeladdningar av forskningen, bland annat om feministiska perspektiv. Detta perspektiv har varit en naturlig del av denna uppsats eftersom syftet uppmanar till att söka efter skevheter i det empiriska materialet som uppkommit till följd av exempelvis euro-, fallogo-, andro- och

etnocentrism³ (se exempelvis Butler, 2007). Även Svensson (2019, s. 98f) skriver om hur forskning medvetet kan användas för att förändra samhället genom att bekämpa makten med motmakt.

Ytterligare något som måste tas hänsyn till är synen på forskarens objektivitet och sanning som Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver om. De menar att forskaren, genom att välja en diskursanalytisk ansats (som diskuteras i kommande delar), ställs inför frågor om möjligheten att ställa sig utanför diskursen, huruvida det som produceras kan ses som sanning och varför det skulle vara mer sant än andra sanningar. Winther Jørgensen och Phillips ger inga definitiva svar på hur denna utmaning kan lösas men skriver att den teoretiska strukturen i en diskursanalytisk ansats kräver att forskaren överväger och redogör för sitt förhållande till diskursen som analyseras samt vilka konsekvenser det egna bidraget kan få för diskursen.

Brymans beskrivningar av värdeladdad forskning är ett exempel på detta. Uppsatsens bidrag inom diskursen diskuteras i 6.5 Uppsatsens bidrag inom och utanför diskursen och det finns inga nämnvärda kopplingar mellan mig som skrivit uppsatsen och Kiruna kommun, varken som organisation eller plats då jag aldrig besökt kommunen. Ingen kommunikation har förekommit mellan mig och kommunen innan eller under uppsatsens gång men urvalet (som beskrivs i nästkommande delkapitel) gjordes med viss förförståelse av jämställdhetsfrågor inom översiktsplanering då jag tidigare skrivit uppsatser där jag studerat jämställdhet i översiktsplaner, däribland Kiruna kommuns översiktsplan. Jag har också valt att skriva denna uppsats med en intersektionell ansats eftersom jag anser att det är viktigt att vara medveten om sina egna privilegier som skapas i och med sociala kategoriseringar. Så länge vissa grupper av människor av olika anledningar exkluderas i jämställdhetsarbete tror jag inte att jämställdhet kan uppnås vilket också var en grundläggande utgångspunkt för denna uppsats metod- och empirival. Avslutningsvis har jag också en stark övertygelse om att situationer alltid kan förändras, att det alltid går att göra något, vilket speglas i valet av metoder för denna uppsats som fokuserar på social konstruktion av verkligheten.

Den forskningsdesign som använts i uppsatsen är en variant av en fallstudie. Bryman (2011, s. 73) beskriver fallstudien som “ett detaljerat och ingående studium av ett enda fall”

vilket i denna uppsats innebär att fallet är en enda svensk kommun. Bryman skriver också att det som skiljer fallstudien från andra forskningsdesigner är att det intressanta är att belysa

3Dessa begrepp beskriver hur sociala interaktioner påverkas av centrering av Europa och resterande så kallade västvärlden (eurocentrism), manligt tolkningsföreträde i meningsskapande (fallogocentrism), en manlig syn på samhället (androcentrism) och att samhället betraktas från den egna utgångspunkten hos exempelvis författare (etnocentrism) vilket gör att beskrivningar av världen inte nödvändigtvis speglar den verklighet som människor upplever.

unika drag hos det specifika fallet. Kommunen i denna uppsats kan dels uppfattas som exemplifierande eftersom den i flera aspekter kan tänkas vara representativ för andra kommuner av liknande storlek, demografiska förutsättningar eller fysisk miljö. Å andra sidan finns det vissa förutsättningar som gör den studerade kommunen unik, både i Sverige och globalt vilket också motiverar ett studium av denna kommun. En fallstudie ska enligt Yin (2007) följa ett mycket strikt schema och vissa principer men för denna uppsats valdes en annan analysmetod som är mer orienterad mot att identifiera och analysera maktuttryck (Svensson, 2019; Winther Jørgensen & Phillips, 2000) då detta på ett tydligare sätt uppfyller syftet.

