Förbindelser mellan olika sociala kategoriseringar och planeringsområden

Analysen initierades med ordsökningar på de förberedda sökorden inklusive ytterligare ord som kunde identifieras i samband med sökningarna i översiktsplanen enligt bilaga 1. Jämställ.nu (2017) skriver att jämställdhetsanalyser alltid ska innehålla kön som variabel men inte bara kön. Detta verkar kommunen ha tagit fasta på när de uttryckligen skrivit om jämställdhet. Som synes i tabellerna 1 och 2 innehåller de flesta rubrikerna som nämner jämställdhet både kön och ett eller flera andra sökord i samma stycke. Uttrycket för de olika maktordningarna skiljer sig däremot åt mellan de olika kapitlen, det vill säga att alla uttryck för klass respektive etnicitet och så vidare inte ser likadana ut. Ett exempel på hur kommunen skriver om samma maktordning på olika sätt är att klass ibland uttrycks som ekonomiska förutsättningar (Thelin m.fl., 2019, s. 12) och ibland som tillgänglighet (Thelin m.fl., 2019, s. 164f). Den enda maktordningen som är lik i de flesta textstycken är ålder, även om det kan handla om olika åldersgrupper i de olika styckena såsom barn, ungdomar, vuxna och äldre.

Tabell 1. Antal träffar i dokumentet för respektive sökord och var de befinner sig i

översiktsplanen

Sökord Antal träffar Relevanta träffar4 Kapitel i översiktsplanen5

jämställ 30 29 1.1, 1.2, 1.3, 1.6, 2.3, 3.3, 4.1, 4.8, 4.12, 8.3, 13.2

5 Endast relevanta träffar redogörs för. De fetmarkerade rubriksiffrorna markerar delkapitel där de analyserade

4 Relevanta träffar användes för att kunna sortera bort sådant som inte skulle bidra till analysen och utgjordes främst av ord där sökordet var en del av ordet men berörde något helt annat än vad som var intentionen med sökordet. Ett exempel på detta är sökordet sex där sökningen plockade upp “exempelvis exploatering” (Thelin m.fl., 2019, s. 79).

kvinn 27 27 1.3, 1.6, 2.3, 3.2, 4.1, 4.5, 4.6, 6.4, 8.3, 13.2, kön 28 18 1.3, 1.6, 4, 4.1, 8.3, 13.2 genus 0 - -etni 13 5 1.3, 1.6 same 81 62 1.4, 1.5, 1.6, 2.2, 2.3, 3.2, 4.8, 4.9, 4.14, 5.1, 5.2, samisk 25 25 1.3, 2.2, 3.2, 4.9, 4.14, 5.2, 5.5, 11.3, 12 finsk 7 2 2.2 meänkieli 2 2 2.2 sex 7 0 -ålder 17 14 1.3, 1.6, 2.3, 3.3, 8.3 klass 43 0 -inkomst 7 5 8.3 ekonomisk 51 16 1.3, 1.6, 6.4, 8.3, 13.2 religion 3 3 1.6, 5.5, 12 tro 42 0 -religiös 0 - -funktion 56 32 1.3, 1.6, 3, 3.1, 3.3, 4.10, 5.1, 5.4, 6.4, 8.3, 13.2 handikapp 3 3 3.3, 6.4 tillgänglig 104 76 1.2, 1.6, 3, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 4.10, 5.1,

5.4, 5.5, 6.2, 6.3, 6.4, 6.6, 8.3, 10.1, 13.1, 13.2

mångfald 9 1 1.3

Kön blir en intressant maktordning i översiktsplanen eftersom tecknet ibland laddas med betydelsen kvinnor och män (eller i omvänd ordning män och kvinnor) och ibland kan tolkas ha en bredare betydelse eftersom kommunen i så fall använder könsidentitet och/eller

könsuttryck (som följaktligen tolkas som ett icke-binärt uttryck för kön). Ålder, klass och

funktion verkar vara bland de viktigaste maktordningarna att använda inom kommunen eftersom det är de som utvecklas flest gånger. Det är däremot utan tvivel möjligt att denna kvantitativa ansats om vad som är viktigt inte speglar verkligheten men det är den verklighet som förefaller framkomma i texten. Att ålder, klass och funktion förefaller vara de viktigaste, eller åtminstone vanligaste, maktordningarna förutom kön som kommunen använder i översiktsplanen kan ses i tabell 1 där antalet träffar på respektive sökord och var i översiktsplanen de befinner sig redogörs för. Även samer6 förefaller ha en central plats i översiktsplanen baserat på i hur många olika kapitel deras position och livsvillkor diskuteras. Detta är däremot inte lika framträdande i de kapitel som uppfattades vara mest intressanta att analysera eftersom samernas unika situation ofta presenteras i egna delkapitel (se sökorden

same respektive samisk i tabell 1).

