För att enklare kunna utföra en granskning av samtliga läromedel med hjälp av analysschemat kommer varje kategori att definieras. För att definiera kategorierna genus,
familjekonstellation och sexuell läggning kommer olika symboliska attribut presenteras kring varje begrepp för att utförandet av granskningen ska bli så precist som möjligt vid varje tillfälle som granskningen görs.
4.4.1 Genus
När genus ska granskas i läromedlen kommer det tittas på fyra olika typer av genus. Avprickningen kommer att ta hänsyn till om personen eller figuren är kvinna, man,
könsneutral eller har en könsöverskridande identitet. För att identifiera de olika kategorierna kommer de att definieras i tabell 1 i form av olika symboliska attribut. På så sätt vet den som genomför undersökningen hur varje kategori i analysschemat ska definieras. Tabell 1 uppvisar enbart tre av de fyra kategorier som genus är uppdelat i, kvinna/flicka, man/pojke och
30
könsneutral. Kategorin könsöverskridande identitet finns med i bilaga 4, men förekommer inte i tabell 1 av anledningen att den typen av genus kan definieras som när en person bryter mot de symboliska attributen för man eller kvinna. Utformandet av tabellen grundar sig i några olika forskares definitioner av kategorierna kvinna, man och könsneutral. Ambjörnsson (2011) beskriver bland annat hur färgen rosa ofta fungerar som en markör för vad som är kvinnligt (Ambjörnsson, 2011:9). Vidare nämner universitetslektor Göran Bergström och professor Kristina Boréus hur olika symboliska attribut kan knytas an till stereotypiska uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt. Enligt Bergström & Boréus (2012) kan exempelvis hår och kläder fungera som attribut för att beskriva de nämnda könsidentiteterna (Bergström & Boréus, 2012:328–329). Medieforskaren Anja Hirdman har tillsammans med docent Madeleine Kleberg beskrivit hur kön framställs i olika medier. Hirdman & Kleberg (2015) menar på att bröst är någonting som är starkt förknippat med kvinnor. Hur kvinnors bröst framställs i olika typer av sammanhang kan även väcka frågor om demokrati, förtryck eller frihet (Hirdman & Kleberg, 2015:57). Av de ovan nämnda definitioner av kön kommer tabell 1 bestå av liknande stereotypa föreställningar om symboliska attribut för genus.
I tabell 1 finns bland annat användandet av pronomen som ett sätt att definiera de olika kategorierna i form av symboliska attribut. Personliga pronomen beskrivs av Wojahn (2013) som den faktor som personer huvudsakligen kategoriseras efter och bidrar till en persons identitet. När hen används skapas en mer inkluderande bild av kön. Användandet av han, hon och den ger enligt Wojahn (2013) samma inkluderande föreställning. Pronomenet hen kan hjälpa till att skapa tankar kring könsidentiteter som går bortanför det kvinnliga och manliga könet. Användandet av andra former av personliga pronomen kunde istället bidra med en föreställning av manlighet (Wojahn, 2013:361,366). Av den anledningen kommer enbart pronomenet hen att betraktas som det pronomen som kan bryta mot ett heteronormativ i arbetet.
När det gäller användandet av hen i läromedelsanalyserna kan det vara av relevans att ha kännedom om när hen blev ett vedertaget begrepp i Sverige. Ordet har inte uppkommit under det senaste decenniet, utan funnits längre än så. Däremot skrev Svenska Akademien (2015) in ordet i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) år 2015 (Svenska Akademien, 2015). I och med det kan ordet hen ses som ett mer etablerat begrepp från 2015 och framåt. Tidigare än så har det däremot uppkommit kritik kring användandet av han och hon vid beskrivandet av okända personer. Språkrådet (2005) menar exempelvis på att användandet av han och hon kan vara
31
besvärligt, både för författaren och för den som sedan ska läsa texten. Att vid de tillfällena omformulera sig är någonting som rekommenderas (Språkrådet, 2005:76–78).
Tabell 1 beskriver de symboliska attribut som ska definiera de fyra olika kategorier av genus. När en figur eller en person inte uppfyller några av de symboliska attributen kommer
personen att räknas som könsneutral. För att definiera könsöverskridande identitet i arbetet kommer RFSL:s (2019b) definition av transperson att användas.
En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Att vara transperson kan också innebära att en inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. (RFSL, 2019)
Vidare menar RFSL (2019b) att personer som identifierar sig någonstans mellan eller bortom könskategorierna man och kvinna är icke-binära. Det kan även användas som ett
paraplybegrepp för olika typer av könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen (RFSL, 2019b).