4.2. Urvalsmetod och avgränsningar

Syftet och de metodologiska valen för uppsatsen uppmanade till ett målstyrt urval av dokument (översiktsplan) där ett antal urvalskriterier bestämde från vilken kommun som urvalet skulle ske. Att välja ändamålsenlig text att analysera är enligt Svensson (2019) viktigt eftersom det påverkar tillgången till det fenomen som ska studeras. Urvalskriterierna var fyra till antalet. Det första kriteriet var att kommunen skulle finnas i Sverige för att urskilja från andra länder som också har infört jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Kriterium nummer två är att kommunen ska ligga i Norrbottens län eftersom det är så långt bort från maktcentrum Stockholm (regering och riksdag) som det geografiskt går att komma även om det är viktigt att vara medveten om att upplevelsen av avstånd till makten kan vara annorlunda än det faktiska avståndet i kilometer. Detta relaterar också till den uppfattning om norra Norrland som bakåtsträvande och traditionell som beskrevs i 1. Inledning vilket innebär att det också kan finnas sociala, kulturella och mentala avstånd som upplevs som substantiella. Det tredje urvalskriteriet var att det skulle vara en kommun med förhållandevis stor befolkning då en större kommun kan antas ha större (mänskliga och ekonomiska) resurser att utveckla sina översiktsplaner som mindre kommuner kan inspireras av och använda snarare än tvärtom. Ett fjärde urvalskriterium var att kommunen skulle vara förvaltningskommun för samiska, finska och meänkieli eftersom detta kan antas leda till unika förutsättningar för kulturella uttryck i kommunen.

Det första urvalskriteriet avgränsar urvalet till 290 kommuner enligt Sveriges kommuner och regioner (2021) men detta minskar till 14 genom det andra urvalskriteriet (Länsstyrelsen Norrbotten, u.å.). Medelvärdet (beräknat på folkmängd 2020-12-31) för antalet invånare i Norrbottens respektive kommuner är 17 830 personer och det finns fyra kommuner i länet som har en större befolkning än detta (Regionfakta, 2021). Av dessa är två kommuner

förvaltningsområden för samiska, finska och meänkieli: Luleå och Kiruna (minoritet.se, 2020a; 2020b; 2020c). Valet föll slutligen på Kiruna kommun då denna översiktsplan är fem år nyare än Luleå kommuns samt att det sätt som Kiruna kommuns översiktsplan är disponerad passade syftet för uppsatsen bättre. Kiruna kommuns översiktsplan är i två huvuddelar där alla planeringsområden beskrivs i samma dokument (Thelin, 2020). Detta förenklar analysarbetet väsentligt jämfört med Luleå kommuns översiktsplan som består av 6 tematiserade program utöver markanvändningsdokument, konsekvensbeskrivningar och så vidare (Luleå kommun, 2019). Bland andra Rönnblom och Sandberg (2017) menar också att Kiruna är en intressant kommun eftersom den går emot den föreställda avfolkningen och stagnationen i Norrlands periferi. De menar också att det är en plats som präglas av föreställningar om maskulina ideal och stereotypa uppfattningar om hur människor lever annorlunda och mindre jämställt än i städer. Vardagslivet präglas också starkt av gruvan och den flytt av stadskärnan som nu sker (se exempelvis Kiruna kommuns (u.å.) webbsidor om stadsflytten) vilket gör kommunen till en intressant plats att studera.

För studiens syfte var det viktigt att välja mellan ett offentligt och icke-offentligt dokument då respektive text kan visa på olika diskurser. Svensson (2019) benämner dessa som sociala respektive privata. I denna uppsats valdes ett offentligt dokument för att kunna titta på det som kommunen på sätt och vis vill visa upp och säger sig stå för eftersom det är språkbruket inom just denna diskurs som är det intressanta enligt syftet. Svensson (2019) skiljer också på texter som kan sägas vara naturligt förekommande och de som forskaren är med och skapar.