Tabell 2. Sammanställning av planeringsområden och förbundna sociala kategoriseringar

Planeringsområde och rubrik Social kategorisering

1. Ny översiktsplan Kön, etnicitet, ålder, klass, religion, funktion

2. Kommunens struktur Kön, etnicitet, ålder

3. Bostäder och service Kön, etnicitet, ålder, funktion

4. Näringsliv Kön, etnicitet, funktion

6 Samer kategoriseras här till den sociala kategoriseringen etnicitet då det är den närmaste kategorin som fungerar med de teoretiska utgångspunkterna, kategoriseringen kan dock argumenteras vara mindre korrekt

5. Fritid, natur och kultur Etnicitet, religion, funktion

6. Kommunikationer Kön, klass, funktion

8. Miljö, hälsa och säkerhet Kön, ålder, klass, funktion

11. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Etnicitet

12. Riksintressen Etnicitet, religion

13. Konsekvenser Kön, klass, funktion

De planeringsområden (som illustreras av översiktsplanens rubriker, se tabell 2) som innehöll både ordet jämställdhet och någon, eller allra helst några, sociala kategoriseringar bedömdes vara extra intressanta och återfinns i tabell 3. Även textstycken där jämställdhet inte nämns bedömdes däremot vara intressanta och även de har därför analyserats. Dessa textstycken återfinns för det mesta i samma kapitel och ofta under samma rubrik men i andra stycken än de textstycken där ordet jämställdhet nämns. I tabell 3 finns en översikt över de rubriker där både jämställdhet och andra sociala kategoriseringar nämns, där rubriken med flest antal sociala kategoriseringar återfinns högst upp i tabellen. Att det finns ett större antal referenser till respektive sociala kategoriseringar inom olika planeringsområden behöver dock inte betyda att de grupper som berörs i ett planeringsområde upplever att deras erfarenheter speglas i texten. Ett exempel på detta är att även om etnicitet nämns i kapitel 1.6 i översiktsplanen (se tabell 3) så innebär det inte att olika etniciteter är representerade i översiktsplanen eftersom textens utgångspunkt kan vara ett nationellt mål som kommunen upplever sig tvungna, eller har blivit uppmanade till att, ta med i översiktsplanen och alltså inte utvecklar mer kring.

Tabell 3. Korsreferenser jämställdhet och andra sökord, var i översiktsplanen dessa återfinns

samt vilka sociala kategoriseringar dessa motsvarar

Kapitel Rubrik (Antal) sökord under rubriken Sociala kategoriseringar under rubriken 1.6 Regionala, nationella och internationella strategier för hållbarhet (10) jämställ, kvinn, kön, etni, same, ålder,

ekonomisk, religion, funktion, tillgänglig

kön, etnicitet, ålder, klass, religion, funktion

1.3 Planeringsområden med strategiska inriktningar

(9) jämställ, kvinn, kön, etni, samisk, ålder, ekonomisk, funktion, mångfald

kön, etnicitet, ålder, klass, funktion

3.3 Vård och omsorg (4) jämställ, kvinn, ålder, tillgänglig

kön, etnicitet, ålder, funktion, klass

8.3 Folkhälsa och social hållbarhet

(8) jämställ, kvinn, kön, ålder, inkomst,

ekonomisk, funktion, tillgänglig

kön, ålder, klass. funktion

13.2 Övriga konsekvenser (6) jämställ, kvinn, kön, ekonomisk, funktion, tillgänglig

kön, klass, funktion

2.3 Befolkningen (4) jämställ, kvinn, same, ålder

kön, etnicitet, ålder

4.8 Besöksnäring och turism (2) jämställ, same kön, etnicitet

4.1 Näringsliv allmänt (3) jämställ, kvinn, kön kön

1.2 Övergripande mål i översiktsplan 2018 för Kiruna kommun

Som synes i tabell 3 berör det planeringsområde med flest sociala kategoriseringar strategier för hållbarhet vilket kan tolkas som att jämställdhet och olika sociala kategoriseringar har något med hållbarhet att göra, något som också Hudson och Rönnblom (2007) beskrivit. De sociala kategoriseringar som används i detta planeringsområde är kön, etnicitet, ålder, klass, religion och funktion vilket kan argumenteras ge en förhållandevis övergripande bild av olika förutsättningar som påverkar människors möjligheter att leva i ett samhälle. I 1.3 Planeringsområden med strategiska inriktningar samt 3.3 Vård och omsorg, som båda innehåller fem sociala kategoriseringar vardera, är den främsta skillnaden från tidigare kapitel att religion inte längre finns med som social kategorisering. Det skulle kunna tolkas som att religion görs till en icke-fråga eller en fråga som inte är önskvärd att ta upp eller inte upplevs relevant i kommunen eller inom ett specifikt planeringsområde och därför inte diskuteras. Detsamma gäller de andra kapitel där antalet sociala kategoriseringar som används är färre (det vill säga längre ned i tabell 3). Som nämnt tidigare i denna del kan det ändå finnas ett upplevt krav på att ta med vissa texter i översiktsplanen.

De sociala kategoriseringarna inom diskursteorin antas medverka i betydelsegörelse-processen för elementet jämställdhet. När detta perspektiv tillämpas på tabell 3 kan det tolkas som att exempelvis etnicitet, ålder och/eller funktion är mindre väsentligt för näringslivet (kapitel 4 i översiktsplanen, se tabell 3) eller att sexualitet aldrig har en påverkan på hur det sociala livet fungerar i kommunen (se sökordet sex i tabell 1 som visar noll relevanta träffar för sökordet). Det är också intressant att fördjupa sig lite i betydelsen av etnicitet i jämställdhetsdiskursen eftersom sökordet återfinns endast i ett fåtal kapitel i översiktsplanen. Sökordet och därmed den sociala kategoriseringen förefaller dock vara väsentlig för jämställdhetsdiskursen eftersom de flesta av träffarna sker i samband med att också ordet jämställdhet nämns. Detta resonemang skulle kunna gälla för alla planeringsområden och det kan också vara av vikt att begrunda vilka konsekvenser detta skulle kunna få när översikts-planen ska användas av exempelvis anställda inom kommunen eller när intressenter såsom markägare eller företag är intresserade av hur kommunen resonerar kring dessa frågor.