Tabell 1 redovisar de symboliska attribut för genus som kan upptäckas både i text och bild. En person behöver inte uppfylla alla krav för att platsa in i en kategori. Vissa kategorier väger även tyngre än andra. Användningen av ett kvinnligt pronomen eller en figur som har bröst är så pass tydliga definitioner för ett kvinnligt genus, vilket gör att ett uppfyllande av någon av dessa är tillräckliga för att göra en definition. Om en person eller figur exempelvis har kort hår och bröst kommer denne att prickas av som kvinna. När en avprickning görs för könsöverskridande identitet kommer det ske när de personer eller figurer bryter mot de normativa symboliska attributen i tabell 1 för kvinna/flicka eller man/pojke. Att enbart bryta mot ett symboliskt attribut är däremot inte tillräckligt för att av en avprickning ska kunna göras för könsöverskridande identitet i analysschemat. Det symboliska attributet bröst i kombination med kort hår väger tyngre än andra attribut. Om en person eller figur exempelvis inte har några bröst eller långt hår, men har en rosa klänning kommer den prickas av som könsöverskridande identitet.
32
Kategori Kvinna/Flicka Man/Pojke Könsneutral
Pronomen Kvinnligt pronomen Manligt pronomen Könsneutralt pronomen
Namn Kvinnonamn Mansnamn Könsneutralt namn/inget
namn
Färg Rosa Blå Övriga färger
Kroppsform Bröst Inte bröst Bröst ej synliga
Hår Långt/medellångt hår Kort/inget hår Könsneutral frisyr
Kläder Klänning, kjol, klackskor,
baddräkt, bikini, slöja
Kostym, badbyxor Övrig typ av neutral
klädsel
Tabell 1.
Symboliska attribut för genus (Wojahn, 2013), (Ambjörnsson, 2011), (Bergström & Boréus, 2012) och (Hirdman & Kleberg, 2015)
4.4.2 Familjekonstellation
När olika typer av familjekonstellationer skulle väljas ut till arbetet baserades valen på Jenny Magnusson Österbergs (2016) definition av olika familjetyper. Hon nämner sju olika typer av familjer, bonusfamilj, enföräldersfamilj, kärnfamilj, regnbågsfamilj, självvald familj,
stjärnfamilj och storfamilj. Oavsett vilka familjetyper som beskrivs består alla av minst två parter, varav minst ett barn. (Magnusson Österberg, 2016). Kategorierna för de olika
familjekonstellationerna i det här arbetet består inte enbart av Magnusson Österbergs (2016) definition av olika familjer, utan har enbart inspirerats av dem.
För att få en så bred bild som möjligt delades analysschemat (se bilaga 1) inledningsvis upp i fler specifika kategorier när det kom till familjekonstellationer. Samkönade familjer var exempelvis uppdelade i två olika kategorier, en kategori med kvinnor och en med män. Det gjordes för att analysschemat skulle visa vilken typ av samkönat par som uppvisades flest gånger. Valet att byta namn på kategorin till hbtqi-familjer gjordes även under den här processen. Att dela upp en familjetyp i fler kategorier gjordes även med ensamstående förälder och kärnfamiljen, av anledningen att kunna påvisa skillnader i vilken kombination
33
som förekommer vid flest tillfällen. Uppdelningen av ensamstående förälder, kärnfamilj och samkönad familj togs dock bort efter genomförandet av pilotstudien. Kategorin storfamilj i bilaga 4 gäller de familjer som är större än kärnfamiljen och exempelvis består av fler släktingar så som mor- och farföräldrar.
När familjekonstellationer ska definieras i bilder krävs det att först definiera föräldrarnas eller vårdnadshavarnas genus. Det kommer att göras genom att ta hjälp av tabell 1. När genus har bestämts kan sedan analysen av vilken typ av familjekonstellation de tillhör göras.
4.4.3 Sexuell läggning
Ungdomsmottagningen UMO (u.å.b) nämner tre olika sexuella läggningar och beskriver dem som de vanligaste förekommande. Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet är de sexuella läggningar som beskrivs och som även är de kategorier som kommer att användas i arbetet (UMO, u.å.b). Tabell 2 definierar hur de olika sexuella läggningarna kan framställas i bild. Då personer som är bisexuella kan vara attraherad av både samma och det motsatta könet går det inte att pricka av den kategorin i bildanalysen. Den kommer enbart att prickas av när textanalysen görs, då det kan skrivas i text.
Heterosexualitet Homosexualitet Familj bestående av två föräldrar av motsatt kön Familj bestående av två föräldrar av samma kön
Ett par bestående av två personer av
motsatt kön
Ett par bestående av två personer av samma kön
Tabell 2.
34