Det dokument som valdes ut är ett sådant som Svensson kallar naturligt förekommande vilket innebär att texten har existerat även innan urvalet skedde och utan att vara inblandad i denna uppsats. Med denna utgångspunkt går det att diskutera hur vissa val av ord kan vara medvetna (i och med att de visas upp offentligt) men också vilka normer som kan finnas gömda i texterna. De är en del av det vardagliga sociala samspelet som var intressant för denna uppsats (Svensson, 2019, s. 105).

4.3. Insamlingsmetod och beskrivning av empiri

Syftet och därmed forskningsstrategin motiverar att empirin i denna uppsats utgörs av dokument och text. Insamlingsmetoden blir på grund av urvalskriterierna och den analysmetod som valts förhållandevis enkel. Den kommunala översiktsplanen består av flera planhandlingar; plankarta, del 1 med övergripande planering och del 2 med beskrivningar och rekommendationer, delarnas respektive bilagor (en bilaga till del 1 och tre bilagor till del 2), samrådsredogörelse samt utlåtande. För denna uppsats bedömdes del 1 vara den mest

relevanta att analysera eftersom övriga dokument och inkomna synpunkter till största del berör markanvändning för specifika (ofta privata) områden samt att synpunkter till stor del ska vara inarbetade i del 1 enligt Boverket (2020b). Av denna anledning har endast Översiktsplan 2018 - Del 1 Sektorövergripande planeringsunderlag (Thelin m.fl., 2019) analyserats. För läsbarhetens skull benämns denna översiktsplanen.

Översiktsplanen består av 14 kapitel fördelat på 178 sidor och behandlar i de första två delarna varför en ny översiktsplan ska utformas samt de förutsättningar och struktur som kommunen har att förhålla sig till vid utformningen. Därefter presenteras sex områden och planerna för dessa; bostäder och service; näringsliv; fritid, natur och kultur;

kommunikationer; energi samt miljö, hälsa och säkerhet. Detta följs av en genomgång i två delar om miljöaspekter som rör planen och sedan diskuteras speciella intressen som planen måste ta hänsyn till: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen samt riksintressen.

Översiktsplanen avslutas med en genomgång av planens bedömda konsekvenser samt hur den ska genomföras. Något som är viktigt att vara medveten om är att det finns tre namngivna författare till dokumentet men det är mycket sannolikt att ett ganska stort antal personer med olika intressen och arbetsområden varit inblandade i framtagningsprocessen samt i samrådsprocessen vilket påverkar utformningen av texten. Det är bland annat därför översiktsplanen kan sägas gälla hela kommunen och inte endast fysisk planering samt att de personer som står som författare snarast troligt fungerat som redaktörer för att ge en samlad bild av olika intressen och förutsättningar i kommunen.

4.4. Analysmetod

Eftersom den kvalitativa forskningsstrategin lägger mycket fokus på ord föreföll det rimligt att välja en analysmetod som fokuserar på makten i ord och ordval som grund för hur fenomenet jämställdhet uppfattas (Bergström och Boréus, 2012, s. 400). Därför valdes diskursanalys som övergripande analysmetod och den diskursanalys som utvecklats av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe som specifik analysmetod. Denna analysmetod har inneburit ett utforskande av empirin och dess relation till det teoretiska ramverket. De teoretiska utgångspunkterna för denna analysmetod är beskrivna i 3.1.1 De diskursteoretiska begreppen och operationaliseringen och tillämpningen av dessa beskrivs under detta delkapitel. Även genomförandet av analysen beskrivs och diskuteras.

