4.1.1 Pedagoger från den stora skolan
Pedagogerna från den ”stora skolan” har vi valt att kalla Per, Eva, Jonas och Inger.
Per tycker för det första att alla barn har särskilda behov och att behoven varierar beroende på vilket barn det är. Utgår man från läroplanen är det de barn som har problem med att uppnå målen för grundskolan. Eva menar att det är ett barn där det inte räcker med den traditionella bemanningen och undervisningen. Vidare säger Eva att detta behov av särskilt stöd inte bara innebär att ha bekymmer med läs och skriv och matematik. Jonas delar upp barn i behov av särskilt stöd i två spår. I det ena hittar vi barn med socioemotionella svårigheter och i det andra barn med kunskapsrelaterade svårigheter. Detta är två helt skilda världar enligt Jonas. Inger uttrycker sig på följande vis:
Det är ett barn som för att kunna vara i en verksamhet, en barngrupp, en skola, ett dagis behöver mera tillrättalagd miljö, ett noga genomtänkt bemötande som det finns en tanke bakom och mera tillrättalagda arbetsuppgifter än de andra barnen.
4.1.2 Tolkning
Då vi jämför de olika pedagogernas synvinklar finner vi att Pers definition skiljer sig från de andras. Han menar att alla barn är i behov av särskilt stöd. Denna tanke kan vi koppla till Läroplanen från 1994 (Lpo 94) där man under rubriken ”En likvärdig utbildning” poängetrar vikten av att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Värt att nämna är även att Per är den enda pedagogen som tar upp problemet med barn i behov av särskilt stöd kan ha svårigheter att uppnå målen för grundskolan. Vi tyckte detta var anmärkningsvärt att de andra pedagogerna inte nämnde detta då elevers svårigheter att uppnå målen är ett dilemma som alla pedagoger ställs inför. MajBritt Karlén på Lunds skolors resurscentrum bekräftar bilden av att barn i behov av särskilt stöd är ett svårdefinierat begrepp. Vidare menar Karlén att barn i behov av särskilt stöd inte behöver ha några egentliga problem med att uppnå målen för grundskolan. Detta kan ställas i
Både Eva och Jonas anser att barn i behov av särskilt stöd inte enbart innefattar barn med inlärningssvårigheter, utan även barn med socioemotionella svårigheter. Även Britta Liljgren (2000) tar upp vidden av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Hon menar att det kan innefatta allt från intellektuella svårigheter till aggressivitet och psykiska handikapp. I Ingers citat finner vi tanken om att det är verksamheten och skolmiljön som behöver anpassas efter barnet och inte tvärtom. Vikten av att anpassa undervisningen efter barnets utvecklingsnivå förstärks av Vygotsky och hans utvecklingsteori.
4.1.3 Pedagogerna från resursskolorna
Pedagogerna från resursskolorna har vi valt att kalla Sune, John, Sofie och Örjan.
Sunes definition bygger dels på att barnen kunskapsmässigt inte klarar av sina uppgifter, men framförallt visar de här barnen sitt handikapp genom att antingen vända det utåt eller inåt. Johns definition lyder: ”Jag tycker att det är ett barn som inte klarar av att ingå i det sammanhang som finns i skolan, och även hemma då förstås.” Enligt Sofie kan det vara ett barn som inte klarar av att göra det han eller hon ska i den vanliga skolan. Hon säger vidare att det kan vara ett barn som har svårt med inlärning samt det sociala samspelet. Det är inte säkert att de båda hör ihop, men dessa faktorer påverkar varandra tror Sofie. Örjan menar att det är de barn som inte klarat av den ”stora skolan” och där skolan uttömt sina resurser.
4.1.4 Tolkning
Sofie och Örjan tycker båda att ett barn i behov av särskilt stöd är ett barn som inte klarar av den ”stora” skolan. Deras tankar utvecklas ytterligare av John i hans citat då han talar om ett barn som inte kan fungera på tillfredsställande sätt i samspel med sin omgivning. Frågan vi ställer oss är om barnet inte klarar av skolan eller om skolan inte klarar av barnet? Sett ut ett relationellt perspektiv uppstår elevens svårigheter i mötet med olika företeelser i utbildningsmiljön. Detta kan ställas mot det kategoriska perspektivet där elevers svårigheter anses vara medfödda eller på annat sätt individbundna (B. Persson, 1998). Örjan och Sofies definition av barn i behov av särskilt stöd innefattar både kunskapsmässiga och sociala svårigheter.
Sofie tror sig se en koppling mellan de båda. Detta samband finner vi även i Bernt Gunnarssons ”En annorlunda skolverklighet” (1995) då ungdomarna i hans undersökning visar på både sociala och kunskapsmässiga svårigheter.
4.1.5 Jämförelse mellan de två grupperna
Vi vill inleda jämförelsen mellan de två pedagoggrupperna med att poängtera att det utifrån vår undersökning inte går att dra några generella slutsatser. Vad vi däremot hoppas kunna göra är att upptäcka och belysa eventuella likheter och skillnader pedagogerna emellan och utefter detta skapa en intressant diskussion. En sak som förvånade oss var att endast två pedagoger såg barnens omgivning som en bidragande orsak till dess svårigheter. (Inger, pedagog i den ”stora” skolan och John, pedagog på en resursskola). Övriga pedagoger ansåg att svårigheterna låg hos individen. Vi är medvetna om att pedagogernas svar kan ha påverkats av formuleringen av frågan som lägger ett visst fokus på individen ( se bilaga 2 fråga 1).Dock kan pedagogernas tendens att se individen som problemet spåras till det kategoriska synsättet som till stor del dominerar dagens skola ( B. Persson, 1998).
En likhet vi fann är att pedagoger från båda grupperna delade upp svårigheterna i en kunskapsmässig och en social del. Denna uppdelning tror vi kommer naturligt då begreppet barn i behov av särskilt stöd annars kan kännas svårt att greppa. Dessutom behövs två helt skilda typer av bemötande av dessa två grupper av barn.