4.4.1. Operationalisering av de teoretiska begreppen

I 3.1.1 De diskursteoretiska begreppen beskrevs de teoretiska begreppen diskurs, artikulation, moment, nodalpunkt, det diskursiva fältet, element, flytande signifikanter och ekvivalenskedjor. Med dessa begrepp menar Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 57) att det går att studera hur diskurser är organiserade men också hur identiteter och sociala rum organiseras diskursivt. Identiteter och sociala rums organisering fokuseras dock inte i denna uppsats. Nodalpunkten används enligt dem för att se hur en diskurs är organiserad och ekvivalenskedjor används för att studera hur olika tecken får betydelse genom att de knyts samman med andra tecken. Vidare skriver Winther Jørgensen och Phillips att det är centralt att begreppen får sin betydelse i relation till vad de inte är vilket innebär att det i analysen var viktigt att studera både det som är uttalat och det som inte är uttalat. Bergström och Boréus (2012, s. 373) menar att dessa begrepp kan användas för att beskriva diskursens innehåll, uppkomst och stabilitet.

Diskurs ses i denna uppsats som en samlad, något övergripande bild av de betydelser som tecknet jämställdhet laddas med i översiktsplanen. I analysen var det relevant att studera de eventuella konkurrerande och samverkande diskurserna inom de olika områdena. Begreppet artikulation användes för att studera de sätt som olika tecken relateras till varandra. Både text och bild var öppna för att analyseras (dock fanns inga relevanta bilder i översiktsplanen) och både det som uttalades och det som inte uttalades ansågs vara relevant att analysera (jfr med Bergström och Boréus (2012) resonemang om synlig och osynlig makt samt makten över tanken). En annan central punkt när det gäller artikulation är enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 63) att alla individer och/eller grupper, på grund av exempelvis kön, klass och etnicitet, inte har samma möjligheter att artikulera och påverka element och bidra till diskursiva förändringar vilket också motiveras av uppsatsens intersektionella utgångspunkt.

Allt detta försiggår i relation till det betydelsefulla diskursiva fältet där förkastade möjliga betydelser var intressanta att analysera.

Moment var de tecken som fått sin betydelse inom diskursen. Där var nodalpunkten central och dessa uppfattas i analysen som en process av artikuleringar där det fanns en övergripande nodalpunkt, jämställdhet, samt andra nodalpunkter som momenten samlas kring och som i processen leder fram till att jämställdhet görs till ett moment. Det var dock viktigt att vara medveten om de processer som också gör tecknen till element och flytande signifikanter.

Elementen och de flytande signifikanterna kunde identifieras genom de konkurrerande försöken att ge vissa tecken en slutlig betydelse. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000)

är alla nodalpunkter flytande signifikanter, i detta fall tecknet jämställdhet. Praktiskt användes ekvivalenskedjor för att visa på de processer som innefattar element, moment och flytande signifikanter som genom artikulationer i översiktsplanen kunde analyseras.

4.4.2. Genomförande av analysen

En svaghet och en utmaning med denna analysmetod är att den inte ger några tydliga instruktioner för hur en analys kan genomföras (se exempelvis Winther Jørgensen och Phillips, 2000; Bergström och Boréus, 2012). Svensson (2019, s. 128) ser det som nödvändigt att det finns en balans mellan systematik och kreativitet i analysarbetet. Det innebär i korthet att det empiriska materialet ska beskrivas så rättvist som möjligt och att noggrant kontrollera att inget empiriskt material försvinner. Vidare menar Svensson också att det är en metodologisk forskningsprocess som gör arbetet mer transparent för läsaren samt att systematiken möjliggör den nödvändiga kreativiteten. Kreativitet är enligt Svensson viktig för att forskaren ska kunna se det empiriska materialet och vad det kan säga till och om omvärlden. Detta ska enligt Svensson (2019, s. 128) leda till att forskaren kan göra nya intressanta tolkningar genom att på olika sätt utforska det empiriska materialet. Det systematiska metodologiska arbetet förutsätter kreativiteten men fokuserar också denna för att analysarbetet ska kunna hållas så intressant som möjligt inom de ramar som getts för arbetet. I en diskursanalys menar Svensson att kreativiteten är extra viktig eftersom det kan vara utmanande att ta sig förbi det uppenbara i ett empiriskt material. En god systematik har i denna uppsats varit en förutsättning för att möjliggöra att kreativiteten fått ta plats och utmana det empiriska materialet.

Svensson (2019, s. 133ff) beskriver hur en diskursanalys praktiskt kan genomföras i fem steg, som delvis kan överlappas. Den gemensamma utgångspunkten för dessa steg är att ställa frågor till det empiriska materialet. Det är främst de frågeställningar som utformats för uppsatsen som används (se 1.1 Syfte och forskningsfrågor). Enligt Svensson innebär denna arbetsgång förhållandevis mycket frihet för den som analyserar det empiriska materialet där de tankeprocesser och samband som forskaren upplever leder till att de fem stegen ofta genomförs parallellt eftersom tankarna inte alltid passar in i en analysmodell. I analysen av det empiriska materialet i denna uppsats har detta anammats eftersom det inte alltid var uppenbart om och i så fall vad det empiriska materialet kan och vill säga (Svensson, 2019, s.

132). Detta innebär att det kan vara svårare för en annan person att upprepa analysen och komma fram till samma resultat som denna analys. Användandet av denna analysmetod med de förutsättningar som den kommer med motiveras dock av att det också kan vara givande att

olika personer tolkar samma information på olika sätt. Det bidrar till en mer nyanserad bild av det empiriska materialet och speglar dessutom verkligheten bättre, där det är en mängd människor som tolkar översiktsplanen på olika sätt avhängigt deras livserfarenheter och intressen i kommunen. Det finns alltså ingen rätt eller fel tolkning men denna tolkning blir ett alternativ av flera vilket också reflekterar den ständiga förändring av betydelser som enligt diskursteorin antas finnas inom diskursen. Den analys som görs här skulle alltså kunna tolkas som en slags ögonblicksbild av de betydelser som görs inom jämställdhetsdiskursen just nu, eller åtminstone tills översiktsplanen uppdateras. Detta är ett exempel på hur en diskurs kan ses som fastlåst och begränsande (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 12) i en viss situation och kontext. I kommande delar beskrivs de fem steg i Svenssons (2019) arbetsordning för diskursanalys. Genomgående i dessa steg har de operationaliserade teoretiska begreppen varit närvarande, de är dock kanske främst relevanta i steg 3 och 4 och beskrivs därför där.

Steg 1 Att göra sig bekant med det empiriska materialet

Det första steget i analysarbetet är enligt Svensson (2019, s. 133) att bekanta sig med det empiriska materialet vilket innebär att samla ihop, titta på, bläddra i och skumläsa materialet.

Detta menar Svensson ska öppna upp för att se sådant som annars skulle ha missats eftersom materialet görs till något, ett något annat som andra personer som tittar på det inte skulle ha sett. Detta eftersom det troligen är mer intressant och mer värdefullt kunskapsmässigt att se något mer eller något annat än det uppenbara. Därför menar Svensson att det är forskaren som är det främsta analysinstrumentet som ska hitta det som är mindre uppenbart i materialet. För denna uppsats innebär det dels ett försök att vara medveten om de personliga livserfarenheter och förutsättningar som påverkar tolkningarna av det empiriska materialet, vid de tillfällen där det upplevdes relevant att diskutera dessa har det gjorts. Det innebär också att analysarbetet har skett både digitalt och analogt. Det digitala analysarbetet innefattade möjligheter att ordsöka (se vilka sökord som användes i Bilaga 1) i den digitala översiktsplan i PDF-format som fanns tillgänglig på Kiruna kommuns webbplats (Thelin m.fl., 2019) samt att delar av denna kunde kopieras till ett textdokument som sedan användes för analysarbetet i de följande stegen. Det analoga arbetet, på en utskriven kopia av översiktsplanen användes för att få en överblick över det empiriska materialet, hur det är upplagt, var de mest intressanta avsnitten befann sig i dokumentet och så vidare. Arbetet med detta fortsätter och går in i nästkommande steg i Svenssons arbetsprocess.